Sväljningssvårigheter (dysfagi) vid akut stroke

Relevanta dokument
Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län

Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län

Sväljningsbedömning Kalmar

FUS En portabel instrumentell undersökning av sväljning. Julia Yli-Hukka, logoped Neuro- och rehabiliteringskliniken Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås

Sammanfattning Dysfagiscreening på Bågen och Hovslund

Emma sätter i halsen igen!

REPETITIVE SALIVA SWALLOWING TEST: NORMER, DIAGNOSTISK VALIDITET OCH INVERKAN AV SALIVSEKRETION

Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2

Svenska logopedförbundets kommentarer till remissversionen av Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer, SOU 2017:21

- En kartläggning i slutenvården

Kurators psykosociala arbete inom strokevården vid SÄS

Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant. Svårt att svälja

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk

Händelseanalys. Kunskapsbanksnummer: KB Datum: Upprepade nutrition och sväljningssvårigheter. Februari 2018.

ATT FÖLJA VIKTEN VIKTIGT EFTER STROKE

Dysfagiscreening inom omsorg funktionsnedsättning, Växjö kommun

Vårdprogram - dysfagi

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen

Sammanfattning. Förutsättningar. Definitioner. Innehållsförteckning

Stroke - arbetsterapi

Att följa vikten - viktigt efter stroke

Screeninginstrument för äldre på akuten för att säkra optimal behandling"

Prehospital identifiering och prioritering vid akut stroke

ATT FÖRHINDRA ASPIRATIONSPNEUMONI HOS PATIENTER MED STROKE OCH DYSFAGI

Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Dysfagi och munhälsa Sanna Detlofsson logoped Lindesbergs lasarett

Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus

Evidensgrader för slutsatser

Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus

INSTRUKTION ARBETSMATERIAL

Kvalitet i specialiserad palliativ vård

Förslag på flödesschema/organisationskarta

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

Stroke. Nutrition vid olika sväljproblem. Gerd Faxén Irving Leg dietist, Docent, NVS/KI

Linda Alsholm, Eric Bertholds, Brita Eklund, Annika Nordanstig, Claes Gustafsson. Strokerådet

Omvårdnadsåtgärder vid ätsvårigheter hos patienter som drabbats av stroke

Skånejournalen-Stroke. Kvalitetsregisterdag Hélène Pessah-Rasmussen

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Närsjukvårdsteam vid SÄS

Öppenvårdsplats för patient med enbart omsorgsbehov, SÄS Borås

Projektarbete 2011: Dysfagiverksamheten vid Karolinska Universitetssjukhuset: kartläggning av åtgärder

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Kvalitet i specialiserad palliativ vård

Samverkansprojekt Strokevård Komplettering till huvudrapporten ReKo Sjuhärad

Inspirationsseminarie Stroke och forskning

INSTRUKTION - ARBETSMATERIAL

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Höftfraktur - Preoperativa faste- och postoperativa nutritionsrutiner

Benamputation Fysioterapi

Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten

Remiss inom hälso- och sjukvård

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

The Nursing Delirium Screening Scale (Nu-DESC) Hjärtcentrum Thoraxkliniken Norrlandsuniversitets sjukhus

Etiska aspekter inom ST-projektet

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Incidens av orofaryngeal dysfagi hos nyinsjuknade strokepatienter

SVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt

Forskningsmaterial, förvaring på SÄS

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog

A study of nurses' description of swallowing assessments in older people with suspected dysphagia in municipal health care

Sjuksköterskans förebyggande omvårdnadsåtgärder för att förhindra komplikationer som kan uppstå vid dysfagi

Om Remisshantering inom Stockholms läns landsting

Röst, tal och sväljning vid Parkinsons sjukdom - Logopediska insatser och aktuell forskning

Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:

Remissregler i Västra Götalandsregionen 1/6. Remissregler i Västra Götalandsregionen

5 % Journal. primärvård Punktmätning 1 g/år i kommunerna. personer 65 år äldre. Implementera arbetssätt medicinska vårdplaner i verksamheterna

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Remiss Begreppet standardiserad vårdplan och samverkansbegrepp, Dnr 27796/2011

Manual för Nutrition, vårdplan

Klinisk lektor = brobyggare

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Röststörningar Vilka utmaningar står röstlogopedin inför?

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

En ortosär aldrig fel?

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Dödsbevis och dödsorsaksintyg

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Länsövergripande rutiner för omhändertagande av personer med gastrostomi

Antikoagulantia och trombocythämmare, tillfällig utsättning inför elektiv operation

Remissbedömning ortopedi, SÄS

Svar på skrivelse från M, FP, KD, C och V om vårdprogram vid benskörhet (Osteoporos) inom Stockholms läns landsting

Gastrostomi vid cerebral pares

Kristoffer Jannas. Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund

Etiska aspekter inom ST-projektet

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten.

Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning av vårdbehov, del 1 Region Skåne

Vattensväljtest som screening för dysfagi hos vuxna

Förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18

Livskvalitet vid dysfagi påverkas livskvaliteten vid dysfagi av kostanpassning?

Rehabilitering. Vid stroke är det mycket viktigt med tidig bedömning och rehabilitering på strokeenhet av ett muliprofessionellt team.

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Dysfagi. Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [ ]

Transkript:

2018-07-11 21443 1 (5) Sammanfattning I riktlinjen beskrivs handläggning för identifiering av sväljningssvårigheter vid akut stroke. Vid misstanke om sväljningssvårigheter ska sväljningsförmågan screenas innan patienten ges något via munnen (dryck, mat eller medicin). Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Förutsättningar... 2 Avdelningens ansvar... 2 Logopedens ansvar... 2 Genomförande... 2 Screening... 2 Remittering till logoped... 3 Utvidgad bedömning av logoped... 3 Fiberendoskopisk undersökning av sväljning (FUS)... 3 Klinisk sväljningsbedömning... 4 Överrapportering... 4 Åtgärder... 4 Förnyad bedömning... 4 Uppföljning... 4 Dokumentinformation... 5 Referensförteckning... 5 Bilagor Bilaga 1 Screeninginstrument Standardized Swallowing Assessment på svenska, SSA-S - Checklista att utföra innan sväljningsscreening Bilaga 2 Sväljningsbedömning av logoped med hjälp av testbricka

2018-07-11 21443 2 (5) Bakgrund Sväljningssvårigheter kan uppstå efter ett insjuknande i en stroke. Orofaryngeala sväljningssvårigheter, d.v.s. svårigheter relaterade till munhåla och svalg, förekommer hos en till två tredjedelar av alla nyinsjuknade personer med stroke. Svårigheter att svälja undan mat och dryck effektivt och säkert innebär ökad risk för aspiration som i sin tur ökar risken för pneumoni. Malnutrition samt nedsatt munhälsa är ytterligare problem relaterade till nedsatt sväljningsförmåga [1]. Förutsättningar I många riktlinjer rekommenderas att en första screening av sväljningsförmågan ska göras i akutfasen innan personen med stroke ges något via munnen (dryck, mat eller mediciner) vid misstanke om sväljningsproblem [2, 3]. Avdelningens ansvar I ett första skede är det fullt tillräckligt med en screening av sväljningsförmågan. Då avdelningspersonal identifierar sväljningssvårigheter och önskar en fördjupad bedömning ansvar avdelningen för att kontakta logoped. Läkare/Sjuksköterska ansvarar för remittering till dietist då det bedöms adekvat. Konstaterade sväljningssvårigheter skall dokumenteras i Melior av sjuksköterska under uppdaterat status enligt standardvårdplanen för sluten vård. Logopedens ansvar Logopeden ansvarar för att planera in en utvidgad sväljningsbedömning inom två arbetsdagar efter det att förfrågan har lämnats. Logopeden ansvarar också för överrapportering till avdelningssjuksköterska. Genomförande Identifiering av sväljningssvårigheter sker genom en samverkan mellan avdelningspersonal och logoped. Initial screening fastställer om sväljningssvårigheter föreligger och den efterföljande bedömningen bidrar till förståelse för typen av sväljningssvårigheter samt ger rekommendationer om åtgärder. Screening Vid misstanke om sväljningssvårigheter ska en första screening av sväljningssvårigheter göras innan personen med stroke ges något via munnen (dryck, mat eller mediciner). Screening genomförs av

2018-07-11 21443 3 (5) avdelningspersonal som finns på avdelningen 24h/7. Ett screeninginstrument ska bl.a. vara snabbt och enkelt att använda, känsligt för aktuell frågeställning och leda till samma resultat oavsett vem som administrerat bedömningen [4]. Användande av formellt protokoll vid screening ökar möjligheten att identifiera personer i riskzonen för aspiration (och därmed aspirationspneumoni), jämfört med om en informell bedömning utan protokoll används [5]. Olika instrument för screening finns framtagna [6]. Ett exempel är Standardized Swallowing Assessment (SSA). Detta instrument är validerat [7] och det finns en godkänd översättning till svenska, se bilaga 1. Remittering till logoped Då sväljningssvårigheter identifierats lämnas skriftlig begäran till rehablogopederna. Detta görs enklast via rörpost, stationsnummer 101190 (observera att det ej går att faxa begäran!). Begäran ska innehålla: patientuppgifter (namn, personnummer) samt information om resultatet av sväljningsscreening, d.v.s. anledning till önskan om fördjupad bedömning. Logoped kontaktar avdelningen för tidbokning. Bedömning planeras in inom två arbetsdagar efter det att förfrågan om utvidgad bedömning lämnats. Utvidgad bedömning av logoped Logopedens bedömning kan bestå av en klinisk sväljningsbedömning och/eller en instrumentell undersökning med endoskop. För att kunna genomföra bedömningen behövs tillgång till avskild miljö (undersökningsrum/patientrum) för att genomföra undersökningen testbricka enligt anvisningar (bilaga 2) samt assistans av personal (i de fall logopedenheten inte kan tillhandahålla detta). Fiberendoskopisk undersökning av sväljning (FUS) När tid bokats ansvarar avdelningen för att tillhandahålla testbricka (se bilaga 2) samt att ordna avskild miljö för genomförandet av bedömningen.

2018-07-11 21443 4 (5) Vid den instrumentella undersökningen behövs assistans. I första hand ges detta av logopedassistent. Om logopedassistent ej finns att tillgå kan sväljningsbedömningen endast genomföras om assistans från avdelningen finns tillgänglig. Klinisk sväljningsbedömning När tid bokas ansvarar avdelningen för att tillhandahålla testbricka (se bilaga 2) samt att ordna avskild miljö för genomförandet av bedömningen. Överrapportering Logopeden ansvarar för att överrapportera resultatet av sväljningsbedömningen till avdelningssjuksköterska. Vid behov av konsistensanpassning föreligger risk för malnutrition. Därför ska sjuksköterska/läkare remittera till dietist. Identifierade sväljningssvårigheter samt föreslagna åtgärder dokumenteras av logoped i journalen (under Besök log logr) om det utgör ett problem för patienten vid läkemedels- eller födointag. Dokumentera (under Besök log logr) även anledning till att sväljningsbedömning ej kunnat genomföras alternativt då inga sväljningssvårigheter konstaterats. Åtgärder Patienter med konstaterad sväljningsproblematik behöver regelbunden viktkontroll samt utökad munvård. Förnyad bedömning Förnyad sväljningsbedömning görs efter ny skriftlig begäran från avdelningen. Uppföljning Under slutenvårdstiden initierar avdelningen (Strokeenheten, R45/R46 alternativt annan avdelning) förnyad bedömning. Vid behov av uppföljning polikliniskt avseende sväljningssvårigheter tillfrågar logoped patienten om samtycke till fortsatt logopedkontakt inom primärvården. Fram till dess att logopedkontakt etablerats ansvarar logoped inom slutenvård för kontakten.

2018-07-11 21443 5 (5) Dokumentinformation För innehållet svarar Anneli Schwarz, logoped, neuro- och rehabiliteringskliniken Remissinstanser - Fastställt av Zoltan Fekete, processledare, stroke/tia-processen, SÄS Nyckelord Sväljsvårigheter, dysfagi, stroke, TIA, strokeprocessen Referensförteckning 1. Geeganage, C., et al., Interventions for dysphagia and nutriotional support in acute stroke (Review). Cochrane Library, 2012(10). 2. Dworzynski, K., G. Ritchie, and E.D. Playford, Stroke rehabilitation: long-term rehabilitation after stroke. Clin Med (Lond), 2015. 15(5): p. 461-4. 3. Casaubon, L.K., et al., Canadian Stroke Best Practice Recommendations: Acute Inpatient Stroke Care Guidelines, Update 2015. Int J Stroke, 2016. 11(2): p. 239-52. 4. Cochrane, A.L. and W.W. Holland, Validation of screening procedures. Br Med Bull, 1971. 27(1): p. 3-8. 5. Hinchey, J.A., et al., Formal dysphagia screening protocols prevent pneumonia. Stroke, 2005. 36(9): p. 1972-6. 6. Kertscher, B., et al., Bedside screening to detect oropharyngeal dysphagia in patients with neurological disorders: an updated systematic review. Dysphagia, 2014. 29(2): p. 204-12. 7. Perry, L., Screening swallowing function of patients with acute stroke. Part one: Identification, implementation and initial evaluation of a screening tool for use by nurses. J Clin Nurs, 2001. 10(4): p. 463-73.