Handelns utsikter 2020
Omsättningen har ökat snabbt under början av året
Handelns försäljning 2017 Tot. 122 md euro (exklusive moms) i omsättning 2017 14% 31% Bilhandel Partihandel Detaljhandel 55% Källa: Statistikcentralen, uppgifter om omsättning inom handeln.
Detaljhandelns undersektorer Detaljhandelns omsättning tot. 37,9 md euro 2017 1 000 euro Dagligvaruhandel Varuhushandel Apotek, hygien, kosmetik* Järnhandel* Hemelektronik* Kläder och skor* Bränslen Inredning (möbler, hushållsartiklar)* Bl.a. musik, leksaker, presentartiklar, fotografering, Sporthandel* Optiska artiklar* Guldsmedsvaror och klockor* Blommor, växter och trädgårdsbransch* Böcker, tidningar, pappersvaror* Båtar och båttillbehör* 1 501 377 1 432 016 1 393 030 881 332 333 538 246 450 241 489 216 779 115 301 2 958 290 2 921 616 2 464 511 1 608 014 4 977 778 Detaljhandel inom fackhandeln. 16 566 570 Obs! Uppgifterna om omsättningen inom optiska artiklar och böcker, tidningar osv. avviker en aning från uppgifterna från förbunden som representerar branscherna i fråga, Näe ry och Kirjakauppaliitto. Källa: Uppgifter om omsättning inom handeln, Statistikcentralen. 0 10 000 000 20 000 000
Partihandelns största undersektorer (exkl. agenturer) Omsättning 2017 tot. 64,8 md euro 1 000 euro Annan specialiserad partihandel (råvaror, bränslen, kemiska produkter, byggmaterial, järnhandelsvaror, 22 725 188 Partihandel med livsmedel, drycker och tobak 10 648 434 Partihandel med andra maskiner och annan utrustning 8 820 805 Partihandel med hushållsvaror Övrig partihandel (icke specialiserad partihandel, allmän partihandel) Partihandel med informations- och kommunikationsutrustning Partihandel med jordbruksvaror och levande djur 8 725 612 6 900 322 5 690 285 1 291 709 0 30 000 000 Källa: Uppgifter om omsättning inom handeln, Statistikcentralen.
Fackhandeln har varit drivande för tillväxten inom detaljhandeln, trots att handeln med kläder fortsätter att ha det kämpigt Årsförändringen i omsättningens värde och volym inom de största detaljhandelssektorerna, januari april, % Detaljhandel* Dagligvaruhandel* Varuhushandel* Fackhandel tot.** Järnhandel** Hemelektronik** Kläder och skor** Inredning (möbler, hushållsartiklar)** Sporthandel** * Årsförändring januari maj 2017 2018. ** Detaljhandel inom fackhandeln. Källa: Omsättningsindex för handeln, Statistikcentralen. -1,5-0,2 0,7 1,6 3,7 3,1 3,5 3,9 3,0 3,6 3,1 3,7 5,3 4,0 5,0 6,0 Värde Volym -6-4 -2 0 2 4 6 8 10 12 7,6 8,2
Partihandeln har ökat inom nästan alla sektorer Årsförändringen i omsättning i euro inom de största partihandelssektorerna, januari april, % Partihandel* tot. Annan specialiserad partihandel (råvaror, bränslen, kemiska produkter, byggmaterial, järnhandelsvaror, Partihandel med livsmedel, drycker och tobak Partihandel med andra maskiner och annan utrustning 6,1 3,4 5,1 2,7 4,3 Värde Volym Partihandel med hushållsvaror 5,8 Övrig partihandel (icke specialiserad partihandel, allmän partihandel) Partihandel med informations- och kommunikationsutrustning Partihandel med jordbruksvaror och levande djur -2,4 4,6 21,1 * Årsförändring januari maj 2017 2018. Källa: Konjunkturutveckling inom handeln, Statistikcentralen. -20-10 0 10 20 30 40 50 60
De stigande råvaru- och energipriserna påskyndar tillväxten inom partihandeln inom fackhandeln sjunker prisnivån Detaljhandelns omsättning i euro ökade i januari maj med 3,7 procent och omsättningens volym* med 3,1 procent. Den hårda inhemska och utländska konkurrensen inom detaljhandeln fortsätter samtidigt som priserna för råvaror, insatsvaror och energi har stigit. Inom varuhushandeln (inkl. detaljhandeln på varuhus och hypermarknader) har omsättningen ökat betydligt snabbare än i fjol. Inom fackhandeln ökar omsättningen i euro långsammare än omsättningens volym, dvs. priserna sjunker. Konkurrensen driver på hemelektronikhandeln. Trots att tillväxten fortsatt är kraftig, sker den långsammare än i fjol. Sporthandeln har däremot piggnat till jämfört med förra året. Inom fackhandeln med kläder och skor upplevde man ännu ingen tillväxt under början av året, men på våren började man se en ljusning. Partihandelns omsättning i euro ökade med hela 6,1 procent i januari maj, vilket i stor utsträckning berodde på att partihandelpriserna för råvaror, insatsvaror och energi gick upp. Samtidigt ökade omsättningens volym* med 3,4 procent. Ökningen inom industrin har även börjat visa sig som en ökning av omsättningens volym inom partihandeln. Partihandeln inom informations- och kommunikationsteknik ökar enormt. * Omsättningen korrigerad med prisfluktuationer.
Bergochdalbanan på arbetsmarknaden inom handeln
Handeln sysselsätter flest inom näringslivet 1 000 personer 350 Handel 300 Metall och elektronik 250 200 Byggverksamhet 150 Transport och lagring 100 Information och kommunikation 50 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Hotell- och restaurangtjänster Skogsindustri Källa: Statistikcentralen, Arbetskraftsundersökning.
Vad har hänt på arbetsmarknaden inom handeln på 2000-talet? Finanskrisen och lågkonjunkturen i anslutning till den slog mot partihandeln i Finland i slutet av år 2008 och startade en bestående förändring av verksamhetsmiljön och -förutsättningarna. Vissa traditionella partiaffärer tappade hela 70 procent av sin omsättning i slutet av 2008. Konkurrensen om de få kunderna var internationell och hård, verksamheten behövde effektiviseras. När lågkonjunkturen gav sig fanns det ingen återvändo till det gamla. Partihandelskunderna i Finland och utomlands hade effektiviserat sina inköpskedjor och andra funktioner och stod även själva mitt i en internationell kostnadskonkurrens. Genom digitalisering och automatisering kan man effektivisera funktioner, konkurrera internationellt och utöka affärsverksamheten utan att behöva skaffa mer arbetskraft. Förändringen av verksamhetsmiljön drabbade detaljhandeln lite senare än partihandeln. Fackhandeln i Finland mötte en hårdare internationell konkurrens än förut både inom den fysiska handeln och inom webbhandeln. Digital handel blev vanligare framför allt åren 2010 2012. I och med webbhandeln blev det också vanligare med prisjämförelser och prismedvetenhet, och i praktiken satte den internationella webbhandeln ett pristak även för många fackhandlare i Finland. De stora internationella kedjorna inom allt från trädgårdshandel till sport konkurrerade inom den fysiska handeln med stora skalfördelar, t.ex. vad gäller inköpskraften, och klarade av en hård priskonkurrens. Under den långsamma ekonomiska tillväxten gick ökningen av köpkraften trögt i hela Europa, och pris- och kostnadskonkurrensen startade inom den europeiska detaljhandeln, senare även i Finland.
Vad har hänt på arbetsmarknaden inom handeln på 2000-talet? Den långa trenden inom arbetskraftsutvecklingen har börjat förändras: utvecklingen av omsättningen har inte längre en lika stor effekt på behovet av arbetskraft som tidigare. Internationellt försöker företag kontrollera leveranskedjorna inom handeln bättre och korta ned dem. Sätt att söka skalfördelar är bl.a. kedjebildning, stora centrallager och inköpssamarbete. Man tävlar om kunderna gränsöverskridande på alla kanaler. Den internationella och inhemska konkurrensen inom såväl parti- som detaljhandeln har ökat behovet att effektivisera och skära ned kostnaderna även i Finland. Automatiseringen och den digitala utvecklingen gör det möjligt att effektivisera och öka produktiviteten, och man behöver inte alltid öka mängden arbetskraft för att upprätthålla eller förbättra tjänsterna. Allt färre nya företag startas inom handeln: företagande inom handeln minskar. Med nya företag och företagare får branschen nya idéer och ny konkurrens. Traditionellt har det varit enkelt att starta ett företag och sysselsätta sig själv inom handeln.
Konjunkturen bröt den nedåtgående sysselsättningsutvecklingen inom detaljhandeln Antal sysselsatta och löntagare inom detaljhandeln enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning, 1 000 personer 180 160 140 120 100 Källa: Statistikcentralen, arbetskraftsundersökning. Sysselsatta Löntagare Den hårdnande inhemska och utländska konkurrensen såväl i fysiska butiker som på nätet samt behovet att vara kostnadseffektiv och effektivisera verksamheten minskar efterfrågan på arbetskraft på lång sikt. Å andra sidan har den ökade konsumtionsefterfrågan ökat behovet av arbetskraft i år. 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Inom partihandeln har man länge märkt av den sjunkande sysselsättningstrenden Antal sysselsatta och löntagare inom partihandeln enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning, 1 000 personer 100 Sysselsatta Löntagare 80 Inom partihandeln har digitalisering och internationell konkurrens gett fart åt minskningen av sysselsättningen, och inte heller konjunkturen har fått denna trend att vända. 60 Källa: Statistikcentralen, arbetskraftsundersökning. 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Det startas allt färre företag Nystartade företag per kvartal 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Källa: Statistikcentralen, Företagsstatistik. Detaljhandel Partihandel År 2017 tillkom 24 procent färre nya företag inom detaljhandeln och 26 procent färre inom partihandeln jämfört med år 2013. Nya företag är av väsentlig betydelse för branschens förnyelse och livskraft! 05 05 06 06 07 07 08 08 09 09 10 10 11 11 12 12 13 13 14 14 15 15 16 16 17 17 18
Framför allt detaljhandeln söker anställda Lediga jobb på TE-byråernas arbetsförmedling under en månad 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Källa: ANM, Arbetsförmedlingsstatistik Detaljhandel Partihandel Lin. (Detaljhandel) Lin. (Partihandel) Framför allt stora företag inom handeln söker i regel anställda på egen hand utanför TE-centralernas arbetsförmedling. Därför beskriver arbetsförmedlingsstatistiken främst sådana handelsföretag som saknar resurser att själv sköta rekryteringen. Den bild som arbetsförmedlingsstatistiken ger av lediga jobb stämmer dock väl överens med responsen från medlemmarna: Detaljhandeln söker nya anställda för alla typer av uppgifter.
men inte nödvändigtvis för de traditionella arbetsuppgifterna: strukturen på lediga jobb genomgår en förvandling Andelen lediga presterande jobb av alla lediga jobb under en månad Uppgifter som försäljare (52) inom detaljhandeln och som försäljare, försäljningsrepresentant och -förhandlare, inköpare, lagerarbetare (52, 33 och 93) inom partihandeln 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Källa: ANM, Arbetsförmedlingsstatistik Detaljhandel Partihandel Lin. (Detaljhandel) Lin. (Partihandel) Även om utvecklingen sker långsamt, kommer man i framtiden att behöva ännu fler anställda för andra än traditionella presterande arbetsuppgifter. Inom partihandeln har utvecklingen börjat tidigare än inom detaljhandeln och märks redan tydligt. I början av år 2009 låg andelen lediga jobb som partiförsäljare, försäljningsrepresentant och -förhandlare, inköpare, lagerarbetare osv. av alla lediga jobb på 77 procent, medan den i början av år 2018 endast låg på 68 procent.
Förändringen märks redan tydligt på uppgiftsstrukturen på företag inom handeln Förhållandet mellan anställda specialister och anställda på arbetarnivå inom detalj- och partihandeln på Finsk Handels medlemsföretag, % 15 10 5 Källor: Finlands Näringsliv EK, Finsk Handel
Trots att man söker anställda framför allt inom detaljhandeln, har det blivit svårare att tillsätta jobben Tillsatta jobb under en månad 1600 1200 800 400 0 Detaljhandel Partihandel Källa: ANM, Arbetsförmedlingsstatistik Även den relativa andelen tillsatta jobb har minskat, inte bara antalet: andelen tillsatta jobb jämfört med lediga jobb har minskat. Under början av 2009 låg antalet tillsatta jobb inom detaljhandeln jämfört med lediga jobb på 25 procent, under början av 2018 endast på 6 procent. Inom partihandeln var förändringen under samma tid mindre drastisk: från 15 till 13 procent.
Det tar längre tid än förut att tillsätta de lediga jobben Det genomsnittliga antal dygn det tar att tillsätta ett jobb under en månad 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Detaljhandel Partihandel Källa: ANM, Arbetsförmedlingsstatistik Under början av 2009 tillsattes de lediga jobben inom detaljhandeln i genomsnitt på 26,5 dygn, medan det tog 44 dygn att tillsätta ett jobb under början av 2018. Inom partihandeln tog det i genomsnitt 18 dygn att tillsätta ett jobb under början av 2009 och 31 dygn under början av 2018.
Arbetsmarknaden inom handeln under förändring Strukturen på arbetskraft inom handeln börjar förändras: Andelen presterande arbete minskar och andelen expertarbete ökar. Samtidigt som antalet löntagare inom handeln minskar, söker man arbetskraft framför allt till detaljhandeln. Detta syns bland annat som ett minskat antal arbetslösa försäljare. Trots att antalet arbetslösa försäljare har börjat minska, ökar de traditionella handelsyrkenas, till exempel försäljarnas och lagerarbetarnas, andel av jobben inom branschen inte i samma takt. Många företag inom handeln rekryterar anställda på egen hand i synnerhet för expertuppgifter och utannonserar inte dessa tjänster som lediga hos TE-byråerna. I arbetsförmedlingsstatistiken framhävs därför de presterande arbetsuppgifterna bland lediga jobb, trots att företagen rekryterar arbetskraft även till dem utanför TE-byråerna. Hos Finsk Handels medlemsföretag märks förändringen i arbetets struktur tydligt: Under de senaste åren har den relativa andelen specialister jämfört med arbetarnivå ökat. Arbetsmarknaden inom handeln framför allt detaljhandeln fungerar inte friktionsfritt. Rekryteringssvårigheterna har ökat inom handeln. Både det antal jobb som blivit tillsatt via arbetsförmedlingen under en månad och den relativa andelen jämfört med lediga jobb har minskat. Dessutom tar det längre tid än förut att tillsätta de lediga jobben.
Är det över nu?: Håller tillväxten inom handeln på att avta? Omsättning och sysselsättning inom handeln
Handelns utsikter bakgrund Den ekonomiska tillväxten ligger på cirka tre procent i år och blir långsammare redan nästa år, ett par procent. Tills vidare ökar den finländska exportmarknaden: Exportökningen ligger på cirka 4 5 procent i år och nästa år, importen ökar en aning långsammare. Ökningen av byggnadsinvesteringarna kommer att avstanna nästa år. Trots att industrin och investeringarna inom industrin fortfarande ökar, sker tillväxten långsammare än i fjol. Tillväxten bidrar dock till tillväxt i hela underleverantörskedjan och syns även i den inhemska partihandeln. Råvaru- och energipriserna stiger och orsakar kostnads- och prispress inom handeln. Inflationen kommer att tillta till cirka en procent i år och en och en halv procent nästa år. De lättnader i inkomstbeskattningen som regeringen infört kompenserar för höjningen av socialförsäkringsavgifterna enligt konkurrenskraftsavtalet. Trots att inflationen äter upp en del av ökningen av nominallönerna, ökar löntagarnas köpkraft framför allt genom den ökande sysselsättningen. Privathushållens skuldsättning fortsätter och bidrar på kort sikt till en ökning av den privata konsumtionen. Räntenivån börjar stiga tidigast mot slutet av 2019. Rädslan för räntehöjning kan dock börja påverka konsumtionsplanerna redan tidigare. Förtroendet för ekonomin på kort sikt är fortfarande starkt.
Handelns utsikter bakgrund I prognosen har man inte gjort antaganden om några andra skattebeslut än de som regeringen meddelat. Tillväxten i år och de närmaste åren är kopplad till risker för både nedgång och uppgång. Faktorer som riskerar att minska tillväxten är bland annat problem inom banksektorn i euroområdet, utbredning av en protektionistisk ekonomisk politik, räntehöjningar tidigast mot slutet av 2019 och hushållens och företags förberedelse för detta samt Brexit och andra motsvarande politiska initiativ i Europa. Kostnader som beror på den åldrande befolkningen samt reformer inom den offentliga sektorn, som socialoch hälsovårdsreformen, skapar press för att skärpa beskattningen, särskilt konsumtionsbeskattningen. Om detta besannas kommer det att tära på köpkraften och öka kostnaderna inom handeln. Å andra sidan stöds ekonomin i Finland fortfarande av tillväxten i euroområdet och världsekonomin. Den investeringsvåg inom industrin som skedde åren 2015 2017 kan öka produktiviteten och den ekonomiska tillväxten mer än de flesta förutspår just nu.
Tillväxten inom detaljhandeln avtar igen nästa år största delen* av den privata konsumtionen har gått någon annanstans än till detaljhandeln Volymindex för detaljhandelns omsättning* 150 140 130 120 110 100 90 80 70 2000 2001 2002 Trend 1995 2008 Trend 2009 2020** Omsättning 2003 2004 2005 * Enligt konsumentprisindexets viktstruktur för år 2017 består drygt 40 procent av den privata konsumtionen av detaljhandelsvaror. ** Omsättningen korrigerad med prisfluktuationer. Statistikkälla: Statistikcentralen Prognos: Finsk Handel 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018** -22 % Omsättningens volym ökar med tre procent i år och saktar av till två procent nästa år och en och en halv procent år 2020. 2019** 2020**
Tillväxten inom industrin stödjer partihandeln, men de tidigare tillväxttiderna är svåra att nå längre Volymindex för partihandelns omsättning* 170 160 150 140 130 120 110 100 90 80 Trend 1995 2008 Trend 2009 2020** Omsättning Statistikkälla: Statistikcentralen Prognos: Finsk Handel -28 % Omsättningens volym ökar med 3,5 procent i år. Ökningen saktar av till 2,5 procent nästa år och till två procent år 2020. 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018** 2019** 2020** *Omsättningen korrigerad med prisfluktuationer.
Konjunkturen fick den sjunkande sysselsättningstrenden inom detaljhandeln att vända för ett tag Sysselsatta inom detaljhandeln*, 1 000 personer * Löntagare, företagare och familjemedlemmar som arbetar i företaget 170 145 2005 Statistikkälla: Statistikcentralen Prognos: Finsk Handel 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018** 2019** 2020** Den inhemska och utländska konkurrensen samt effektiviseringen av verksamheten märks på den fallande sysselsättningstrenden inom detaljhandeln. Trenden bröts tillfälligt på grund av en snabb omsättningsökning. Antalet sysselsatta inom detaljhandeln ökar med cirka fyra procent i år, men ökningen avtar nästa år och börjar minska igen år 2020.
Automatiserade funktioner, kundernas kostnadseffektivitet och utländsk konkurrens märks på sysselsättningen inom partihandeln Sysselsatta inom partihandeln*, 1 000 personer * Löntagare, företagare och familjemedlemmar som arbetar i företaget 110 Antalet sysselsatta inom partihandeln krymper med 3,5 procent i år, och nedgången fortsätter i långsammare takt år 2020. 70 Statistikkälla: Statistikcentralen Prognos: Finsk Handel 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018** 2019** 2020**
Handelns utsikter Åren 2017 2018 bedöms allmänt vara bland de bästa vad gäller ekonomisk tillväxt. Ändå har utvecklingen av omsättningsvolymen inom vare sig parti- eller detaljhandeln inte längre nått de tidigare tillväxtsiffrorna. Den genomsnittliga årliga ökningen av volymen på detaljhandelns omsättning* 1995 2008 var närmare fem procent. År 2017 nådde den årliga ökningen 2,5 procent. Finsk Handel förutspår att ökningen tilltar till tre procent i år och saktar av till cirka två procent nästa år och till cirka en och en halv procent år 2020. Den genomsnittliga årliga ökningen av volymen på partihandelns omsättning* 1995 2008 var drygt fyra procent. I fjol var ökningen 3,2 procent. I år fortsätter ökningen att vara cirka 3,5 procent och saktar av till 2,5 procent nästa år och till två procent år 2020. Sysselsättningen inom detaljhandeln ökar momentant i år och nästa år men börjar minska år 2020. Genom digitalisering och automatisering kan man fortsätta att effektivisera funktioner. I år minskar sysselsättningen inom partihandeln med 3,5 procent. Nedgången avstannar nästa år men fortsätter sedan igen år 2020. Digitalisering och automatisering skapar nya arbetsuppgifter även inom handeln, medan traditionella presterande arbetsuppgifter minskar. Det finns dock så många som arbetar med traditionella uppgifter, exempelvis lagerarbetare, att de nya uppgifter som uppstår inte ersätter de uppgifter som försvinner från branschen. En långsiktig trend är att sysselsättningen inom handeln minskar, men uppgiftsstrukturen förändras.
Mer information: chefsekonom Finsk Handel jaana.kurjenoja@kauppa.fi tfn 040 820 5378