Programanalys 2015 Utbildningsprogrammet i miljö- och hälsoskydd, kandidat (180 hp)
Innehållsförteckning Kapitel 1 1 Inledning 1 Princip 3: Programupplägg (Fokus) 2 Princip 7: Integrerat lärande 5 Princip 11: Examination 6 Kapitel 2 7 Kapitel 3 10 Bilagor Bilaga 1: Protokoll senaste programrådsmöte 11 Bilaga 2: Programutvärdering 2015 13 Bilaga 3: Bedömningskriterier för examensarbeten 19
Kapitel 1 Inledning Formalia Verksamhetsbeskrivningen avser läsåret 2014/2015 för kandidatprogram i miljö- och hälsoskydd, 180 hp. Huvudansvarig för framtagning av verksamhetsberättelsen är Christian Bigler (programansvarig). Programmets stödfunktioner * Programrådet består av Christian Bigler (programansvarig, smk), Maria Karlsson (programstudievägledare), Fredrik Lundmark (Ekologi, miljö och geovetenskap, EMG), Åsa Nilsson-Lindgren (kemi), Per-Håkan Sandström (Sigma Civil AB), Chatrin Friman Brantvik (ordinarie student representant åk2), Markus Rebessi (suppleant student representant åk2), Bobby Berglund (ordinarie student representant åk3) och Jonas Ejner (suppleant student representant åk3). Studentrepresentanter för åk1 har inte blivit utsedda ännu. Programrådet träffas minst en gång per termin, vid behov oftare (protokoll som exempel bifogat från vt15, Bilaga 1). Programrådet kommer att behandla verksamhetsberättelsen vid sammanträdet i november 2015. Programmets lärare är representerade i programrådet, och har regelbundna möjligheter till utbyte och fortbildning, t.ex. genom EMG s GU fika (varje måndag kl. 14.00), GU dagar på EMG (två gånger per läsår), GU dagen på fakultet (ht2015) samt gemensamma, fakultetsöverskridande MHS-lärarluncher (3-4 gånger per år). Internationalisering * Inga ut- respektive inresande studenter för läsår 2014/15. Genomströmning * Analys av årskull 2010 visar att ca 60 % (28 av 48) avslutar sina studier inom sex terminer. En betydande andel av de resterande studenterna läser någon extra kurs och avslutar sina studier efter sju eller åtta terminer. Externa examensarbeten * Andelen externa examensarbeten på MHS ligger för läsåret 2014/15 på ungefär 94 % (34 av 36). Externa partner är båda företag och myndigheter (kommuner, kommunala bolag, länsstyrelser). 1
Princip 3: Programupplägg Pågående kvalitetsprojekt och programstruktur MHS Tidigare har vi identifierad avsaknaden av en gemensam introduktionskurs för MHS kandidatprogrammet. I fjol har vi sökt kvalitetsmedel, och just nu pågår en kursutveckling av gemensam introduktions-kurs till MHS programmet pågår (SIM, förberedande kemi, statistiska metoder) gemensam med Kemiska institutionen och institutionen för matematik och matematisk statistik. Den nya kursen, introduktion till MHS, kommer att ges för första gången ht16. Programstrukturen visar även på en strukturell brist i programmet under åk2 (se figur nedanför), då studenterna läsare tre kurser (hälsoeffekter, luft & buller, miljöeffekter) med udda kurslängder, som även innehållsmässigt har en tveksam uppdelning. Detta är administrativ ineffektiv och minskar möjligheten för icke-programstudenter att läsa kurserna. Därför borde utredas om innehållet i kursen luft & buller skulle kunna fördelas i kurserna hälsoeffekter (buller delen), samt miljöeffekter (luft delen). Genom att olika institutioner är inblandade, krävs ett större kvalitetsprojekt för att utreda möjligheten till denna förändring. 3.2 Programmatris baserat på nationella mål MHS har genomfört en omfattande mappning av förväntade studieresultat (FSR) mot nationella mål. Alla kursansvariga fick bedöma vilka nationella mål de examinerar (i form av tydliga FSR) på sin respektive kurs. Nedanför redovisas sammanställningen. Fullständig matris finns tillgänglig för samtliga kursansvarige lärare samt EMGs GU funktioner (prefekt, studievägledare, studierektor). Alla nationella mål examineras, men det förekommer vissa skillnader i antal examinationer. 2
Nationella Mål kandidat (MHS kandidat) FSR år1-2 FSR år1-3 Kunskap och förståelse 1 Visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen 43 64 2 Visa kunskap om områdets vetenskapliga grund 3 Visa kunskap om tillämpliga metoder inom området 4 Visa kunskap och förståelse för fördjupning inom någon del av området 5 Visa sig orienterad om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga 6 visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning 7 Visa förmåga att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer 8 visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem 9 Visa förmåga att genomföra uppgifter inom givna tidsramar 10 visa förmåga att muntligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper 11 visa förmåga att skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper 12 Visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser Värderingsförmåga och förhållningssätt 13 Visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter 14 Visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta samhälleliga aspekter 15 Visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta etiska aspekter 53 62 19 43 9 29 4 6 16 35 19 29 22 38 19 34 12 22 6 12 11 16 10 12 10 23 3 6 3
16 visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används 17 visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens 6 11 3 5 3.3 Studentnöjdhet med kurser och programupplägg Vi genomför varje år en omfattande programutvärdering i anslutning till redovisningen av examensarbeten. Programstudenterna är nöjda med programmets kvalité (3,5 av 5), lägger ner i genomsnittet 27,5 h studietid per vecka, och bedömer att de har fått ett mycket bra bemötande (4,9 av 5). Lägsta betyg fick återigen internationaliseringsgraden (2,1 av 5). Programutvärderingen i sin helhet finns i Bilaga 2. Kursutvärderingar av kurser sker fortlöpande, och publiceras på kurshemsidorna. Uppföljning av kursutvärderingar är en återkommande punkt vid programrådets sammanträde, där programansvarig kan få i uppdrag att föra samtal med andra institutioner resp. kursansvarige att utveckla vissa kurser eller kursmoment. Sammanfattande värdering 5 Utveckling av nya kurser sker i intimt samarbete med programansvarig och intressenter och härvid är programmatrisen ett viktigt verktyg för att specificera behov av lärmål kring personlig och professionell kompetens liksom specificering av ämnesinnehåll 4 Det finns evidens för att personliga och interpersonella färdigheter samt kunskaper om teoribildning och tillgängliga data samt analyser av dessa finns som levande lärmål i huvuddelen av programmets centrala kurser 3 Personliga och interpersonella färdigheter samt teoribildning och tillgängliga data samt analyser av dessa är integrerade i utbildningsplanen för ett eller flera studieår 2 En utbildningsplan som integrerar ämneskunskaper med personliga och interpersonella färdigheter samt teoribildning och tillgängliga data samt analyser av dessa är under arbete. 1 Behovet av en analys av programmets lärmål erkänns och en inledande analys av ämnesinnehåll, färdigheter i programmets lärmål förbereds 0 Det finns ingen integration av färdigheter eller ömsesidigt stödjande ämnen i programmet. Belägg för sammanfattande värdering Kvalitetsarbete inom MHS kandidatprogrammet sker vid olika nivåer (kurser, program, institutionsövergripande), och den omfattande matrisarbete har gett en tydlig bild att nationella mål uppfylls i stor utsträckning. Programvärdering visar att programstudenterna är nöjda med programmets kvalité (Bilaga 1). 4
Princip 7: Integrerat lärande 7.1 Analys av programmatrisen från princip 3 MHS har genomfört en omfattande mappning av förväntade studieresultat (FSR) mot nationella mål. Alla kursansvariga fick bedöma vilka nationella mål de examinerar (i form av tydliga FSR) på sin respektive kurs. Alla nationella mål examineras, men det förekommer vissa skillnader i antal examinationer. I fjol har flera kursansvarige lärare i samband med matrisarbete även identifierad ett behov att anpassa kursplaner samt FSR. Speciellt glädjande är att matrisarbete som drivs av MHS programmet initierat kvalitetsarbete på andra institutioner resp. fakulteter. En bred vetenskaplig grund i såväl samhälls- som naturvetenskap ges under de två första åren med obligatoriska kurser. Detta säkerställs dels genom att kurserna är obligatoriska och dels genom anpassade examinationsformer kopplat till respektive FSR. Successivt läggs kunskap om tillämpliga metoder in i olika kurser under studietiden. Den samlade kunskapen används sedan i ökad omfattning i olika övningar och uppgifter. Förmågan att bl.a. uttrycka sig muntligt och skriftligt tränas regelbundet med progression under åren. 5
Princip 11: Examination 11.4 Bedömningskriterier för examensarbeten * Bedömningskriterier är redovisat i Bilaga 3, och meddelas studenten i samband med kursupptaktsträff. 6
Kapitel 2 * Sammanfattningen har uppdaterats, men bygger i grunden på analysen som gjordes för läsår 2013/14, med undantag för princip 3 som behandlas särskild i år. Princip Nivå Belägg Problemområden och föreslagna åtgärder Princip 1, Grund-läggande filosofi Princip 2, Lärandemål Princip 3, Programupplägg Princip 4, Introduktion till yrkesrollen 4 MHS utbildningen är väletablerad som har sina motsvarigheter vid andra lärosäten i Sverige. Att utbildningen omfattar såväl miljö och hälsa bidrar till en tydlig profilering. Det finns tydliga kopplingar av MHS programmet till näringsliv, offentlig verksamhet och entreprenörer. 4 MHS kandidatprogrammet vid Umeå universitet är idag ett väletablerat program, med tydliga nationella och lokala mål. MHS-lärargruppen och MHS-programrådet har regelbundna träffar för att följa och påverka programmet och dess utveckling (Bilaga 1). 4.5 Kvalitetsarbete inom MHS kandidatprogrammet sker vid olika nivåer (kurser, program, institutionsövergripande), och den omfattande matrisarbete har gett en tydlig bild hur nationella mål uppfylls. Programvärdering visar at programstudenterna är nöjda med programmets upplägg och kvalité (Bilaga 2). Utveckling av gemensam introduktions-kurs till MHS programmet pågår (SIM, förberedande kemi, statistiska metoder). 5 Kopplingar av MHS kandidatprogrammet till näringsliv, offentlig verksamhet och entreprenörer är väletablerad. Förläsare från yrkeslivet bidrar till undervisningen på campus, och - - Tre befintliga kurser under årskurs två (luft & buller, miljöeffekter, hälsoeffekter) bör ses över, och delas upp i enbart två kurser (miljöeffekter, hälsoeffekter). - 7
Princip 5, Praktik och projektarbete Princip 6, Lärmiljöer Princip 7, Integrerat lärande Princip 8, Aktiva lärformer Princip 9, Ämnes och yrkeskunskap många studenter läser t.ex. företagseller myndighetsförlagda praktikkurser eller gör sina examensarbeten i den miljön. 4 MHS programmet har många inslag av projekt- och praktikkaraktär under hela utbildningen. Riktlinjer för examensarbete (projektplan, instruktioner till författare, redovisningsseminarier, examination) har under de senaste åren blivit mer tydliga och omfattande, vilket har ledd till en förbättring av kvalitén på examensarbeten. Brister består vad som gäller förankring i den vetenskapliga litteraturen, framförallt pga. examensarbeten är i hög grad tillämpad. 4 Lärmiljö är god och anpassad till behoven av MHS utbildningarna. 4 En bred vetenskaplig grund i såväl samhälls- som naturvetenskap ges under de två första åren med obligatoriska kurser. Detta säkerställs dels genom att kurserna är obligatoriska och dels genom anpassade examinationsformer kopplat till respektive FSR. Successivt läggs kunskap om tillämpliga metoder in i olika kurser under studietiden. Den samlade kunskapen används sedan i ökad omfattning i olika övningar och uppgifter. Förmågan att bl.a. uttrycka sig muntligt och skriftligt tränas regelbundet med progression under åren. 4 När det gäller kursernas pedagogiska utformning så är variationen stor vad beträffar olika aktiviteter som stöd för inhämtning, förståelse och tillämpning av kunskap och utveckling av generiska färdigheter. 4 På de grundläggande baskurserna under år 1 och 2 är de medverkande lärarna dels lektorer och dels adjunkter. Många av lärarna är disputerade och forskningsverksamma vilket är grunden för ett vetenskapligt förhållningssätt. På de valbara tillämpade kurserna under tredje året medverkar många yrkesverksamma från myndigheter och privata företag. - - - - - 8
Princip 10 Pedagogisk färdighet Princip 11 Examination Princip 12, Programuppföljning Deras specialistkompetens är viktig och bidrar till att de studerande skall få en förståelse för hur olika miljöoch hälsoskyddsfrågor hanteras, vilka möjligheter till lösningar som finns samt en inblick i vad som kan bli aktuella frågor i framtiden. 4 De flesta lärare har pedagogiska meriter i from av intern utbildning och några kurser vid UPC, mer omfattande meritportföljer samt lärare med lärarutbildning saknas. 4 Det finns en stor variation av examinationsformer under hela MHS kandidatprogrammet, även om traditionella salstentamina samt laborationer utgör huvuddelen. Gemensamma styrdokument vid EMG kring examinationen har framgångsrikt implementerats (Bilaga 3). 4 Programmet har många sökande med olika gymnasiebakgrunder. Utbildningen omfattar en bred syn på miljö- och hälsoskyddsområdet. Förmågan till en god kommunikation med olika grupper poängteras särskilt. Den studerande behöver ett antal verktyg för att kunna vara anställningsbara inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Verktygen innebär olika former av färdighetsträning som t.ex. tillämpning av lagstiftning med övningar, kommunikation med olika aktörer, sökande och hantering av information, tolkning och analys av resultat samt metoder för förebyggande arbete mot de nationella miljömålen. Efter avslutad kandidatexamen går våra studenter ut på en arbetsmarknad som direkt efterfrågar deras kompetenser. De flesta får anställning inom antingen privat eller offentlig sektor i nära anslutning till avslutat utbildning. - - - 9
Kapitel 3 * MHS kandidatprogrammet i Umeå är en väletablerad utbildning som har sina motsvarigheter vid andra lärosäten i Sverige. Att utbildningen omfattar såväl miljö och hälsa bidrar till en tydlig profilering. Kopplingar av MHS programmet till näringsliv och offentlig verksamhet väletablerad. Förläsare från yrkeslivet bidrar till undervisningen på campus, och många studenter läser t.ex. företags- eller myndighetsförlagda praktikkurser eller gör sina examensarbeten i den miljön. Styrkor Högt och relativ stabilt söktryck. Aktuella styrdokument som utvecklas kontinuerligt. Väletablerad samverkan med näringsliv och offentlig verksamhet. Förvärvsfrekvens är hög, och över 90 % av studenter har relevant jobb tre månader efter avslutad utbildning. Nära samarbete med utbildningens avnämare (alumnarbete, nationell referensgrupp, aktiv programråd). Svagheter Andel manliga sökande är låg, men konstant (ca. 15-20 %). Forskningsanknytning finns, men bör kunna utökas. Publicering av kursutvärderingar delvis bristfällig (även på institutioner utanför EMG). Några Prioriteringar Nuvarande introduktionskurser (samhälle, individ, miljö samt förberedande kemi på 7,5hp) bör integreras med miljöresa och statistik metoder (7,5 hp) till en övergripande Introduktionskurs till MHS 15 hp, så att koppling till EMG blir tydligt i ett tidigt skede (Pågående kvalitetsprojekt). Utredning om kurser luft och buller (7,5 hp), hälsoeffekter (11 hp), miljöeffekter (11,5 hp) kan delas i på ett mer effektiv sätt i två 15 hp kurser (Sökt kvalitetsprojekt). Översyn av kurser resp. utbudet, samt periodisering av kurstillfällen. MHS lärargruppen behöver kompetensförstärkning och kompetensutveckling (kompetensutvecklingsplan, med fokus på yrkesmässigt kompetens). 10
Bilaga 1: Protokoll senaste programrådsmöte Närvarande Christian Bigler (CB), EMG, programansvarig (ordf) Kristina Fransson-Rosén (KFR), EMG, programstudievägledare (sekr) Per-Håkan Sandström (PHS), Sigma, extern ledamot Jenny Tibell (JT), ordinarie stud rep kull 12 Bobby Berglund (BB), suppleant stud rep kull 13 Markus Rebessi (MR), ordinarie stud rep kull 14 Ej närvarande Fredrik Lundmark (FL), EMG, lärarrepresentant Åsa Nilsson Lindgren (ÅNL), kemi, lärarrepresentant Gustaf Nilsson (GN), ordinarie stud rep kull 13 Ärende 1 Fastställande av föredragningslista (CB) 2 Val av protokolljusterare (CB) Beslut/Åtgärd Mötet godkänner föredragningslistan Mötet beslutar att utse Bobby Berglund 3 Föregående protokoll (CB) Protokoll från möte 2014-11-27 läggs till handlingarna 4 Meddelanden/Information (CB) 5 Kursutvärderingar (CB, KF- R) a. Praktikkurs ges från vt16 enbart som programkurs b. Kvalitetsmedel pågår för översyn av introduktionen till MHS (integration av kurserna SIM 7,5hp, förberedande kemi 7,5hp, statistiska metoder 7,5hp) c. Söksiffror (i parantes fjolårs motsvarighet) MHS kandidat prio 1: 39 (41), prio 2: 23 (31) sökande MHS magister prio 1: 17 (6), prio 2: 6 (2) sökande d. Introduktion för nya studenter sker den 31/8 (em) samt 1/9 (fm) e. Utspark för 3:or sker den 8:e juni på Rex, EMG stöttar arrangemanget ekonomisk. f. EMG har utlyst ett heltidsvikariat för studievägledning för alla utbildningar på EMG (biogeo, MHS, naturguide) pga av Kristina Franson-Rosén går i pension och Katarina Stenman flyttar utomlands. Genomgång av kursutvärderingarna för ht14 för följande kurser: Läsår 1: Förberedande kemi, 7,5hp; Samhälle individ & miljö, 7,5hp; Statistiska metoder, 7,5hp, Kemi för MHS område, 15 hp; Läsår 2: Luft & buller 7,5hp, Ekologi % 11
Ärende Beslut/Åtgärd geovetenskap 15hp, Hälsoeffekter 11hp Läsår 3: Miljöfarlig verksamhet 15hp, Byggnader & miljö 7,5hp, Risk, säkerhet & arbetsmiljö, 7,5hp, Lantbruk & djurskydd, 7,5hp Läsår 4: Riskanalys inom MHS, 7,5hp; Hållbar livsmedelsförsörjning, 7,5hp; Miljöledning teori, 7,5hp; Samhällsplanering med miljöprofil, 7,5hp Svarsfrekvensen på några kurser (webbaserade utvärderingar) var låg. 6 Bokpoolen (CB) Ansvarsfrågan för kurslitteratur diskuteras. Lärare rekommenderar att lägga ner bokpoolen och använda kapitalet enligt studenterna önskemål. 7 Övriga frågor (CB) a. MHS har en hög andel externa examensarbeten, men det är inget krav att ha en etern partner. b. Arbetsmiljöfrågor som påverkar studenter rapporteras till programansvarig. Vid protokollet Kristina Fransson-Rosén Programstudievägledare Justeras Bobby Berglund Studentrepresentant kull 13 12
Bilaga 2: Programutvärdering 2015 MHS Kandidatprogramutvärdering 2015 (baserat på 8 svar) Övergripande frågor 1. Hur bedömer du som helhet MHS programmets kvalitet? (1-2-3-4-5, där 1 anger lägsta betyg och 5 anger högsta betyg) Svar: 3, 4, 4, 4, 3, 4, 3, 3 3,5 2. Hur många timmar per vecka (schemalagd undervisning samt arbete på egen hand eller tillsammans med studiekamrater) har du i genomsnitt ägnat åt dina studier?(ungefär tim/vecka) Svar: 20, 45, 20, 30, 15, 35, 25, 30 27,5 h 3. Hur bedömer du som helhet det bemötande du fatt som student under utbildningens gång? (1-2-3-4-5, där 1 anger lägsta betyg och 5 anger högsta betyg) Svar: 5, 5, 5, 5, 4, 5, 5, 5 (av EMG, men av kemi=1) 4,9 MHS programspecifika frågor 4. Har utbildningen levt upp till dina förväntningar? (1-2-3-4-5, där 1 anger lägsta betyg och 5 anger högsta betyg) Svar: 3, 4, 3, 3, 4, 5, 3, 3 3,5 Jag hade velat ha högra krav så att man lär sig mer. Vi skrapar mest på ytan inom flera olika områden. Jag visste att kemin skulle bli svår Trodde nivån skulle vara högre. Kurserna har varit mer intressanta än jag trodde generellt. Ofta för låg nivå på svårighet av kurserna. Ganska väl, en rolig utbildning som innehåller mycket. Hade dock förväntat mig högre nivå inom vissa moment. Programansvarig och EMG-lärare är fantastiska. Utbildningen är bred, men känns för ytlig. Borde inte hela tiden prata om att man blir inspektör. Beskrivningen på hemsidan säger att man kan jobba med mycket olika. 5. Hur stämmer innehållet och upplägget av programmet i stort överens med utbildningsbeskrivningen? (1-2-3-4-5, där 1 anger lägsta betyg och 5 anger högsta betyg) Svar: 4, 5, 5, 4, 4, -, 4, 3 4,1 Den stämmer mycket bra, den fångar intresse och beskriver tydligt vad som väntas av dig. Har inte stenkoll på beskrivningen, så svarar inte. Den är inte så internationell, vilket hemsidan gav intryck av. Det fokuserades för mycket på inspektör. 6. Tycker du att upplägget och innehållet i utbildningen bygger på en tydlig progression dvs. att kurserna bygger på varandra och att kunskaper och färdigheter fördjupas utefter utbildningens gång? (1-2-3-4-5, där 1 anger lägsta betyg och 5 anger högsta betyg) Svar: 4, 4, 3, 4, 4, 4, 5, 3 3,9 13
De kurser som bygger på varandra är det lagom progressionsnivå. Blir däremot inte så tillämpligt då många kurser är inom olika områden. Under 1:a året fattade man knappt vad man höll på med & det klarnade i 2:an med första kursen & när man läser vid andra universitet har man koll inser man! Hade önskat mer återkoppling till kemin och fysiologin under programmets gång. Hade varit bra med intro till att skriva vetenskapligt tidigare, och hitta referenser m.m. Momentet där vi tränade på muntliga framträdanden hade också varit bra om det kom tidigare. De bygger delvis på varandra, men de blir inte så fördjupande. 7. Har du upplevt att något/några moment har överlappat varandra? Om så är fallet ange vilket/vilka moment och i vilken/vilka kurser. Många moment som överlappar varandra, dock kan man alltid hitta nya aspekter om man själv vill. Tror att en del av miljöeffekter överlappade med ekologi & geovetenskap. Snarare tvärtom, hade vekat ha mer fördjupning och fått nyttja tidigare kunskap mer, exempelvis kemin och fysiologin sådana detaljkunskaper som man lätt glömmer annars. Nej, inte vad jag kommer på! Viss överlappning är bra! Repetition är kunskapens moder. Jag upplevde mest överlappning mellan miljöeffekter och luft & buller. Oj, det ska man komma ihåg nu! Inte vad jag kan komma på i skrivande stund. Jag vet att vissa kurser gjorde det, men jag kan inte komma på vilka nu. 8. Vad tycker du om utbildningens innehåll av internationalisering dvs. exempelvis inslag av engelska, engelsk litteratur, andra kulturer m.m.? (1-2-3-4-5, där 1 anger lägsta betyg och 5 anger högsta betyg) Svar: 1, 3, 1, 2, 1, 3, 5, 1 2,1 Finns lite kurslitteratur på engelska, är främst vetenskapliga artiklar. Jag önskar ett mycket större fokus globalt & internationellt. Eftersom jag är rätt dåligt på engelska har denna utbildning varit perfekt där den engelska litteraturen har varit pedagogisk & tydlig & i lagom mängd, abstract bra träning! Man kan med fördel använda sig av mer engelska både vad gäller litteratur, föreläsare, etc. Det är tydligt att utbildningens fokus ligger på Sverige och svenska. Det hade dock varit intressant med mer engelska föreläsningar och information om miljöarbete utanför Sveriges gränser. Ramaskri i klassen om engelsk litteratur dyker upp LARVIGT. Lärarna måste stå på sig mer. Mycket har handlat om situationen i Sverige, vore kul med globala saker också. Något som hade varit kul är om ex. Sida gav en engelsk föreläsning. Jättebra! Gärna mer engelsk litteratur, lärde mig jättemycket även om det var en utmaning att läsa engelsk från början. Jag tror att vi hade en engelsk bok? Kemin. Eller två, fysiologin också. Det verkade inte finnas några, eller väldigt svåråtkomliga utbytesuniversitet. Ingen hjälp till utlandsstudier. 14
9. Vad tycker du om utbildningens innehåll av arbetslivsanknytning dvs. exempelvis externa föreläsare, fältstudier, verksamhetsförlagd utbildning, studiebesök? (1-2-3-4-5, där 1 anger lägsta betyg och 5 anger högsta betyg) Svar: 3, 5, 4, 4, 2, 4, 5, 4 3,9 Bra med många externa föreläsare. Relativt många studiebesök, dock borde vi få göra mer än bara kolla runt då. Verksamhetsförlagd utbildning borde utökas. Ekologi & geovetenskap kursen mycket bra, mer sådana kurser. Lantbruk & djurskydd mycket bra. I tredje årets första period behövs fler kurser att välja så man ej ska behöva välja bort en kurs man vill läsa. Man har bra koll på vad man kan göra. Mycket bra! Allra helst under kursen miljöfarlig verksamhet. Det har varit värdefullt med externa föreläsare. Mer studiebesök, obligatorisk praktik, fler externa föreläsare, mer praktiska inslag generellt. Bra med föreläsare från utsidan. Lite ojämn kvalitet på dessa dock. Mycket bra! Dock lite väl inriktat på inspektörer. 10. Vad tycker du om examinationen på utbildningen? (1-2-3-4-5, där 1 anger lägsta betyg och 5 anger högsta betyg) Svar: 4, 4, 2, 3, 3, 5, 4, 3 3,5 Bra och varierande. Dock väldigt lätt att bli godkänd utan större ansträngning på tentamen, redovisningar, seminarium, rapporter. Höj kraven. Alla examinationer vissa kurser skulle kunna ha hemtentamen & eget arbete istället för salstentamen för att få kunskaper att fastna bättre. Blir lite bulimieffekten vid salstentamen, in med allt, ut på tentamen, och sedan tomt i huvudet. Lite låg nivå, 60 % eller 50 % för godkänt är inte att kunna ämnet på en tentamen enligt mig. Man kan ställa högre krav på studenterna. Examinationen för varje kurs = 3. Förmycket salstentamen. Det är inte ultimat. Examinationen för examensarbetet = 3-4. Den var lärorik. För mycket grupparbeten, ibland väldigt korta tentamen. Föräldrarna förväntade sig en ceremoni, men jag är glad att jag slapp. Bra att ni börjat med FSR nu för att man ska få med sig all kunskap. Om det är exjobbet som menas? Istället är vi inte alls förberedda på det med endast en individuell rapport. Mer, mer, mer enskilda rapporter. 11. Positiva saker som du vill lyfta fram om utbildningen. Bred, medför att man kan se helhetsperspektiv. Lärarna! Lyssnar, kan ta kritik, och vill göra det bättre. Man inser hur bra ni är när man läser vid en annan utbildning eller universitet = katastrof. Ni är även kompetenta, ger konstruktiv kritik och ger er inte försen man lärt sig. Kemiinstitutionen skulle kunna lära sig ett & annat från er. Bra föreläsningar, litteratur & fältarbete. Föreläsare och övrig personal! Bra och öppet klimat på EMG, alla hälsar och man kan höra av sig om man funderar på något, föreläsarna har varit väldigt lyhörda och kunniga. Den biten har varit väldigt positiv om jag jämför med min tid som student på exempelvis LTU. Många duktiga och kunniga lärare. Ekologi & geovetenskap sam fysiologi kurserna var utmanande, vilket var riktigt roligt. 15
Trevliga föreläsare, bred utbildning, lärarna tar åt sig av kritiken. Mycket engagerad personal! Bredden på utbildningen känns unik och populär hos arbetsgivare. Bra med mycket studiebesök och praktisk tillämpning och alla skriftliga rapporter. Kände sig verkligen förberedd vid examensarbetet. Fallövningen i metodiken var jättebra. Till större delen fantastiska föreläsare. Många intressanta kurser. Bredd! Man känner sig väl förberedd för arbetslivet. Jättebra med ett valbar sista år. Vänligt klimat. 12. Förslag till förändringar/förbättringar som du vill lyfta fram om utbildningen. Höj kraven och svårighetsnivå. Förtydliga instruktioner, främst mall för rapportskrivning och labbövningar. Gör en rapportskrivningsmall för dummies. Flytta marksanering till hösten. Hemtentamen och mer eget arbete. I arbetslivet är man oftare själv och man lär sig mer om man arbetar med en uppgift själv. Man blir bättre förberedd för exjobb och arbete. Dela upp kemin i 3 kurser på 5 hp, och lyft fram samtliga valbara kurser så man inte missar någon. Högre nivå, högre krav på studenterna. Mer fördjupning. Miljöbalken bör vara en obligatorisk kurs. Mer obligatorisk juridik. Praktik har varit extremt lärorikt och värdefullt, borde kanske gå att göra det obligatoriskt. Se över hur kurserna i tredje året ligger. Examinationen på kurserna behöver inte ALLTID bestå av salstentamen. Hemtentamen är bra till exempel. Obligatorisk praktik. Sluta dalta med studenterna. Blir ett himla gnäll när det är engelsk litteratur, för mycket att göra, eget ansvar. Det finns till och med studenter som 1) medvetet plagierat, 2) blivit anmälda (av mig!) 3) kommit undan med det (för att universitetet är så jävla mesigt att man inte vågar ta tag i det och skapa uppmärksamhet). Ha inte grupparbeten på precis varenda kurs, det finns alltid studenter som inte gör lika mycket som andra och som kommer undan med det. Mer information om extrakurser tidigare i utbildningen. Det gör det lättare art få ihop tredje året. Att bara ger förtur till praktik i Umeå kommun känns diskriminerande, varför liksom? Fick höra om ett fall av sexuella trakasserier bland eleverna. Detta verkar ha skötts illa (inte alls) på skolan och dessa två fortsatte att t.ex. paras ihop i grupparbeten. Olustigt och oproffsigt. Mer miljörätt. Ta in miljöbalkskursen som en del av utbildningen, tror man kan ha nytta av den vart man än hamnar. Mer tillämpning av myndighetsskrift. Hade gärna skrivit fler inspektionsprotokoll, kanske att man får testa ta fram en checklista inom valt område, t.ex. arbetsmiljö, lantbruk, livsmedel. Ibland kändes utbildningen lite väl slapp och ytlig. Inte nog internationellt. Mer engelska. Mer kontakt med utlandsuniversitet. Mer, mer, mer individuella rapporter. Rikta inte in det så mycket på inspektör. Sätt in miljöbalken som obligatorisk campuskurs. 13. Har du saknat något moment eller någon kurs i programmet? Globalt perspektiv. Excelkurs. Mer provtagning t.ex. borde livsmedel ingå i basen så man tränar i samtliga arbetsområden. Livsmedel, energi, vatten, bygg & väg & 16
ekologi m.m. Har saknat ett samarbete med biogeo programkurser, tråkigt att inte ha behörighet då flera kurser är relevanta. Hade velat läsa mer om människokroppen (som i fysiologin och delvis hälsoeffekter). Mer case i utbildningen hade varit bra. Mer praktiska moment. Mer fokus på vad mer vi kan jobba med utöver tillsyn på kommunen. Praktik, mer metodik - gör inslag i varje kurs, mer juridik/miljörätt. Miljöbalken, den borde vara obligatorisk, rättskunskapen räcker inte. Mer lagstiftning. Mer engelska och internationellt. Mer djurskydd, inte bara en kurs på 7,5 hp. 14. Upplever du någon kurs/något moment som mindre värdefullt? SIM gav egentligen inget att läsa. Kemi, fysiologi känns som lite för stora kurser. Organisk kemi, otroligt onödigt, omfattning på statistik, SIM har jag hört kändes ej relevant, en miljöbalken kurs borde ingå i programmet. Nej, snarare att de moment som finns inte riktigt räckt till, hade velat fördjupa mig mer men att behandla så många ämnen som man gör på MHS under 3 år gör att det är svårt. Luft & buller kursen var seg, kändes som att tid och pengar rann iväg. Bra innehåll, men för lite innehåll för 7,5 hp. Den hade kunnat intensifieras. SIM kursen är onödig. SIM-kursen, förberedande kemi hade varit mer värdefullt under utbildningen. SIM-kursen var lite väl onödig! Organisk kemi också. 15. Hur väl tycker du att utbildningen förberett dig inför kommande yrkesroll? (1-2-3-4-5, där 1 anger lägsta betyg och 5 anger högsta betyg) Svar: 3, 5, 3, 4, 3, 5, 4 3,9 70 % lär man sig i yrkeslivet. Kunskapen finns inte på alla områden man ja har fått verktygen att hitta informationen. Kom ut 1 vecka efter avslutade studier och hade koll på läget. Svårt att säga eftersom att möjliga yrkesroller är många. Det behövs mer juridik. Svårt att hinna läsa alla kurser som är nödvändiga under bara tredje året. Det är många bra kurser som går att läsa, men som kräver minst ett halvårs studier mer. Hade behövts mer metodik och mer juridik. Tja, det beror väl på vad jag ska jobba med. Jag vill jobba med djur och då är jag ej det. Dock är jag förberedd för mitt sommarjobb som miljötekniker. 16. Vilka kurser/moment bedömer du att du kommer ha mest nytta av som yrkesverksam inom området? Kemisk arbetsmiljö; Miljöbalken; MKB; Arbetsmiljö, risk & säkerhet. Praktik; Metodik i MHS; Ekologi & geovetenskap; Miljörätt; Miljöeffekter; Miljöfarlig verksamhet; Humanekologi & hållbar utveckling; Lantbruk & djurskydd. Miljöbalken; Kemi; Förvaltning; Hälsoeffekter; Miljöeffekter; Livsmedelssäkerhet. 17
Miljöbalken; Miljöfarlig verksamhet; Praktik; Ekologi & geovetenskap. När vi fått studera olika myndighetsärenden (case). Metodik i MHS; Rättsvetenskap. Metodik i MHS, Miljöbalken; Ekologi & geovetenskap; Miljöeffekter; Hälsoeffekter; Miljöfarlig verksamhet. Miljöbalken; Miljöfarlig verksamhet; Metodik i MHS; Examensarbetet. Miljöeffekter; Miljöfarlig verksamhet; Lantbruk & djurskydd; Examensarbetet. 17. Har du sökt jobb inom MHS området? (ja nej) Svar: ja 5, nej 3 ja 5, nej 3 Jag sökte 15 st. tjänster & fick i en mindre kommun. Tog 1-2 månader att få kallelse till intervjun. Troligen till hösten. Jag ska! Båda offentlig och privat sektor. Då jag tänkte läsa magister orkade jag inte ska något jobb. Jag satsar på lönen nu istället. 18. Har du fått jobb inom MHS området? (ja nej) Svar: ja 6, nej 2 ja 6, nej 2 Arbetsmiljöingenjör kemisk exponering. Ja, sommarvikariat nu juni-augusti, & till vidare september & framåt. Förvisso mest inom mark- och vattenprovtagning, konsultfirma. Som miljöinspektör i Ånge kommun. Miljöinspektör. Jag blev erbjuden ett jobb när jag skrev exjobb. 19. Har du för avsikt att studera vidare inom MHS området (ja nej) Svar: ja 4, nej 3, kanske 1 ja 4, nej 3 Kommer alltid behöva förnya/utveckla sin kunskap. Har pluggat i 6 år, nu får det räcka. Vill läsa till fler kurser längre fram. Pluggat ca. 8 år på universitet, det räcker nu. Kanske i framtiden. Har sökt magister men får se om jag får fortsätta jobba istället. Magister, men jag funderar även på gymnasielärare i matematik. 20. Övriga kommentarer: Det bäste med utbildningen har varit att även när det varit tungt har man fått hjälp att se målet & ges ny styrka & vilja att nå det. Tack för 3 fina & lärorika år i Umeå. Tack för de här åren. Har fått ett fantastiskt bemötande och känt sammanhållning i klassen och inom programmet. Enligt vad jag hört (& upplevt) har universitetet blivit allt sämre när det gäller kunskapsnivån hos studenterna. Det måste ställas högre krav, sluta ges så mycket dispens (ex. då man ej klarat kurser & ej är behörig till andra), annars kommer det dåliga ryktet som nu finns på universitetet spridas till arbetsmarknaden. Himla trist hur det blivit. Tack för tre fantastiska år. 18
Bilaga 3: Bedömningskriterier för examensarbeten Betygsunderlag Författare, årtal, titel: Betyg: Betygsdatum: Examinator: Handledare: Betyget baseras på de förväntade studieresultaten och betygskriterierna för G och VG i enlighet med beslutet den 101018. Alla förväntade studieresultat för respektive nivå måste vara uppfyllda Examensarbete avseende kandidatexamen, 15hp FSR och bedömningskriterier för G - använda sina ämnesmässiga och vetenskapliga kunskaper och färdigheter för att lösa frågeställningar inom ämnesområdet o Författaren måste använda relevanta delar av hela sin kunskapsbredd från tidigare studier för att lösa uppgiften. Det är t.ex. inte godkänt att strunta i en viss analysmetod om den är av vikt för undersökningen under förutsättning att analysmetoden har ingått i utbildningen. - tillämpa ett vetenskapligt arbetssätt o Undersökningen måste vara upplagd och redovisad på ett konventionellt sätt; Vilken kunskap finns idag om undersökningsområdet (i vissa fall enbart lagtext, eller både lagtext och vetenskapliga undersökningar), vilket är syftet med undersökningen, vilka metoder har använts, vilka resultat har kommit fram, hur dessa resultat passar med vad andra kommit fram till. Allt beskrivet så att alla fakta av betydelse som inte är från ens egen undersökning eller allmänt kända kan hittas igen i referenserna och metoderna beskrivna så att undersökningen går att göra om. - planera, utföra, skriftligt och muntligt redovisa samt försvara en vetenskaplig undersökning inom huvudområdet o Detta ska göras självständigt med handledning (Handledarutlåtande används för bedömningen). Den skriftliga redovisningen ska följa instruktioner till författaren och vara begriplig. Den muntliga redovisningen och försvaret ska följa institutionens riktlinjer för examensarbetsseminarier och vara tydlig och begriplig. 19
- kritiskt granska och kommentera ett motsvarande arbete o Författaren ska sätta sig in i ett annat arbete och påpeka generella styrkor och svagheter. Stavfel och liknande påpekas skriftligt i manuskriptet. - tillämpa en relevant metod/metoder utifrån aktuell frågeställning o Författaren ska ha använt en metod som föreslagits av handledaren, uppdragsgivaren eller som hon/han själv föreslagit - redogöra för och analysera för undersökningen relevanta teorier/metoder/tidigare resultat inom det valda ämnesområdet o Författaren ska ha beskrivit och analyserat relevanta teorier och resultat som har direkt med undersökningen att göra - kunna utföra ett arbete vars omfattning motsvarar kursens omfattning o Den skriftliga redovisningen skall spegla att författaren har lagt ner heltid på examensarbetet under kurstiden 20
FSR och bedömningskriterier för VG - planera, utföra och redovisa ett projekt inom anvisad tid. o Författaren ska ha lämnat in en seminarieversion av exjobbet utan större reella eller formella fel inom tidsramen enligt den godkända projektplanen. Större formella fel är t.ex. om fotnotsystemet för referenser använts. Större reella fel är t.ex. om fler än någon enstaka referens saknas, är felaktig eller otydlig; T.ex. Larsson 2000 är inte detsamma som Larsson och Andersson 2000. - självständigt inhämta ny kunskap för att lösa uppgiften o Författaren ska ha skaffat sig ny kunskap som behövs för att lösa uppgiften utan att handledaren påpekat det, i en omfattning som förbättrar rapporten. (Handledarutlåtande används för bedömningen) Se handledarutlåtandet - redogöra för och analysera centrala teorier och resultat inom det valda ämnesområdet o Författaren ska beskriva och analysera relevanta teorier och resultat inom ett vidare område än det som har direkt med undersökningen att göra - skriftligt och muntligt redovisa en vetenskaplig undersökning med logisk och kommunikativ precision o Examensarbetets olika delar ska hålla en hög logisk och kommunikativ precision. Med logisk precision menas t ex att problemformuleringen är relevant och av betydelse, att frågeställningen är väl underbyggd och att det finns en hög koppling mellan frågeställning, vald metod, resultat och diskussion. Den skriftliga rapporten ska i respektive kapitel beskriva studiens innehåll så att studien kan upprepas. Språket ska i alla delar vara tydligt, relevant och väl anpassat till målgruppen. - konstruktivt diskutera det egna arbetet o Författaren ska ha en konstruktiv dialog med opponenten som syftar till att göra examensarbetet bättre. Om opponenten inte kommer med förbättringsförslag måste examinatorn göra detta för att studenten ska kunna nå detta FSR - konstruktivt opponera på det andra arbetet o Opponenten ska komma med förslag till förbättringar och kunna diskutera dessa med författaren 21