Schloss Teschow Golfresa med Lundsbrunns golfklubb Många av de 45 glada deltagarna startade med lunch på Lundsbrunns GK på lördagen den 12 april. Roger vår chaufför packade bussen och visade upp stor skicklighet i pusselkonst. Efter några timmar bjöds det på smörgås och kaffe med "musik" för de som var sugna.
Sedan fortsatte resan vidare till Trelleborg där vi i väntan på färjans avgång fick tillfälle att avnjuta sydsvenska kulinariska "läckerheter" på Shell macken innan spelarna gick ombord för mer förfriskningar och styrketårar tills alla var helt slut.
Söndag morgon kl 5 den 13e april och pling-plong radion väcker oss. En timme kvar till land, bara att gå upp trots att vi har fått lite sömn. Alla ska ha plus för att de kom i tid. Resan gick sedan vidare till Schloss Teschow, men Roger hittade inte viadukten på en gång.
Första start var kl 10 och ute på banan hände en del kul grejer, som att fåglarna stal en del bollar. Spelet var väl inte det bästa i blåsten men alla spelare var glada och nöjda. Sedan väntade hål 19 och kan man tänka sig att ölen tog slut i baren och detta händer i ölens hemland Tyskland!
Anette undrade varför vi klagar på damtee hemma, här var det en höjdskillnad på en halv meter. Dagens kommentar kommer från Martin L: Ingen kommer ihåg en fegis, men alla skrattar åt en idiot. Vilket lag som vann dagens tävling bästboll detta fick spelarna veta på hemresan.
Efter tävlingen fick spelarna jättefina rum, allt ifrån tvårumslägenheter till vindsvåningar. Dagen avslutades med barbecue på en mysig pub i närheten. På måndagen den 14e april var det dags för träning med Mats kl 8 då var det bäst att vara uppe tidigt. Det var naturligtvis prat om vädret, om hur det blåste på söndagen och det var inte mindre på måndagen samt hur regnet hängde i luften. Och det var nästan som på beställning att det började först lite smått kl 7.50 och sen var det hällregn. Efter en halvtimme gav den ärrade veteranen upp och tog sin Matts ur skolan. Men lagom till första grupp skulle gå ut så var det lite uppehåll och då fick de upp hoppet lite att det kanske inte skulle bli så farligt trots allt.
Slag golf var söndagens tävling. På hål 5 där på utslaget, sade Anders till K. Lundgren att- Nu fattades bara en sjua så var stegen klar. Dvs (10,9,8,7,6) och naturligtvis kom den! Samtidigt som det började det att regna åt alla håll. Då var det YTTERST nära att vi gav upp men, P Börjesson som spelade drömgolf (i storm, hagel, regn och de enda som saknades var drivis) tjatade att ge inte upp nu era sänke, efter några klunkar av medhavd dryck som värmde så kämpade vi vidare. För vi trodde att sämre kan de ju inte bli oj oj va lättlurade vi blev för på hål 7, för på korthål 168 meter började det att hagla, så att det gjorde ont i ansiktet när man tittade upp mot flaggan. Spelarna hoppas sannerligen på att det var sista gången de var med om detta väder. För att pegga upp för att slå driver på korthål och ändå inte komma fram är inte speciellt kul. Anette vår klubbchef var hela tiden på oss att ta kort på allt. Men allt gick inte att ta kort på, så vi fick gå på hörsägen. Vi hamnade till slut på de mytomspunna hål 17 där spelarna dagen innan såg en älg... Ja Peter var VÄLDIGT övertygande att den sprang som ett streck över fairway!
På måndagen var det en spelare som med bollen prickade en gul pinne från en meters håll och ändå kom den över bäcken. En annan person som precis skulle slå fin uppvridning får man allt säga. Men då kom det en kastby både mössa och sydväst blåste av och spelaren träffar bollen som gör ett halvskutt framåt och rullar sen fem meter bakåt. De andra spelarna vek sig av skratt. Är det nu någon som vill veta vilka dessa var, så får ni vända er till vår klubbchef för hon har koll på alla.
Den dagen var vi värda att avsluta på hotellets SPA ett mycket fint sådant, det fanns bassäng, olika bastuavdelningar samt fyra kakelklädda liggstolar med inbyggd värme och de var naturligtvis konstant upptagna. Kenneth och Peter tog varsin liggstol och sedan när en kvinnlig med resenär gick för att gå iväg till ett speciellt duschrum som låg vägg i vägg blev det en liggstol ledig. Då hörde man- Kom här och sätt dig Erlandsson, så får du ett glas rött för de har du förtjänat idag och det skålas för en bra kämparinsats idag. Då hörde man ifrån rummet intill en massa tjut och ljud kunde inte skriva ner något annat Anders blygsamhet tillät honom. Det var tur att inte fanns en kamera i närheten, för där satt det tre grabbar som såg ut som fågelholkar. De tittade på varandra och började gapskratta de kommer inte att avslöja något, men för de nyfikna så hänvisas till vår klubbchef. Måndagskvällen avrundades för en del spelare med en trerättersmiddag. Får väl lova att säga att det inte var det godaste Anders hade avnjutit och apropå att njuta, så fanns det två personer som satt hela kvällen med ett leende från öra till öra. Anders tror sig aldrig sett Mats och Anette så överlyckliga över en middag. För vi fick verkligen höra att deras mat smakade väldigt, väldigt bra, - Anders trodde det var mer för den var gratis! För dagen innan var det betting på hög nivå, några ville gå 18 hål till och Anders var väl sådär intresserad. För efter en god lunch och några tyska öl så var Anders nöjd, men hans reskamrater ville spela mera och tjatade- kom igen nu! Men som tur var fick förnuftet segra den här gången. Men de fick med sig Mats och Anette ut i var sina golfbilar och matchspelet kunde börja. Andres fick ett samtal ifrån Anette senare den kvällen Du får ta med alla och gå i förväg till restaurangen (där vi skulle äta grillbuffé) för vi har bara några hål kvar att spela.
Det var ett tag som de under med fyra hål men nu hade grabbarna gått som ett sänke och de sladdade över hela banan med både bil å boll, så snart var de hemma till middagen. Undrar ni vilka grabbarna är, så fråga vår klubbchef då hon naturligtvis koll på detta! På tisdagen så ställdes frågan; efter regn kommer solsken? Och jo solen tittade fram, mindre vind och nästan inget regn efter gårdagens katastrofväder. Alla verkade också mer spelsugna. Resultaten blev genomgående bättre. Vera fick se bolltjuven. Bollen låg på fairway och tjuven och dök ner norpade bollen! Men Vera skrämde fågeln som var tjuven, som släpper bollen rakt ner i vattenhindret! Schysst! När alla spelat klart bjöds det på vad många väntat på, wienerschnitzel. Sedan packade vi vårt bagage och gav oss iväg mot färjan för hemfärd med ett litet stopp på Boardershop.
Anette och Mats tackar alla glada resenärer för en fantastisk resa! Och vår duktiga busschaufför!