Hälsoläget i Gävleborgs län



Relevanta dokument
Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Rökning har inte minskat sedan Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål

2(16) Innehållsförteckning

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna år

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärdsredovisning Bräcke kommun Antagen av Kf 57/2015

Stadens sociala samband

Folkhälsoprogram för åren

Folkhälsostrategi

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Kommunikationsavdelningen

Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014

Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Folkhälsoplan Kramfors kommun

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Folkhälsoprogram

Öppna jämförelser folkhälsa 2009

Östgötens hälsa Rapport 2006:8. Folkhälsovetenskapligt centrum. Oktober Lars Walter Helle Noorlind Brage

Nuläge Folkhälsa i Fittja

Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun

Folkhälsorapport. April 2009

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun Antagen av kommunfullmäktige , 100 registernr

Hälsosamma Skinnskatteberg

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun

Hälsa på lika villkor? År 2006

FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

alkohol- och drogpolitiskt program

FOLKHÄLSOPLAN FOLKHÄLSORÅDET

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén

Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång!

Välfärdsbokslut 2011 för Bollebygds kommun. För en kunskap om välfärd, hälsa och social hållbarhet - 1 -

1 (10) Folkhälsoplan

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN

Välfärdsredovisning 2009

Verksamhetsplan Folkhälsorådet. Hjo kommun

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige , 48

Åldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa

Folkhälsan i Sverige Årlig rapportering

Folkhälsoplan för Laxå kommun

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor


Innehållsförteckning:


Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

LIV & HÄLSA UNG Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa

Planeringsförutsättningar 2016

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014

Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Behovsunderlag för planering av hälso- och sjukvård samt folkhälsoarbete Skaraborg 2012

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Hälso- och sjukvård Förebyggande insatser. Matti Leijon, PhD, MPH Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet, Region Skåne

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Hälsa på lika villkor?




Invånare efter födelseland 2014 Familjer efter antal barn < 18 år 2014


Invånare efter födelseland 2014 Familjer efter antal barn < 18 år 2014



Innehåll. 3 Förord. 4 Inledning. 10 Demografi. 12 Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället. 15 Målområde 2 Ekonomisk och social trygghet

Inspirationsfilm HFS matvanor

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

Åtgärdsplan Folkhälsorådet i Härryda kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Testa dina levnadsvanor!

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

Utvald statistik ur Stockholmsenkäten 2012

Idrott hela livet. Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten

Transkript:

Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn 2011-03-17

Sjukdomsbördan i Sverige är koncentrerad till några få sjukdomsgrupper Hjärt- och kärlsjukdomar Psykiska sjukdomar (neurologiska + psykiska) Cancersjukdomar Skador Svarar tillsammans för 70 procent av den totala sjukdomsbördan Källa: Allebeck, Moradi & Jacobsson 2006: Sjukdomsbördan i Sverige och dess riskfaktorer, Statens Folkhälsoinstitut och Karolinska Institutet

Matvanor och fysisk aktivitet koppling till sjukdomsbördan Bland de 10 största riskfaktorerna för ohälsa: (högt blodtryck och tobak de två största) Högt kolesterol Högt BMI Fysisk inaktivitet Lågt intag av frukt och grönsaker Källa: Allebeck, Moradi & Jacobsson 2006: Sjukdomsbördan i Sverige och dess riskfaktorer, Statens Folkhälsoinstitut och Karolinska Institutet

Levnadsvanor med betydelse för dessa sjukdomsgrupper Hjärt- och kärlsjukdom Psykisk sjukdom Cancer Skador Bestämningsfaktorer valdeltagande utbildningsnivå valdeltagande utbildningsnivå socioekonomi deltagande i arbetslivet ohälsotal Levnadsvanor fysisk aktivitet fysisk aktivitet fysisk aktivitet kost/övervikt/fetma alkohol kost/övervikt/fetma alkohol tobak tobak alkohol alkohol Sjuklighet Dödlighet

WHO-rapport 2005 80 procent av alla hjärt- och kärlsjukdomar kan förhindras genom att undanröja kända riskfaktorer Källa: Preventing chronic diseases a vital investment, WHO 2005

Dödlighet i hjärt- och kärlsjukdom: länet jämfört med riket Större andel döda män och kvinnor i hjärt- och kärlsjukdom 15-74 år (mönster) Dödligheten 15-74 år minskar över tid, men minskar snabbare i riket Skillnaden mot riket minskar över tid Könsskillnaden minskar över tid Uppgifter från systemet för epidemiologisk bevakning 2010

Död i hjärt- och kärlsjukdomar

Död i akut hjärtinfarkt

* Signifikant överdödlighet för kvinnor (mönster) *

Medellivslängd kommentar Medellivslängden för män i länet: 78,03 Medellivslängden för män i riket: 78,89 Medellivslängden för kvinnor i länet: 81,96 Medellivslängden för kvinnor i riket: 82,98 Sjunkande medellivslängd bland kvinnor i länet vid granskning 2007 (särskilt Hofors, Ovanåker) Nu ökar medellivslängden bland kvinnor i länet igen Länets kvinnor ökat avstånd till rikets kvinnor, samma trend men eftersläpning, samma trend för män Ökande medellivslängd för kvinnor i Hofors, Nordanstig Minskande medellivslängd för kvinnor i Gävle Minskande medellivslängd för män i Nordanstig

Dödsorsaksmönster i Gävleborgs län 2008 för de kvinnor som dör i förtid Kvinnors medellivslängd i riket: cirka 82 år Antal kvinnor i länet som dog i förtid 2008 (urval: åldrarna 15-84 år): Cirka 800 kvinnor Dödsorsaksmönster för dessa: 35 % Cirk.org sjd ca 280 st. Minskar (11 % IHD, 6 % Akut inf, 10 % Stroke, 10 % Cereb.vask sjd) 35 % Mal. tumörer ca 280 st. Rel. oförändrat 9 % Diab. index ca 75 st. Minskat 7 % Andn.org. sjd ca 55 st. Rel. Oförändrat 6 % Psyk. sjd ca 45 st. Ökat 5 % Skador ca 40 st. Rel. oförändrat 2 % Alk. index ca 15 st. Ökat

Dödsorsaksmönster i Gävleborgs län 2008 för de män som dör i förtid Mäns medellivslängd i riket: cirka 78 år Antal män i länet som dog i förtid 2008 (urval: åldrarna 15-79 år): Cirka 800 män Dödsorsaksmönster för dessa: 35 % Cirk.org sjd ca 280 st. Minskar (19 % IHD, 10 % Akut inf, 7 % Stroke, 6 % Cereb.vask sjd) 31 % Mal. tumörer ca 250 st. Rel. oförändrat 11 % Skador ca 90 st. Rel. oförändrat 10 % Diab. index ca 80 st. Rel. oförändrat 6 % Alk. index ca 50 st. Rel. oförändrat 5 % Andn.org. sjd ca 35 st. Rel. oförändrat 2 % Psyk. sjd ca 20 st. Rel. oförändrat

Sammanfattande kommentar dödsorsaksmönster 2008 bland de som dör i förtid Cirkulationsorganens sjukdomar stor grupp bland både män och kvinnor Maligna tumörer stor grupp bland både män och kvinnor 80 % av all hjärtkärlsjukdom går att förhindra genom förbättrade levnadsvanor i befolkningen (Källa: WHO) Cirka 70 % av alla cancerfall i Sverige orsakas av olika livsstilsfaktorer, de viktigaste faktorerna är tobak och kost (Källa: Cancerfonden) Slutsats: För att minska antalet länsinvånare som dör i förtid och höja medellivslängden i länet bör insatser för att stödja förbättrade levnadsvanor i befolkningen prioriteras

Sjuklighet i hjärt- och kärlsjukdom: länet jämfört med riket Större andel insjuknade män i akut hjärtinfarkt 15-74 år (mönster) Större andel insjuknade kvinnor i hjärtinfarkt 15-74 år Uppgifter från systemet för epidemiologisk bevakning 2010

Sammanfattning: hälsoläget i länet Vad vi delar med riket Positiv utveckling av folkhälsan Samma ohälsomönster i stora drag Ojämlikhet i hälsa mellan grupper Samband mellan socioekonomi och hälsa Ökade sociala skillnader i hälsa i Sverige Specifikt för Gävleborgs län Kortare medellivslängd Överdödlighet i hjärt-kärlsjukdomar Översjuklighet i hjärt-kärlsjukdomar Överdödlighet i skador/olycksfall/självmord för män Fler med ohälsosamma levnadsvanor Lägre utbildningsnivå generellt: 75 procent av befolkningen har s.k. kort utbildning i Öppna jämförelser Stora könsskillnader i utbildningsnivå i kommunerna Mindre inkomstojämlikhet men sämre folkhälsa generellt som har andra förklaringar än inkomstojämlikhet -> behöver arbeta både med ojämlikheten i socioekonomi mellan grupper den sociala gradienten - och med att höja resursnivån generellt i befolkningen

Utbildningsnivå i Gävleborgs län och riket 2009 Källa: SCB, bearbetning: Samhällsmedicin 60 50 40 30 20 10 0 Folk- och grundskola Gymnasium Högskola och universitet Länet Kvinnor Riket Kvinnor Länet Män Riket Män

40 35 30 25 20 15 10 5 0 Andel i befolkningen 16-74 år med någon form av högskoleutbildning 2009, åldersstandardiserad procent Källa: Utbildningsregistret, SCB Bearbetning: Samhällsmedicin Gävleborg Män Kvinnor Länet Hofors Ockelbo Sandviken Gävle Bollnäs Ovanåker Söderhamn Hudiksvall Nordanstig Ljusdal Riket Åldersstand. andel i procent

Andel elever som slutförde gymnasiet 2004/05 och påbörjat högskolestudier inom tre år Källa: Regional högskolestatistik, SCB Bearbetning: Samhällsmedicin Gävleborg 60 50 40 30 Män Kvinnor 20 10 0 Riket Länet Hofors Ockelbo Sandviken Gävle Bollnäs Ovanåker Söderhamn Hudiksvall Nordanstig Ljusdal

Matvanor Goda matvanor: varierat och högt intag av frukt, grönt, fisk/skaldjur och fiberrika livsmedel Låg konsumtion av energitäta och näringsfattiga livsmedel Påverkar hälsan: Förebygger övervikt och fetma Minskar risken för hjärtkärlsjukdomar Minskar risken för typ 2-diabetes Förebygger tjocktarmscancer och andra typer av cancer Minskar risken för högt blodtryck och högt kolesterolvärde Källa: Levnadsvanor. Lägesrapport 2010, FHI 2010:13

Matvanor i befolkningen Socioekonomiska skillnader Könsskillnader Ingen förändring har skett i självskattade matvanor sedan 2005 Många grupper behöver förbättra sina matvanor Regionala skillnader finns främst kopplade till olika befolkningars socioekonomi Källa: Levnadsvanor. Lägesrapport 2010, FHI 2010:13

Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet: En friskfaktor som främjar hälsa och behandlar sjukdomar Otillräcklig fysisk aktivitet en riskfaktor för sjukdom Påverkar hälsan: Förebygger och behandlar hjärtkärlsjukdomar Förebygger och behandlar osteoporos Förebygger och behandlar Parkinson Förebygger och behandlar diabetes Förebygger och behandlar KOL Förebygger och behandlar demens Förebygger och behandlar depression Källa: Levnadsvanor. Lägesrapport 2010, FHI 2010:13

Fysisk aktivitet i befolkningen Socioekonomiska skillnader Könsskillnader inom olika grupper Ingen förändring har skett i självskattade uppgifter om fysisk aktivitet sedan 2004 Socioekonomiskt svaga grupper rör sig mindre än andra grupper I stort sett inga regionala skillnader Källa: Levnadsvanor. Lägesrapport 2010, FHI 2010:13

Bestämningsfaktorerna för hälsa folkhälsopolitikens elva målområden Goda livsvillkor 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa ANDTS 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Övergripande mål för folkhälsoarbetet: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 10. Matvanor och livsmedel 9. Fysisk aktivitet

Livsmiljöns betydelse för matvanor och fysisk aktivitet Livsmiljö = den kombination av miljöer vi lever och verkar i såsom hemmet, bostadens närområde, arbetsplatsen, skolan, samhället I dessa livsmiljöer finns skyddsfaktorer och riskfaktorer Exempel på skyddsfaktorer: trygga hemförhållanden, grönområden, bra kamrater, goda grannar, god arbetsmiljö Exempel på riskfaktorer: otrygga hemförhållanden, mobbning i skolan eller på arbetsplatsen, våld, arbetslöshet På samhällelig nivå har faktorer som lagstiftning, prissättning, utbud av livsmedel och tillgång till gång- och cykelbanor betydelse för livsmiljön Källa: Levnadsvanor. Lägesrapport 2010, FHI 2010:13

% Gävleborgs län 45 40 38 39 41 35 30 25 20 15 10 5 16 9 16 16 12 14 23 5 16 15 21 0 Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Riskabla alkoholvanor Fetma Röker dagligen Snusar dagligen Stillasittande fritid Ej tillräckligt fysiskt aktiv Äter lite frukt och grönsaker Ca 25 800 35 000 27 500 29 500 33 300 84 500 68 100 st Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2010 Resultat Gävleborg 16-84 år

Ansamling av risker (fetma, lite frukt och grönsaker, stillasittande, använder tobak dagligen samt riskabla alkoholvanor) Beräknat antal: Ingen risk 32 49 54 100 st 36 300 st En risk 31 33 33 950 st 36 700 st Två risker 14 23 15 400 st 25 600 st Tre risker Fyra eller fem risker 1 3 5 9 KVINNOR MÄN 5 200 st 9 700 st 1 210 st 3 140 st 0 10 20 30 40 50 60 % Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2010 Resultat Gävleborg 16-84 år

Ansamling av risker per närsjukvårdsområde: (fetma, lite frukt och grönsaker, stillasittande, använder tobak dagligen samt riskabla alkoholvanor) Hudiksvall/Nordanstig 44 30 17 6 3 Ljusdal 30 37 20 11 2 Bollnäs/Ovanåker 39 31 19 8 3 Söderhamn 43 32 17 6 1 Gävle 43 32 18 5 2 V Gästrikland 35 30 23 9 3 Länet 40 32 19 7 2 Riket 45 31 16 6 2 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ingen En "risk" Två "risker" Tre "risker" Fyra-fem "risker" Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2010 Resultat Gävleborg 16-84 år

Nya frågor om förändringsvilja Vill du öka din fysiska aktivitet öka ditt intag av frukt och grönt minska din alkoholkonsumtion? Ja, och jag tror att jag kan göra det själv Ja, men jag behöver stöd Nej Vill förändra Behöver stöd

Förändringsvilja i några riskgrupper 90 80 70 71 66 81 60 Procent 50 40 45 36 30 20 10 0 Röker dagligen Snusar dagligen Äter lite frukt och grönsaker Riskfylld alkoholkonsumtion Stillasittande fritid Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2010 Resultat Gävleborg 16-84 år

Vill förändra sina levnadsvanor (antal) Röker dagligen Snusar dagligen Äter lite frukt och grönsaker Riskabel alkoholkonsumtion Stillasittande fritid 27 500 st 29 500 st 68 100 st 25 800 st 33 300 st Ockelbo 370 230 1 080 220 580 Hofors 910 340 1 700 150 740 Ovanåker 790 460 1 760 320 1 050 Nordanstig 660 390 1 460 350 1 010 Ljusdal 1 290 1 320 3 570 600 1 830 Gävle 5 840 3 350 15 160 2 660 8 420 Sandviken 2 840 2 530 6 340 1 070 4 030 Söderhamn 1 210 1 400 3 400 580 2 270 Bollnäs 1 770 1 170 4 050 530 2 180 Hudiksvall 3 590 1 750 4 540 880 3 800 Länet totalt 19 300 12 900 43 100 7 400 25 900

Behöver stöd för förändring (antal) Röker dagligen Snusar dagligen Äter lite frukt och grönsaker Riskabel alkoholkonsumtion Stillasittande fritid 27 500 st 29 500 st 68 100 st 25 800 st 33 300 st Ockelbo 150 70 170 10 290 Hofors 420 130 270 >10 250 Ovanåker 220 170 190 50 340 Nordanstig 260 130 190 140 400 Ljusdal 480 400 500 160 980 Gävle 2 240 1 070 1 670 490 3 560 Sandviken 1 010 1 030 870 70 1 520 Söderhamn 290 280 450 >10 780 Bollnäs 730 530 720 110 1 040 Hudiksvall 1 730 620 670 270 1 270 Länet totalt 7 500 4 400 5 700 1 300 10 400

Fetma 30 16-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år % 20 17 20 20 15 15 16 10 10 10 0 Män Fetma Kvinnor Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2010 Resultat Gävleborg 16-84 år

Fysisk aktivitet 80 70 74 72 16-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år 60 61 62 59 59 58 50 52 50 % 40 30 41 30 31 32 31 30 27 20 10 0 Män Kvinnor Män Kvinnor Fysiskt aktiv minst 30 min/dag Fysiskt aktiv minst 60 min/dag Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2010 Resultat Gävleborg 16-84 år

Fysisk inaktivitet 50 16-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år 48 40 39 41 41 38 42 % 30 26 28 20 18 16 14 14 14 14 13 21 10 0 Män Kvinnor Män Kvinnor Stillasittande fritid Ej fysiskt aktiv 30 min/dag Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2010 Resultat Gävleborg 16-84 år

Fysisk aktivitet över tid 45 40 2004 2010 35 30 25 20 15 10 5 0 Fysiskt inaktiv Stillasittande fritid Fysiskt inaktiv Stillasittande fritid Fysiskt inaktiv Män Kvinnor Totalt Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2010 Resultat Gävleborg 16-84 år

Äter lite frukt och grönsaker 50 52 43 16-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år 40 35 35 % 30 31 20 21 17 20 10 0 Män Kvinnor Äter lite frukt och grönsaker Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2010 Resultat Gävleborg 16-84 år

Risker efter utbildningsnivå. Män Fetma Kort Mellanlång Lång Använder tobak dagligen Röker dagligen Äter lite frukt och grönsaker Stillasittande Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2010 Resultat Gävleborg 16-84 år 0 10 20 30 40 50 Procent

Risker efter utbildningsnivå. Kvinnor Fetma Kort Mellanlång Lång Använder tobak dagligen Röker dagligen Äter lite frukt och grönsaker Stillasittande Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2010 Resultat Gävleborg 16-84 år 0 10 20 30 40 50 Procent

Risker efter socioekonomi. Män Fetma Arbetare Lägre tjänsteman Mellan/högre tjänsteman Använder tobak dagligen Röker dagligen Äter lite frukt och grönsaker Stillasittande 0 10 20 30 40 50 Procent Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2010 Resultat Gävleborg 16-84 år

Risker efter socioekonomi. Kvinnor Fetma Arbetare Lägre tjänsteman Mellan/högre tjänsteman Använder tobak dagligen Röker dagligen Äter lite frukt och grönsaker Stillasittande 0 10 20 30 40 50 Procent Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2010 Resultat Gävleborg 16-84 år

Sociala skillnader i kostvanor i Gävleborgs län 2010 Andel som når nationell kostrekommendation (frukt och grönt minst 5 ggr/dag), efter utbildningsnivå Andel i procent män kvinnor totalt Enbart grundskola 3 11 6 Gymnasium 4 11 7 Högskola/Univ. 9 14 12 * Avviker statistiskt säkerställt från översta gruppen Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2010 Resultat Gävleborg 16-84 år

Sociala skillnader i fysisk aktivitet i Gävleborgs län 2010 Andel som når nationell rekommendation kring fysisk aktivitet (minst 30 min/dag), efter utbildningsnivå Andel i procent män kvinnor totalt Enbart grundskola 57 57 57 Gymnasium 64 62 63 Högskola/Univ. 77 70 73 * Avviker statistiskt säkerställt från översta gruppen Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2010 Bearbetningar: Samhällsmedicin Gävleborg

Sociala skillnader i övervikt/fetma i Gävleborgs län 2010 Andelen med övervikt/fetma (BMI 25 och högre), efter utbildningsnivå Andel i procent män kvinnor totalt Enbart grundskola 64 55 60 Gymnasium 59 49 54 Högskola/Univ. 52 37 43 * Avviker statistiskt säkerställt från översta gruppen Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2010 Bearbetningar: Samhällsmedicin Gävleborg

Tack för uppmärksamheten www.lg.se/smg charlotta.ostlund@lg.se