Ett säkert val lärdomar och nyheter

Ett säkert val lärdomar och nyheter Björn Kullander och Martin Lidhamn 20190326, Stockholm

Sveriges Kommuner och Landsting Mötesplats, kunskaps- och erfarenhetsutbyte Seminarieserie om lärdomar från 2018 och nyheter inför 2019 Intressebevakning, i samband med omval och vallagsutredningar, om ekonomiska förutsättningar med mera. Utvecklingsarbete, valprocesser, digital valadministration. Valanalys

Ansvarsfördelning Valmyndigheten: Central valmyndighet med övergripande ansvar för valfrågor. Informerar väljarna om när, var och hur man röstar. Tar fram handledningar och utbildning till vägledning för länsstyrelser och valnämnder Länsstyrelsen: Regional valmyndighet med ansvar i länet för valfrågor. Beslut om valdistrikt, slutlig rösträkning, valnattsrapporteringen. Utbildar de kommunala valnämnderna inför valen och sedan ge dem råd och hjälp för att valen ska kunna genomföras på ett lagenligt och säkert sätt. Kommunernas valnämnder: Lokal valmyndighet med ansvar i kommunen för valfrågor. Ansvarar för röstmottagare, vallokaler och röstningslokaler för förtidsröstning. I uppdraget ingår ordning i val- och röstningslokaler samt utbildning av röstmottagare.

16.00 Avslutning Program 10.00 Inledning 10.15 Kommun- och landstingsvalen 2018 10.45 Valet 2018 lärdomar och erfarenheter Annica Sundel, Valmyndigheten 11.15 Kommunexempel Roger Wihlborg, Stockholms stad, och Cecilia Holm, Helsingborgs stad 11.45 Lunch 12.45 Ökad tillgänglighet Arvid Lindén, Myndigheten för delaktighet (MFD) 13.00 Europaparlamentsvalet 2019 nyheter och förberedelser Annica Sundel, Valmyndigheten 13.40 Kommunexempel Roger Wihlborg, Stockholms stad, och Cecilia Holm, Helsingborgs stad 14.30 Kaffe 15.00 Nytt valsedelsystem? 15.15 Hur kan valnämnden informera om var, hur och när man röstar?

Utmaningar inför 2018

Styren i kommuner och regioner efter valet 2018

Valdeltagandet 1994-2018 88 86 84 82 80 78 Riksdag Landsting Kommun 76 74 72 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018

Valdeltagande ökad förtidsröstning 100 90 80 70 60 Valdeltagande i riksdagsvalet Förtidsröstare 50 40 30 20 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020

Kommuner med högst/lägst deltagande i kommunvalet 2018 (2014) Högst valdeltagande (%) Lomma 92,9 (92,0) Vellinge 92,3 (90,5) Habo 91,0 (90,4) Öckerö 90,9 (89,0) Vaxholm 90,7 (88,6) Danderyd 90,2 (89,2) Kungsbacka 90,0 (88,6) Lerum 89,8 (88,5) Mörbylånga 89,7 (88,2) Hammarö 89,6 (88,9) Lägst valdeltagande (%) Haparanda 63,3 (60.6) Södertälje 69,9 (72,0) Eda 70,5 (68,6) Botkyrka 71,4 (71,0) Övertorneå 76,2 (75,6) Burlöv 76,4 (76,1) Bjuv 76,5 (75,2) Årjäng 76,5 (75,3) Perstorp 76,7 (76,5) Strömstad 76,7 (73,7)

Förtroende för svenska politiker (VALU 1991-2018) 80 70 60 50 40 30 Andel mycket/ganska högt förtroende 20 10 0 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018 Källa: SVT:s VALU 2018

Mycket/ganska stort förtroende för svenska politiker, % (VALU 2014-2018) 2014 2018 Samtliga 67 60 Miljöpartiet 69 79 Centerpartiet 78 73 Socialdemokraterna 66 73 Liberalerna 79 72 Vänsterpartiet 59 64 Feministiskt initiativ 61 61 Kristdemokraterna 79 60 Moderaterna 81 56 Sverigedemokraterna 26 23 Övriga 18 12

Viktiga frågor för valet av parti (VALU 2014-2018) 70 60 50 40 30 20 10 0 2018 2014

Röstdelning kommunalval-riksdagsval (VALU) 40 35 30 25 20 15 Röstdelare (procent) 10 5 0 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018 Källa: SVT:s VALU 2018

Röstdelning efter partival (VALU) Partival riksdag Röstdelare 2018 Röstdelare 2014 Kristdemokraterna 55 procent 48 procent Miljöpartiet 41 procent 35 procent Centerpartiet 39 procent 36 procent Liberalerna/Folkpartiet 38 procent 37 procent Sverigedemokraterna 38 procent 36 procent Vänsterpartiet 34 procent 33 procent Moderaterna 34 procent 32 procent Socialdemokraterna 24 procent 20 procent Samtliga 35 procent 33 procent Källa: SVT:s VALU 2018

Partiernas röstandelar i de olika valen 35 30 25 20 15 10 5 0 M C L KD S V MP SD Övriga Riksdag Landsting Kommun

Partiernas röstandelar i de senaste kommunvalen 35 30 25 20 15 10 5 0 M C FP/L KD S V MP SD Övriga 2010 2014 2018

Andel röster i stora och små kommuner 35 30 25 20 15 10 5 0 M C L KD S V MP SD FI Övriga Över 100 000 inv. Under 10 000 inv.

Partiernas starkaste fästen i kommunvalet

De folkvalda - åldersfördelning 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 18-29 30-49 50-64 65- Riksdag Landsting/region Kommun Befolkningen

Hög omsättning och många avhopp 49 procent av samtliga kommunfullmäktiges ledamöter är nya jämfört med 47 procent efter förra valet. 55 procent av ledamöterna är nya i landstingsfullmäktige jämfört med 52 procent efter förra valet. Under föregående mandatperiod hoppade 22 procent av kommunernas fullmäktigeledamöter av. Högst andel var det i åldersgruppen 18-29 år där 42 procent lämnade sina uppdrag.

Styren i kommunerna År Borgerligt Vänster Blocköverskridande Övrigt styre 2006 157 92 41 2010 142 110 38 2014 90 99 100 1 2018 133 38 114 5

Minoritetsstyren 45 Andel minoritetsstyren 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2010 2014 2018

Styrförhållanden i kommuner 0,800 Partier som ingår i styret 2014 och 2018 0,700 0,600 0,500 0,400 0,300 0,200 0,100 0,000 M C L KD S V MP SD ÖP

Styren i regionerna År Borgerligt Vänster Blocköverskridande 2006 8 9 3 2010 9 10 2 2014 5 13 3 2018 12 1 8

310 val De borgerliga partierna ingår i fler borgerliga än blocköverskridande styren medan Socialdemokraterna ingår i betydligt fler blocköverskridande än vänsterstyren. Miljöpartiet ingår för första gången i fler borgerliga styren än vänsterstyren. Sverigedemokraterna har tagit plats i styret i fyra kommuner varav två tillsammans med ett eller flera borgerliga partier. Vissa partier är generellt starkare i kommuner än i riksdagen, inte minst Centerpartiet som har högre valresultat i kommunen jämfört med riksdagen i nästan två av tre kommuner. Hälften av alla fullmäktigeledamöter är nya efter valet. Högst är siffran för Sverigedemokraterna med 71 procent och lägst för Socialdemokraterna med 37 procent i kommunerna. http://www.skl.se/val

Grönt eller rött? Ambulerande röstmottagare var en succé Begränsa förtidsröstningen på valdagen Slopa ångerröstningen Inför skilda valdagar Inför en mer digitaliserad valprocess

Gruppdiskussion 1. Hur fungerade valet 2018, vad fungerade bra, vad fungerade mindre bra? 2. Hur hanterade ni eventuella incidenter? 3. Hur fungerade arbetet med ambulerande röstmottagare?

Europaparlamentsvalet 2019 nyheter och förberedelser

Gruppdiskussion 1. Vilka är det största utmaningarna inför EU-valet 2019? 2. Hur planerar ni kring avskärmning av valsedlar? 3. Hur hanterar ni förtidsröstningen i samband med omvalet?

Nytt valsedelsystem Foto: Johan Nilsson/TT

Januariavtalet överenskommelse S, C, L och MP Punkt 73: Stärk skyddet för demokratin. Under mandatperioden ska en parlamentarisk översyn göras för att stärka grundskyddet för de demokratiska strukturerna samt domstolarnas och public services oberoende. En parlamentarisk översyn ska även göras av valsystemet för att göra det motståndskraftigt mot manipulationer.

Kritik mot nuvarande valsedelsystem Behov av översyn av valsedelsystemet enligt Valmyndighetens erfarenhetsrapport (2010, 2014, 2018) Internationell kritik från OSCE, Europeiska kommissionen, Europarådet, OSSE Skydda valhemligheten Utdelning av röstsedlar utanför vallokalen av partifunktionärer Risk för sabotage och manipulation 673 miljoner valsedlar

Grönt eller rött? Det behövs ett nytt valsedelssystem Slopa utdelning av valsedlar utanför vallokalen

Forskare föreslår ett annat sätt att rösta Valsedeln blir ett officiellt personligt dokument Tre olikfärgade valsedlar Kryss framför parti Personröst genom siffra vid valet av parti

Exempel från Danmark

Hur kan valnämnden informera om var, hur och när man röstar?

Valdeltagandet 1994-2018 88 86 84 82 80 78 Riksdag Landsting Kommun 76 74 72 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018

Skillnader i valdeltagandet valdistrikt 2018 (2014) Kommun Valdistrikt med högst valdeltagande Valdistrikt med lägst valdeltagande Differens Göteborg 94,0 (92,6) 41,2 (37,4) 52,9 (55,2) Stockholm 95,7 (94,8) 45,7 (40,8) 50 (54,0) Södertälje 86,9 (86,8) 37,7 (42,5) 49,2 (44,3) Huddinge 90,8 (91,9) 43,2 (46,1) 47,6 (45,8) Malmö 94,2 (93,4) 49,9 (39,7) 44,2 (53,7) Uppsala 94,1 (93,8) 51,4 (57,7) 42,8 (36,1) Haninge 88,0 (89,8) 45,3 (44,6) 42,7 (45,2) Borås 94,6 (92,5) 52,7 (50,5) 41,9 (42,0) Botkyrka 90,1 (90,9) 49,0 (42,3) 41,1 (48,6) Sigtuna 88,3 (85,4) 50,0 (52,7) 38,3 (32,7)

EU-valet historik 60 Valdeltagande EU-valet 50 40 30 20 10 0 1995 1999 2004 2009 2014

Topp 10 valdeltagande EU-valet Kommun Valdeltagande EU-valet 2014 1. Danderyd 69,00 2. Lidingö 63,87 3. Lund 63,82 4. Lomma 62,70 5. Täby 62,24 6. Essunga 61,89 7. Höganäs 61,40 8. Nacka 61,30 9. Stockholm 60,91 10. Sollentuna 60,07

Förstagångsväljare EP-valet

Aktörer som kan bidra till ett ökat valdeltagande Partierna Medierna Föreningarna Kommunen Valnämnden: var, när, hur? Demokratiberedning Skolan

Fem viktiga områden för ett högt och jämlikt valdeltagande Underlätta förtidsröstningen Informera om rösträtten Informera om vilka som styr Samarbeta med civilsamhället Stärk skolans demokratiuppdrag

Film Valinformatörer

Gruppdiskussion valdeltagande 1. Hur ser det ut i er kommun? Vilka grupper röstar i högre, respektive lägre utsträckning? 2. Hur kan kommunerna arbeta för ett högt och jämlikt valdeltagande? 3. Vilken roll har valnämnden?

Länkar om EU EU-upplysningen om EU-valet Europaparlamentet Europa Direkt Den här gången röstar jag SKL om EU Lokalpolitiken påverkas av EU Skrift EU i lokalpolitiken

Tack! Demokratidagen 3 april 2019 Mer information: www.skl.se/demokrati Kontakt: bjorn.kullander@skl.se martin.lidhamn@skl.se