Välfärdsredovisning Folkhälsopolitiska rådet 2011 M U N K E D A L S K O M M U N

Välfärdsredovisning Folkhälsopolitiska rådet 2011 M U N K E D A L S K O M M U N

Övergripande mål för att skapa ett hållbart samhälle: Skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika villkor för alla i hela kommunen. Kommunfullmäktige, s kommun. Fotografier: kommuns bildbank

God och jämlik hälsa ett långsiktigt och viktigt arbete Nu presenterar vi den tredje välfärdsredovisningen för s kommun. Den bygger på de faktorer och levnadsförhållanden som påverkar hälsan. Dessa faktorer beskrivs med ett antal indikatorer som utgår ifrån de elva nationella målområdena för folkhälsa. Arbetet med välfärdsredovisningen har som övergripande mål att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för kommunens invånare, vilket också motsvarar det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet. En välfärdsredovisning gör det möjligt att styra kommunens verksamhet så att den bidrar till att förbättra välfärden; till att möjliggöra en hållbar utveckling och därigenom utjämna hälsoskillnaderna i befolkningen. En god hälsa är i fokus, men också hälsans fördelning i befolkningen är betydelsefull. Det är viktigt att komma ihåg att det tar tid att skapa en förändring. Folkhälsoarbete ger ofta inga snabba resultat utan kräver strategiska mål och ett långsiktigt arbete. Orsakerna som ligger bakom resultaten är ofta komplexa och kräver åtgärder från flera håll. Förhoppningen om och erfarenheten av välfärdsredovisningen är att det lyfter fram olika områden för diskussion som kan leda vidare till förebyggande och hälsofrämjande satsningar och utveckling av verksamheterna. I årets välfärdsredovisning kan vi konstatera att flera områden har utvecklats i positiv riktning, men vi ser också att det fortfarande finns förbättringsområden. Ett viktigt område är högre utbildning, där man har påvisat vad betydelsefullt det är för indikatorerna jämställdhet, delaktighet och ekonomiska och sociala faktorer. Här ligger vi i under riket i snitt, men när vi tittar på andelen behöriga till gymnasiet så ligger vi över riket i snitt. Så vi behöver jobba vidare med vad det är som gör att man inte fortsätter sina studier. Det gäller således att ta lärdom av både den positiva och den negativa utvecklingen. Vi måste sprida välfärdsredovisningens kunskaper och stärka samarbetet mellan olika aktörer. Förhoppningen är att arbetet med välfärdsredovisningen ska vara ett steg mot bättre folkhälsa, och mot målet att skapa förutsättningar för god hälsa på lika villkor för kommunens invånare. Åsa Karlsson Ordförande folkhälsopolitiska rådet

Innehållsförteckning FÖRORD 1 OM FOLKHÄLSA OCH VÄLFÄRDSREDOVISNING Folkhälsa 4 Folkhälsa och samhällsekonomi 4 Välfärdsredovisning 5 Bakgrundsindikatorer MUNKEDALS BEFOLKNING Folkmängd 6 Familjer 6 Medellivslängd 7 Nationellt målområde 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Valdeltagande 8 Medborgarförslag 9 Jämställdhet 9 Tillgänglighet vid funktionsnedsättning 10 Integration och utanförskap 10 Nationellt målområde 2 EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR Utbildningsnivå 11 Arbetslöshet 12 Inkomst 12 Ekonomiskt bistånd 14 Trygghet 14 Anmälda brott 14 Nationellt målområde 3 BARNS OCH UNGAS UPPVÄXTVILLKOR Barnfattigdom 16 Personaltäthet i förskola 17 Skolk och skoltrivsel 17 Behörighet till gymnasiet 18 Nationellt målområde 4 HÄLSA I ARBETSLIVET Ohälsotalet 19 Arbetsskador 20

Innehållsförteckning Nationellt målområde 5 MILJÖER OCH PRODUKTER Skador och förgiftningar 21 Suicid 23 Nationella målområden 6 och 7 HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD n SAMT SKYDD MOT SMITTSPRIDNING Upplevd kvalitet i primärvården 24 Livsstilsfrågor i primärvården 25 Tandhälsa 25 Barnvaccination 26 Nationellt målområde 8 SEXUALITET OCH REPRODUKTIV HÄLSA Förstagångsföräldrar 27 Aborter 27 Nationella målområden 9 och 10 FYSISK AKTIVITET SAMT MATVANOR OCH LIVSMEDEL Fysiskt aktiva vuxna 28 Betyg i Idrott och Hälsa 29 Hjärtinfarkt 29 Amning 30 Intag av frukt och grönt 30 Övervikt och fetma 31 Nationellt målområde 11 TOBAK, ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH SPEL Tobak 32 Alkohol 33 Narkotika 35 FOLKHÄLSOINDEX 36 FOLKHÄLSOPOLITISKA RÅDET I MUNKEDAL 37

INLEDNING Om folkhälsa och välfärdsredovisning Den kommunala vardagen med beslut och verksamheter påverkar befolkningens välfärd, livsvillkor och levnadsvanor. En god hälsa har inte bara betydelse för enskilda människors välbefinnande och livskvalitet, utan även för samhällets utveckling och ekonomiska tillväxt. HÄLSA är en resurs i vardagen Hälsa skapas där människor tillbringar sitt vardagsliv, där de utbildas, arbetar, leker och lever. FOLKHÄLSA är ett mål för samhället Folkhälsa handlar om befolkningens hälsoläge, hälsans utveckling och fördelningen av hälsa mellan olika grupper och områden i kommunen/samhället. FOLKHÄLSA Folkhälsoarbete syftar till att förbättra hela befolkningens hälsa och bedrivs på samhällsnivå snarare än på grupp- och individnivå. Ytterst handlar folkhälsa om i vilket samhälle vi vill leva. Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkoren, exempelvis utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor och tillgång till hälso- och sjukvård. De påverkas också av den omgivande livsmiljön, fysisk och psykosocial, där vi bor, arbetar och tillbringar vår fritid samt av individernas egna val och levnadsvanor. Sveriges riksdag har antagit ett nationellt folkhälsomål. Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta mål har sedan delats upp i elva nationella målområden: 1 Delaktighet och inflytande i samhället 2 Ekonomiska och sociala förutsättningar 3 Barns och ungas uppväxtvillkor 4 Hälsa i arbetslivet 5 Miljöer och produkter 6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7 Skydd mot smittspridning 8 Sexualitet och reproduktiv hälsa 9 Fysisk aktivitet 10 Matvanor och livsmedel 11 Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel FOLKHÄLSA OCH SAMHÄLLSEKONOMI Ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall kostar samhället minst 120 miljarder kronor per år. Hälften av kostnaderna är en följd av förlorad produktion relaterad till sjukfrånvaro och för tidig död. En fjärdedel är kostnader för hälso- och sjukvård, läkemedel och rehabilitering. Resterande fjärdedel är knutet till bland annat räddningstjänst och kriminalvård. 4 Om folkhälsa och välfärdsredovisning VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 0 11

Investeringar i åtgärder för en bättre folkhälsa skapar samhällsekonomiska kostnader i nutid medan vinsterna kommer på lång sikt. Offentliga sektorns fokusering på styrning och uppföljning för kortare tidsperioder, som budgetår och mandatperioder, innebär svårigheter för finansiering av förebyggande arbete. Vinsterna kommer långt senare och ofta inte i form av intäkter utan som uteblivna kostnader. Det förebyggande arbetet skapar med andra ord en kostnadspuckel som sedan övergår till en vinst i form av en friskare och mer produktiv befolkning. VÄLFÄRDSREDOVISNING Välfärdsredovisningen är en bred beskrivning av kommunbefolkningens levnadsvillkor och hälsa ur ett välfärdsperspektiv. Syftet med välfärdsredovisningen är att utgöra underlag för politiska beslut kopplat till den kommunala budget- och planeringsprocessen. Genom att utgå från lokala data kan prioriteringar, beslut och insatser ta hänsyn till behov och utsatta grupper i befolkningen. Välfärdsbokslut/ -redovisningar är ett kvalitetsverktyg som rekommenderas av Statens folkhälsoinstitut och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Redovisningen består av ett antal basnyckeltal som är gemensamma för FyrBoDals kommuner. Dessa kompletteras med nyckeltal knutna till lokala prioriteringar. De utvalda nyckeltalen beskriver viktiga faktorer för folkhälsan och är sådana som på olika sätt är påverkbara, inte minst genom politiska beslut. Den statistik som pre senteras är i första hand från offentliga källor och den senast tillgängliga. VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 0 11 Om folkhälsa och välfärdsredovisning 5 ATT FUNDERA ÖVER Förebyggande insatser kostar pengar idag, men ger lägre utgifter i framtiden. När kommuner investerar i tidiga förebyggande åtgärder är det ofta andra samhällsaktörer som får minskade kostnader. Hur hanterar vi det? Hur använder vi välfärdsredovisningen i vår verksamhet och i de politiska diskussionerna?

s befolkning Under 2010 utökades också befolkningen med 92 nyfödda munkedalsbor. BAKGRUNDS- INDIKATORER Kunskap om kommunens befolkningsstruktur ger ökad förståelse för s förutsättningar för folkhälsa och resten av statistiken som presenteras i välfärdsredovisningen. Bakgrundsfakta kring demografi tydliggör också skillnader och ojämlikhet mellan olika grupper i befolkningen. FOLKMÄNGD hade 10 181 invånare den 31 december 2010. Av dessa var 48 % kvinnor och 52 % män. 412 vuxna personer flyttade till under 2010, och 470 vuxna personer flyttade från till andra kommuner. 800 Befolkning 31 dec 2010 700 600 500 400 300 200 100 0 0-4 år 15-19 år 30-34 år 45-49 år 60-64 år 75-79 år 90-94 år Kvinnor Män Källa: Kommunala basfakta/fhi Cirka 20 % av s befolkning är under 18 år, vilket ungefär motsvarar snittet för riket. Däremot är det en något större andel av befolkningen som är över 65 år i (21 %) än rikets snitt (18,5 %). Av munkedalsborna har 8 % utländsk bakgrund, varav de flesta kommer från ett annat nordiskt land. FAMILJER Både gifta/sammanboende och ensamstående föräldrar räknas som familjer. Barnen skall vara högst 17 år. 6 s befolkning VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 011

Familjer med barn under 18 år 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 0 barn 1 barn 2 barn 3 barn 4 barn eller fler totalt 4076 523 459 139 34 5236 Källa: Kommunala basfakta/fhi MEDELLIVSLÄNGD Medellivslängden kan betraktas som en summering av goda villkor, levnadsvanor och hälsa under hela livet. Faktorer som påverkar livslängden finns på övergripande samhällsnivå, som generella förutsättningar för ett gott liv, men också på individnivå, genom enskilda individuella val som till exempel tobaks- och matvanor. En ökad livslängd betyder inte per automatik ökad hälsa och frånvaro av sjukdomar. I Sverige ser man att den mindre allvarliga ohälsan ökat de senaste 20 åren, samtidigt som också livslängden ökat. Förväntad medellivslängd vid födseln 2006-2010 Källa: SCB 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Kvinnor 81,5 83,2 Män 79,3 79,1 Medellivslängden bland männen i ligger i linje med rikssnittet, medan kvinnornas medellivslängd är något lägre i är riket i genomsnitt. Kvinnor lever längre än män och i skiljer det cirka 2 år mellan könen. VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011 s befolkning 7 ATT FUNDERA ÖVER Medellivslängden stiger och det blir allt fler äldre i befolkningen. Hur ser vi till att lägga mer liv till åren och inte enbart år till livet? Hur skapar vi livskvalitet och hälsa på äldre dagar?

1 NATIONELLT MÅLOMRÅDE Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande är en av de mest grundläggande förutsättningarna för människors hälsa. Alla har rätt till delaktighet och inflytande oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med ohälsa. Att minska utanförskap är ett centralt mål nationellt. Insatser kan genomföras på flera samhällsnivåer och av olika aktörer inom den offentliga, privata och ideella sektorn. VALDELTAGANDE Ett högt valdeltagande är viktigt för en levande demokrati. Valdeltagandet är centalt för att ge de valda politikerna ett starkt mandat som folkets företrädare och även för att medborgarna ska vara delaktiga i olika samhällsfrågor och inte ställas utanför. Det finns statistiska samband mellan låg delaktighet i allmänna val och sämre självskattad hälsa. 90% Andel (%) röstande av röstberättigade 85% 80% 75% 70% 2006 2010 Kommun Riksdag Källa: Valmyndigheten Vid valet hösten 2010 var munkedalsbornas valdeltagande 78,77 % i kommunvalet och 82,07 % i riksdagsvalet. Valdeltagandet var ganska jämnt fördelat mellan valdistrikten och 6,6 % var förstagångsväljare. Valdeltagandet har ökat både i kommunen och riket som helhet. 8 Delaktighet och inflytande i samhället VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 011

MEDBORGARFÖRSLAG Under 2011 inkom sex medborgarförslag till s kommun. Häflten av förslagen fick avslag, men den andra hälften ledde till att kommunfullmäktige pekade på möjligheter och uppmuntrade initiativ. JÄMSTÄLLDHET Jämställdhet handlar om rättvisa, demokrati och delaktighet. Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället såväl som sina egna liv. Det förutsätter lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden (SKL). Faktorer som indikerar jämställdheten mellan män och kvinnor är bland annat uttagen föräldrapenning, inkomstskillnader och könsfördelningen i beslutande organ. s kommun Kvinnor Män Uttag av föräldrapenning (%) 77,6 22,4 Antal ledamöter i kommunstyrelsen 7 8 Förvärvsinkomst (kr), medelvärde 20 år - 187 824 247 992 Källa: Försäkringskassan, SCB ATT FUNDERA ÖVER I finns det möjlighet för invånarna att påverka, men vilka är det som tar chansen att göra sin röst hörd? Finns det grupper i befolkningen som i mindre utsträckning än andra röstar eller skriver medborgarförslag? Hur arbetar vi för att nå dessa grupper? VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 011 Delaktighet och inflytande i samhället 9

TILLGÄNGLIGHET VID FUNKTIONSNEDSÄTTNING Tillgängligheten anger hur pass väl en verksamhet, plats eller lokal fungerar för människor med funktionsnedsättning. Det handlar om den demokratiska rätten att kunna röra sig fritt och verka i samhället. har anslutit sig till Tillgänglighetsdatabasen och hittills har över 60 platser inventerats. Via Tillgänglighetsdatabasen kan den som har svårt att höra, se, röra dig, tåla vissa ämnen eller bearbeta information få hjälp innan man besöker någon av byggnaderna i kommunen. Arbetet med inventeringen pågår, och målet är att så många som möjligt av kommunens lokaler ska finnas med. INTEGRATION OCH UTANFÖRSKAP Under vårterminen 2011 deltog 37 personer i SFI-undervisning nivå A-D och under hösten var deltagarantalet 32. 60 % av deltagarna är kvinnor och 40 % män. Andel (%) elever som godkänts per nivå: A: 100 % B: 77 % C: 66 % D: 13 % ATT FUNDERA ÖVER En miljö som är tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar underlättar även för andra. Hur kan vi redan från början bygga så att miljön fungerar bra och är tillgänglig för alla? 10 Delaktighet och inflytande i samhället VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 011

Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för en god hälsa på lika villkor. Det finns ett tydligt samband mellan ekonomiska och sociala förutsättningar, trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och en god folkhälsa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa och ökar ojämlikheten i hälsa. 2 NATIONELLT MÅLOMRÅDE UTBILDNINGSNIVÅ Utbildningsbakgrund är en viktig bestämningsfaktor för hälsa eftersom den i hög grad påverkar möjligheterna att välja yrken/arbeten med god lön och där arbetet inte präglas av överrisker för ohälsa eller skador. Den största skillnaden i ohälsa finns mellan dem som enbart har förgymnasial utbildning och dem som har eftergymnasial utbildning. Föräldrars utbildningsnivå har även betydelse för barnens skolresultat och därigenom deras förutsättningar för en god hälsa. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor totalt Utbildningsnivå 2010 25-64 år utrikes födda totalt utrikes födda Uppgift saknas Gymnasial utbildning Förgymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Källa: SCB Utbildningsnivån är något lägre i än snittet för riket. Störst skillnad är det bland männen där 34% av männen i riket har en eftergymnasial utbildning jämfört med endast 15% av männen i. Kvinnorna har genomgående längre utbildning än männen. VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 0 11 Ekonomiska och sociala förutsättningar 11

ARBETSLÖSHET Förvärvsarbete är en viktig faktor för individens ekonomiska situation. Ställningen på arbetsmarknaden är också betydelsefull för människors möjlighet till integration, delaktighet och identitet. Arbetslöshet medför därför inte bara ekonomiska begränsningar utan också en förlust av det sociala stöd som en gemenskap på arbetsplatsen innebär. Forskning visar att arbetslösa har sämre psykisk hälsa än förvärvsarbetare. 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Andel (%) arbetslösa och i program 2010 Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Samtliga 16-64 år Ungdomar 18-24 år Arbetslösa I program Källa: Arbetsförmedlingen Arbetslösheten i ligger ungefär i nivå med riksgenomsnitten. Män är oftare arbetslösa än kvinnor och det är vanligare med arbetslöshet bland unga vuxna. I är fler ungdomar i någon form av program med aktivitetsstöd än i riket. INKOMST Skillnader i inkomst har stor betydelse för både den fysiska och psykiska hälsan. Förbättrad individuell inkomst innebär förbättrad hälsa, upp till en viss inkomstnivå. Personer med låg inkomst har fysisk och psykisk ohälsa i betydligt större utsträckning än andra. Inkomsten är i sig avgörande för till exempel bostadsval, barnens levnadsnivå, möjligheter till semester och annan konsumtion. Med höginkomsttagare menas de 20 % av inkomsttagarna i riket med de högsta inkomsterna medan låginkomsttagare är de 20 % i riket som har lägst inkomster. 12 Ekonomiska och sociala förutsättningar VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 011

30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andel (%) av befolkningen som är hög- respektive låginkomsttagare 2009 Höginkomsttagare Låginkomsttagare Kvinnor Män Källa: Kommunala basfakta/fhi har lägre andel höginkomsttagare än snittet för riket, men ungefär samma nivå som riket när det gäller andelen låginkomsttagare. Bland höginkomtstagarna återfinns flest män. 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andel (%) familjer med låga inkomster 2009 Källa: Kommunala basfakta/fhi Den familjetyp som är mest ekonomiskt utsatt är ensamstående med hemmavarande barn under 18 år. VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 011 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1 3 ATT FUNDERA ÖVER Relativ fattigdom, alltså att ha det sämre ställt än dem man umgås med eller bor bland, påverkar hälsan negativt. Det kan driva människor att skuldsätta sig för att kunna köpa det andra har råd med. Hur hjälper vi skuldsatta på ett bra sätt och hur förebygger vi onödig skuldsättning?

EKONOMISKT BISTÅND Ekonomiskt bistånd är tänkt att fungera som ett sista skyddsnät för den som har tillfälliga ekonomiska problem. Stödet ska garantera att man får en skälig levnadsnivå, men ska också utformas så att man kan klara sig själv i fortsättningen dvs. stärka den enskilde att leva ett självständigt liv. 30 Bidragshushåll per 1000 inv. 25 20 15 10 5 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Källa: Kolada Antalet bidragshushåll har minskat i riket under 2000-talet, men har fått ett ökat antal bidragshushåll de senaste åren och passerat riksgenomsnittet. TRYGGHET Trygghet är ett av de mest grundläggande och starkaste mänskliga behoven och är centralt för människors välbefinnande. Trygghet är en subjektiv känsla som inte behöver ha sin grund i faktisk risk. Forskning tyder på att människor med goda levnadsomständigheter känner mindre oro/rädsla än människor som lever under mer osäkra förhållanden. Det finns även samband mellan känslan av trygghet i grannskapet och självskattad fysisk och psykisk hälsa. ATT FUNDERA ÖVER har passerat riket och har nu fler bidragshushåll än genomsnittet i landet. Vad beror den här ökningen på och hur kan vi arbeta för att minska andelen bidragshushåll? I SCB:s Medborgarundersökning 2011 tillfrågades medborgare i hur nöjda de var med kommunen när det gäller trygghet. Sammantaget är sbon nöjd med tryggheten i kommunen, men man är mindre nöjd än medelvärdet för andra deltagande kommuner i samma storlek. ANMÄLDA BROTT Ett av kriminalstatistikens syften är att visa hur brottsligheten ser ut i samhället, vilket är svårt att göra exakt, eftersom det bara är de brott som polisanmäls som finns med i statistiken. 14 Ekonomiska och sociala förutsättningar VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 011

20000 Anmälda brott per 100 000 invånare 2010 15000 10000 5000 0 Totalt antal brott Våldsbrott Sexualbrott Stöld-, rånoch häleribrott Alkohol- och narkotikabrott Källa: BRÅ har färre anmälda brott än riket i genomsnitt. Det är framförallt storstäderna som höjer statistiken i riket. Den vanligaste brottstypen är stöld-, rån- och häleribrott. ATT FUNDERA ÖVER Det sker färre brott i än i snittet för riket men sborna skulle ändå kunna uppleva större trygghet än man gör. Hur kan vi kommunicera att det är viktigt att förebygga brott och skador utan att skrämma och skapa otrygghet? VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 0 11 Ekonomiska och sociala förutsättningar 15

3 NATIONELLT MÅLOMRÅDE Barns och ungas uppväxtvillkor Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. De viktigaste faktorerna för barns och ungas hälsa är familjen, skolan och fritiden. Genom insatser som påverkar familje- och skolförhållanden kan barns och ungdomars hälsa främjas och skillnader i uppväxtvillkor utjämnas. Genom att ge föräldrar stöd i föräldraskapet kan barns hälsa påverkas positivt. BARNFATTIGDOM Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard. Staten och kommunen ska sträva efter att förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. I välfärdssamhället Sverige innebär barnfattigdom mycket sällan att barn behöver svälta eller frysa av ekonomiska skäl. Det handlar mer om att inte ha samma möjligheter som de flesta barn har i Sverige i dag. 20% Andel (%) barn i ekonomiskt utsatta hushåll 15% 10% 5% 0% 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Källa: Kommunala basfakta/fhi Det är en något större andel av barnen i som lever i ekonomiskt utsatta hushåll jämfört med riket, även om skillnaderna har minskat över tid. Skillnaderna mellan barn med utländsk bakgrund och barn med svensk bakgrund är mycket stor. I lever 42,4 % av barnen med utländsk bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll medan motsvarande siffra för barn med svensk bakgrund är 9,5 %. 16 Barns och ungas uppväxtvillkor VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 011

PERSONALTÄTHET I FÖRSKOLA Förskolan har en viktig roll när det gäller att främja en positiv psykisk utveckling hos barn och att förebygga och fånga upp problem i ett tidigt skede. Sedan 1 juli 2010 har barn 3-5 år rätt till den allmänna förskolan. 6 Antal barn per årsarbetare i förskolan 2010 5 4 3 2 1 Kommunal förskola Källa: Kommunala basfakta/fhi Hösten 2010 gick det i genomsnitt 5,4 barn per personal i Sveriges förskolor och i var motsvarande siffra 5,6. ligger därför ungefär i nivå med riksgenomsnittet. SKOLK OCH SKOLTRIVSEL Att en elev deltar i skolarbetet är en förutsättning för att eleven ska kunna nå målen för utbildningen och för att läraren ska ha en möjlighet att rättvist bedöma elevens kunskaper. genomför drogvaneundersökningar tillsammans med övriga kommuner i norra Bohuslän vartannat år. I drogvaneundersökningen ställs även frågor kring skolk och skoltrivsel. Den senaste drogvaneundersökningen genomfördes under våren 2011. I grundskolans årskurs 9 uppger 82 % av flickorna och 80 % av pojkarna att de trivs bra eller mycket bra i skolan. 13 % av flickorna och 15 % av pojkarna uppger att de skolkat en gång per månad eller oftare. I år 2 på gymnasiet uppger 84 % av flickorna och 81 % av pojkarna att de trivs bra eller mycket bra i skolan. 27 % av flickorna och 25 % av pojkarna uppger att de skolkat en gång per månad eller oftare. ATT FUNDERA ÖVER De flesta elever anger att de trivs bra eller mycket bra i skolan. Trots det är det vanligt att man skolkar. Hur kan vi arbeta för att minska skolket i skolan? VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 011 Barns och ungas uppväxtvillkor 1 7

BEHÖRIGHET TILL GYMNASIET Kraven på utbildning för inträde på arbetsmarknaden har ökat påtagligt. Genomgången utbildning innebär konkurrensfördelar, ökad valfrihet och minskad sårbarhet vid strukturförändringar. Utbildning och erfarenhet är också tillgångar när levnadsvillkoren förändras. För behörighet till gymnasieskolan krävs lägst betyget godkänt i ämnena engelska, matematik och svenska. 100 Andel (%) behöriga till gymnasiet 80 60 40 20 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa: Skolverket har en större andel unga som går ur grundskolan med behörighet till nationellt program på gymnasiet än rikets snitt. ATT FUNDERA ÖVER Vi vet att de som går ut med fullständiga betyg från grundskolan har betydligt bättre förutsättningar för en god hälsa som vuxna. Vi vet också att de som av någon anledning mår fysiskt eller psykiskt dåligt inte har så lätt att klara kunskapsmålen oavsett många duktiga och välutbildade lärare. Hur arbetar vi i skolan för att skapa en grundläggande hälsa hos de unga så att de kan ta till sig undervisningen på bästa sätt? 18 Barns och ungas uppväxtvillkor VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 011

Hälsa i arbetslivet Arbete ger förutom inkomst även social identitet och socialt stöd som kan bidra till en god hälsa. Arbetslivet berör i stort sett alla under en stor del av livet. Arbetsmiljön och anställningsformerna påverkar hälsan i arbetslivet, men också möjligheten till balans mellan arbete och fritid. Det finns samband mellan hälsa i arbetslivet och ekonomisk tillväxt. En god folkhälsa är en drivkraft för utveckling och tillväxt på samma sätt som utbildning och infrastruktur. 4 NATIONELLT MÅLOMRÅDE OHÄLSOTALET Ohälsotalet anger antal utbetalda dagar per år med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64 år. Ohälsotal 16-64 år 70 60 50 40 30 20 10 0 Samtliga Kvinnor Män Samtliga Kvinnor Män 200712 200812 200912 201012 Källa: Försäkringskassan Ohälsotalet sjunker i precis som i riket. ligger dock betydligt högre än riket, särskilt för kvinnor. Kvinnor har totalt sett ett högre ohälsotal än vad män har. Skillnaderna mellan och riket har minskat över tid, vilket förhoppningsvis kan vara ett tecken på att ohälsotalet på sikt kommer att närma sig rikets snitt. Om man delar upp ohälsotalet på olika åldersgrupper framträder en bild som visar att skillnaderna mellan s och rikets resultat är mindre i lägre åldrar, vilket också kan tolkas som att vi successivt kommer att närma oss riksgenomsnittet kommande år. VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011 Hälsa i arbetslivet 19

120 100 80 60 40 20 0 Ohälsotal i olika åldrar 201012-19 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-64 år kvinnor kvinnor män män Källa: Försäkringskassan ARBETSSKADOR Negativa aspekter av arbetsmiljön kan resultera i allt från huvudvärk och irritation till cancer och dödsolyckor. Den vanligaste orsaken till anmälda arbetsskador, långvarig sjukskrivning och förtidspension är ergonomiska belastningsfaktorer. Arbetsskador inkluderar både arbetsolycksfall och arbetssjukdomar och är miljöbetingade hälsoproblem. ATT FUNDERA ÖVER Ohälsotalet och antalet anmälda arbetsskador speglar i viss mån näringslivets sammansättning. Vissa yrken medför ökad risk för ohälsa och skador. Vilka möjligheter har kommunen att påverka ohälsan i arbetslivet hos befolkningen i stort och inte enbart den egna personalens hälsa? 14 12 10 8 6 4 2 0 Anmälda arbetsskador per 1000 förvärsvarbetande 2009 Kvinnor Män Kvinnor Män Källa: Kommunala basfakta/fhi 25-54 år 55-64 år har totalt något fler arbetsskador än rikets snitt. Framförallt kvinnor i åldersgruppen 25-54 år avviker negativt. 20 Hälsa i arbetslivet VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 011

Miljöer och produkter Långsiktigt god folkhälsa är beroende av en hälsofrämjande och säker miljö. Det handlar om hela vår fysiska omgivning luft, mark, vatten samt den bebyggda miljön. Skadeperspektivet dominerar området och syftar till att skapa säkerhet i olika typer av miljöer som t.ex. trafikmiljö, arbetsmiljö, bostad, skola och fritid. Det är främst skador på grund av olycksfall som kan förebyggas med skadesäkra miljöer och produkter, men även förekomsten av självmord och våld kan påverkas med förebyggande insatser. 5 NATIONELLT MÅLOMRÅDE SKADOR OCH FÖRGIFTNINGAR Skador är ett stort folkhälsoproblem med stora kostnader och lidanden som följd. Relevant statistik över skador och skadehändelser är en viktig grundsten för skadeförebyggande arbete. 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Inlagda på sjukhus på grund av skador per 100 000 invånare Kvinnor Män Kvinnor Män 2003-2005 2004-2006 2005-2007 2006-2008 2007-2009 Källa: Socialstyrelsen har haft fler skador än snittet för riket för såväl kvinnor som män. I den senaste mätningen har dock siffrorna minskat och kvinnornas har nu färre skador än riksgenomsnittet. VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011 Miljöer och produkter 21

8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Inlagda på sjukhus på grund av skada per 100 000 invånare 2007-2009 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65-79 år 80 + år 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65-79 år 80 + år 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65-79 år 80 + år 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65-79 år 80 + år Kvinnor Män Kvinnor Män Vägtransportolycka Avsiktligt tillfogad skada Fallolycka Annat olycksfall Källa: Socialstyrelsen Äldre drabbas betydligt oftare av skador än yngre och kvinnor är generellt mer utsatta än män. Den absolut vanligaste skadetypen är fallskador. En mycket stor andel av de skador som leder till inläggning på sjukhus sker i åldrarna 80+. Här finns en stor potential för förebyggande arbete. ATT FUNDERA ÖVER Höftfrakturer upptar cirka 25 procent av vårdplatserna på ortopedkliniker i Sverige och kostar samhället cirka 250 000 kronor per höftfraktur och år. Det krävs alltså ganska blygsamma resultat för att fallförebyggande insatser ska vara lönsamma. 25 20 15 10 5 0 Dödlighet i skador och förgiftningar per 10 000 invånare 2007-2009 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65- år Källa: Kommunala basfakta/fhi Dödsfall på grund av skada eller förgiftning förekommer framförallt i de äldre åldrarna. I de yngre åldersgrupperna är det så gott som ingen som dör på grund av förgiftning eller skada. 22 Miljöer och produkter VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 011

SUICID Suicid och suicidförsök är ett allvarligt problem i samhället där många dör eller överlever med skador och men för livet. Självmord kan föra tankarna till mord och kriminella handlingar därför används oftare ordet suicid efter engelskans suicide. 5 Antal suicider per 10 000 invånare 2005-2009 4 3 2 1 0 Kvinnor Män Källa: Kommunala basfakta/fhi Ingen människa ska behöva hamna i en situation där den enda utvägen upplevs vara att ta sitt liv. Proposition 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik. VÄLFÄRDSREDOVISNING 2011 Miljöer och produkter 23

6 NATIONELLT MÅLOMRÅDE 7 NATIONELLT MÅLOMRÅDE Hälsofrämjande hälso- och sjukvård, samt Skydd mot smittspridning Hälso- och sjukvården har stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen genom sin specifika kompetens, sin auktoritet, breda kunskap och stora kontaktyta mot befolkningen. Hälso- och sjukvården ska i sitt patientarbete inte enbart behandla sjukdom och skada utan också arbeta förebyggande samt främja hälsa. I ett internationellt perspektiv har Sverige en gynnsam situation när det gäller spridningen av smittsamma sjukdomar. Förekomsten av vissa sjukdomar ökar dock och risken för spridning från andra länder är större än tidigare. Förebyggande åtgärder är en förutsättning för att Sverige ska ha ett gott skydd mot smittspridning. Ett exempel är vaccinationsverksamheten, som är en av de mest kostnadseffektiva interventionerna inom folkhälsoområdet. UPPLEVD KVALITET I PRIMÄRVÅRDEN Under hösten 2010 mättes den patientupplevda kvaliteten på läkar- och sjuksköterskebesök vid vårdcentraler och motsvarande enheter genom en nationell patientenkät. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Andel (%) som anger att de helt och hållet... Känner förtroende för läkare/sjuksköterska Skulle rekommendera mottagningen till andra Källa: Nationella patientenkäten Resultatet visar att patienter i är relativt nöjda med sin vårdcentral och skulle vilja rekommendera mottagningen till andra. 24 Hälso- och sjukvård samt Smittspridning VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 011

LIVSSTILSFRÅGOR I PRIMÄRVÅRDEN I patientenkäten undersöktes också ifall livsstilsfrågor diskuterades vid besöket på vårdcentralen. 25% Andel (%) som fått frågor om levnadsvanor på vårdcentral 20% 15% 10% 5% 0% Matvanor Motionsvanor Tobaksvanor Alkoholvanor Källa: Nationella patientenkäten Det är inga stora skillnader mellan och riksgenomsnittet när det gäller i vilken utsträckning man ställer frågor kring levnadsvanor. Frågor kring tobaksvanor tas något mer sällan upp i jämfört med riket. Vanligast i både och riket är att patienterna blir tillfrågade om sina motionsvanor, medan alkoholvanorna mer sällan tas upp i samtalet. TANDHÄLSA 100% Andel (%) kariesfria 80% 60% 40% 20% 0% 3-åringar 6-åringar 12-åringar Fyrbodal Källa: Folktandvården Västra Götalandsregionen ligger i nivå med resten av Fyrbodal när det gäller andelen kariesfria 3-åringar. har något lägre andel kariesfria 6-åringar, men däremot något högre andel kariesfria 12-åringar. ATT FUNDERA ÖVER Finns det anledning att oftare ta upp frågor om levnadsvanor? VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 011 Hälso- och sjukvård samt Smittspridning 2 5

15% Andel (%) med dålig tandhälsa 2007-2010 10% 5% 0% Kvinnor Män Källa: Kommunala basfakta/fhi Tandhälsan bland vuxna i ligger i stort sett på samma nivå som i riket. BARNVACCINATION Idag är all vaccination i Sverige frivillig, men över 90 % av barnen vaccineras enligt Socialstyrelsens rekommendationer. Barnvaccinationer har medfört att de så kallade barnsjukdomarna polio, mässling och röda hund m.fl. har minskat i Sverige. 100% Andel (%) vaccinerade barn 1 januari 2011 bland barn födda år 2008 80% 60% 40% 20% 0% Stelkramp Kikhosta Mässling/Påssjuka/Röda hund Källa: Kommunala basfakta/fhi ATT FUNDERA ÖVER Hur kan de kommunala verksamheterna påverka barnens tandhälsa? I Munkdal har vi en jämn och hög vaccinationsnivå som är något högre än riket. 100 % av barnen i kommunen är vaccinerade mot stelkramp och kikhosta. 26 Hälso- och sjukvård samt Smittspridning VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 011

Sexualitet och reproduktiv hälsa Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande. En trygg sexualitet, fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld är hälsosam. Att förebygga hälsorisker förknippade med sexuellt beteende handlar förutom att stärka individens egen identitet och självkänsla också om saklig sexualkunskap, information om smittspridning samt ökad förmåga att hantera relationer till andra människor. 8 NATIONELLT MÅLOMRÅDE FÖRSTAGÅNGSFÖRÄLDRAR Medelålder vid första barnets födelse 2010 35 30 25 20 15 10 5 0 Kvinnor Män Källa: SCB Andelen tonårsmammor minskar, medan andelen mammor som är 35 år eller äldre ökar kraftigt. I är medelåldern för förstagångsföräldrarna lägre än riket. ABORTER Antal aborter per 1000 kvinnor 2005-2009 35 30 25 20 15 10 5 0 15-19 år 20-29 år 30-44 år Källa: Kommunala basfakta/fhi har totalt sett ungefär lika många aborter som riket. Vanligast är att man gör abort i åldern 20-29 år. År 1975 infördes abortlagen som innebär att kvinnor i Sverige själva kan fatta beslut om abort, utan tillstånd från vare sig partner eller myndigheter. I samband med detta infördes flera åtgärder för att försöka förebygga aborter, bland annat subventionering av preventivmedel. VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 011 Sexualitet och reproduktiv hälsa 2 7

9 NATIONELLT MÅLOMRÅDE 10 NATIONELLT MÅLOMRÅDE Fysisk aktivitet, samt Matvanor och livsmedel Regelbunden fysisk aktivitet främjar hälsa och välbefinnande samt har en sjukdomsförebyggande effekt. I barndomen grundläggs levnadsvanor för resten av livet. Bibehållen fysisk aktivitet genom livet bidrar till att människor kan leva ett oberoende liv långt upp i åldrarna. Kommunerna har en nyckelroll i att skapa stödjande miljöer för fysisk aktivitet och ett aktivt liv för sina invånare. Goda matvanor bidrar till hälsa och minskar risken för övervikt, fetma och karies. Matvanor är komplexa och många olika faktorer spelar in i val av mat, exempelvis kultur och vanor samt tillgänglighet, pris och utbud av olika sorters livsmedel. Såväl ohälsosamma matvanor som otillräcklig fysisk aktivitet har betydelse för utveckling av övervikt och fetma. Undervikt kan också ge negativa hälsokonsekvenser och förekommer till exempel hos äldre när aptiten avtagit och vid ätstörningar. FYSISKT AKTIVA VUXNA Fysisk aktivitet är en viktig friskfaktor som kan användas för att främja hälsa och behandla sjukdomar och ett effektivt sätt att påverka befolkningens hälsa är att öka dess fysiska aktivitet. Det finns skillnader mellan olika socioekonomiska grupper när det gäller andelen fysiskt aktiva. Generellt sett är personer som yrkesarbetar, som har en lång utbildning och som har en god ekonomi mest fysiskt aktiva. 70 Andel (%) fysiskt aktiva 30 min per dag 2007-2010 65 60 55 50 Kvinnor Män Samtliga Källa: Kommunala basfakta/fhi 28 Fysisk aktivitet samt Matvanor och livsmedel VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 011

Bland den vuxna befolkningen i är det något fler än snittet för riket som är fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag. Kvinnor och män är lika aktiva i, men i riket är männen något mer aktiva än kvinnorna. Cirka 12% av s vuxna befolkning uppger dock att de har en stillasittande fritid det vill säga ägnar sig mest åt läsning, TV, bio eller annan stillasittande sysselsättning på fritiden och promenerar, cyklar eller rör sig på annat sätt mindre än 2 timmar i veckan. Det är en något lägre andel än rikets 14 %. Fler män än kvinnor anger att de har en stillasittande fritid. Idag rekommenderas vuxna minst 30 minuters måttligt intensiv fysisk aktivitet dagligen för allmän hälsa och välbefinnande. För barn och ungdomar rekommenderas 60 minuter. BETYG I IDROTT OCH HÄLSA Andelen elever med minst betyget godkänt i ämnet Idrott och hälsa i grundskolans årskurs nio syftar till att följa utvecklingen och förutsättningarna för fysisk aktivitet och rörelse i grundskolan. Det finns ett visst samband mellan betyget i idrott och hälsa och motionsvanor senare i livet enligt svensk forskning. Andel (%) elever med minst godkänt slutbetyg i Idrott och hälsa i åk 9 2011 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Flickor Pojkar Källa: Skolverket/SIRIS har en något högre andel godkända i Idrott och hälsa än rikets snitt. I drogvaneundersökningen 2011 framgår att 56 % av flickorna och 55 % av pojkarna i åk 9 på idrottar minst tre gånger i veckan på fritiden. HJÄRTINFARKT Hjärt- och kärlsjukdomar är fortfarande ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige, även om dödligheten minskat kraftigt under de senaste åren. År 2005 utgjorde hjärt- och kärlsjukdomar 42 % av alla dödsorsaker bland både män och kvinnor i landet. Nästan 90 % av alla hjärtinfarkter orsakas av faktorer som går att påverka, främst genom ändrad livsstil. Dödligheten i hjärtinfarkt är något högre i än rikets snitt och är högst för män. ATT FUNDERA ÖVER Vad är det som gör att man inte blir godkänd i Idrott och hälsa? Är det att man inte deltar alls eller att man inte lyckas uppnå målen? Är det lektionerna eller tiden före och efter lektionerna som är problematiska? Hur kan skolan uppmuntra till fysisk aktivitet utanför idrottslektionerna? VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 011 Fysisk aktivitet samt Matvanor och livsmedel 2 9

AMNING Den första tiden är bröstmjölken barnets bästa näring och ger ett bra skydd mot infektioner och kan ha betydelse för barnets tillväxt. 100% Andel (%) ammande - enbart eller delvis 2008 80% 60% 40% 20% 0% 4 mån 6 mån 12 mån Källa: Kommunala basfakta/fhi Amningsfrekvensen är lägre i än i riket. INTAG AV FRUKT OCH GRÖNT Studier visar att högt intag av frukt och grönt främjar människors hälsa och minskar risken för bl.a. diabetes, övervikt, högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Enligt Livsmedelsverket bör en kvinna äta drygt 500 gram och en man 700 gram frukt och grönt per dag för att uppnå en balanserad kost. 15 Andel (%) som äter rekommenderat intag av frukt och grönsaker 2007-2010 10 5 0 Kvinnor Män Samtliga Källa: Kommunala basfakta/fhi ATT FUNDERA ÖVER Varför äter kvinnor betydligt mer frukt och grönt än män? Kvinnorna i äter betydligt mer frukt och grönsaker än männen. Sammantaget äter sborna något mindre frukt och grönt än snittet för riket, vilket beror på männens låga intag. 30 Fysisk aktivitet samt Matvanor och livsmedel VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 011

ÖVERVIKT OCH FETMA Övervikt och fetma är ett stort hälsoproblem bland både barn och vuxna. Viktgränser uttryckta i BMI för under- respektive övervikt och fetma har definierats av WHO. Body Mass Index (BMI) eller kroppsmasseindex anger relationen mellan vikt och längd. Ett BMI mellan 25 och 29,9 räknas som övervikt och ett BMI över 30 klassas som fetma. 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel (%) med övervikt och fetma 2007-2010 Kvinnor Män Kvinnor Män Övervikt Fetma Källa: Kommunala basfakta/fhi I ligger vi strax ovanför snittet för riket i andel med övervikt och fetma. Fler män än kvinnor lider av övervikt, medan fetman är mer jämnt fördelad mellan könen. ATT FUNDERA ÖVER Hur skapar vi goda förutsättningar för s vuxna befolkning att ha en aktiv livsstil som främjar normal vikt? VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 011 Fysisk aktivitet samt Matvanor och livsmedel 3 1

11 NATIONELLT MÅLOMRÅDE Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Åtgärder mot skador på grund av tobak, alkohol och spel, samt för ett samhälle fritt från narkotika och dopning är viktiga för att förbättra människors individuella hälsa och välbefinnande såväl som för folkhälsan generellt. Regeringens övergripande mål för området är: * Minskat bruk av alkohol och tobak. * Ett samhälle fritt från narkotika och dopning. * Minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Ofta är det samma personer som utgör riskgrupp för t.ex. alkohol, narkotika och spel. TOBAK Sedan 1980-talet har mer än 1 miljon svenskar slutat röka. Trots den positiva utvecklingen är tobaksbruket fortfarande den enskilda faktor som står för den största andelen av sjukdomsbördan i vårt land och orsakar varje år 6 600 människors för tidiga död. Rökande föräldrar Rökning under graviditeten medför de vanliga riskerna för kvinnan, men är dessutom ett allvarligt hot mot fostrets liv, hälsa och utveckling. Barn som utsätts för föräldrarnas tobaksrök drabbas oftare av luftvägsinfektioner, astma, allergi och annan överkänslighet. 15% 10% 5% 0% Andel (%) rökare i samband med graviditet 2005-2009 och spädbarnstid 2008 Kvinnor vid inskrivning på mödravårdcentral Mammor när barnet är 0-4 v. Pappor när barnet är 0-4 v. Mammor när barnet är 8 mån. Pappor när barnet är 8 mån. Källa: Kommunala basfakta/fhi 32 Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 011

I är det relativt få gravida som röker, men vi ligger dock något högre än riket. Papporna röker i högre utsträckning när barnet är mellan 0 och 4 veckor, men när barnet blivit 8 månader har rökningen bland både mammor och pappor minskat. Dagligrökande 25% Andel (%) dagligrökare* Regeringens övergripande mål för området är: * Minskat bruk av alkohol och tobak. * Ett samhälle fritt från narkotika och dopning. * Minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. 20% 15% 10% 5% 0% Kvinnor Män Kvinnor Män /Norra Bohuslän Vuxna Åk. 9 Åk. 2 gymn. Källa: Kommunala basfakta/fhi, Drogvaneundersökning norra Bohuslän och CAN. * Statistik för vuxna avser och riket 2007-2010. Statistik för åk. 9 och åk. 2 på gymnasiet är hämtad från Drogvaneundersökning norra Bohuslän 2011 (lokala siffror), samt CAN 2010 (rikets siffror). Bland den vuxna befolkningen är det fler kvinnor än män som uppger att de röker dagligen eller nästan dagligen. I är det färre antal dagligrökare bland våra ungdomar i åk. 9 och åk. 2 på gymnasiet än i riket. De flesta i åk. 9 i norra Bohuslän får tag på cigaretter genom personer över 18 år som köper ut till dem, eller blir bjudna av kompisar. Mycket få får tag på cigaretter genom sina föräldrar. Snusning I årskurs 9 uppger 11 % av pojkarna och 1 % av flickorna i norra Bohuslän att de snusar dagligen. I åk. 2 på gymnasiet snusar 15 % av pojkarna dagligen (siffror för flickor redovisas ej p.g.a. lågt antal). Pojkarnas siffror för åk. 9 är något högre än snittet för riket medan gymnasiets siffror är lägre. ALKOHOL Hög alkoholkonsumtion kopplas till ett sextiotal olika sjukdomar och hälsoproblem. Alkohol ligger också bakom en stor andel av olyckor, skador och våld. ATT FUNDERA ÖVER Hur kan vi hjälpa nyblivna pappor att bli rökfria? Kan vi genom att motivera och erbjuda papporna rökavvänjning också underlätta för mammorna att hålla sig rökria? VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 011 Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 3 3

Intensivkonsumtion bland skolungdom När man vid ett och samma tillfälle dricker en större mängd alkohol, motsvarande minst 18 cl starksprit, skiljer man det från vanlig alkoholkonsumtion och det klassas då som intensivkonsumtion. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel (%) intensivkonsmumenter av alkohol* Flickor Pojkar Flickor Pojkar Norra Bohuslän Åk. 9 Åk. 2 gymn. Källa: Drogvaneundersökning norra Bohuslän och CAN. * Statistik för norra Bohuslän avser 2011, medan riket avser 2010. Ungdomarna i norra Bohuslän är intensivkonsumenter i lägre omfattning än rikets snitt. Andelen har minskat sedan 2003, framför allt bland gymnasieeleverna. Var får ungdomar tag på alkohol? Absolut vanligast är att ungdomar får tag på alkohol genom kompisar eller kompisars syskon, men många föräldrar köper också ut till sina ungdomar. Bland ungdomarna i gymnasiets årskurs 2 har en fjärdedel druckit hemtillverkad sprit, vilket är något högre än riket. Föräldrars inställning till ungdomars alkoholintag En rad undersökningar har visat att unga vars föräldrar bjuder dem på alkohol i hemmet dricker mer än andra ungdomar. Statistiken minskar successivt, men ändå har 15 % av ungdomarna i åk. 9 och drygt 40 % av ungdomarna i åk. 2 på gymnasiet i norra Bohuslän blivit bjudna på alkohol i eget glas av föräldrarna. Dessa siffror ligger på samma nivå som riket. ATT FUNDERA ÖVER De ungdomar som blir bjudna på alkohol i eget glas hemma blir i mycket större utsträckning intensivkonsumenter av alkohol. Hur kommunicerar vi detta till föräldrarna? Riskkonsumtion av alkohol bland vuxna Riskkonsumtion innebär att regelbundet dricka över en viss mängd alkohol per vecka. Allt berusningsdrickande innebär riskkonsumtion. Riskerna med att bli berusad omfattar inte bara alkoholens direkta fysiska effekter utan också indirekta effekter som till exempel ökad risk för olyckor, våld och andra skador. 34 Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 011

20% Andel (%) med riskabla alkoholvanor 2007-2010 15% 10% 5% 0% Kvinnor Män Samtliga Källa: Kommunala basfakta/fhi NARKOTIKA Att använda narkotika innebär en hälsorisk på många sätt. Såväl medicinska som sociala problem kan uppstå och de negativa effekterna kan märkas både akut och först efter en längre tids användning. Eftersom all ickemedicinsk befattning med narkotika är olaglig i Sverige är det också svårt att ge en klar bild av hur utbredd användningen är. Självrapporterad narkotikaanvändning 20% Andel (%) i norra Bohuslän som använt narkotika någon gång 15% 10% 5% 0% 2007 2009 2011 Åk. 9 Källa: Drogvaneundersökning norra Bohuslän. Åk. 2 gymn. Vi kan se en ökning av användandet av narkotika, framförallt bland ungdomar i åk. 2 på gymnasiet. Resultaten i norra Bohuslän 2011 ligger i nivå med rikets genomsnitt. ATT FUNDERA ÖVER Hur kan vi mer effektivt arbeta med tillgänglighetsbegränsning av tobak, alkohol och narkotika? Hur stärker vi ungdomars förmåga att säga nej till tobak, alkohol och narkotika? Hur ökar vi vår förmåga till tidig upptäckt av olika slag av missbruk? VÄ L F Ä R D S R E D O V I S N I N G 2 011 Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 3 5

Folkhälsoindex s välfärdsredovisning presenteras vartannat år, men varje år sammanställs ett folkhälsoindex. Folkhälsoindexet består av indikatorer för olika aspekter av inom folkhälsoområdet. I indexet får rikets genomsnitt värdet ett. De indikatorer där ur folkhälsosynpunkt har bättre resultat än riket får värden högre än ett, medan de indikatorer där vi visar ett sämre resultat får värden under ett. Folkhälsoindex 2011 Arbetssökande 20-64 år Slutbetyg gymnasiet Mäns uttagna föräldrapenningdagar Medellivslängd 1,400 1,200 1,000 0,800 0,600 0,400 0,200 0,000 Ohälsotal kvinnor Ohälsotal män Dagligrökare i årskurs 9 pojkar Behörighet till gymnasiet Dagligrökare i årskurs 9 flickor Barnfattigdomsindex Rökande spädbarnsmammor Röstande till riksdagen Antal aborter 15-19 år/1000 kvinnor Rökande spädbarnspappor 2009

Folkhälsopolitiska rådet i s kommun Folkhälsopolitiska rådet är ett viktigt råd för att utveckla det lokala folkhälsoarbetet. Rådet ska driva på s kommuns utveckling mot det nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitiska rådet ska: Verka för att implementera det nationella folkhälsomålet i kommunens ordinarie arbete, Bevaka, plädera för och lyfta fram folkhälsoaspekten i olika forum och inför beslut, Ta initiativ till och aktivt verka för förändringar i verksamheter och mål för en bättre folkhälsa och minska ojämnlikheten i hälsa mellan olika grupper i samhället, I första hand arbeta utifrån ett hälsofrämjande perspektiv, Hålla sig uppdaterat på nya rön inom folkhälsoområdet, Inbjuda sitt nätverk Folkhälsorådet med kontaktpersoner från organisationer och verksamheter i samhället till möte minst två gånger per år. Folkhälsopolitiska rådet består av fem ordinarie ledamöter, varav två från Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) i norra Bohuslän. De andra tre utses bland kommunstyrelsens ledamöter och ersättare. Kommunstyrelsens ordförande ska vara ordförande i Folkhälsopolitiska rådet. HSN utser en av sina ledamöter till vice ordförande.

Välfärdsredovisning 2011 - ett verktyg för förbättrad folkhälsa Kommunfullmäktige har det övergripande befolkningsansvaret för folkhälsan. Förvaltningarna har utförandeansvaret för folkhälsoarbetet. Arbetsordning för Folkhälsopolitiska rådet i s kommun. Folkhälsopolitiska rådet s kommun 455 80 Catharina Sundström Folkhälsosamordnare catharina.sundstrom@munkedal.se Telefon 0524-181 71 Välfärdsbokslutet finns även på www.munkedal.se