SPECIALYRKESEXAMEN FÖR LEDARE FÖR SKOLGÅNG OCH MORGON- OCH EFTER- MIDDAGSVERKSAMHET 2011

Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR LEDARE FÖR SKOLGÅNG OCH MORGON- OCH EFTER- MIDDAGSVERKSAMHET 2011 Föreskrift 32/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:43

Föreskrifter och anvisningar 2011:43 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR LEDARE FÖR SKOLGÅNG OCH MORGON- OCH EFTER- MIDDAGSVERKSAMHET 2011 Föreskrift 32/011/2011

Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2011:43 ISBN 978-952-13-5019-1 (hft.) ISBN 978-952-13-5020-7 (pdf) ISSN-L 1798-8977 ISSN 1798-8977 (print) ISSN 1798-8985 (online) www.utbildningsstyrelsen.fi Kopijyvä Oy, Esbo 2012

Innehåll 1 Fristående examina... 7 1.1 Anordnande av fristående examina... 7 1.2 Avläggande av fristående examen... 7 1.3 Grunderna för fristående examen... 7 1.4 Personlig tillämpning i fristående examen... 8 1.5 Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen... 8 1.6 Betyg... 8 1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen... 9 2 Uppbyggnaden av specialyrkesexamen för ledare för skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet... 9 2.1 Kunnande som ska visas i specialyrkesexamen för ledare för skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet... 9 2.2 Examensdelar och uppbyggnaden av examen... 9 3 Krav på yrkesskicklighet och grunder för bedömningen i specialyrkesexamen för ledare för skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet... 10 A Obligatoriska examensdelar... 11 3.1 Att stödja och främja välbefinnande och delaktighet... 11 Krav på yrkesskicklighet... 11 Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier)... 11 Sätt att visa yrkesskickligheten... 16 3.2 Att koordinera och utveckla handledningen vid skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet... 17 Krav på yrkesskicklighet... 17 Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier)... 17 Sätt att visa yrkesskickligheten... 21 B. Valfria examensdelar... 22 3.3 Aktivitet och kreativitet vid handledning av barn och unga... 22 Krav på yrkesskicklighet... 22 Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier)... 22 Sätt att visa yrkesskickligheten... 26 3.4 Att leda fritidsverksamhet för barn och unga... 27 Krav på yrkesskicklighet... 27 Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier)... 27 Sätt att visa yrkesskickligheten... 29

3.5 Att arbeta i en mångkulturell verksamhetsmiljö... 30 Krav på yrkesskicklighet... 30 Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier)... 30 Sätt att visa yrkesskickligheten... 33 Bilaga Beskrivning av det yrke som utövas av personer som har avlagt specialyrkesexamen för ledare för skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet... 35

1 Fristående examina 1.1 Anordnande av fristående examina Examenskommissionerna som tillsätts av Utbildningsstyrelsen och består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare, lärare och vid behov självständiga yrkesutövare ansvarar för anordnandet och övervakningen av fristående examina samt utfärdar examensbetyg. Examenskommissionerna gör ett avtal om anordnande av fristående examina med utbildningsanordnarna och vid behov med andra sammanslutningar och stiftelser. Fristående examina kan inte anordnas utan giltigt avtal med examenskommissionen. 1.2 Avläggande av fristående examen Fristående examen avläggs genom att examinanderna vid examenstillfällen i praktiska arbetsuppgifter påvisar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Varje examensdel ska bedömas skilt för sig. Bedömningen görs som ett samarbete mellan representanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn. Inom branscher där det är vanligt med självständiga yrkesutövare tas även denna part i beaktande vid valet av bedömare. Bedömningen godkänns slutligen av examenskommissionen. Examensbetyg kan beviljas då examinanden har avlagt alla examensdelar som krävs med godkänt vitsord. 1.3 Grunderna för fristående examen I examensgrunderna fastställs vilka delar och eventuella kompetensområden som hör till examen, uppbyggnaden av examen, den yrkesskicklighet som krävs i de olika examensdelarna, grunderna för bedömningen (föremålen och kriterierna för bedömningen) samt sätten att påvisa yrkesskicklighet. En examensdel utgör ett delområde inom yrket som går att avskilja från den naturliga arbetsprocessen till en självständig helhet som kan bedömas. Kraven på yrkesskicklighet som beskrivs i de olika examensdelarna koncentrerar sig på de centrala funktionerna och verksamhetsprocesserna inom yrket samt på yrkespraxis inom den aktuella branschen. De omfattar även färdigheter som allmänt behövs i arbetslivet, till exempel sociala färdigheter. Föremålen och kriterierna för bedömningen är härledda ur kraven på yrkesskicklighet. Föremålen för bedömningen anger de kunskapsområden som man vid bedömningen fäster särskild vikt vid. Definitionen av dessa föremål underlättar också bedömningen av den aktuella arbetsprocessen. Bedömningen ska täcka alla de föremål för bedömning som beskrivs i examensgrunderna. Kriterierna för bedömningen bestämmer den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. Sätten att påvisa yrkesskicklighet innehåller preciserande anvisningar om avläggandet av examen. Yrkesskickligheten påvisas i allmänhet i autentiska arbetsuppgifter. Sätten att påvisa yrkesskicklighet kan innehålla direktiv för bl.a. hur en examensprestation vid behov kan kompletteras så att alla krav på yrkesskicklighet blir beaktade. 7

1.4 Personlig tillämpning i fristående examen Utbildningsstyrelsen har utfärdat en särskild föreskrift om individualisering. 1.5 Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen Vid bedömning av yrkesskickligheten är det viktigt att ingående och noggrant granska hur examinanderna visar att de kan det som examensgrunderna förutsätter i kraven på yrkesskicklighet för den aktuella examensdelen. Vid bedömningen tillämpas de bedömningskriterier som fastställts i examensgrunderna. Bedömarna ska mångsidigt använda sig av olika och i första hand kvalitativa bedömningsmetoder. Används endast en metod, blir resultatet inte nödvändigtvis tillförlitligt. Vid bedömningen beaktas bransch- och examensspecifika särdrag i enlighet med examensgrunderna. Om examinanderna har tillförlitliga utredningar om tidigare påvisat kunnande, granskar bedömarna hur de motsvarar kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Bedömarna föreslår för examenskommissionen att kunnandet erkänns som en del av examensprestationen. Examenskommissionen fattar det slutliga beslutet om erkännande av tidigare påvisat kunnande som tillförlitligt utretts. Bedömning av yrkesskicklighet är en process där insamling av bedömningsmaterial och dokumentering av bedömning spelar en viktig roll. Representanter för arbetslivet och lärare gör på trepartsbasis en noggrann och mångsidig bedömning. Examinanderna ska klart och tydligt få veta hur bedömningsgrunderna tillämpas i deras eget fall. De ska också ges möjlighet att själva bedöma sina prestationer. Examensarrangören gör upp ett bedömningsprotokoll över examensprestationen för den aktuella examensdelen som undertecknas av bedömarna. Till en bra bedömningsprocess hör också att efter detta ge examinanderna respons på prestationerna. Det slutliga bedömningsbeslutet fattas av examenskommissionen. Bedömare De personer som bedömer examinandernas yrkesskicklighet ska ha god yrkeskunskap inom det aktuella området. Examenskommissionen och examensarrangören kommer överens om bedömarna i avtalet om anordnande av fristående examen. Rättelse av bedömning Examinanderna kan inom lagstadgad tid anhålla om rättelse av bedömning av den examenskommission som ansvarar för den aktuella examen. En skriftlig begäran om rättelse riktas till examenskommissionen. Examenskommissionen kan efter att ha hört bedömarna besluta om en ny bedömning. Det går inte att genom besvär anhålla om ändring av examenskommissionens beslut som gäller rättelse av bedömning. 1.6 Betyg Examenskommissionen beviljar examensbetyg och betyg för en eller flera avlagda examensdelar. Betyg över deltagande i förberedande utbildning ges av utbildningsanordnaren. Utbildningsstyrelsen har utfärdat direktiv om vilka uppgifter som ska framgå ur betygen. Betyg för en eller flera examensdelar ges på begäran. Examensbetyget, liksom betyget för en eller flera avlagda examensdelar, undertecknas av en representant för examenskommissionen och en representant för examensarrangören. 8

En anteckning om avlagd fristående examen i ett av Utbildningsstyrelsen godkänt yrkesbevis är ett intyg över avlagd examen som är jämförbart med ett examensbetyg. Examensarrangören skaffar och undertecknar yrkesbeviset. Yrkesbeviset är avgiftsbelagt för examinanden. 1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen Det går inte att ställa förhandsvillkor om deltagande i utbildning på dem som deltar i fristående examina. Examina avläggs ändå huvudsakligen i samband med förberedande utbildning. Förberedande utbildning ska anordnas i enlighet med examensgrunderna. Utbildningen och examenstillfällena ska planeras utgående från examensdelarna. Den som deltar i utbildning som förbereder för fristående examen ska ges möjlighet att delta i examenstillfällen och avlägga fristående examen som en del av utbildningen. 2 Uppbyggnaden av specialyrkesexamen för ledare för skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet Specialyrkesexamen för ledare för skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet är avsedd för personer som har kunskaper och färdigheter som åtminstone motsvarar yrkesexamen för ledare för skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet eller en annan examen på samma nivå. En examinand som utöver utbildning inom området har arbetserfarenhet samt kompletterande och fördjupade studier klarar sannolikt denna specialyrkesexamen. 2.1 Kunnande som ska visas i specialyrkesexamen för ledare för skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet I specialyrkesexamen för ledare för skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet visar examinanden sitt kunnande i krävande handledningsuppgifter inom det pedagogiska och det sociala området. I uppgifterna ingår stödjande och främjande av välbefinnandet och delaktighet hos barn, unga och vuxna samt koordinering och utveckling av handledningen vid skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet. Med hjälp av den valfria examensdelen får den som avlagt examen specialkompetens i handledning av barn och unga i fråga om aktivitet och kreativitet, i ledning av barns och ungas fritidsverksamhet eller i arbete i en mångkulturell verksamhetsmiljö. 2.2 Examensdelar och uppbyggnaden av examen Specialyrkesexamen för ledare för skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet består av två obligatoriska examensdelar och minst en valfri examensdel. Examen är avlagd när alla obligatoriska examensdelar och en valfri examensdel har avlagts med godkänt betyg. Med den handledning som ingår i specialyrkesexamen för ledare för skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet avses inte handledning som ges av lärare eller elevhandledare. 9

Tabell 1. Examensdelar i specialyrkesexamen för ledare för skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet. Specialyrkesexamen för ledare för skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet Obligatoriska delar 3.1 Att stödja och främja välbefinnande och delaktighet 3.2 Att koordinera och utveckla handledningen vid skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet Valfria examensdelar, av vilka en väljs 3.3 Aktivitet och kreativitet vid handledning av barn och unga 3.4 Att leda fritidsverksamhet för barn och unga 3.5 Att arbeta i en mångkulturell verksamhetsmiljö 3 Krav på yrkesskicklighet och grunder för bedömningen i specialyrkesexamen för ledare för skolgång och morgonoch eftermiddagsverksamhet Den yrkesskicklighet som krävs i grunderna för examen visas i enlighet med den plan för anordnande av specialyrkesexamen för ledare för skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet som godkänts av examenskommissionen i autentisk verksamhet vid examenstillfällen som ordnas enligt principen om individualisering. Vid dessa tillfällen visar examinanden heltäckande den yrkesskicklighet som krävs i grunderna för examen. Vid examenstillfällena visar examinanden sin förmåga att tillämpa sitt kunnande i föränderliga situationer och arbetsmiljöer. visar också sin förmåga att bedöma och lära sig av erfarenheter samt att förbättra och ta i bruk nya rutiner. s yrkesskicklighet bedöms vid examenstillfällen av bedömare som har fått introduktion i bedömningsuppgiften. Examinanderna ska också ges möjlighet till självvärdering av sina prestationer. Bedömarna bedömer och dokumenterar det kunnande som examinanden visar utifrån examens krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier. I en bra bedömningsprocess ges examinanden respons om bedömningen. får responsen till exempel efter att bedömingsförslaget har gjorts upp. kan ges möjlighet att komplettera sina examensprestationer muntligt. Bedömarna antecknar under samtalet sina observationer på en bedömningsblankett. På detta sätt säkerställs att examensprestationerna är heltäckande och bedömningen tillförlitlig. Denna möjlighet kan ges i samband med avläggandet av examensdelen eller när alla prestationer i examensdelen är utförda. Bedömningen i specialyrkesexamen för ledare för skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet görs separat för varje examensdel genom att jämföra examinandens yrkesskicklighet med kraven på yrkesskicklighet i examensdelen. Bedömningsgruppen läm- 10

nar ett skriftligt bedömningsförslag till examenskommissionen efter att examensprestationerna har utförts heltäckande, tillförlitligt och enligt examensgrunderna. Den trepartsbaserade bedömningsgruppen består av representanter för arbetsgivarna, arbetstagarna och lärarna. A Obligatoriska examensdelar 3.1 Att stödja och främja välbefinnande och delaktighet Krav på yrkesskicklighet kan stödja klienternas växande och utveckling och ge andra arbetstagare inom området handledning i detta arbete utveckla en verksamhetsmiljö som stödjer delaktighet i de olika faserna av skolgången och studierna utveckla en verksamhetsmiljö som främjar klienternas psykiska välbefinnande handla enligt yrkesetiken. Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) Krav på yrkesskicklighet i examensdelen kan stödja klienternas växande och utveckling och ge andra arbetstagare inom området handledning i detta arbete. Att stödja fysisk, psykisk och social utveckling Observation av behoven av stöd hos barn under skolåldern och stödjande av dem observerar i sin arbetsenhet aktivt klientens utveckling, identifierar behoven av stöd och svarar på stödbehoven klientinriktat och enligt åldersnivån använder sig i sitt arbete av kunskap i utvecklingspsykologi när hon/han stöder växande och utveckling under de olika utvecklingsfaserna använder i sitt arbete sina kunskaper i specialpedagogik för individuellt stödjande av klientens växande och utveckling organiserar i sin arbetsenhet ändamålsenligt arbetsuppgifterna för de andra arbetstagarna inom samma verksamhetsområde och beaktar då klientens behov av stöd föregår med gott exempel och stöder sina kolleger i frågor som gäller stöd och handledning till barn, unga och vuxna. stöder målinriktat den fysiska, psykiska och sociala utvecklingen hos barnen och beaktar då deras ålder och förutsättningar 11

Observation av behoven av stöd hos barn i skolåldern och stödjande av dem Identifiering av ungas behov och stödjande av dem Observation av unga vuxnas behov av stöd och stödjande av dem observerar aktivt barnen för att upptäcka eventuella fördröjningar i utvecklingen och använder sig i detta arbete av olika metoder för individuellt stöd tillämpar i sitt arbete forskningsbaserad kunskap om skolmognad i förskolan utvecklar vid behov i multiprofessionellt samarbete en verksamhetsmiljö som stöder barnens växande och utveckling. observerar i nybörjarundervisningen barnens förutsättningar för skolgång, identifierar behoven av särskilt stöd och svarar klientinriktat på stödbehoven stöder och handleder sakkunnigt barnen i fråga om förutsättningarna för skolgång och beaktar de individuella behoven av stöd observerar på lämpligt sätt barnens förmåga att fungera i grupp och stöder samarbetet i gruppen använder aktivt olika metoder för stödjande av barnens skolgång och lärande etablerar i sin arbetsenhet metoder som stöder lärandet och som är lämpliga för verksamheten. stöder ungdomarnas växande och utveckling och beaktar i detta arbete de individuella styrkorna och behoven av stöd beaktar de svårigheter som ungdomarna har i fråga om växande och utveckling och ingriper om ungdomarna uppvisar riskbeteenden beaktar i sitt arbete de svårigheter som ungdomar har i skolgången och lärandet och främjar utvecklingen av en verksamhetsmiljö som stöder ungdomarnas lärande använder sig i sitt arbete på lämpligt sätt sin kunskap om ungdomskulturen och medierna etablerar i sin arbetsenhet metoder som stöder lärandet och som är lämpliga för verksamheten. stöder målinriktat unga vuxnas förmåga att lära sig, att bli självständiga och att ha kontroll över sitt liv ingriper när hon/han observerar risk för utslagning och ger de unga vuxna handledning i att använda stödtjänster utvecklar aktivt en verksamhetsmiljö som stöder lärande och livskompetens och etablerar goda metoder i multiprofessionellt samarbete utvecklar aktivt samarbetet med olika nätverk och med arbetslivet. 12

Observation av vuxnas behov av stöd och stödjande av dem bedömer vid behov vuxnas färdigheter i att klara vardagen och deras förmåga att lära sig som medlem i en multiprofessionell arbetsgrupp hjälper planmässigt vuxna att bli självständiga och ansvarsfulla när det gäller lärande och vardagsaktiviteterna identifierar vid behov vuxnas behov av särskilt stöd i sina studier och vardagsaktiviteter och ger handledning i att använda stödtjänsterna för lärande känner till de viktigaste social- och hälsovårdstjänsterna och ger handledning i att använda dem stärker i sin arbetsenhet de rutiner som ökar de vuxnas förmåga att klara av vardagen och som förbättrar deras lärande. kan utveckla en verksamhetsmiljö som stöder delaktighet i de olika faserna av skolgången och studierna. Främjande av integrering och inkludering Främjande av delaktighet inom småbarnsfostran Stödjande av delaktighet i morgon- och eftermiddagsverksamhet främjar målinriktat godkännande av olikhet, jämlikhet och individens fulla möjligheter till delaktighet i skolgången och studierna främjar i sin arbetsenhet på lämpligt sätt en verksamhetskultur som stöder klienternas välbefinnande och delaktighet deltar aktivt i planeringen och genomförandet av integreringen för det egna ansvarsområdets del organiserar arbetsuppgifterna på ett sätt som främjar integrering och inkludering utvecklar och etablerar i sin verksamhetsmiljö rutiner som överensstämmer med ideologin om närskolan. utvecklar målinriktat en trygg uppväxtmiljö som stödjer barnens helhetsutveckling och ger möjligheter till delaktighet bemöter varje barn individuellt och som medlem av gruppen utvecklar verksamhetsrutiner som främjar delaktighet i ett multiprofessionellt samarbete och tillsammans med vårdnadshavarna ger sakkunnigt de anställda inom det egna området handledning i att stödja barnens delaktighet. utvecklar målinriktat en verksamhetsmiljö som stöder den sociala utvecklingen, utvecklingen av känslolivet 13

Stödjande av delaktighet i förskoleundervisningen och i årskurserna 1 6 Stödjande av delaktighet i årskurserna 7 9 Främjande av delaktighet på andra stadiet och delaktigheten utvecklar aktivt verksamhetsrutiner som främjar delaktighet genom samarbete mellan hemmet, skolan och de närliggande nätverken använder mångsidigt sina kunskaper i gruppdynamik vid planering och genomförande av verksamhet som är inriktad på delaktighet beaktar i sitt arbete skillnaderna i utveckling mellan flickor och pojkar och de olika behoven i verksamheten ger sakkunnigt de anställda inom det egna området handledning i att stödja barnens delaktighet. utvecklar en verksamhetsmiljö och rutiner som stöder delaktigheten i den egna organisationen i samarbete med olika nätverk deltar vid behov i ordnande och utveckling av kamratmedling är aktiv vid övergången från förskoleundervisning till nybörjarundervisning och morgon- och eftermiddagsverksamhet samt vid övergången från lågstadiet till högstadiet och tar fram individuella verksamhets- och stödmodeller som främjar delaktigheten ger sakkunnigt de anställda inom det egna området handledning i att stödja barnens delaktighet. utvecklar en verksamhetsmiljö och rutiner som stöder delaktigheten i den egna organisationen i samarbete med olika nätverk deltar vid behov i ordnande och utveckling av kamratmedling utvecklar för planeringen av ungas fortsatta studier verksamhetsmodeller som främjar delaktighet, och gör detta i samarbete med studiehandledaren är aktiv vid övergången till andra stadiet och utvecklar individuella verksamhets- och stödmodeller som främjar delaktigheten ger sakkunnigt de anställda inom det egna området handledning i att stödja de ungas delaktighet. utvecklar i den egna organisationen en verksamhetsmiljö och rutiner som stöder delaktighet, och gör detta i samarbete med olika nätverk deltar vid behov i ordnande och utveckling av kamratmedling utvecklar aktivt samarbetsmodeller som stödjer delaktighet tillsammans med stödtjänsterna, studiehand- 14

ledarna och elevvården ger sakkunnigt de anställda inom det egna området handledning i att stödja ungas och vuxnas delaktighet. kan utveckla en verksamhetsmiljö som främjar klienternas psykiska välbefinnande. Främjande av det psykiska välbefinnandet och den psykiska hälsan Stödjande av barn, unga eller vuxna som har psykiska problem använder i sitt arbete metoder som stöder en positiv självbild och självkänslan och etablerar i sin arbetsenhet rutiner som stöder dessa använder mångsidigt sin kunskap om störningar i den psykiska utvecklingen när en helhetsmässigt upplagd skol- eller studiedag ordnas för klienter i olika åldrar observerar aktivt behoven av utveckling av verksamhetsmiljön och agerar lösningsfokuserat i samarbete med de aktörer som medverkar till en helhetsmässigt upplagd skol- och studiedag främjar i sin verksamhetsmiljö konsekvent gruppverksamhet samt en trygg och tolerant atmosfär deltar i förebyggande av klienternas användning av berusningsmedel och drar nytta av olika nätverk identifierar hur klienternas användning av alkohol, droger och läkemedel inverkar på uppförandet och ingriper på det sätt som överenskommits om i arbetsenheten är aktiv som sakkunnig i handledningsarbete i nätverk och ger de anställda inom det egna området handledning i att främja det psykiska välbefinnandet och den psykiska hälsan. främjar en verksamhetsmiljö som stöder en helhetsmässigt upplagd skol- eller studiedag och beaktar då individens och gruppens styrkor handlar enligt sitt ansvarsområde när det gäller psykiskt stöd i ett multiprofessionellt samarbete och i nätverk förebygger problemsituationer och främjar de metoder för fostran och handledning som krävs i den situation som en klient med psykiska problem befinner sig i använder i sitt arbete handledningsmetoder som är ändamålsenliga och lämpliga med tanke på klientens situation är aktiv i nätverk och ger de anställda inom det egna området på överenskommet sätt handledning i att stödja barn, unga eller vuxna med psykiska problem. 15

Att handla i utmanande situationer kan agera på ett yrkesetiskt sätt. använder ändamålsenligt säkerhetsplanen när hon/ han förutser riskfaktorer och främjar en trygg vardag i samarbete med andra ingriper på överenskommet sätt vid mobbning i verksamhetsmiljöerna inom sitt ansvarsområde och främjar för egen del utredningen av situationerna förutser och förebygger våldssituationer genom sitt eget agerande använder vid ingripande och begränsning metoder som med tanke på klienten och miljön är riktiga och motiverade vidtar lämpliga åtgärder efter våldssituationer på egen hand eller i samarbete med nätverken och vårdnadshavarna fungerar som sakkunnig i nätverk och ger de anställda inom det egna området handledning i att agera i utmanande situationer. Yrkesetisk verksamhet Utvärdering och utveckling av det egna arbetet följer de etiska principerna inom det pedagogiska och det sociala området i kontakten med klienterna och samarbetspartnerna behandlar konfidentiell information på behörigt sätt och är ansvarsfull i sitt arbete utvärderar och utvecklar tillvägagångssätten och rutinerna inom sitt ansvarsområde på ett yrkesetiskt sätt. följer och utnyttjar aktivt forsknings- och utvecklingsprojekt som gjorts inom det egna området utvecklar i sin arbetsenhet rutiner som främjar utvärderingen av arbetet utvecklar målinriktat det egna arbetet och verksamheten inom det egna ansvarsområdet utifrån utvärdering. Sätt att visa yrkesskickligheten Yrkesskickligheten i examensdelen Att stödja och främja välbefinnande och delaktighet visas och bedöms i autentiska uppgifter inom arbetslivet i verksamhetsmiljöer inom det pedagogiska och det sociala området. Verksamhetsmiljöerna kan finnas inom småbarnsfostran, den grundläggande utbildningen, morgon- och eftermiddagsverksamheten eller andra stadiet. visar sin sakkunskap i fråga om individens utveckling och stödjande av klienter i en viss ålder samt sin förmåga att utveckla en verksamhetsmiljö som stöder 16

delaktighet och psykiskt välbefinnande i samarbete med andra. visar sin förmåga att agera på ett yrkesetiskt sätt. En examensprestation för en examensdel utgör prov på examinandens kunnande utgående från examensgrunderna, visad i första hand i en verksamhetsmiljö tillsammans med klienter i en viss ålder. Det kunnande som krävs vid examenstillfället visas i en sådan omfattning av man tillförlitligt kan avgöra om kunnandet uppfyller kraven på yrkesskicklighet både i fråga om det praktiska arbetet och i fråga om den kunskap som ligger till grund för arbetet. visar sin yrkesskicklighet även genom att vid examenstillfället visa sitt kunnande i att stödja utvecklingen, delaktigheten och välbefinnandet hos barn, unga och vuxna som är i andra åldersfaser. Bedömarna följer och bedömer examinandens arbete och ger en skriftlig bedömning av det. kan komplettera sina examensprestationer med dokument som eventuellt uppstår under examenstillfället. Dessa dokument utgör efter bedömningen en del av bedömningsmaterialet. s bedömningsmaterial består av de utlåtanden som bedömarna gett om examenstillfällena, av bedömda kompletterande dokument och av examinandens självvärdering. 3.2 Att koordinera och utveckla handledningen vid skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet Krav på yrkesskicklighet kan inom det pedagogiska och det sociala området koordinera och utveckla verksamhetshelheter inom det egna ansvarsområdet utföra de uppgifter som en förman eller teamledare har inom handledningen vid skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet fungera som sakkunnig i handledningsarbete i ett multiprofessionellt samarbete handleda och bedöma examinander inom det egna området Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) Krav på yrkesskicklighet i examensdelen kan inom det pedagogiska och det sociala området koordinera och utveckla verksamhetshelheter inom det egna ansvarsområdet. Att uppfatta verksamhetshelheten inom sitt ansvarsområde dokumenterar sakkunnigt verksamhetshelheten inom sitt ansvarsområde i förhållande till den egna organisationen eller en vidare verksamhetsmiljö beaktar i sin verksamhet de riksomfattande och regionala anvisningar och strategier som reglerar verksamhetsmiljön 17

Arbete inom det egna ansvarsområdet Planering, genomförande och utvärdering av ett utvecklingsprojekt inom det egna ansvarsområdet Etablering av goda rutiner inom det egna ansvarsområdet följer grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen förhandlar med sin chef om arbetshelheter som anknyter till det egna ansvarsområdet och följer överenskommelserna inom sitt ansvarsområde fungerar vid behov som koordinator för skolgången och morgon- och eftermiddagsverksamheten i kommunen eller det egna området. beskriver skriftligt de processer och verksamhetsmodeller som anknyter till det egna arbetet identifierar behoven av utveckling av arbetet inom sitt ansvarsområde koordinerar och utvecklar målinriktat verksamhetshelheterna inom sitt ansvarsområde. planerar, utarbetar och genomför i samarbete med andra aktörer ett projekt för sin enhet, för regionen eller för kommunen och utgår då från klientens och arbetslivets behov och önskemål utvärderar projektet med avseende på hur det framskrider och hur målen uppnås och gör detta i samarbete med andra aktörer. informerar aktörerna inom sitt ansvarsområde om de goda rutinerna i arbetsenheten och i nätverkssamarbetet är medlem i ett nätverk där morgon- och eftermiddagsverksamheten utvecklas inför i sin arbetsenhet och i nätverkssamarbetet rutiner som i utvecklingsprojektet och i annan verksamhet konstaterats vara goda. kan utföra den närmaste chefens eller teamledarens uppgifter inom handledningen vid skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet. Utförande av den ansvariga personens eller närmaste chefens uppgifter inom handledningen vid skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet arbetar inom sitt ansvarsområde ändamålsenligt och i enlighet med sin organisations strategi och mål sörjer som ansvarig person för att bestämmelserna i arbetslagstiftningen och kollektivavtalen följs ansvarar vid behov för de regelbundet återkommande mötena inom sitt ansvarsområde och ser till att alla delaktiga får information stöder aktörerna inom sitt ansvarsområde i deras yrkesmässiga utveckling 18

Stödjande av handledningsarbetet Introduktion av nya arbetstagare inom det egna ansvarsområdet Beaktande av arbetarskydd och välbefinnande i arbetet Ekonomisk verksamhet skapar förutsättningar för teamens eller arbetsgruppernas verksamhet och ser till att verksamheten fungerar väl ingriper vid problem inom handledningen vid skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet ger konstruktiv feedback på det arbete som anställda inom det egna ansvarsområdet utför bedömer sitt eget chefsarbete och drar nytta av den feedback som ges i arbetsenheten på den egna verksamheten utarbetar, genomför och följer upp verksamhetsplanerna inom det egna ansvarsområdet självständigt och i samarbete med sin chef och ansvarar för rapporteringen, uppföljningen och utvecklingen av dem. är en ansvarsfull teamledare eller närmaste chef för dem som handleder skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet stöder de anställda inom sitt ansvarsområde i deras handledningsarbete individuellt eller i grupp främjar ett arbetssätt som baserar sig på dialog och lyssnande. sköter introduktionsuppgiften enligt organisationens introduktionsplan fungerar vid behov som mentor för nya arbetstagare organiserar introduktionen för de nya arbetstagarna inom det egna ansvarsområdet utvecklar introduktionsrutinerna i den egna arbetsenheten. följer arbetarskyddslagen vid planering av handledningsarbetet och arbetsbeskrivningarna och vid fördelning av uppgifterna sörjer för arbetstagarnas kompetens som en del av välbefinnandet i arbetet planerar verksamhet som bevarar arbetsförmågan hos dem som utför handledningsarbete i samarbete med arbetsgivaren ger dem som arbetar inom det egna ansvarsområdet kollegialt stöd i frågor som gäller kunnande och välbefinnande i arbetet beaktar vid behov möjligheten att ordna arbetshandledning för arbetstagarna. följer och vid behov ansvarar för budgeten inom sitt ansvarsområde 19

följer regelbundet kostnaderna inom sitt ansvarsområde ansvarar vid behov för materialanskaffningarna inom sitt ansvarsområde ordnar vid behov personalresurser inom sitt ansvarsområde på det sätt som avtalats med chefen handlar målinriktat och kostnadseffektivt och beaktar principerna om internt entreprenörskap och hållbar utveckling. kan fungera som sakkunnig i handledningsarbete i ett multiprofessionellt samarbete. Att fungera som sakkunnig inom det egna ansvarsområdet Utveckling av handledningsarbetet inom det egna ansvarsområdet Kommunikation och interaktion deltar i elevvårdsgruppens verksamhet med tillstånd av vårdnadshavarna som sakkunnig i handledning vid skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet samt vid behov vid behandling av enskilda elevers ärenden deltar i multiprofessionella nätverk som sakkunnig i handledningsarbete inom det egna ansvarsområdet. sörjer för att de som arbetar med handledning vid skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet får den fortbildning som de behöver och gör detta vid behov i samarbete med andra främjar användningen av metoder för stöd, handledning och ingripande i olika verksamhetsmiljöer och situationer i samarbete med andra som arbetar i organisationen. kommunicerar ledigt både muntligt och skriftligt på sitt modersmål vid handledning av klienter, i sin arbetsenhet och i nätverkssamarbete kommunicerar på god finska eller svenska samt vid behov på ett främmande språk i enlighet med sina arbetsuppgifter interagerar med olika människor och uttrycker sig själv tydligt och på ett för klienten lämpligt sätt använder moderna dataprogram och datorutrustning i arbete med klienterna och i de multiprofessionella nätverken. 20

kan handleda och bedöma examinander inom det egna området. Handledning vid inlärning i arbetet Bedömning vid examenstillfällen känner till de avtal och den lagstiftning som gäller inlärningen i arbetet inom det egna området organiserar och utvecklar handledningen vid inlärning i arbetet på den egna arbetsplatsen på ett målinriktat sätt i samarbete med läroanstalterna planerar och utvecklar inlärningen i arbetet på ett ändamålsenligt sätt i den egna organisationen handleder och bedömer inlärningen i arbetet utifrån den studerandes behov bedömer och utvecklar aktivt sitt eget arbete som handledare av inlärning i arbetet. sätter sig på ändamålsenligt sätt in i systemet med de fristående examina sätter sig på ändamålsenligt sätt in i grunderna för yrkes- och specialyrkesexamen för ledare för skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet bedömer i trepartssamarbete examinander enligt examensgrunderna utvärderar och utvecklar det egna arbetet som bedömare av examenstillfällen utvecklar vid behov bedömningsrutinerna i den egna organisationen. Sätt att visa yrkesskickligheten Yrkesskickligheten i examensdelen Att koordinera och utveckla handledningen vid skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet visas och bedöms i autentiska uppgifter inom arbetslivet i verksamhetsmiljöer inom det pedagogiska och det sociala området. Verksamhetsmiljön kan vara en miljö på kommun- eller regionnivå, ett samarbetsnätverk eller en enskild organisation. visar sitt kunnande i ansvarsfullt handledningsarbete enligt examensgrunderna. Arbetet består av koordinerings-, utvecklings- och sakkunniguppgifter. dokumenterar verksamhetshelheten inom sitt ansvarsområde i förhållande till den egna organisationen och en vidare verksamhetsmiljö. visar sitt kunnande i krävande handledningsarbete, i uppgifter som teamledare eller närmaste chef. Uppgifterna kommer examinanden överens om tillsammans med den egna chefen. kan också handleda och bedöma examinander inom det egna området, nyanställda eller personer som utför inlärning i arbetet. Det kunnande som krävs vid examenstillfället visas i en sådan omfattning av man tillförlitligt kan avgöra om kunnandet uppfyller kraven på yrkesskicklighet både i fråga om det praktiska arbetet och i fråga om den kunskap som ligger till grund för arbetet. Vid behov 21

visar examinanden sitt kunnande även med dokument som kompletterar examenstillfället och som är uppgjorda enligt examensgrunderna, om de praktiska arbetsuppgifterna inte täcker alla krav på yrkesskicklighet som ingår i examensgrunderna. Bedömarna följer och bedömer examinandens arbete och ger en skriftlig bedömning av det. kan komplettera sina examensprestationer med dokument som eventuellt uppstår under examenstillfället. Dessa dokument utgör efter bedömningen en del av bedömningsmaterialet. s bedömningsmaterial består av de utlåtanden som bedömarna gett om examenstillfällena, av bedömda kompletterande dokument och av examinandens självvärdering. B. Valfria examensdelar 3.3 Aktivitet och kreativitet vid handledning av barn och unga Krav på yrkesskicklighet kan använda aktiverande och kreativa metoder i sitt handledningsarbete och främja användningen av dem i sin arbetsenhet använda metoder från bildkonsten i sitt handledningsarbete och främja användningen av dem i sin arbetsenhet använda metoder för manuellt arbete i sitt handledningsarbete och främja användningen av dem i sin arbetsenhet använda metoder för musikfostran i sitt handledningsarbete och främja användningen av dem i sin arbetsenhet använda metoder för fysisk fostran i sitt handledningsarbete och främja användningen av dem i sin arbetsenhet använda metoder för kreativt skrivande i sitt handledningsarbete och främja användningen av dem i sin arbetsenhet använda metoder för dramafostran i sitt handledningsarbete och främja användningen av dem i sin arbetsenhet utvärdera användningen av aktiverande och kreativa metoder i sin arbetsenhet. Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) Krav på yrkesskicklighet i examensdelen kan använda aktiverande och kreativa metoder i sitt handledningsarbete och främja användningen av dem i sin arbetsenhet. Emotionellt och estetiskt stödjande stöder arbetet för klientens växande, utveckling och lärande vad gäller emotionella och estetiska frågor stöder klientens växande och ger klienten stöd i att 22

Stödjande av förmågan till problemlösning, kreativt tänkande och kreativ verksamhet Stödjande av en verksamhetsmiljö som är inriktad på aktivitet och kreativitet anamma en kreativ livsinställning skapar möjligheter till estetiska erfarenheter stöder klientens observationsförmåga, självkännedom och känslighet stöder klienten i att använda sin fantasi och kreativitet i lärandet stöder utnyttjandet av de möjligheter som olika kulturer erbjuder i växandet och utvecklingen vad gäller emotionella och estetiska frågor. stöder klienternas kreativa aktivitet och deras glädje av att få uppleva olika saker uppmuntrar klienterna till personliga val i fråga om kreativa aktiviteter stöder klientens utveckling individuellt och beaktar klientens egna utgångspunkter handleder klienten i att arbeta koncentrerat, målmedvetet och uthålligt uppmuntrar klienten till att uppskatta gruppens eller individens kreativa arbete och arbetsresultat använder kreativa metoder vid stödjande av lärandet och för att klienterna ska finna glädje i lärandet. stöder klientens växande, utveckling och lärande samt skapandet av en verksamhetsmiljö som ger möjlighet att känna glädje över att lyckas ger tid och plats för klientens kreativa arbete utvecklar en trygg och accepterande kreativ arbetsatmosfär utvecklar en mångsidig pedagogisk dokumentering använder sig vid utveckling av verksamhetsmiljön av de möjligheter som olika kulturer erbjuder ser till att det finns lämpliga lokaler, redskap och material för verksamheten handleder och stöder andra yrkesutbildade personer inom det egna området i fråga om att utveckla en kreativ och aktiverande miljö. kan använda metoder från bildkonsten i sitt handledningsarbete och främja användningen av dem i sin arbetsenhet. Användning av bildkonstens uttryckssätt använder bildkonstens uttryckssätt som stöd för klientens växande, utveckling och lärande stöder klientens förmåga att uttrycka sig själv genom 23

bilder, att tolka bilder och att bedöma dem kritiskt använder bildmässiga uttrycksmedel som är lämpliga för klientens ålder, till exempel teckning, målning, grafik, keramik, bildhuggeri, installationskonst och konst i miljön använder i sitt arbete medier och bildkommunikation, till exempel fotografier, filmer, videofilmer, animationer, serier och dataspel undersöker med klienterna naturen och olika byggda miljöer ur estetisk, etisk och ekologisk synvinkel stöder klienten i att finna individuella sätt att använda bildkonst använder de kulturtjänster som står till buds som stöd för klientens lärande handleder och stöder andra yrkesutbildade inom det egna området i att använda bildkonstens uttryckssätt. kan använda metoder för manuellt arbete i sitt handledningsarbete och främja användningen av dem i sin arbetsenhet. Användning av metoder för manuellt arbete använder metoder för manuellt arbete som stöd för klientens växande, utveckling och lärande tillämpar i stor omfattning de metoder som används inom textilslöjd och teknisk slöjd vid individ- och grupphandledning stöder klienten i att finna sätt att utföra textilslöjd och teknisk slöjd som motsvarar den egna åldersnivån och de egna förutsättningarna handleder och stöder andra yrkesutbildade inom det egna området i att använda manuellt arbete. kan använda metoder för musikfostran i sitt handledningsarbete och främja användningen av dem i sin arbetsenhet. Användning av metoder för musikfostran använder metoder för musikfostran som stöd för klientens växande, utveckling och lärande använder metoder för musikfostran enligt åldersnivån, till exempel melodifostran, rytmfostran och fostran av lyssnandet sång, hopsättning av ett program med ramsor och användning av instrument musikgymnastik 24

använder de möjligheter som olika kulturer erbjuder stöder eleven i att finna egna sätt att uttrycka sig genom musik handleder och stöder andra yrkesutbildade inom det egna området i att använda metoder för musikfostran. kan använda metoder för fysisk fostran i sitt handledningsarbete och främja användningen av dem i sin arbetsenhet. Användning av metoder för fysisk fostran använder metoder för fysisk fostran som stöd för klientens växande, utveckling och lärande planerar och leder motionsverksamhet för olika grupper under beaktande av klienternas individuella förutsättningar tillämpar i sin handledning de olika motionsformerna, till exempel möjligheterna inom motionsverksamhet utomhus och inomhus gymnastiklekar, sagogymnastik, göra konster, äventyr och avslappningsmetoder möjligheterna inom dans och kroppsligt uttryck sensomotoriska övningar metoder för motion på raster och pausgymnastik beaktar i sin handledning främjandet av klienternas hälsa, säkerhet och funktionsförmåga stöder klienten i att finna lämpliga motionsformer handleder och stöder andra yrkesutbildade inom det egna området i att använda metoder för fysisk fostran. kan använda metoder för kreativt skrivande i sitt handledningsarbete och främja användningen av dem i sin arbetsenhet. Användning av metoder för kreativt skrivande använder metoder för kreativt skrivande som stöd för klientens växande, utveckling och lärande använder i sitt arbete metoderna för kreativt skrivande, till exempel sagor, ramsor, dikter, egna berättelser, interaktiva berättarstunder, lekar med ord, sagotering stöder klientens förmåga att uttrycka sig själv genom att skriva handleder och stöder andra yrkesutbildade inom det egna området i att använda metoder för kreativt skrivande. 25

kan använda metoder för dramafostran i sitt handledningsarbete och främja användningen av dem i sin arbetsenhet. Användning av metoder för dramafostran främjar användningen av metoder för dramafostran som stöd för klientens växande, utveckling och lärande använder i sin handledning något av följande dramaområden: teaterföreställningar som baserar sig på en text kropps- och ljudimprovisation eller dans- och rörelseimprovisation från uttryckspedagogiken temaarbete, playbackteater eller sociodrama från den tillämpande teatern stöder klientens förmåga att uttrycka sig själv genom drama handleder och stöder andra yrkesutbildade inom det egna området i att använda dramametoder. kan utvärdera användningen av aktiverande och kreativa metoder i sin arbetsenhet. Utvärdering av användningen av aktiverande och kreativa metoder bedömer i sin arbetsenhet vilka metoder som är lämpliga för handledning av klienterna på individ- och gruppnivå kartlägger kompetensbehoven i fråga om kreativ verksamhet och utvecklar användningen av metoderna i samarbete med de övriga arbetstagarna utvärderar de aktiverande och kreativa metodernas funktionsduglighet i det egna handledningsarbetet och i sin arbetsenhet ber om och ger konstruktiv feedback i sin arbetsenhet på den pedagogiska användningen och utvecklingen av de aktiverande och kreativa metoderna. Sätt att visa yrkesskickligheten Yrkesskickligheten i examensdelen Aktivitet och kreativitet vid handledning av barn och unga visas och bedöms i autentiska uppgifter inom arbetslivet i verksamhetsmiljöer inom det pedagogiska och det sociala området. Verksamhetsmiljöerna kan finnas inom småbarnsfostran, den grundläggande utbildningen, morgon- och eftermiddagsverksamheten eller andra stadiet. visar sitt kunnande i handledning vid aktiverande och kreativ verksamhet för barn och unga genom att använda metoderna inom bildkonst, musik, gymnastik, dra- 26

ma, manuellt arbete eller kreativt skrivande. visar sitt kunnande i att mångsidigt kombinera aktiverande och kreativa metoder för stödjande av växande, utveckling och lärande. utvecklar också i enlighet med examensgrunderna och i samarbete med andra en verksamhetsmiljö som stöder kreativ verksamhet. visar sin yrkeskunnighet i ett projekt där mångsidig, målinriktad och pedagogisk kreativ verksamhet utvecklas. Projektet genomförs som ett samarbete i arbetsenheten eller i ett närnätverk. I utvecklingsprojektet ingår handledning och stödjande av andra yrkesutbildade inom det egna området i användningen av aktiverande och kreativa metoder. bedömer om de metoder som användes i projektet var lämpliga för den egna verksamheten och verksamhetsmiljön. Det kunnande som krävs vid examenstillfället visas i en sådan omfattning av man tillförlitligt kan avgöra om kunnandet uppfyller kraven på yrkesskicklighet både i fråga om det praktiska arbetet och i fråga om den kunskap som ligger till grund för arbetet. Vid behov visar examinanden sitt kunnande även med dokument som kompletterar examenstillfället och som är uppgjorda enligt examensgrunderna, om de praktiska arbetsuppgifterna inte täcker alla krav på yrkesskicklighet som ingår i examensgrunderna. Bedömarna följer och bedömer examinandens arbete och ger en skriftlig bedömning av det. kan komplettera sina examensprestationer med dokument som eventuellt uppstår under examenstillfället. Dessa dokument utgör efter bedömningen en del av bedömningsmaterialet. s bedömningsmaterial består av de utlåtanden som bedömarna gett om examenstillfällena, av bedömda kompletterande dokument och av examinandens självvärdering. 3.4 Att leda fritidsverksamhet för barn och unga Krav på yrkesskicklighet kan leda helheter inom klubb-, morgon- och eftermiddags- och fritidsverksamhet och utveckla verksamheten utveckla ledandet av fritidsverksamhet arbeta som självständig serviceproducent i verksamhetsmiljöer för fritidsverksamhet. Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) Krav på yrkesskicklighet i examensdelen kan leda helheter inom klubb-, morgon- och eftermiddags- och fritidsverksamhet och utveckla verksamheten. Planering och genomförande av verksamhetens innehåll planerar och genomför sakkunnigt ledning av klubb-, morgon- och eftermiddags- och fritidsverksamhet 27

Utvärdering av verksamheten Arbete i samarbetsstrukturer och nätverk kan utveckla ledandet av fritidsverksamhet. inom sitt ansvarsområde beaktar på ändamålsenligt sätt betydelsen av långsiktig klubbverksamhet för barns och ungas välbefinnande kan självständigt för en enhet göra upp en läsårskalender med balanserad och målinriktad fritidsverksamhet använder målinriktat olika mediemetoder i kommunikationsplanen för klubbverksamheten utvecklar målinriktat en verksamhetsmiljö som är gemensam för klubbverksamheten och morgon- och eftermiddagsverksamheten organiserar specialklubbar utifrån behoven och i ett multiprofessionellt samarbete utvecklar och koordinerar på ett ansvarsfullt sätt regionala servicehelheter för eftermiddags- och fritidsverksamhet beaktar vid planeringen av verksamheten mångsidigt de möjligheter och utmaningar som olika kulturer innebär. utför självständigt årlig utvärdering och uppföljning av verksamheten använder systematiskt de mätinstrument för utvärdering som används inom branschen informerar på överenskommet sätt om de viktigaste resultaten av utvärderingen i arbetsenheten använder i sin verksamhet regelbundet riksomfattande uppföljningsenkäter för morgon- och eftermiddagsverksamheten utvärderar och utvecklar klubb-, fritids- samt morgon- och eftermiddagsverksamheten som ett multiprofessionellt samarbete. fungerar som sakkunnig inom sitt område i ett multiprofessionellt nätverksarbete använder i stor omfattning möjligheterna till samarbete med föräldrarna använder färdiga strukturer och fungerande samarbetsnätverk vid utveckling av fritidsverksamheten använder lokalerna mångsidigt och innovativt. Utveckling av ledandet av fritidsverksamhet använder kreativt och mångsidigt olika ledningsmetoder, till exempel ledning av kultur- och motionsverksamhet, natur- och upplevelseverksamhet, informa- 28

tions- och rådgivningstjänster för unga samt medieoch nätverksledning möjliggör utveckling av kultur som barn och unga själva producerar stärker barnens kulturella identitet genom att uppmuntra barn och unga att ägna sig åt målinriktade fritidsintressen uppmuntrar barn och unga att målinriktat delta i beredningen och genomförandet av ärenden som gäller dem. kan arbeta som självständig serviceproducent i verksamhetsmiljöer för fritidsverksamhet. Arbete som serviceproducent inom fritidsverksamhet Utveckling av det egna kunnandet gör upp ett ändamålsenligt anbud på serviceproducenttjänster följer de författningar, föreskrifter, instruktioner och yrkesetiska principer som gäller branschen sörjer vid behov för de försäkringar som gäller verksamheten enligt överenskommelse förbinder sig att följa serviceköparens instruktioner och riktlinjer för verksamheten gör upp en realistisk kostnadsplan för verksamheten och följer upp hur den förverkligas söker vid behov statligt eller kommunalt understöd för finansiering av verksamheten beaktar i sin verksamhet reglerna inom personalförvaltning och chefens skyldigheter är medveten om betydelsen av bra information och kan vid behov göra upp en kommunikationsplan utvecklar vid behov innehållen i hela verksamheten. följer i sitt arbete förändringarna i utvecklingstrenderna inom fritidsverksamheten känner till konkurrenssituationen inom sin bransch och specialiserar sig som regional serviceproducent bedömer realistiskt sina behov av yrkesmässig utveckling i en föränderlig verksamhetsmiljö sörjer aktivt för sin egen utbildning och sitt nätverkande. Sätt att visa yrkesskickligheten Yrkesskickligheten i examensdelen Att leda fritidsverksamhet för barn och unga visas och bedöms i autentiska arbetssituationer och verksamhetsmiljöer. Verksamhetsmiljöerna kan 29