Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-005 Sida 1/17 Innehållsförteckning Bilageförteckning... 2 1.Grunddel - Administrativa uppgifter... 3 2.Textdel Huvuddelen av miljörapporten... 4 1. Verksamhetsbeskrivning... 4 2. Tillstånd... 4 3. Anmälningsärenden beslutade under året... 4 5. Tillståndsgiven och faktisk belastning... 5 Mottaget externslam... 5 6. Ledningsnät och flödesbelastning... 5 Inkommande flöde, nederbörd, vattenföring och ovidkommande vatten... 6 Bräddat avloppsvatten... 6 Bräddning på ledningsnät och pumpstationer... 6 7. Gällande villkor i tillstånd... 7 8. Naturvårdsverkets föreskrifter... 10 SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse.... 10 SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket,... 11 9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa... 11 Utvärdering av analysdata... 11 Riktvärde - Kvartalsmedelvärde... 11 Analysresultat Metaller i inkommande och utgående vatten.... 12 Analysresultat Slam från Rengsjö, Flästa och Växbo... 12 Analysresulat - Slam från Arbrå... 13 Långtidstrender avvattnat slam... 13 Recipientkontroll... 13 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner... 14 Driftkontroll samt kalibrering och loggning av processvärden... 14 Egenkontroll... 14 11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm... 14 12. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. 14 Energi produktion och användning... 14 Transporter.... 15 Råvaror... 15 13. Användning och ersättning av kemiska produkter mm... 15 14. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet.... 15 Avvattnat slam... 15 Annat icke miljöfarligt avfall... 15 Miljöfarligt avfall... 15 15. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa... 16
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-005 Sida 2/17 Bilageförteckning Bilagor: Bil. A Bil. B Bil. C Bil. D.1 Bil. D.2 Bil. E Bil. F Bil. Y Processbeskrivning med process-schema Bräddat vatten vid reningsanläggningen. Bräddat vatten på ledningsnätet. Resultat från slamanalyser Resultat från slamanalyser, utvärdering av slamkvalitet ur ett revaq perspektiv Utförda åtgärder på ledningsnät och pumpstationer Kemiska produkter, miljöfarligt avfall och övrigt avfall Resultat utsläppskontroll
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-005 Sida 3/17 1. Grunddel - Administrativa uppgifter Huvudman: Bollnäs kommun Organisationsnummer: 212000-2361 Gatuadress: Teknik-, service- och fritidsförvaltningen Postnummer, ort: 821 80 BOLLNÄS Kontaktperson: Teknisk chef: Anders Aune Telefonnummer: 0278-250 00 Anläggningens namn: Arbrå reningsverk Av 6 Anläggningsnummer: 2183-018 Fastighetsbeteckning: Forsön 1:4 Besöksadress: Idrottsvägen 45/ PL317 Postnummer, ort: Kommun: 820 10, Arbrå Bollnäs Kontaktperson i miljöskyddsfrågor: Ylva Jedebäck Lindberg, 0271-57541 Kontaktperson på plats Sven-Åke Olsson, tel 0278-406 88 E-post: info@helsingevatten.se Huvudbransch och tillhörande kod: 90.001-1 (B) Ev övriga branscher och koder: - Kod för farliga ämnen: - Kod för avgifter: 90.001-1.3 Tillståndsgivande myndighet Länsstyrelsen Gävleborgs län Tillståndsdatum: Länsstyrelsen 1998-11-09 Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Miljöledningssystem: Nej Bollnäs kommun är ägare och miljöansvarig för de allmänna VA-anläggningarna. Enligt beslut i kommunfullmäktige är tekniska nämnden huvudman för de allmänna VA-anläggningarna. Kommunens kontaktperson är teknisk chef, Anders Aune, tel 0278-25000. Fr o m 2010-04-01 utförs driften av de allmänna VA-anläggningarna av Helsinge Vatten AB, som ägs gemensamt av Bollnäs och Ovanåkers kommun. Denna miljörapport har upprättats av Helsinge Vatten AB.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-005 Sida 4/17 2. Textdel Huvuddelen av miljörapporten 1. Verksamhetsbeskrivning Avloppsreningsverket renar vatten från samhällena Bollnäs tätort med angränsande bebyggelse och är dimensionerad för 3250 pe. Anläggningen är utförd för mekanisk rening (galler, sandfång (luftat), biologisk rening enligt aktivslammetoden med BIO-P-process samt kemisk rening med efterfällning. Som fällningskemikalie används PAX XL100. Slam från processen förtjockas och avvattnas genom centrifugering. Det renade avloppsvattnet avleds till Ljusnan. Utförlig beskrivning av reningsprocessen bifogas i bilaga enligt bilageförteckning Utsläppsvärdena både i avseendet koncentration till recipient och totalmängd under året för BOD7 och P-tot var låg med god marginal under gällande riktvärden och gränsvärden. Den huvudsakliga miljöpåverkan från verksamheten utgörs av utsläpp av BOD7 och fosfor från tätorterna Orbaden, Vallsta och Arbrå till Ljusnan. Utsläppen är reglerade enligt tillståndet. Utsläppsvillkoret uppfylls normalt med god marginal. Vid anläggningen hanteras slam, vilket kan ge upphov till luktstörningar. Utsläpp till luft i form av stoft har bedömts vara av sådan omfattning att det ej är störande för närboende. Buller sker endast dagtid genom transporter till och från anläggningen och bedöms vara av sådan omfattning att det inte är störande för närboende. 2. Tillstånd Länsstyrelsen i Gävleborgs län har i ett beslut, daterat 2009-01-21 med beslutsnummer 551-1706-05, lämnat Bollnäs kommun tillstånd enligt miljöskyddslagen för fortsatt utsläpp av avloppsvatten från tätorterna Orbaden, Vallsta och Arbrå till Ljusnan. Tillståndsbeslutet gäller en anslutning av 3250 personekvivalenter. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Lst 1998-11-09 Länssyrelsen Beslutsnummer 551-1706-05, tillstånd baserat på en anslutning av 3250 personekvivalenter. Lst 2009-01-21 Länsstyrelsen Slutliga villkor 3. Anmälningsärenden beslutade under året Datum Beslutande myndighet Ärende Inga anmälningsärenden.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-005 Sida 5/17 4. Andra gällande beslut Datum Beslutande myndighet Ärende 2008-04-10 Länstyrelsen Anmälan om överledning av avloppsvatten från Simeå till Arbrå avloppsreningsverk. Anmälan kommer inte att genomföras. Istället byggs ett nytt reningsverk i Simeå 5. Tillståndsgiven och faktisk belastning I beslutet från 2009 anges att reningsverket är dimensionerat för en anslutning av 3250 pe. Parameter 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Pe (BOD7) 1858 2590 3238 1996 1850 3376 2173 2476 PE (deb.avloppsvatten) 2612 2605 2677 2815* 2772* 2889* 2708* 2682 I tabellen ovan räknas med 0,070 kg BOD7/person och dygn. Vid mätning av vatten används 175 l/person och dygn som schablonvärde. * Värdet har korrigerats. Det var tidigare baserat på mängden debiterat dricksvatten. Beräkningen ska istället baseras på mängden debiterat avloppsvatten. Som syns i tabellen ovan så ger beräkning av antalet anslutna pe med hjälp av BOD7 varierande värde från år till år. Detta beror sannolikt på att det baseras på endast 12 dygnsprover per år, på detta sätt får man en osäkerhet i det beräknade medelvärdet för BOD7-halten. Mätning av renvattenförbrukningen hos avloppsanslutna abonnenter är ett betydligt mer tillförlitligt sätt att beräkna antal anslutna personer, detta eftersom vattenförbrukningen varierar i liten grad från år till år. Mottaget externslam Arbråverket tar hand om och avvattnar slam från de små reningsverken i Rengsjö, Växbo och Flästa samt enskilda avloppsanläggningar i form av slutna tankar (ej trekammarbrunnar). Under året har verket också tagit emot mindre mängdet slam från Häggesta och Kilafors reningsverk. Detta pga problem med avvattningsutrustningen på Häggesta. Totalt tog verket emot 424 m³ från enskilda slutna tankar och ca 1883 m³ från de externa verken. 6. Ledningsnät och flödesbelastning Totalt finns 12 st avloppspumpstationer, varav en station som används enbart sommartid och förvaltas av fritidsförvaltningen, badhuset Arbrå. Denna station saknar bräddutlopp. Bräddningspunkter/nödutlopp finns på resterande pumpstationer, på vissa ställen på nätet samt vid avloppsreningsverket. Sju av pumpstationerna är lite större med dubbla pumpar. De är kopplade med larm till dator på Häggesta. När det bräddar registreras hur lång tid det bräddar samt vilket datum bräddningen inträffat. De mindre stationerna är utrustade med en vipp-mätare som registrerar antal bräddningar och antal minuter det bräddar. De här mätarna kan påverkas och felaktigt registrera bräddningar om man råkar spola vatten på dem när man spolar rent pumpstationen. Bräddad tid skrivs upp i loggbok när kontroll av pumpstationen görs. Flödet genom dem är
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-005 Sida 6/17 väldigt litet, eftersom ett fåtal fastigheter är anslutna. Underhåll av ledningsnätet sker kontinuerligt. Det finns en förnyelse- och åtgärdsplan och ett politiskt mål att förnya 1% av ledningsnätet per år. Investeringsbudgeten omfattar både förnyelse (sanering) av befintligt ledningsnät och utbyggnad av dagvattenledningar. Under året förnyades 4747 meter ledningar i hela Bollnäs kommun. Den sammanlagda sträckan ledningsnät i kommunen är ca 819 km, förnyelsen 2011 motsvarar ca 0,58% av ledningsnätet. I Arbråområdet förnyades totalt 675 meter under året, se bilaga enligt bilageförteckning. Utöver planerat underhåll utförs nödutryckningar för att åtgärda stopp i pumpstationer, ledningar mm. Inkommande flöde, nederbörd, vattenföring och ovidkommande vatten Kontroll av avloppsvattenflödet sker genom kontinuerlig mätning i enighet med fastställt kontrollprogram. Under år 2011 behandlades totalt 317408 m 3 avloppsvatten. Andelen ovidkommande vatten var 46 %. Se nedanstående tabell för en jämförelse av perioden 2005-2011. Nederbörd, inkommande, producerat, debiterat, ovidkommande och ej debiterat vatten Parameter 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Inkommande avloppsvatten (m 3 ) 300 678 395000 306 363 374 042 386 918 331 113 317408 Debiterat vatten (m 3 ) 166 394 170997 179806 177049 184507 172961 171338 Ovidkommande vatten (%) 45 47 41 53 52 48 46 Bräddat avloppsvatten Bräddning har skett tre gånger under året. Den största mängden bräddflöde inträffar under 14 dagar i början av april i samband med vårfloden, en gång i september (ej provtaget) och en gång under julhelgen pga strömavbrott. Totala volymen var 841 m³, dvs i storleksordningen av ca ett dygnsmedelflöde. Provuttag på bräddat vatten från april visar att halter av BOD och fosfor är kraftigt utspädda i jämförelse med halter vid normala flöden. Det sammanlagda utsläppet pga bräddning är 1,39 kg fosfor och 52,6 kg BOD. Bräddning på ledningsnät och pumpstationer Bräddning har ej registrerats vid någon pumpstation
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-005 Sida 7/17 7. Gällande villkor i tillstånd Villkor 1. Verksamheten skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden har uppgett eller åtagit sig i ansökningsärendet om inte annat framgår av detta beslut. Villkor 2. Reningsanläggningen skall drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med samtidig låg kemikalie- och energiförbrukning. Villkor 3. Endast fällningskemikalier med lågt tungmetallinnehåll får användas. Byte av fällningskemikalie får endast ske efter godkännande av tillsynsmyndigheten. Behandlingen av avloppsvattnet utförs i huvudsak enligt vad som har angivits i ansökningshandlingarna. Vi försöker alltid att driva reningsverket optimalt. Den fällningskemikalie som har använts, PAX-XL 100, har lågt tungmetallinnehåll och är godkänd av tillsynsmyndigheten. Villkor 4. Provtagningsplats för uttag av representativa prover på inkommande och utgående vatten, bräddat vatten samt nödutsläpp skall finnas enligt SNFS 1993:9. Angivna provtagningsplatser finns för inkommande och utgående vatten samt för bräddat vatten. Bräddad volym mäts och registreras dagligen. Villkor 5. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att anläggningen helt eller delvis måste tas ur drift får tillsynsmyndigheten medge tillfälligt överskridande av villkoren. Tillsynsmyndigheten skall i god tid ger tillfälle att föreskriva nödvändiga åtgärder för att begränsa föroreningsutsläppen.. Villkor 6. Om besvärande lukt eller andra olägenheter uppstår i omgivningen p g a slamhantering eller annat skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka störningar. Inga underhållsarbeten som har inneburit behov av att tillfälligt överskrida villkoren har ägt rum under 2011. Inga klagomål på lukt har förekommit. Villkor 7. Buller från anläggningen inklusive transporter inom området skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån vid närmaste bostad inte överskrider riktvärdena: 55 db(a) dagtid (kl 07-18) 50 db(a) kvällstid (kl 18-22) 45 db(a) nattetid (kl 22-07) Den momentana ljudnivån nattetid får inte överskrida 55 Inga klagomål avseende buller har förekommit.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-005 Sida 8/17 db(a) som riktvärde vid närmaste bostadsbebyggelse. Villkor 8. Kemikalier och miljöfarligt avfall skall förvaras på sådant sätt att eventuellt spill kan samlas upp och inte förorena mark, recipient eller vatten som skall eller har behandlats i anläggningen. Kemikalier och farligt avfall skall vara noggrant märkta med innehåll. Kemikalie- och avfallshanteringen sker på det sätt som föreskrivs i villkoret. Villkor 9. En förteckning skall upprättas över de kemikalier och kemiska produkter som används i verksamheten. Förteckningen skall uppdateras årligen och redovisas i miljörapporten. Kemikalieregister via Eco-Online. Villkor 10. Industriellt avloppsvatten av sådan karaktär att anläggningens funktion nedsätts eller andra olägenheter uppstår, skall inte tillföras anläggningen. Kommunens allmänna bestämmelser för VA (ABVA) innehåller förbud för abonnenter att tillföra sådant avloppsvatten. Numera tillförs endast sanitärt avloppsvatten från anslutna industrier, d v s inget industriellt processavloppsvatten tillförs reningsverket Villkor 11. Avloppsledningsnätet inklusive utloppsledningen från verket skall fort-löpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt begränsa utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten samt mängden ovidkommande vatten in till avloppsreningsverket. Avloppsledningsnätet underhålls på det sätt som föreskrivs i villkoret. Plan och budget finns. Utförda åtgärder under 2011 framgår av bilaga enligt bilageförteckning. Villkor 12. Ett reviderat förslag till kontrollprogram skall lämnas till tillsynsmyndigheten inom tid som tillsynsmyndigheten bestämmer. Kontrollen 2010 följde vårt förslag till kontrollprogram 2000-01-14 samt det årliga provprogram som översänds till Länsstyrelsen i början av varje år. Ett uppdaterat kontrollprogram kommer att lämnas senast 2011-04-15. Villkor 13. En förstagångsbesiktning skall utföras inom 6 månader efter ombyggnad och upprustning av reningsverket. Förstagångsbesiktning har utförts. Villkor 14. Halten i utgående behandlat avloppsvatten till recipient Riktvärdena har hållits under samtliga månader.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-005 Sida 9/17 från som rikt och kvartalsmedelvärden högst innehålla 0,3 mg/l totalfosfor samt 10 mg/l BOD 7. Villkor 15. Utsläpp av organisk substans och fosfor från behandlat samt vid verket bräddat avloppsvatten får fram till den 31 december 2013 som gränsvärde per år inte överstiga 4800 kg BOD 7 och 180 kg totalfosfor och från den 1 januari 2014 som gränsvärde per år inte överstiga 4400 kg BOD7 och 155 kg totalfosfor. Gränsvärden har ej överskridits.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-005 Sida 10/17 8. Naturvårdsverkets föreskrifter Naturvårdsverkets föreskrifter Aktuell Ej aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:1 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. X X X X X Två föreskrifter är riktade speciellt till kommunala reningsverk. SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse. På inkommande avloppsvatten tas ett dygnsprov ut en gång i månaden. På utgående avloppsvatten tas ett dygnsprov ut två ggr per månad. Följande analyser utförs. COD, BOD7, P-tot, N-tot: Reningsanläggning mellan 2000 och 10000 pe Analysschemat följer tabell 1 i SNFS 1990:14. Utöver ovanstående analyser utförs även analys av Aluminium, suspenderad substans, och ph på utgående vattenflöde. För analyser av uttagna prov anlitades ALcontrol AB de är ackrediterade av SWEDAC. Vid rapportering har årsmedelvärde för inkommande och utgående avloppsvatten beräknats enligt nedanstående formel. Antalet provresultat är 24 dygnsprov. Vid de tillfällen provresultatet har rapporterats som <rapporteringsgräns så har rapporteringsgränsen använts som numeriskt värde. För att erhålla ett dygnsflöde vid beräkning av dygnsmängder på BOD och P-tot har den avlästa totala årsvolymen delats med 365. koncentration provdygnsflöde = massa/år =mg /l provdygnsflöden flöde/ år Analysresultat redovisas i följande bilagor enligt bilageförteckning
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-005 Sida 11/17 SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, Reningsverket är REVAQ-certifierat för att kunna levereras som kvalitetsstämplat slam till jordbruk. Under 2011 har ingen slam levererats till jordbruket. Vid användning av slam i jordbruk så krävs att följande analyser utförs. Torrsubstans och glödgningsförlust, ph Totalfosfor, Totalkväve, Ammoniumkväve (NH4-N) Hg, Cd, Pb, Cu,. Zn, Cr och N Under året har 4 slamprover tagits ut och skickats på analys. Analysresultat redovisas i bilaga enligt bilageförteckning. 9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa Utvärdering av analysdata Riktvärde - Kvartalsmedelvärde BOD 7 (mg/l) Villkor nr 14 i gällande tillstånd anger riktvärden där medelvärdet per månad för BOD och fosfor får vara max 10 mg/l och 0,3 mg/l. Kvartalsmedelvärdet har beräknats genom att ta ett medelvärde av de avlästa haltresultaten per kvartal. Detaljerad redovisning av analysresultat redovisas i tabellform i Bilaga Y detaljerade analysresultat P-tot (mg/l) Riktvärden 10 mg/l 0,3 mg/l Q1 5,2 0,09 Q2 9 0,08 Q3 3,8 0,07 Q4 3,7 0,09 Tillfällen då något av riktvärdena överskrids Riktvärden 10 mg/l 0,3 mg/l 2011-04-27 12 0,07 2011-05-09 27 0,07 Alla kvartalsmedelvärden för BOD samt fosfor ligger under riktvärdet. Det andra kvartalet ligger BOD nära riktvärdet. Det beror på att det under april registrerades två värden där BOD överskred riktvärdet. Övriga värden har varit inom riktvärdet. Gränsvärde - Årsmedelvärde Villkor nr 15 i gällande tillstånd tillåter ett fosfor och BOD-utsläpp på max 12,5 kg BOD 7 /dygn och max 0,5 kg fosfor per dygn. Sammanställningen över analysresultat visar att reningsverket klarar dessa gränser med god marginal. Parameter 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 BOD7: utsläpp (kg/dygn) 5,53 7,99 4,43 6,84 8,30 4,66 6,10 Fosfor: utsläpp (kg/dygn) 0,163 0,286 0,125 0,148 0,141 0,109 0,07
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-005 Sida 12/17 Analysresultat Metaller i inkommande och utgående vatten. Som en del av Revaq-certifieringen ska arbråreningsverk utföra undersökningar för att ta reda på metallhalt i inkommande och utgående avloppsvatten. Under året genomfördes en sådan provtagningsserie på inkommande avloppsvatten. Provtagningsperioden startade 2010-08-27 och avslutades 2010-10-03. Provet delades upp så att en del gick till Alcontroll och en del till ALS. Något provuttag från utgående avloppsvatten genomfördes ej. Prover på inkommande och utgående är inplanerade för 2012 Nedanstående tabell sammanställer resultatet från proverna. Inkommande avloppsflöde till Arbrå Reningsverk. ALS AlControll Mikrogram/liter Mikrogram/liter As 0,581 B 23,3 Cd 0,148 0,12 Co 0,656 Cr 1,99 1,2 Cu 54,6 36 Hg 0,0498 0,13 Mo 1,30 Ni 2,63 1,6 Pb 3,79 2,3 V 2,15 Zn 179 89 P 5330 mg/l 5700 mg/l Analysresultat Slam från Rengsjö, Flästa och Växbo Slamprov från de mindre renignsverken har inte tagits ut under 2011, prover är dock inplanerade för 2012.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-005 Sida 13/17 Analysresulat - Slam från Arbrå Arbrå reningsverk har skickat 467 ton slam till Borab för deponitäckning. Analysfrekvensen för slam i arbråreningsverk är fyra gånger per år, en gång per kvartal. Proverna skickas till Alcontroll för analys, medelvärden för slamanalyserna redovisas i bilaga enligt bilageförteckning. Med utgångspunkt från analysresultaten så innbebär det ett utsläpp av 0,05 kg kadmium via slammet. Omräknat till jämförelse per pe så ger detta ett utsläppsvärde på 17,6 mg/person och år. Kvoten kadmium i förhållande till fosfor är ca 22 mg kadmium/kg fosfor, vilket är ett lågt och bra värde. Med utgångspunkt från uppgifter om kadmiuminnehåll i fällningskemikalien så kommer ca 30% av kadmiumet från PAX XL100. Långtidstrender avvattnat slam Långtidstrender visar årsmedelvärdet för halterna av bly och kadmium i slammet, trenden är är att halterna i slammet sjunker. Reningsverket är certifierat enligt revaq och driver ett kontinuerligt förbättringsarbete för att sänka bland annat mängden kadmium i slammet. 2,500 40,000 2,000 30,000 1,500 20,000 1,000 10,000 0,500 0,000 0,000 1994 1998 2002 2006 2010 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 1992 1996 2000 2004 2008 Pb Cd Gränsvärde Bly=100 Gränsvärde Kadmium=2 Recipientkontroll Recipienten Voxnan kontrolleras och rapporteras årligen av Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund genom samordnad recipientkontroll
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-005 Sida 14/17 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Driftkontroll samt kalibrering och loggning av processvärden Mätutrustning kalibreras, servas och underhålls i enlighet med gällande kontrollprogram. Mätutrustningen har under året fungerat tillfredsställande. Utöver de analysprover som skicka till lab så utförs under året ett antal löpande kontroller på verket. T ex kalibrering av utrustning och loggning av processvärden. Värden samlas i loggbok och viss sammanställning sker vid årets slut. Egenkontroll Analyser utförs på prover enligt ett på förhand fastställt provtagningsschema. Egenkontrollen för verksamheten vid avloppsreningsverket i Arbrå regleras av förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Kontrollprogrammet i egenkontrollen baseras på ett kontrollprogram beslutat av Länsstyrelsen i Gävleborgs län 2000-01-14. 11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Allvarliga tillbud och störningar för reningsverket dokumenteras i driftjournal som förvaras i pärm på Arbrå reningsverk. Inga allvarliga tillbud eller störningar har inträffat under året. Driftstörningar, klagomål och avbrott som avser ledningsnätet registreras av ledningsnätschefen i sin dator. Inga allvarliga tillbud eller störningar har förekommit under året avseende ledningsnätet i Arbrå. Varje år finns ett antal återkommande mindre störningar i form av avloppstopp, dessa åtgärdas omgående. Att utföra åtgärder för att förebygga dem sker kontinuerligt genom planerad förnyelse av ledningsnät. 12. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Energi produktion och användning Arbrås reningsverk har ingen egen värmeproduktion. Verket värms med el sommartid och vid behov med olja vintertid. Totalt elkonsumtion under året till reningsverket var 516600 kwh, 35000 kwh av detta avleddes till den del av reningsverket som används av ledningsnätspersonal. Stabilisering av slammet sker aerobt och är en process med hög energiförbrukning. Elanvändningen beror i viss mån även på inkommande belastning av syreförbrukande ämnen (mer energi krävs för luftningen). Under året har inga åtgärder utförts för att minska verkets förbrukning av energi. 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Avloppsvattenflöde m 3 /år 300678 395000 306363 374041 386918 331 113 317408 Elanvändning totalt kwh/år 365000 399000 483273 481288 Elanvändning kwh/m 3 1,21 1,01 1,46 1,52
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-005 Sida 15/17 Inköp av eldn.olja m 3 /år 7,1 12-7,6 7,6 11,4 7,4 Transporter. Avvattnat slam transporteras till BORAB för användning som täckmaterial på sävstås avfallsdeponi. Grovrens transporteras till Sävstaås värmeverk och förbränns. Slam från de mindre reningsverken och avloppsvatten från privata slutna tankar transporteras till reningsverket för avvattning. Råvaror Verksamhetens huvudsakliga råvara är avloppsvatten. Vid behandling används vissa kemikalier i samband med fällning och avvattning. 13. Användning och ersättning av kemiska produkter mm Verksamhetens huvudsakliga förbrukning av kemikalier sker i form av fällningskemikalier och polymer för avvattning Fällningkemikalie: PAX XL100 72 037 kg (inköpt) Polymer för avvattning: Zetag 7565 1600 kg (inköpt) Under året har inga nya kemiska produkter tagits in till verket. Förra årets upphandling har inte lett till några förändringar i kemikalieinköp. Fällningsprocessen bedrivs så optimalt det går. Genom REVAQ-certifieringen ställs krav på låga halter av tungmetaller i slammet. Vi har därför valt att använda PAX XL100, som är en lite dyrare fällningskemikalie men som har lägre innehåll av tungmetaller än andra aluminiumprodukter. Använda kemikalier redovisas i bilaga enligt bilageförteckning. Bilagan redovisar också mängd tungmetaller som tillförts slammet via fällningsmedlet. 14. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Avvattnat slam Under 2010 producerades sammanlagt 467 ton avvattnat slam med genomsnittlig TS-halt 20,25 %. Slam från Arbrå reningsverk är REVAQ-certifierat och kan därför spridas på jordbruksmark. Slammet hade god kvalitet under 2011 och uppfyllde kraven för åkermarkspridning, men inget slam har levererats till jordbruk på grund av att det saknats avtal om mellanlagringsplatser nära jordbruksmark. Allt avvattnat slam har istället transporterats till BORAB för tillverkning av anläggningsjord/täckmaterial. Resultat från slamanalyserna redovisas i bilaga enligt bilageförteckning. Annat icke miljöfarligt avfall Förutom slam avskiljdes ca 4500 kg pressat grovrens, vilket transporterades av Reaxcer till Sävstaås avfallsanläggning i Bollnäs för energiåtervinning i form av fjärrvärme. Under året avlägsnades 2900 kg sand vilet transporterades till Borab. Miljöfarligt avfall Endast mindre mängder miljöfarligt avfall (spillolja, färgrester mm) uppkommer vid avloppsreningsverket. Avfallet transporteras av driftteknikerna till Häggesta avloppsreningsverk, sorteras i avsedda behållare och
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-005 Sida 16/17 transporteras sedan vid behov ill BORAB. En sammanställning av miljöfarligt avfall som uppkommit i verksamheten finns i bilaga enligt bilageförteckning
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-005 Sida 17/17 15. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa I samband med senaste tillståndsprövningen togs en miljökonsekvensbeskrivning fram. Den är allt väsentligt fortfarande aktuell. Riskerna i verksamheten undersöks 1 gång per år med skyddsronder. Elbesiktning samt kontroll av tryckkärl, kompressortankar, lyftblock och automatportar sker vart tredje år med extern kontrollant. Under 2010 har inga speciella åtgärder utförts för att minska risker som kan ge uphov till olägenheter för miljö eller människors hälsa. De huvudsakliga riskerna i verksamheten är: 1. Översvämning av källarvåningar pga stopp i avloppledningar 2. Arbetsmiljörisker såsom biologisk smitta, infektion, exponering för explosiv avloppsgas, giftigt svavelväte, kemikalier och syrefattiga miljöer. Det förekommer även halk- och klämrisk samt risk vid elarbeten. 3. Processutslagning genom strömbortfall eller genom förorening i avloppsvattnet. 4. Förorening av dricksvatten på grund av återsug i spolslangar. 5. Bortfall av larm och styrsystem genom bortfall av telekommunikation och radio. Sedan tidigare (år 2001) finns en riskanalys som berör reningsverken i Arbrå, Kilafors och Häggesta. Riskanalysen är uppdelad i två delar: 1. Bedömning av konsekvenser av bräddning av orenat avloppsvatten. Riskanalysen är av sådan art att den inte behöver revideras rutinmässigt. 2. Riskanalys gällande de kemiska produkter som används i verksamheten. Riskanalysen omfattar risker ur både arbetsmiljösynpunkt och miljösynpunkt. Den revideras i samband med byte av kemikalier. Utöver dessa riskanalyser som berör reningsverket och risk för utsläpp så finns även en riskanalys som tagits fram i samband med REVAQ-certifieringen. Den fokuserar på risker i samband med konsumtion av livsmedel som producerade på åkermark som gödlats med slam.