Annegårdens verksamhetsplan 2011/2012 Vår tolkning av Läroplan för förskolan 98 (Reviderad 2010) och Reggio Emilias pedagogiska filosofi
Innehåll Det började en varm sommardag 2007...2 Beskrivning av vårt pedagogiska uppdrag: Läroplan för förskolan 98 (Reviderad 2010) och Reggio Emilias pedagogiska filosofi...3 1. Normer och värden...6 Vad säger Lpfö 98 (Reviderad 2010)?...6 Mål...6 2. Utveckling och lärande...7 Vad säger Lpfö 98 (Reviderad 2010)?...7 Mål...7 Socialt...7 Språk...8 Matematik och naturvetenskap...9 Skapande...11 Rörelse och hälsa...12 3. Barns inflytande...13 Vad säger Lpfö 98 (Reviderad 2010)?...13 Mål...13 4. Förskola och hem...14 Vad säger Lpfö 98 (Reviderad 2010)?...14 Riktlinjer...14 5. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet...16 Vad säger Lpfö 98 (Reviderad 2010)?...16 Riktlinjer...16 6. Uppföljning, utvärdering och utveckling...16 7. Förskolechefens ansvar...17 8. Kök...18 9. Lokalvård...18 1
Det började en varm sommardag 2007 Denna dag träffades 18 förväntansfulla pedagoger, en kokerska och rektor Cecilia Rietz, för att tillsammans starta Annegårdens förskola. Lokalerna stod tomma men nyrenoverade och efter ett par veckor med fokus på förskolans innemiljö var det dags att välkomna de första barnen med familjer. Stämningen var god, skratten många och förväntningarna stora. Samarbete, glädje, gemenskap, föränderlig miljö och pedagogiska diskussioner blev vår grund och kom att bli viktiga ledstjärnor vi fortfarande värnar om. Känslan att vara ett enda stort arbetslag är fortfarande stark. Annegårdens förskola är en kommunal förskola belägen i Annehem i norra Lund. Lokalerna var tidigare del av ett ålderdomshem och helrenoverades för att anpassas till förskoleverksamhet. Det har gjort att lokalerna är ovanliga, rymliga och fina med högt i tak, mycket ljusinsläpp samt ljuddämpande golv. I förskolan finns ett torg för rörelse och gemensam reflektion och sång, Soltorget, ett torg där vi äter, Ljustorget, samt två ateljéer. I den ena av dessa ges möjligheter att experimentera med mörker och ljus. Förskolan har en egen lokalvårdare och ett eget kök där maten tillagas på plats av vår kokerska. Förskolechef Cecilia Rietz ansvarar även för Slangbågens förskola i samma område. För närvarande arbetar 18 pedagoger med samlad bred utbildning, erfarenhet och bakgrund på förskolan. Personaltätheten på varje avdelning är 2,75%. Antal barn och gruppsammansättning på avdelningarna varierar beroende på barnens ålder. Utemiljön bjuder på stora ytor med varierad terräng och goda möjligheter till motorikträning, kreativitet och samspel. Hösten 2008 stod utveckling av utemiljön högt på agendan och förskolans utegrupp arbetade fram förslag på hur vår gård skulle ta form. Vi fick hjälp av föräldrar med vissa projekt utomhus och bland annat skapades två kojor. Vi har planterat äppelträd, köpt en lekbåt, byggt en kryptunnel genom en vall, anlagt en sinnesträdgård, införskaffat ett hus för utepedagogik, mm. I våras skapades en plats för utebygg och vi planterade en magnolia tillsammans med barnen. Arbetet med gården fortsätter, för att skapa små rum samt stimulera lek, möten och fantasi. I möjligaste mån ger vi oss ut i förskolans närmiljö. Då besöker vi bl.a. biblioteket, S:t Hans backar, byggleken, lekplatser, hälsar på vid hästhagen eller kanske tittar var barnen bor. I denna läroplansplanering söker vi förmedla vår tolkning av förskolans uppdrag förskolan som demokratisk mötesplats, barnsyn och kunskapssyn. Vi vill belysa det vi formulerat som viktigt för oss på Annegården. Den kan ses som en kort sammanfattning av våra pedagogiska diskussioner där vi befinner oss i processen just nu. Den innehåller reflektioner kring arbetet med barnen och hur vi tolkar normer och värden samt våra valda verktyg de som ger förutsättning för att skapa lärmöjligheter för barnen. 2
Beskrivning av vårt pedagogiska uppdrag: Läroplan för förskolan 98 (Reviderad 2010) och Reggio Emilias pedagogiska filosofi Förskolan utgör det första steget i utbildningssystemet och ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Vårt pedagogiska uppdrag och förskolans strävansmål finns formulerade i Lpfö 98(Rev 2010). När vi beskriver vårt konkreta förhållningssätt i verksamheten på efterföljande sidor tar vi vår utgångspunkt i läroplanens målområden och riktlinjer. På Annegården lägger vi stor vikt vid arbetsglädje, samarbete, engagemang, delaktighet, värdegrundsarbete och pedagogisk reflektion. Alla är en tillgång för verksamheten och vi tycker det är positivt för alla om barn, föräldrar och pedagoger lär känna varandra i så stor utsträckning som möjligt. Därför har vi bland annat gemensamma föräldramöten. Vi samarbetar i öppna lärmiljöer, under reflektionstid och i många andra pedagogiska aktiviteter. Med läroplanen som grund för vårt arbete arbetar vi med inspiration av den italienska pedagogiska filosofin Reggio Emilia. Vårt arbetssätt representerar ett synsätt, ett förhållningssätt till barns lärande, barnets kompetens och rättigheter, snarare än en metod. Vi lär oss ständigt nytt genom att reflektera kring läroplanens alla begrepp. Många av den pedagogiska filosofins tankar om barn och miljö finns återspeglade och förankrade i förskolans läroplan. Viktiga grundpelare som vi prioriterar inom ett Reggio Emilia-inspirerat förhållningssätt är: Demokrati (inflytande, rättigheter och skyldigheter gentemot varandra och miljön) Olika uttrycksformer: ett barn har hundra språk, alla är lika viktiga och ska inte separeras Dokumentation av barnets lärprocesser, samspel och olika projekt. Barnen och vi ska mötas kring dokumentationen, som ska leda till olika slags kommunikation. Dokumentationen ska skapa pedagogisk reflektion. Projektarbeten Pedagogen som medforskare Lyssnandets pedagogik: vi lyssnar på barnets intressen, vad barnet väljer och uttrycker Föräldrasamverkan Miljön som tredje pedagog : miljön är föränderlig, utmanar barnet och erbjuder val och stimulans I maj 2009 fick Annegårdens tillsvidareanställda pedagoger möjlighet att resa till Reggio Emilia i Italien för en veckas fortbildning. Veckan bestod av föreläsningar samt besök på olika förskolor. Vistelsen innebar mycket reflektion och inspiration gällande förhållningssätt, 3
barnsyn och miljö. Den har haft stor betydelse för vårt fortsatta utvecklingsarbete på vår egen förskola och vår nyvunna kunskap återspeglar sig i verksamheten på olika sätt. Sedan denna resa har även nya tillsvidareanställda pedagoger fått möjlighet att åka. Lpfö 98 (Reviderad 2010) föreskriver att barnets lärande blir sammanhängande med ett temainriktat arbetssätt. Vi arbetar projektinriktat utifrån det barnen visar intresse för, för att skapa mening för barnet. Hösten 2008 och våren 2009 arbetade vi gemensamt med fördjupning i Matematikens språk. Efterkommande läsår valde vi att ha Berättande som gemensam utgångspunkt på hela förskolan. Bland annat hade vi besök av en sagopedagog som delade med sig av sina kunskaper kring detta. Hösten 2010 och efterkommande vår arbetade vi med olika projekt inom Barnet i naturen. För tillfället arbetar vi med att särskilt belysa hur barnen konstruerar och det ska bli spännande att se vilka projekt barnen leder oss in på denna gång. Syftet med att fokusera på konstruktion är följande: Att med barnen fördjupa oss i och på olika sätt belysa konstruktionsprocesser som uttrycksform Att lyssna på och utmana barnens möten med och undersökande av olika konstruktionsmaterial Att med barnen skapa en meningsfull pedagogisk miljö som uppmuntrar till dialog kring konstruerandets former Att barn och pedagog får nya erfarenheter genom att vi fokuserar på kunskapande i konstruktionslekar Lpfö 98 utgör en tydlig grund för vårt arbete och med dokumentation som verktyg synliggör vi kontinuerligt vårt sätt att konkretisera dess strävansmål. I enlighet med uppdraget i vår läroplan betonar vi lek, värdegrundsarbete och inflytande som viktig för barns utveckling och lärande och erbjuder därför flera lärmiljöer. Sedan vi flyttat ut matborden från avdelningarna och skapat Ljustorget, där måltiderna numera intas, har vi ökat våra möjligheter ytterligare att skapa spännande lekhörnor. Miljön är föränderlig och barnens avtryck tydliga. Ofta speglar våra rum pågående projekt på olika sätt. På våra arbetsplatsträffar (apt), som äger rum var tredje tisdag kl 16-18, för vi kontinuerligt pedagogiska diskussioner, utvecklar och utvärderar verksamheten. Vi utbyter ofta idéer med Slangbågens förskola. Varje pedagog ingår i en grupp, som driver utvecklingen framåt inom olika områden och vi har möten gällande utvecklingen av en öppen miljö på förskolan. Många av pedagogerna har tagit del av fortbildning genom olika föreläsningar inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi, en kurs i pedagogisk dokumentation, studiebesök samt litteratur och tidskrifter från förskolans bibliotek. 4
Mål med verksamheten i stort Att tillsammans i arbetslaget fortlöpande reflektera kring och göra vår tolkning av läroplanens strävansmål och implementeringen av dessa Att tillsammans fortlöpande utveckla vår inspiration av Reggio Emilias pedagogiska filosofi och dess olika begrepp Vi vill ge varje barn och vårdnadshavare en god, personlig introduktion i förskolan Vi vill att varje barn känner trygghet, glädje och omsorg Vi vill lyfta varje barns styrkor, rättigheter och låta det utvecklas efter sina förutsättningar Vi vill låta lek och lustfyllt undersökande utgöra grund för lärandet Vi vill ge varje barn inflytande över sin vardag, bland annat genom att sträva efter öppenhet mellan lekmiljöerna Vi vill att varje barn blir bekräftat och sett och att föräldrarna känner sig delaktiga och välkomna Vi vill arbeta efter och grundlägga den demokratiska värdegrund läroplanen föreskriver, en ständigt pågående process Vi vill skapa en öppen, föränderlig miljö där barnets avtryck är tydliga Vi vill dokumentera barnets lärande och utveckling, för att göra utvecklingen synlig för barnet självt och skapa kommunikation kring olika aktiviteter. Dokumentationen inspirerar barnen att kommunicera och att relatera till egna erfarenheter 5
1. Normer och värden Vad säger Lpfö 98 (Reviderad 2010)? Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. 6
Vårt förhållningssätt i verksamheten Vi har inlett ett aktivt genusarbete under 2010 och fortsätter givetvis med detta arbete Vi har utarbetat en Likabehandlingsplan specifik för just vår förskola. Vi ser olikheter som en tillgång och strävar efter att belysa likheter och skillnader Vi ser läroplanens värdegrundsbeskrivning som en ständigt närvarande röd tråd Vi berömmer barnet då det gjort något omtänksamt för någon annan och ser oss som förebilder Vi ser varje barn som en tillgång för gruppen Vi vill att barnen lyssnar på och respekterar varandra Vi gör barnet uppmärksamt på olika känslor Värdegrundsarbete vävs in i projekt Vi ger barnet utrymme att reflektera fritt och ha rätt till sina känslor genom att bekräfta dessa Vi vill att barnen respekterar sin inne- och utemiljö, växter och djur genom att upptäcka, berätta och reflektera tillsammans Vi låter barnet ta ansvar efter förmåga och gör det delaktigt i sin vardag och miljö Vi har utbyte med äldreboendet intill förskolan, till exempel genom gemensamma sångstunder, firande av traditioner och spontana möten. 2. Utveckling och lärande Vad säger Lpfö 98 (Reviderad 2010)? I den reviderade läroplanen 2010 har målen för språk, matematik, naturvetenskap och lek förtydligats. Dessa förtydliganden har vi reflekterat kring på fortbildning, utvecklingsdagar och apt. Mål Socialt Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, 7
känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Vårt förhållningssätt i verksamheten Vi ger leken utrymme och erbjuder en mångfald föränderliga lärmiljöer Vi ser barn som vill växa, lära och veta. Vi tror på nyfikenheten som en drivkraft, lusten att lära och utforska, barns fantasi och kompetens. Barn inspireras och lär av varandra. Vi ger barnet tid att hitta lösningar och utveckla självständighet Vi visar barnet alternativa sätt att lösa konflikter och hjälper barnet att sätta ord på sina känslor Vi skapar förutsättningar för lärande genom att skapa en trygg miljö präglad av glädje Vi ser kunskapande i ljuset av samspel mellan barn, miljö och vuxna Vi ser, bekräftar, uppmuntrar och utmanar varje barn Vi är medforskande pedagoger som lär oss tillsammans med och av barnen. Vi är nyfikna på hur barnet självt söker kunskap Vi strävar efter att göra barnets lärande och utveckling synligt för barnet självt genom t ex portfolio och annan dokumentation av barnets vardag och kunskapandeprocesser Vi uppmärksammar olika traditioner, t ex med mat eller dans. Vi ser olika kulturer som berikande Språk Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa 8
som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål Vårt förhållningssätt i verksamheten Vi har arbetat med olika berättandeprojekt och skapat mycket material som vi fortsätter använda oss av Vi låter barnens reflektioner och undersökande vägleda oss i projektarbeten Barnen ges möjlighet att utforska och uttrycka sig och vi dokumenterar dessa processer. Dokumentationen skapar möten, som berikar språkutvecklingen. Barnen möts kring bild och text. Vi för mycket dialog med varje barn och har ett tillåtande klimat Vi uppmuntrar olika uttrycksformer Vi synliggör skriftspråk och symboler i verksamheten Vi ser att barnet lär i leken och i samspel med andra Vi leker med ord i sånger, ramsor, lekar, etc. Vi är medforskare och utmanar barnet med öppna frågor Vi uppmuntrar och utmanar barnet i sina resonemang och uppmuntrar barnet att stå för sin åsikt Vi skapar små bokvrår på förskolan och har böcker tillgängliga för barnen. Vi lär oss mer om användande av ny teknik och har införskaffat några datorer som barnen får använda sig av. Vi ser till att barnen kommer i kontakt med olika slags teknisk apparatur på ett naturligt sätt under sin vardag på förskolan. Matematik och naturvetenskap Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra 9
utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Vårt förhållningssätt i verksamheten Vi väver in matematik på olika sätt i projektarbeten och dokumentationer Vi introducerar och synliggör siffror på ett lekfullt sätt Vi låter barnen undersöka fenomen i sin vardag med kropp, sinnen och frågor Vi reflekterar kring enskilda strävansmål under reflektionsveckor Vi belyser aktivt matematiken i vardagen och tar tillvara spontana tillfällen med barnets reflektioner och upptäckarlust som utgångspunkt Vi uppmärksammar matematik i skapande och enkla experiment Vi utvecklar en miljö där matematik vävs in på olika sätt, t ex i konstruktionslek Vi pratar om natur, växter, djur och hållbar utveckling, t ex på våra promenader samt ser naturen som ett rum för lärande Under hösten 2011 utvecklar vi en del av miljön i förskolan med särskild fokus på teknikutforskande 10
Skapande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. Vårt förhållningssätt i verksamheten Vi skapar många lustfyllda tillfällen till rörelse, sång, musik, etc. Förskolans två musikrum utvecklas hela tiden och vi lyssnar gärna på musik på gården och till lek Vi har införskaffat en scen för dramalekar Vi leker med skuggor och ljus i olika rum Vi lyssnar på musik, dansar och sjunger tillsammans, både ute och inne Vi erbjuder periodvis rytmik med pedagoger från Kulturskolan Vi ser processen i skapandet som det väsentliga och använder våra ateljéer samt målarhörnor. Barnet ska kunna måla när det själv har lust och ovanstående uttrycksformer ska vara en naturlig, tillgänglig del av vardagen Vi låter barnen dokumentera och utveckla sitt eget bildspråk, till exempel med hjälp av digitalkameror Vi introducerar olika material och arbetar med sinnena på olika sätt Vi uppmärksammar traditioner med hjälp av musik och dans 11
Rörelse och hälsa Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Vårt förhållningssätt i verksamheten Vi serverar exotiska frukter i stället för glass på kalas Vi är utomhus i största möjliga mån och erbjuder en rik utemiljö Vi har en positiv inställning till mat, rörelse och utevistelse Vi använder ytor inomhus och utomhus för rörelsemoment. Vi arbetar med olika rörelseprogram och lekar för små barn Vi arbetar med sagor, sånger etc för ökad kroppsuppfattning och koordinationsförmåga Barnen tränar av- och påklädning efter förmåga Vi skapar rum och möjligheter för vila, massage och sinnesupplevelser Vi promenerar i närmiljön Utemiljön är lika viktig som innemiljön i våra projektarbeten 12
3. Barns inflytande Vad säger Lpfö 98 (Reviderad 2010)? Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed får möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Vårt förhållningssätt i verksamheten Vi försöker bidra till barnets förståelse av material, tekniker, sig själv och relationer Vi har fyra reflektionsveckor/år då vi bl a reflekterar tillsammans med barnen på olika sätt kring särskilt utvalda frågeställningar Vi lyssnar på barnen och låter förslag, lekar och tankar bli pedagogiskt innehåll. Vi tillvaratar intressen och erfarenheter och låter barnen vara aktiva i sitt eget lärande Vi tar föräldrar och observationer till hjälp att lyfta fram barnets intressen Vi skapar en öppen miljö som erbjuder olika val och där barnen kan leka i olika gruppkonstellationer Vi skapar tillfällen för reflektion och dialog Vi skapar möjligheter till olika uttrycksformer Vi har mycket material på barnets nivå Vi tar gemensamt ansvar för inne - och utemiljö 13
4. Förskola och hem Vad säger Lpfö 98 (Reviderad 2010)? Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiserar i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalens innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. 14
Vårt förhållningssätt i verksamheten Vi använder oss av föräldraaktiv inskolning Vi ser den dagliga kommunikationen med barnets vårdnadshavare som mycket viktig och har en välkomnande atmosfär Vi informerar noga om syftet med vårt arbete i teori och förhållningssätt Vi strävar efter att göra föräldrar delaktiga i våra projektarbeten på olika sätt, bland annat med föräldramöten, dokumentation och informationsbrev som verktyg Vi för kontinuerliga utvecklingssamtal med barnets vårdnadshavare avseende barnets utveckling, lärande och trivsel Vi har ett föräldramöte per termin, där föräldrar från tre avdelningar möts Vi ser dokumentation i olika former som ett verktyg för föräldrainflytande, reflektion och inblick i verksamheten Vi har ett skolråd som forum för diskussion och möjlighet till inflytande kring verksamheten. Skolrådsrepresentanten representerar sin avdelnings föräldrar, utses på höstens föräldramöte och väljs för ett år Vi arbetar med varje barns portfolio, för att synliggöra utveckling och lärande Vi sätter upp dokumentation på väggar, informerar på halltavlor, i dokumentationspärmar, bildspel, mm. Pedagogerna i utegruppen anordnar en fixardag varje vår 15
5. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Vad säger Lpfö 98 (Reviderad 2010)? Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Arbetslaget ska tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Vårt förhållningssätt i verksamheten Annegårdens förskola lämnade över de första barnen till förskoleklass hösten 2010. Under våren 2010 använde vi oss av Slangbågens förskolas väl utarbetade modell för övergång, då de har ett mycket väl fungerande samarbete med Backaskolan. Fråga oss för vidare information. 6. Uppföljning, utvärdering och utveckling På Annegården för alla pedagoger ett kontinuerligt, gemensamt kvalitetsarbete, som främst äger rum genom pedagogiska diskussioner på arbetsplatsträffar. Kvalitetsarbetet löper hela tiden parallellt med övrigt arbete och uppföljning, utvärdering och utveckling går som en röd tråd genom arbetet hela läsåret. Fyra reflektionsveckor/läsår ägnas åt utvärdering och utveckling av verksamheten. Utveckling sker också via fortbildning och specifik ansvarsfördelning på förskolan, såsom verksamhetsgrupp, utemiljögrupp mm. Vi tycker det är viktigt med ett barnperspektiv i utvärderingen. Därför blir vår observation av barnens lek i olika lärmiljöer, olika processer i projekt mm viktiga utgångspunkter i vår reflektion och utvärdering. Utvärdering och utveckling löper genom hela läsåret Uppföljning sker genom att nya diskussioner länkar i tidigare diskussioner Utveckling genom att alla pedagoger tar del av varandras tankar genom att de läggs upp på plattformen It s learning Barnperspektiv: t ex hur gjorde barnen vid detta tillfälle / i detta rum, osv. Genom sådan reflektion utvärderar vi också oss själva och våra ställningstaganden. Utveckling genom apt, reflektionsveckor, fortbildning, litteratur, mm 16
7. Förskolechefens ansvar Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och har därvid, inom givna ramar ett särskilt ansvar. På Annegårdens förskola är det viktigt att tid avsätts för pedagogiska diskussioner som bl a leder till vidareutveckling, systematiskt kvalitetsarbete, utformning av likabehandlingsplan mm. Detta sker på apt, verksamhetsmöten, utvecklingsdagar mm. Förskolechefens ansvar ligger i att möjliggöra dessa tillfällen samt att vara så närvarande som möjligt. Det är viktigt att anpassa fortbildning efter individ och vision. Viktiga delar är: Utveckling är en process och den måste få ta tid. Processen och reflektionen som följer med den är det viktigaste arbetet. Dokumentation för att synliggöra processen. Svaren finns inte alltid från början. De tänkta svaren kommer säker att omprövas! Alla måste vara delaktiga, men det tar olika lång tid för olika människor. Respekt för detta men med tydligt uppsatta deadlines! Viktigt med betoning att vårt uppdrag utgår från Lpfö 98 (Reviderad 2010). Vi vill öka barnets inflytande över sin vardag genom att ge det många valmöjligheter. Möjlighet ska finnas till en mängd olika uttrycksformer. Lärande ska vara lustfyllt. Inkluderande synsätt. Alla människor behövs och berikar varandra. Olikheter ses som möjligheter. Föräldrar ses som en tillgång och ska känna sig välkomna på förskolorna. En positiv anda och ett tillåtande klimat där alla känner delaktighet och ansvar för barnets utveckling, men även för sin egen utveckling som pedagog, är viktiga hörnstenar på Annegårdens förskola. 17
8. Kök Måltiderna i förskolan är viktiga och vi har förmånen att ha ett eget kök. Maten har betydelse för hälsa och utveckling och mätta barn är gladare och mer kreativa. Vår kokerska Supanee är noga med att lägga upp maten på ett trevligt och aptitretande sätt. Maten är vällagad, välsmakande och följer livsmedelslagens hygien- och hanteringsanvisningar. Det är i mycket stor utsträckning ekologisk mat som serveras. Veckans matsedel komponeras på ett varierat sätt. Vi pedagoger har möjlighet att bidra till bra matvanor genom att förmedla matglädje och uppmuntran. När vi äter tillsammans på Ljustorget står dialog och glädje i fokus och vi ser att barnen lär av varandra. Kokerskans förhållningssätt i verksamheten Servera måltider med mycket näring och lite socker Grundlägga goda matvanor, måltidsorientering och ett hälsosamt leverne Höga krav på hygien och så långt som möjligt ekologiskt producerade livsmedel Näringsriktig, välsmakande och aptitretande mat Frukt och grönt serveras till varje måltid Lyfta fram dofter, konsistens och färger Ge barnen kännedom om olika matkulturer och livsmedel Uppmärksamma traditioner såsom påsk och midsommar 9. Lokalvård Lokalvårdarens förhållningssätt i verksamheten Daglig lokalvård som en naturlig, integrerad del av verksamheten Rent och fräscht med så lite kemikalier som möjligt Barnen ser att det inte görs av sig självt och kan vara delaktiga i att t ex plocka undan, hjälpa till och känna ansvar för den gemensamma miljön 18