Förord. Statistiska centralbyrån i juli Stina Andersson. Maj Eriksson Gothe

Transkript

1 Allmänna valen 2010 Del 3 Förord Förord görelsen för de allmänna valen Den omfattar statistik över röstberättigade, röstande och mandatfördelning vid kommunfullmäktigvalen den 19 september Även statistik från omvalet i Örebros nordöstra valkrets den 15 maj 2011 redovisas. Motsvarande uppgifter för riksdagsvalet har lämnats i en första del och motsvarande uppgifter för landstingsfullmäktigvalen publiceras i en andra del. Med anknytning till de allmänna valen 2010 publicerar SCB även resultat från valdeltagandeundersökningen, undersökningen om nominerade och valda samt valundersökningen. Publikationen har tagits fram av SCB:s enhet för demokratistatistik. Text och tabeller har framställts av Jonas Olofsson och Soheila Rahimian med hjälp av Johan Eklund, Inger Forslund, My Raquette och Richard Öhrvall. Kartor till publikationen har tagits fram av Stefan Svanström. Statistiska centralbyrån i juli 2011 Stina Andersson Maj Eriksson Gothe SCB tackar Tack vare våra uppgiftslämnare privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer kan SCB tillhandahålla tillförlitlig och aktuell statistik som tillgodoser samhällets informationsbehov.

2

3 Allmänna valen 2010 Del 3 Innehåll Innehåll A separate text in English is provided at the end of the publication 435. Förord... 3 Sammanfattning... 7 Förkortningar... 8 Rapportens innehåll... 9 Fakta om statistiken Vem är röstberättigad i Sverige? När äger valet rum? Var kan man rösta? Vilka ska väljas? Mandatfördelning och personröstning Så görs tabellerna Statistikens tillförlitlighet Valresultatet Röstberättigade och röstande Partier Partiernas starkaste och svagaste områden Mandatfördelning Förtidsröstning Personröstning Omval Kartor Tabeller Tabellförteckning In English Summary More about the statistics The results The reliability of the statistics List of tables List of terms Statistiska centralbyrån 5

4 6 Statistiska centralbyrån

5 Allmänna valen 2010 Del 3 Sammanfattning Sammanfattning Antalet röstberättigade har ökat Totalt var knappt 7,4 miljoner personer röstberättigade i kommunfullmäktigvalen 2010, vilket är en ökning med cirka personer jämfört med valen Röstandet har ökat något Drygt 6 miljoner personer röstade i 2010 års kommunfullmäktigval. Det motsvarar 81,6 procent av de röstberättigade, en ökning med 2,2 procentenheter jämfört med föregående val. Socialdemokraterna blev det största partiet men backade Socialdemokraterna blev med 32,4 procent det största partiet i 2010 års val till kommunfullmäktige. Detta trots att partiet tappade 2,2 procentenheter jämfört med föregående val. Valresultatet gav Socialdemokraterna mandat i Sveriges kommunfullmäktige, vilket var en minskning med 248 mandat. Moderaterna ökade och befäste positionen som näst största parti Moderaterna fick 26,2 procent av rösterna i kommunfullmäktigvalen och blev därmed näst största parti. Resultatet innebar en ökning med 1,9 procentenheter jämfört med föregående val. Moderaterna fick mandat, vilket var 231 fler än under föregående mandatperiod. Folkpartiet tappade något Folkpartiet blev det tredje största partiet i valen till kommunfullmäktige med 7,9 procent av rösterna. Det var dock en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med föregående val. Partiet fick därmed 914 mandat vilket var en tillbakagång med 9 mandat. Miljöpartiet femte största parti Miljöpartiet fick 7,1 procent av väljarnas röster i valen till kommunfullmäktige och blev därmed femte största parti. Resultatet innebar en ökning med 2,2 procentenheter jämfört med valen Miljöpartiet ökade med 250 platser i landets kommunfullmäktige till totalt 686 mandat. Sverigedemokraterna mer än fördubblar antalet mandat Sverigedemokraterna fick 4,9 procent av rösterna, vilket innebar en uppgång med 2,0 procentenheter jämfört med valen Partiet fick 612 mandat, en ökning med 332 mandat. Sverigedemokraterna hade sju mandat som inte tillsattes efter valen, s.k. tomma stolar. Fler män än kvinnor i kommunfullmäktige Av de mandat som tillsattes i landets kommunfullmäktige gick 43 procent, motsvarande mandat, till kvinnliga kandidater. Samtliga partier (M, C, FP, KD, MP, S, V och SD) hade en högre andel män än kvinnor bland sina ledamöter. Störst andel kvinnor återfanns i Socialdemokraterna där 49,0 procent av kandidaterna var kvinnor. Minst andel kvinnliga kandidater valdes in för Sverigedemokraterna, endast 18,8 procent. Statistiska centralbyrån 7

6 Sammanfattning Allmänna valen 2010 Del 3 Andelen som personröstade ökade Av samtliga röster på partier som tog mandat i kommunfullmäktige var 31,2 procent personröster, vilket var en ökning jämfört med 2006 då 28,3 procent personröstade i kommunfullmäktigvalen. 40 procent av personrösterna till kvinnliga kandidater Av personröster på mandatpartierna var 40,4 procent röster på kvinnliga kandidater. Bland Miljöpartiets väljare valde en majoritet, 54,1 procent, som personröstade en kvinnlig kandidat. Minst benägna att personrösta på kvinnor var Sverigedemokraternas väljare av vilka 17,8 procent valde en kvinna. Vart femte mandat tillsattes genom personröster Vid kommunfullmäktigvalen 2010 tillsattes av totalt mandat genom personröster. Detta motsvarar 19,3 procent av kommunfullmäktigledamöterna, en ökning med 3,3 procentenheter jämfört med valen Förkortningar Partibeteckningar M Moderaterna C Centerpartiet FP Folkpartiet KD Kristdemokraterna MP Miljöpartiet S Socialdemokraterna V Vänsterpartiet SD Sverigedemokraterna ÖVR Övriga partier 8 Statistiska centralbyrån

7 Allmänna valen 2010 Del 3 Rapportens innehåll Rapportens innehåll I denna rapport redovisas de huvudsakliga valresultaten avseende kommunfullmäktigvalen 2010 samt historiska valresultat. I rapporten redovisas även resultatet från omvalet i Örebros nordöstra valkrets. Motsvarande statistiska redogörelse har lämnats för riksdagsvalet 2010 i Allmänna valen, Del 1 och för landstingsfullmäktigvalen 2010 i Allmänna valen, Del 2. Resultaten från 2010 års kommunfullmäktigval omfattar antal röstberättigade, särredovisat för förstagångsväljare och utländska medborgare, antal röstande och giltiga valsedlars fördelning efter partier. Redovisningen sker för län, kommun, kommunvalkrets och valdistrikt. I de Valdeltagande och röstfördelning efter kommun för mandatpartierna framgår även av de kartor som finns i valresultatsavsnittet. Tillsatta mandat efter parti redovisas efter län, kommun och kommunvalkrets. Även Övriga partier som erhållit mandat redovisas. Valda kandidater redovisas efter kön, parti och valgrund. Personvalet redovisas med fördelning av personrösterna efter kön och parti för de valda. Resultaten för kommunfullmäktigvalen 2010 har delvis publicerats tidigare på SCB:s webbplats Statistiska centralbyrån 9

8 10 Statistiska centralbyrån

9 Allmänna valen 2010 Del 3 Fakta om statistiken Fakta om statistiken I samband med val till riksdag, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige sammanställer SCB de slutgiltiga resultaten. Statistiken omfattar uppgifter om röstberättigade, röstande, giltiga valsedlars fördelning efter parti, personrösternas fördelning samt mandatfördelning. Vem är röstberättigad i Sverige? Enligt vallagen SFS 2005:837 som trädde i kraft den 1 januari 2006, gäller följande: Svenska medborgare, som fyller 18 år senast på valdagen och som är folkbokförda i Sverige, tas upp i röstlängden för det valdistrikt där de var folkbokförda 30 dagar före valdagen. Svenska medborgare har rösträtt vid val till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige. Svenska medborgare bosatta i utlandet tas med i röstlängden om de varit folkbokförda i Sverige någon gång och utvandrat under de senaste tio åren eller om de senast 30 dagar före valdagen anmält att de vill tas upp i röstlängden. Den som gjort en sådan anmälan ska tas upp och kvarstå i röstlängden i 10 år från dagen för anmälan. I det fall en röst från en utlandssvensk inkommer och personen ej finns upptagen i röstlängd anses rösten som en anmälan. Utlandssvenskarna har enbart rösträtt vid val till riksdagen. Medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater samt medborgare i Island och Norge som fyller 18 år senast på valdagen och är folkbokförda i Sverige och är upptagna i röstlängd har rösträtt till landstings- och kommunfullmäktige. Övriga utländska medborgare måste dessutom ha varit folkbokförda i Sverige tre år i följd före valdagen för att få rösta i dessa val. För att få rösta måste en person vara upptagen i en röstlängd. Inför varje val upprättar Valmyndigheten ( en röstlängd för varje valdistrikt. Röstlängderna ska grundas på de uppgifter som 30 dagar före valdagen finns i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet och i fastighetsregistret enligt lagen (2000:224) om fastighetsregister. De som anser att röstlängden för deras del innehåller felaktiga uppgifter ska senast 12 dagar före valdagen skriftligen begära att uppgifterna rättas hos länsstyrelsen. Den som har rösträtt vid val till riksdag, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige är också valbar i dessa val. För att vara valbar i en kommun eller ett landsting måste personen vara folkbokförd där. När äger valet rum? Allmänna valen bestående av val till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige hålls den tredje söndagen i september vart fjärde år. År 2010 hölls valet den 19 september. Det gick att förtidsrösta från och med den 1 september. Omvalet till Västra Götalands läns landsting och Örebros nordöstra valkrets hölls den 15 maj Statistiska centralbyrån 11

10 Fakta om statistiken Allmänna valen 2010 Del 3 Var kan man rösta? Röstning kan äga rum på olika ställen inom och utom Sverige: i vallokal, i röstningslokal för förtidsröstning, på utlandsmyndigheter, genom bud eller brevröstning från utlandet. Vilka ska väljas? Totalt kandidater tillsattes i Sveriges 290 kommuner av de politiska partierna i kommunfullmäktigvalen Totalt var mandat tillgängliga, men nio mandat blev ej tillsatta, s.k. tomma stolar. Miljöpartiet har två tomma stolar, en i Boxholm och en i Örkelljunga. Sverigedemokraterna har sju tomma stolar. Två i Aneby, en i Bräcke, en i Degerfors, en i Flen, en i Munkedal och en i Nora. Det är bara om en person ställer upp som kandidat för ett parti som hon eller han kan bli vald. Partierna nominerar vilka kandidater som ska stå på valsedlarna. Mandatfördelning och personröstning Vid landstingsfullmäktigvalen måste ett parti ha fått minst 3 procent av rösterna i hela landstinget för att få delta i mandatfördelningen. Vid kommunfullmäktigvalen finns ingen spärr. I landstingsfullmäktige är 9/10 fasta mandat och 1/10 utjämningsmandat. Vid val till kommunfullmäktige är alla mandat fasta och antalet mandat för varje valkrets har tidigare fastställts av länsstyrelsen. Vid fördelningen av fasta mandat används den s.k. jämkade uddatalsmetoden. Den innebär att först delas varje partis röster med 1,4. Det parti som då får det högsta talet får det första mandatet. Detta partis röster delas med 3 och en ny jämförelse görs. De andra partierna behåller sina tal från första omgången. Om samma parti tar det andra mandatet delas rösterna med 5 vid den tredje jämförelsen. Att uddatalsmetoden kallas för jämkad beror på att första delningstalet inte är 1 utan 1,4. Delningstalen blir därefter i tur och ordning 3, 5, 7, 9 osv. Möjligheten att personrösta infördes i 1998 års val genom ändring i vallagen. Det går till så att väljaren markerar (kryssar för) högst en kandidat på valsedeln. Det är antalet personröster som kan avgöra vilka kandidater som ska ta plats för ett parti. För att bli vald till kommunfullmäktige på grundval av personröster måste en kandidat ha fått ett antal personröster som motsvarar minst 5 procent av partiets röster i valkretsen, dock minst 50 röster. Om ingen eller inte tillräckligt många kandidater har nått personröster över spärren tillsätts resterande platser med kandidater i den ordning de står på valsedeln. Så görs tabellerna Redovisningarna i tabellerna baseras på uppgifter från Valmyndigheten. Merparten av förtidsrösterna (inklusive röster från utlandet) ingår i de preliminära sammanräkningarna i vallokalerna. Dessa förtidsröster ingår i valdistriktsresultaten. Övriga förtidsröster, som huvudsakligen består av röster avgivna under valsöndagen, ingår i resultaten på kommunnivå (gällande val till riksdag och landstingsfullmäktige) och på kommunvalkretsnivå (gällande val till 12 Statistiska centralbyrån

11 Allmänna valen 2010 Del 3 Fakta om statistiken kommunfullmäktige) det vill säga ej på enskilda valdistrikt. Gällande val till riksdag och landstingsfullmäktige har förtidsrösterna emellertid redovisats på kommunvalkretsnivå för Stockholm, Göteborg och Malmö. I tabellerna redovisas dessa övriga förtidsröster som i vallokal ej räknade förtidsröster. Statistikens tillförlitlighet Uppgifterna i tabellerna är definitiva. Här redovisade uppgifter överensstämmer med länsstyrelsernas sammanräkningsprotokoll. Mandattabellernas uppgifter om valda kvinnor och män gäller tillsatta mandat vid en viss tidpunkt. SCB uppdaterar ej tabellerna om ersättare av annat kön tar över mandat. Statistiska centralbyrån 13

12 14 Statistiska centralbyrån

13 Allmänna valen 2010 Del 3 Valresultat Valresultatet Resultaten i detta avsnitt avser de ordinarie valen till kommunfullmäktige den 19 september Resultat från omvalet till kommunfullmäktige i Örebros nordöstra valkrets presenteras under rubriken omval. Röstberättigade och röstande Totalt var knappt 7,4 miljoner personer röstberättigade i kommunfullmäktigevalen 2010, vilket är en ökning med cirka personer jämfört med valen Av de röstberättigade röstade drygt 6 miljoner personer, vilket var en ökning med cirka personer jämfört med föregående val till kommunfullmäktige. Andelen röstande var därmed 81,6 procent av de röstberättigade och ökningen från föregående val motsvarar 2,2 procentenheter. Valdeltagandet var, liksom vid valen 2006, högst i Lomma kommun där 90,5 procent av de röstberättigade röstade. Lägst valdeltagande, 61 procent, var det i Haparanda kommun, som därmed behöll jumboplatsen från 2006 års val. Tablå 1 Antalet röstberättigade, antalet röstande och andelen röstande vid kommunfullmäktigvalen 2002, 2006 och 2010 Elections to the Municipal Councils in 2002, 2006 and Number and percentage of people entitled to vote and voters Typ av mått Type of measure Förändring Change Förändring Change Antal röstberättigade Entitled to vote Antal röstande Number of voters Valdeltagande, procent Percent voters ,9 79,4 81,6 +1,5 +2,2 Partier Socialdemokraterna blev med 32,4 procent det största partiet i 2010 års val till kommunfullmäktige. Detta trots att partiet tappade 2,2 procentenheter jämfört med föregående val. Valresultatet gav Socialdemokraterna mandat i Sveriges kommunfullmäktige, vilket var en minskning med 248 mandat. Moderaterna fick 26,2 procent av rösterna och blev därmed näst störtsta parti i landets kommunfullmäktige. Resultatet innebar en ökning med 1,9 procentenheter jämfört med föregående val. Moderaterna fick mandat, vilket var 231 fler än föregående mandatperiod. Statistiska centralbyrån 15

14 Valresultat Allmänna valen 2010 Del 3 Folkpartiet blev det tredje största partiet i valen till kommunfullmäktige med 7,9 procent av rösterna. Det var dock en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med föregående val. Partiet fick därmed 914 mandat vilket var en tillbakagång med 9 mandat. Centerpartiet blev fjärde största parti i valen till kommunfullmäktige Partiet fick 7,6 procent och tappade därmed 1,5 procentenheter jämfört med 2006 års val. Centerpartiet fick, trots färre röster än Folkpartiet, betydligt fler mandat, totalt stycken, vilket innebar en minskning med 287 mandat jämfört med föregående mandatperiod. Miljöpartiet fick 7,1 procent av väljarnas röster i valen till kommunfullmäktige och blev därmed femte största parti. Resultatet innebar en ökning med 2,2 procentenheter jämfört med valen Miljöpartiet fick 686 mandat vilket var en ökning med 250 mandat. Miljöpartiet hade två mandat som inte tillsattes efter valen, s.k. tomma stolar. Vänsterpartiet tappade 0,4 procentenheter jämfört med föregående val och fick därmed 5,6 procent av rösterna. Partiet fick 703 mandat vilket innebar en minskning med 70 mandat jämfört med kommunfullmäktigvalen Sverigedemokraterna fick 4,9 procent av rösterna, vilket innebar en uppgång med 2,0 procentenheter jämfört med de kommunala valen Partiet fick 612 mandat, en ökning med 332 mandat. Sverigedemokraterna hade nio mandat som inte tillsattes efter valen, s.k. tomma stolar. Kristdemokraterna fick 4,4 procent av väljarnas röster, vilket var en minskning med 1,4 procentenheter jämfört med valen till kommunfullmäktige Kristdemokraterna fick därmed 591 mandat, en minskning med 222 mandat från föregående mandatperiod. Andelen som röstade på partier som inte tog mandat i riksdagsvalet, s.k. övriga partier, minskade med 0,4 procentenheter till 4,0 procent vid 2010 års kommunfullmäktigval. Tablå 2 Giltiga valsedlars p rocentuella fördelning efter parti vid kommunfullmäktigvalen Elections to the Municipal Councils in Valid ballots by party År M C FP KD MP S V SD 1 ÖVR ,7 15,3 6,0 2,4 1,6 45,5 5,4-2, ,6 11,9 12,4 2,0 2,5 42,6 5,3-2, ,1 12,5 11,3 2,8 5,6 41,6 5,5-2, ,2 11,2 9,6 5,8 3,6 36,6 4,8-6, ,2 10,1 6,9 3,2 5,3 43,4 6,0-4, ,3 8,2 6,0 8,0 4,8 35,1 10,2-5, ,6 8,6 11,5 7,1 4,3 37,3 8,2 0,9 4, ,3 9,1 8,1 5,8 4,9 34,6 6,0 2,9 4, ,2 7,6 7,9 4,4 7,1 32,4 5,6 4,9 4,0 1) För kommunfullmäktigevalen fram till och med 1998 redovisas röster för Sverigedemokraterna tillsammans med övriga partier. 16 Statistiska centralbyrån

15 Allmänna valen 2010 Del 3 Valresultat Tablå 3 Erhållna mandat efter parti vid kommunfullmäktigvalen * Distribution of seats in the Municipal Councils in År M C FP KD MP S V SD ÖVR Totalt * Uppgifterna i tabellen avser erhållna mandat. Antalet erhållna mandat kan emellertid skilja sig från antalet tillsatta mandat. Antalet erhållna/tillgängliga mandat var totalt vid kommunfullmäktigvalen Nio mandat blev emellertid ej tillsatta, s.k. tomma stolar. Miljöpartiet har två tomma stolar, en i Boxholm och en i Örkelljunga. Sverigedemokraterna har sju tomma stolar. Två i Aneby, en i Bräcke, en i Degerfors, en i Flen, en i Munkedal och en i Nora. Socialdemokraterna och Folkpartiet gjorde bättre resultat i både kommunoch landstingsfullmäktigvalen jämfört med i riksdagsvalet. Det omvända gällde för Moderaterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna som gjorde relativt sett starka riksdagsval jämfört med både kommun- och landstingsfullmäktigvalen. Tablå 4 Giltiga valsedlars procentuella fördelning efter parti och typ av val 2010 Valid ballots by party and type of election in 2010 M C FP KD MP S V SD ÖVR Riksdagsvalet Election to the Riksdag 30,1 6,6 7,1 5,6 7,3 30,7 5,6 5,7 1,4 Landstingsfullmäktigvalen Elections to the County Councils 27,3 6,2 7,5 5,1 6,9 33,0 5,8 4,6 3,8 Kommunfullmäktigvalen Elections to the Municipal Councils 26,2 7,6 7,9 4,4 7,1 32,4 5,6 4,9 4,0 Partiernas starkaste och svagaste områden Moderaternas starkaste kommun i kommunfullmäktigvalen 2010 blev Lomma, där partiet fick 51,9 procent av rösterna. Det enskilt starkaste valdistriktet heter Viken S och ligger också i Lomma. Där fick Moderaterna 72,8 procent av alla giltiga röster. Minst stöd fick Moderaterna i Malå kommun, där endast 0,5 procent röstade på partiet i valet till kommunfullmäktige. Centerpartiets starkaste stöd fanns i Mönsterås där 40,4 procent lade sin röst på partiet. Det enskilt starkaste valdistriktet för Centerpartiet var Glommersträsk i Arvidsjaurs kommun, där partiet fick 69,7 procent av rösterna. Minst stöd hade Centerpartiet i Åsele där 0,7 procent röstade på partiet. Statistiska centralbyrån 17

16 Valresultat Allmänna valen 2010 Del 3 Skinnskatteberg blev Folkpartiets starkaste fäste i valen till kommunfullmäktige med 30,7 procent av rösterna. Partiets starkaste valdistrikt blev Svaneholm i Landskrona där partiet fick 64,1 procent av rösterna. Minst stöd hade Folkpartiet i Haparanda där partiet endast fick 0,2 procent av rösterna. Kristdemokraternas starkaste fäste i valen till kommunfullmäktige blev Markaryds kommun där partiet fick 44,7 procent av rösterna. Partiets starkaste valdistrikt var Åstol i Tjörn där partiet fick 56,2 procent av rösterna i valet till kommunfullmäktige. Minst stöd hade partiet i Överkalix där Kristdemoraterna inte fick en enda röst. Miljöpartiets starkaste fäste i kommunfullmäktigvalen var Kalix kommun där partiet fick 16,6 procent av rösterna. Det starkaste valdistriktet var 26 Rackarberget i Uppsala där Miljöpartiet fick 32,6 procent av rösterna. Minst stöd, endast 0,3 procent av rösterna, hade partiet i Åsele kommun. Socialdemokraternas starkaste kommun i valen till kommunfullmäktige 2010 var Smedjebacken där partiet fick 59,4 procent av rösterna. Det enskilt starkaste valdistriktet var Herrgården i Malmö där partiet fick 89,8 procent av rösterna. Minst röster fick Socialdemokraterna i Danderyds kommun där 6,7 procent röstade på partiet. Vänsterpartiets starkaste kommun blev Fagersta där partiet fick 55,6 procent av rösterna i kommunfullmäktigvalet. Det starkaste valdistriktet var Meling, vilket också ligger i Fagersta, där Vänsterpartiet fick 61,7 procent av rösterna. Vänsterpartiets svagaste kommun blev Gnosjö, partiet fick endast 0,4 procent av rösterna i kommunen. Sverigedemokraternas starkaste kommun blev Bjuv där partiet fick 19,2 procent av rösterna. Det enskilt starkaste stödet i ett valdistrikt fick partiet i Almgården i Malmö med 34,7 procent av rösterna. Minst stöd hade Sverigedemokraterna i Malå, där partiet endast fick 0,4 procent av rösterna. Tablå 5 Partiernas starkaste fästen vid kommunfullmäktigvalen Kommun Elections to the Municipal Councils in Strongest electoral support for different parties. Municipalities Parti Party Kommun Municipality Procent av giltiga valsedlar Percentage of valid ballots M Lomma 51,9 C Mönsterås 40,4 FP Skinnskatteberg 30,7 KD Markaryd 44,7 MP Kalix 16,6 S Smedjebacken 59,4 V Fagersta 55,6 SD Bjuv 19,2 18 Statistiska centralbyrån

17 Allmänna valen 2010 Del 3 Valresultat Tablå 6 Partiernas starkaste fästen vid kommunfullmäktigvalen Valdistrikt Elections to the Municipal Councils in Strongest electoral support for different parties. Electoral districts Parti Party Valdistrikt (Kommun) Electoral district (Municipality) Procent av giltiga valsedlar Percentage of valid ballots M Viken S (Höganäs) 72,8 C Glommersträsk (Arvidsjaur) 69,7 FP Svaneholm (Landskrona) 64,1 KD Åstol (Tjörn) 56,2 MP 26 Rackarberget (Uppsala) 32,6 S Herrgården (Malmö) 89,8 V Meling (Fagersta) 61,7 SD Almgården (Malmö) 34,7 Mandatfördelning Socialdemokraterna och Moderaterna blev största partier i svenska kommunfullmäktige efter valen Partierna fick respektive mandat. Av de mandat som totalt tillsattes gick 5 582, motsvarande 43,0 procent, till kvinnliga kandidater. Samtliga partier (M, C, FP, KD, MP, S, V och SD) hade en högre andel män än kvinnor bland sina ledamöter. Störst andel kvinnor återfanns bland Socialdemokraternas kandidater av vilka 49,0 procent var kvinnor. Minst andel kvinnliga kandidater valdes in för Sverigedemokraterna, endast 18,8 procent. Tablå 7 Mandatfördelning (tillsatta mandat) efter parti och kön vid kommunfullmäktigvalen 2010* Distribution of seats by party and sex in the Municipal Councils in 2010 Kön Sex M C FP KD MP S V SD ÖVR Totalt Kvinnor Women Män Men Totalt Total * Vid kommunfullmäktigevalen 2010 var mandat tillgängliga. Nio mandat blev emellertid ej tillsatta, s.k. tomma stolar. Miljöpartiet har två tomma stolar, en i Boxholm och en i Örkelljunga. Sverigedemokraterna har sju tomma stolar. Två i Aneby, en i Bräcke, en i Degerfors, en i Flen, en i Munkedal och en i Nora. Statistiska centralbyrån 19

18 Valresultat Allmänna valen 2010 Del 3 Tablå 8 Mandatfördelning efter kön och typ av val 2010 Distribution of seats by sex and type of election in Numbers and percentages Typ av val Type of election Kvinnor Women Män Men Totalt Total Andel kvinnor (%) Percent Women Riksdagsvalet Election to the Riksdag ,3 45,0 Landstingsfullmäktigvalen Elections to the County Councils ,6 47,3 Kommunfullmäktigvalen Elections to the Municipal Councils ,3 43,0 1) Tillgängliga mandat var Miljöpartiet har ej tillsatt två mandat och Sverigedemokraterna har ej tillsatt sju mandat. Förtidsröstning Från den 1 september var det tillåtet att förtidsrösta i de allmänna valen Det var möjligt att förtidsrösta fram till och med valdagen. Totalt förtidsröstade personer. Av dessa inkom förtidsröster till kommunfullmäktigvalen från personer för sent för att registreras i en vallokal och kan därför inte redovisas på valdistriktsnivå. I 2006 års allmänna val förtidsröstade personer. Uppgifterna är hämtade från Valmyndighetens hemsida ( Personröstning Av samtliga röster på partier som tagit mandat i kommunfullmäktige var 31,2 procent personröster, vilket var en ökning jämfört med 2006 då 28,3 procent personröstade och på samma nivå som 2002 då 31,4 procent valde att rösta på en enskild kandidat. I de allmänna valen 1998, då möjligheten att personrösta infördes, personröstade 35,2 procent av mandatpartiernas väljare i valen till kommunfullmäktige. Mest benägna att personrösta var Kristdemokraternas väljare, 38,7 procent (där de tog mandat) och minst benägna var Miljöpartiets väljare av vilka 25,5 procent valde en kandidat i kommunfullmäktigvalen (där de tog mandat). Mest benägna att personrösta var invånarna i Övertorneå där 73,0 procent av de som röstade på ett mandatparti personröstade. Minst benägna att välja en enskild kandidat var väljarna på Lidingö av vilka 22,4 procent personröstade i kommunfullmäktigvalet. Av personröster på mandatpartierna var 40,4 procent röster på kvinnliga kandidater. Av Miljöpartiets väljare valde en majoritet av de som personröstade en kvinnlig kandidat, 54,1 procent. Minst benägna att personrösta på kvinnor var Sverigedemokraternas väljare av vilka 17,8 procent valde en kvinna. Vid kommunfullmäktigvalen 2010 tillsattes av totalt mandat genom personröster. Detta motsvarar 19,3 procent av kommunfullmäktigledamöterna, en ökning med 3,3 procentenheter jämfört med valen Av de kandidater som tillsattes med personröster var 34,0 procent kvinnor. 20 Statistiska centralbyrån

19 Allmänna valen 2010 Del 3 Valresultat Tablå 9 Personröster för partier som erhållit mandat i respektive kommun i procent av totala antalet röster per parti efter kön vid kommunfullmäktigvalen 2010 Elections to the Municipal Councils in Number of personal votes for parties that have recieved seats by party and sex Kön Sex M C FP KD MP S V SD ÖVR Totalt Kvinnor Women 9,3 14,8 13,4 15,8 13,8 14,7 15,3 5,0 10,5 12,6 Män Men 18,7 24,3 17,0 22,9 11,7 17,4 17,1 23,2 26,7 18,6 Totalt Total 28,0 39,2 30,5 38,7 25,5 32,1 32,4 28,3 37,2 31,2 Tablå 10 Antal valda genom personröster efter parti och kön vid kommunfullmäktigvalen 2010 Elections to the Municipal Councils in Distribution of the number of seats within each party by personal votes Kön Sex M C FP KD MP S V SD ÖVR Totalt Kvinnor Women Män Men Totalt Total Tablå 11 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter parti. Andel slutligt valda inom olika partier efter grund för inval jämförelsetal eller personröster Election to the Municipal Councils in 2010 by party. Distribution of the number of seats by reasons for election comparison numbers or personal votes Parti Party Valda genom jämförelsetal (%) Elected by comparative numbers Valda genom personröster (%) Elected by personal votes Total andel valda (%) Total percentages elected Antal erhållna mandat Number of seats received Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Women Men Women Men Women Men Hela riket 36,5 44,2 6,5 12, M 34,7 51,9 4,0 9, C 32,1 37,0 10,7 20, FP 31,9 37,5 11,5 19, KD 25,2 33,5 14,9 26, MP 36,4 42,4 12,0 9, S 45,9 45,7 3,2 5, V 35,1 36,4 11,0 17, SD 12,2 48,9 6,6 32, ÖVR 26,8 37,5 8,2 27, Statistiska centralbyrån 21

20 Valresultat Allmänna valen 2010 Del 3 Omval Den 15 juni 2011 hölls omval till kommunfullmäktige i Örebros nordöstra valkrets. Bakgrunden till omvalet var att ett antal budröster felaktigt godkänts, samt att ett parti hade placerat ett valtält för nära en röstningslokal på valdagen. Eftersom det sista mandatet fördelades med liten marginal biföll Valprövningsnämnden överklagan och utlyste omval i Örebros nordöstra valkrets. Det är första gången som ett omval har hållits i en enskild kommunvalkrets. I samband med omvalet togs en ny röstlängd fram. Antalet röstberättigade var i omvalet i Örebros nordöstra valkrets personer. En ökning med 250 personer jämfört med det ordinarie valet Valdeltagandet minskade vid omvalet i Örebros nordöstra valkrets. Totalt röstade personer i omvalet den 15 maj 2011, en minskning med personer jämfört med antalet som röstade i det ordinarie valet. Valdeltagandet vid omvalet blev 63,3 procent i den nordöstra valkretsen, en minskning med 20,0 procentenheter. Tablå 12 Kommunfullmäktigvalet i Örebros nordöstra valkrets, ordinarie val 2010 och omval Röstberättigade och röstande i antal och procent Election to the Municipal Council in Örebro, the northeast constituency, in 2010 and reelection in Those entitled to vote and voters in numbers and percent Ordinarie val 2010 Omval 2011 Differens Röstberättigade Antal röstande Andel röstande 83,4 63,3-20,0 Socialdemokraterna blev det parti som ökade klart mest i omvalet till kommunfullmäktige i Örebros nordöstra valkrets. Partiet ökade med 7,8 procentenheter jämfört med ordinarie val och fick därmed 47,2 procent av rösterna. Sverigedemokraterna ökade med 0,2 procentenheter, medan de övriga partierna tappade röstandelar i omvalet. Mest tappade Folkpartiet, 2,7 procentenheter och minst backade Kristdemokraterna, 0,1 procentenheter. Tablå 13 Kommunfullmäktigvalet i Örebros nordöstra valkrets, ordinarie val 2010 och omval Giltiga valsedlars fördelning efter parti i procent Election to the Municipal Council in Örebro, the northeast constituency, in 2010 and reelection in Distribution of valid ballot papers by party Ordinarie val 2010 Omval 2011 Differens Moderaterna 21,9 20,3-1,5 Centerpartiet 5,7 5,5-0,2 Folkpartiet 9,1 6,4-2,7 Kristdemokraterna 6,5 6,4-0,1 Miljöpartiet 6,0 4,3-1,7 Socialdemokraterna 39,4 47,2 +7,8 Vänsterpartiet 5,8 4,3-1,5 Sverigedemokraterna 5,4 5,6 +0,2 Övriga partier 0,4 0,1-0,3 22 Statistiska centralbyrån

21 Allmänna valen 2010 Del 3 Valresultat När det gäller de mandat som fördelades i Örebros kommunfullmäktige skedde små förändringar i och med omvalet till den nordöstra valkretsen. Socialdemokraterna fick ytterligare ett mandat på Moderaternas bekostnad. För de övriga partierna var mandatfördelningen oförändrad mellan omvalet 2011 och det ordinarie valet Tablå 14 Kommunfullmäktigvalet i Örebros nordöstra valkrets, ordinarie val 2010 och omval Mandatfördelning Election to the Municipal Council in Örebro, the northeast constituency, in 2010 and reelection in Distribution of number of seats by party Ordinarie val 2010 Omval 2011 Differens Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Miljöpartiet Socialdemokraterna Vänsterpartiet Sverigedemokraterna Tabellerna redovisar röstberättigade, röstfördelning, personröster och valda kandidater för omvalet i Örebros nordöstra valkrets, för hela Örebro samt för hela riket. Statistiska centralbyrån 23

22 Valresultat Allmänna valen 2010 Del 3 Kartor Sida: Karta 1 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Valdeltagande i procent av röstberättigade Karta 2 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Andel röster för Moderaterna (M) i procent Karta 3 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Andel röster för Centerpartiet (C) i procent Karta 4 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Andel röster för folkpartiet (FP) i procent Karta 5 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Andel röster för Kristdemokraterna (KD) i procent Karta 6 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Andel röster för Miljöpartiet (MP) i procent Karta 7 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Andel röster för Socialdemokraterna (S) i procent Karta 8 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Andel röster för Vänsterpartiet (V) i procent Karta 9 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Andel röster för Sverigedemokraterna (SD) i procent Karta 10 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Andel röster för övriga partier (ÖVR) i procent Kartorna i detta avsnitt redovisar valresultatet efter det ordinarie valen För resultaten för omvalet i Örebros nordöstra valkrets 2011 se tabellerna Statistiska centralbyrån

23 Allmänna valen 2010 Del 3 Valresultat Karta 1 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Valdeltagande i procent av röstberättigade Elections to the Municipal Councils in 2010 by municipality. Electoral participation in per cent Storstockholm Storgöteborg Stormalmö Valdeltagande 2010 i procent av röstberättigade 85,1-90,5 82,6-85,1 80,3-82,6 76,7-80,3 61,0-76,7 Valdeltagande Valdeltagandet steg från 79,4 procent i 2006 års val till 81,6 procent i 2010 års val. Högst var valdeltagandet i Lomma kommun med 90,5 procent och lägst var valdeltagandet i Haparanda kommun med 61,0 procent. Electoral participation The Electoral participation rose from 79.4 percent in 2006 to 81.6 in the 2010 elections to the municipal councils. The participation were highest in Lomma with 90.5 percent and lowest in Haparanda with 61.0 percent. Statistiska centralbyrån 25

24 Valresultat Allmänna valen 2010 Del 3 Karta 2 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Andel röster för Moderaterna (M) i procent Elections to the Municipal Councils in 2010 by municipality. Votes for the Moderate Party (M) in per cent Storstockholm Storgöteborg Stormalmö Andel röster för M i procent 32,4-51,9 24,3-32,4 17,8-24,3 10,6-17,8 0,5-10,6 Andel röster för Moderaterna Störst andel röster fick moderaterna i Lomma kommun med 51,9 procent. Minst andel röster fick moderaterna i Malå kommun med 0,5 procent av rösterna. Votes for the Moderate Party in per cent The Moderate Party had their strongest support in Vellinge where they got 51.9 percent of the votes. In Malå municipal they got the least support, 0.5 percent of the votes. 26 Statistiska centralbyrån

25 Allmänna valen 2010 Del 3 Valresultat Karta 3 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Andel röster för Centerpartiet (C) i procent Elections to the Municipal Councils in 2010 by municipality. Votes for the Centre Party (C) in per cent Storstockholm Storgöteborg Stormalmö Andel röster för C i procent 22,9-40,4 15,2-22,9 9,7-15,2 5,7-9,7 0,7-5,7 Andel röster för Centerpartiet Centerpartiets starkaste fäste var Mönsterås kommun med 40,4 procent av rösterna. I Åsele kommun hade partiet sitt lägsta väljarstöd med 0,7 procent av rösterna. Votes for the Centre Party in per cent The Centre Party got the strongest support, 40.4 percent in Mönsterås. The party had the least support in Åsele with 0.7 percent of the votes. Statistiska centralbyrån 27

26 Valresultat Allmänna valen 2010 Del 3 Karta 4 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Andel röster för folkpartiet (FP) i procent Elections to the Municipal Councils in 2010 by municipality. Votes for the Liberal Party (FP) in per cent Storstockholm Storgöteborg Stormalmö Andel röster för FP i procent 20,3-30,7 8,6-20,3 5,5-8,6 3,2-5,5 0,2-3,2 Andel röster för Folkpartiet Folkpartiet fick störst andel röster i Skinnskattebergs kommun, 30,7 procent. Minst andel röster fick partiet i Haparanda kommun med 0,2 procent. Votes for the Liberal Party in per cent The Liberal Party got the strongest support in Skinnskatteberg municipal with 30.7 percent. The party had the least support in Haparanda with 0.2 percent of the votes. 28 Statistiska centralbyrån

27 Allmänna valen 2010 Del 3 Valresultat Karta 5 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Andel röster för Kristdemokraterna (KD) i procent Elections to the Municipal Councils in 2010 by municipality. Votes for the Christian Democratic Party (KD) in per cent Storstockholm Storgöteborg Stormalmö Andel röster för KD i procent 21,2-44,7 8,1-21,2 4,3-8,1 2,6-4,3 0-2,6 Andel röster för Kristdemokraterna Kristdemokraterna fick störst andel röster i Markaryds kommun, 44,7 procent. I Överkalix fick inte Kristdemokraterna några röster alls. Votes for the Christian Democratic Party in per cent The Christian Democratic Party got the strongest support in Markaryd, 44.7 percent. The party had the least support in Överkalix where the party didn t get any votes at all. Statistiska centralbyrån 29

28 Valresultat Allmänna valen 2010 Del 3 Karta 6 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Andel röster för Miljöpartiet (MP) i procent Elections to the Municipal Councils in 2010 by municipality. Votes for the Green Party (MP) in per cent Storstockholm Storgöteborg Stormalmö Andel röster för MP i procent 8,6-16,6 6,1-8,6 4,3-6,1 2,5-4,3 0,3-2,5 Andel röster för Miljöpartiet Miljöpartiets starkaste fäste i kommunfullmäktigvalen var Kalix kommun där partiet fick 16,6 procent av rösterna. Minst stöd, 0,3 procent av rösterna, fick partiet i Åsele kommun. Votes for the Green Party in per cent In Kalix the Green Party received the strongest support with 16.6 percent of the votes. Least support, 0.3 percent of the votes, the party got in the municipal of Åsele. 30 Statistiska centralbyrån

29 Allmänna valen 2010 Del 3 Valresultat Karta 7 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Andel röster för Socialdemokraterna (S) i procent Elections to the Municipal Councils in 2010 by municipality. Votes for the Social Democratic Party (S) in per cent Storstockholm Storgöteborg Stormalmö Andel röster för S i procent 46,9-59,4 38,6-46,9 32,2-38,6 25,1-32,2 6,7-25,1 Andel röster för Socialdemokraterna Socialdemokraternas starkaste kommun i valen till kommunfullmäktige 2010 var Smedjebacken där partiet fick 59,4 procent av rösterna. Minst röster fick Socialdemokraterna i Danderyds kommun där 6,7 procent röstade på partiet. Votes for the Social Democratic Party in per cent The Social Democratic Party got the strongest support in Smedjebacken where they got 59.4 percent of the votes. The party had the least support in Danderyd where 6.7 percent voted for the party. Statistiska centralbyrån 31

30 Valresultat Allmänna valen 2010 Del 3 Karta 8 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Andel röster för Vänsterpartiet (V) i procent Elections to the Municipal Councils in 2010 by municipality. Votes for the Left Party (V) in per cent Storstockholm Storgöteborg Stormalmö Andel röster för V i procent 48,6-55,6 9,1-48,6 5,3-9,1 2,9-5,3 0,4-2,9 Andel röster för Vänsterpartiet Vänsterpartiets starkaste kommun blev Fagersta där partiet fick 55,6 procent av rösterna i kommunfullmäktigvalet. Vänsterpartiets svagaste kommun blev Gnosjö, partiet fick endast 0,4 procent av rösterna. Votes for the Left Party in per cent In Fagersta the Left Party received the strongest support with 55.6 percent of the votes. In Gnosjö the party got the least support with 0.4 percent of the votes. 32 Statistiska centralbyrån

31 Allmänna valen 2010 Del 3 Valresultat Karta 9 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Andel röster för Sverigedemokraterna (SD) i procent Elections to the Municipal Councils in 2010 by municipality. Votes for Sweden Democrats (SD) in per cent Storstockholm Storgöteborg Stormalmö Andel röster för SD i procent 9,4-19,2 5,6-9,4 3,6-5,6 2,2-3,6 0,4-2,2 Andel röster för Sverigedemokraterna Sverigedemokraternas starkaste kommun blev Bjuv där partiet fick 19,2 procent av rösterna. Minst stöd hade Sverigedemokraterna i Malå kommun, där partiet endast fick 0,4 procent av rösterna. Votes for the Left Party in per cent Sweden Democrats strongest municipal were Bjuv where they got 19.2 percent of the votes. Least Support the party had in Malå, 0.4 percent of the votes. Statistiska centralbyrån 33

32 Valresultat Allmänna valen 2010 Del 3 Karta 10 Kommunfullmäktigvalen 2010 efter kommun. Andel röster för övriga partier (ÖVR) i procent Elections to the Municipal Councils in 2010 by municipality. Votes for other parties (ÖVR) in per cent Storstockholm Storgöteborg Stormalmö Andel röster för ÖVR i procent 14,9-34,5 7,6-14,9 3,7-7,6 1,0-3,7 0-1,0 Andel röster för övriga partier Övriga partier än riksdagspartierna (M, C, FP, KD, MP, S, V och SD) fick flest röster i Åsele kommun med 34,5 procent av rösterna. I totalt fem kommuner blev övriga partier helt utan röster i valen till kommunfullmäktige. Votes for other parties in per cent Other parties than M M, C, FP, KD, MP, S, V och SD received most votes in Åsele, 34.5 percent of the votes. In five municipals other parties didn t get any votes at all. 34 Statistiska centralbyrån