RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS UTIFRÅN LAG OM EXTRAORDINÄRA HÄNDELSE



Relevanta dokument
Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys Målet med krisberedskap

Styrel. Inriktningsdokument för prioriteringsordning. Anna Rinne MSB

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun

Risk- och sårbarhetsanalys för Askersunds kommun

Prioriteringsordning och planeringsunderlag för Styrel 2015

SAMÖ Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar

VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS

Samhällsskydd Kent Bengtsson/Michael Lindberg KFSH/13/0164

GRUNDER FÖR BIDRAG TILL ENSKILD VÄG- HÅLLNING

Central krisledningsplan för Örebro kommun

Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället

Kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Östra Göinge kommun mandatperioden

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse

STADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING. Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet

Antagen av kommunfullmäktige

Verksamhetsplan HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

SAMRÅD, enkelt planförfarande Tillägg till plan- och genomförandebeskrivning

HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN

ehälsa i praktiken . vad är gjort hittills inom insatsområdet för Gemensam informationsstruktur? Leif Wikman, Piteå kommun

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

Riktlinjer för systematiskt säkerhetsarbete och säkerhetsorganisation för Malung-Sälens kommun.

Handlingsprogram

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd

PM RISKINVENTERING. Daftö Feriecenter. Strömstad kommun. Uppdragsnummer: Uppdragsnr: Datum: Antal sidor: 8.

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se

Operativa riktlinjer. Beslutad

Befolkningsutveckling Knivsta Snabbast växande kommuner (Knivsta 6:e snabbast)

Regler för fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola eller fritidshem

Reglemente för barn- och utbildningsnämnden i Ljungby kommun

Riktlinjer för förskola och pedagogisk omsorg/familjedaghem i Haninge kommun

Tisdagen den 2 mars 2010 i Sammanträdesrummet Möckeln, Skrantahöjdsvägen 35, klockan

FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 2.7 Renhållningstaxa för Vingåkers kommun att gälla från

Risker och förmågor utmaningar idag och i framtiden

Räddningstjänsten Östra Blekinge Dnr /171. Prestationsmål för Räddningstjänstens förebyggande verksamhet år

Utöver vad som anges i Kommunallagen (KL) gäller nedanstående bestämmelser.

Bolagspolicy. Ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag. Antagen av kommunfullmäktige den 28 januari 2016, 1

Kristina Frigert (M), ordförande Ola Strand (KD) Birgitta Granström (S) Mats Nilsson (S) Stina Espenkrona (KD) Lena Linke (MP)

Riktlinje för anhörigstöd

Plats och tid Vilundarummet, plan 8, kommunhuset, Dragonvägen 86 Onsdag den 22 februari 2012, klockan

Laholms kommuns författningssamling 3.9

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Plats och tid Höörsalen, Kommunhuset, kl

Analysrapport: Studieresa Nederländerna ur ett utrymningsperspektiv

Stadgar SACO-S-förening (motsvarande)

Flaggpolicy för Knivsta kommun KS-2012/376

Socialnämnden

PM Riskanalys för kv Åran och Nätet

REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN

Gode mannens och förvaltarens uppdrag

Bilaga 2. POSOM-plan

Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde

Handelsmannen, Glumslöv, Landskrona

Jan Plantin (M) K ristina Pettersson (S) Å ke Malmqvist (MP), ersättare för Karl Arne Larsson (C) 17. Medborgarkontoret, Östervåla 28 januari 2014

Styrelsekonferensen den augusti 2007 Av arbetsutskottet bearbetat underlag

Överenskommelsen har träffats mellan

Styrgrupp och Projektledningsgrupp. Minnesanteckningar, möte Styrgruppen och Projektledningsgruppen Miljösamverkan Skåne

Västbus riktlinjer uppdrag och organisation inom Göteborgsområdet

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Sida Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum

LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN. Risk- och sårbarhetsanalys Publ.nr 2015:30

att bidra till underlag för samhällsplanering och annan verksamhet av betydelse för vattenförhållandena

Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Dokumentansvarig Diarienummer Senast reviderad Giltig till

Miljö- och byggkontoret

FÖRSLAG MÅLSÄTTNINGAR FÖR DELGENERALPLAN FÖR BRÄNDÖ

Konferens om landstingens krisberedskap Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande

Rapport 2012:28. Risk- och sårbarhetsanalys klarar Stockholms län krisen?

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket Ur GSD Blå kartan, diarienummer

Risk- och sårbarhetsanalys (RSA) med åtgärdsplan för mandatperioden

Region Jämtland Härjedalens risk- och sårbarhetsanalys Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Brukningsavgifter. År 2016

Lag (2003:778) om skydd mot olyckor / LSO Statlig / kommunal räddningstjänst

Inriktningsplan för åren (3 år)

REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN

Reglemente för kommunstyrelsen och nämnderna i Ljusdals kommun

Risk- och sårbarhetsanalys Karlstadsregionen

Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/ Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003.

Bolagsordning för AB Strömstads Badanstalt

INSTRUKTION FÖR DEN VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN I MÄLARHAMNAR AB

Revidering av Grundförutsättningar Torneträsk Riksgränsen

Lokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Katrineholm

Lokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Uddevalla

Bolagsordning för Stockholmsregionens Försäkring AB

Ägardirektiv. Fastighets AB Vänersborg. Antagen av kommunfullmäktige , 174

Yttrande över Strategi för regional samordning. och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlans län.

Samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsinriktning

för verksamheten i Regional avfallsanläggning i mellersta Bohuslän Aktiebolag (RAMBO) nedan kallat Bolaget.

Samrådshandling Enkelt planförfarande PLANBESKRIVNING. Förslag till detaljplan för fastigheten FISKETORP 1:28 Fisketorp Hede

Utställt förslag till Översiktsplan för Olofströms kommun - Nära till allt!, aktualitetsprövad , Blekinge län

HÖGSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (18) Kommunledningsutskottet

Avtal mellan Kalmar kommun och Kalmar Sotning och Ventilation AB

Bolagsordning. Fastighets AB Vänersborg. Antagen av kommunfullmäktige , 174

REGLEMENTE SERVICENÄMNDEN I MORA, IS/IT

PM-Riskutredning för ny detaljplan Bockasjö 1, Borås

Ett första steg mot en nationell riskbedömning nationell riskidentifiering

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 21 november 2007

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Transkript:

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS UTIFRÅN LAG OM EXTRAORDINÄRA HÄNDELSE Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-11-16

Innehåll 1. Beskrivning av kommunen och dess geografiska område... 5 1.1. Ansvarsområde och uppgifter... 5 1.2. Organisation... 6 1.3. Författningar som har beaktats i redovisningen... 7 1.4. Övergripande beskrivning av kommunens geografiska område... 7 2. Beskrivning av arbetsprocess och metod... 8 2.1. Arbetsprocess... 8 2.2. Metod... 8 2.3. Deltagande interna, externa och privata aktörer... 8 2.4. Material och underlag som använts för arbetet... 9 2.5. Avgränsningar... 9 3. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område... 9 3.1. Sammanfattning och analys, identifierad samhällviktig verksamhet:... 9 4. Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet... 9 4.1. Kritiska beroenden listas i bilagorna 2.1-2.4. Bilagorna skall sekretessprövas innan eventuell utlämning sker.... 9 5. Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område... 10 5.1. Sammanfattning och analys av identifierade risker per typområde.... 10 5.1.1. Naturhändelser... 10 5.1.1.1. Värmebölja... 10 5.1.1.2. Storm... 10 5.1.1.3. Snöoväder... 10 5.1.1.4. Skyfall/översvämning... 10 5.1.1.5. Skogsbrand... 10 5.1.2. Olyckor... 10 5.1.2.1. Kärnteknisk olycka... 10 5.1.2.2. Utsläpp olja/sjöfartsolycka... 10 5.1.2.3. Utsläpp kemikalier... 10 5.1.2.4. Brand... 10 5.1.2.5. Trafikolycka... 10 5.1.3. Teknisk infrastruktur och försörjningssystem... 10

5.1.3.1. Dricksvattenstörning... 10 5.1.3.2. Störning i transporter/drivmedels- och livsmedelsförsörjningen... 10 5.1.3.3. Störning i värmeförsörjningen... 10 5.1.3.4. Störning i elektroniska kommunikationer... 10 5.1.3.5. Störning i elförsörjningen... 10 5.1.3.6. Störning i finansiella system... 10 5.1.4. Antagonistiska hot och sociala risker... 10 5.1.4.1. Social oro/antagonistiska hot... 10 5.1.4.2. Stora evenemang... 10 5.1.4.3. Terror... 10 5.1.5. Sjukdomar... 10 5.1.5.1. Pandemi... 10 5.1.5.2. Epizooti och zoonos... 10 5.1.6. Andra risker... 10 5.1.6.1. Ej förutsedd extraordinär händelse... 10 6. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område... 10 6.1. Identifierade sårbarheter och brister i generell krisberedskap... 10 6.1.1. Ledning inkluderar riskhantering och planering... 10 6.1.2. Samverkan... 10 6.1.3. Kommunikation inkluderar informationssäkerhet.... 10 6.1.4. Kompetens inkluderar utbildning övning... 11 6.1.5. Resurser... 11 6.2. Identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap per typområde... 11 6.2.1. Naturhändelser... 11 6.2.2. Olyckor... 11 6.2.3. Teknisk infrastruktur och försörjningssystem... 11 6.2.5. Sjukdomar... 11 6.2.6. Andra risker... 11 7. Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat... 11 7.1.1. Behov av åtgärder av den generella krisberedskapen... 11 7.1.2. Ledning inkluderar riskhantering och planering... 11 7.1.3. Samverkan... 11

7.1.4. Kommunikation inkluderar informationssäkerhet.... 11 7.1.5. Kompetens inkluderar utbildning övning... 11 7.1.6. Resurser... 11 7.2. Behov av åtgärder per typområde... 11 7.2.1. Naturhändelser... 11 7.2.2. Olyckor... 11 7.2.3. Teknisk infrastruktur och försörjningssystem... 11 7.2.4. Antagonistiska hot och sociala risker... 11 7.2.5. Sjukdomar... 11 7.2.6. Andra risker... 11 Bilaga 1. Sammanställning av scenariobeskrivningar Bilaga 2. Identifiering av samhällsviktiga verksamheter och kritiska beroenden per verksamhet* Bilaga 3. Identifierade och analyserade risker per verksamhet* Bilaga 4. Identifierade sårbarheter/brister och behov av åtgärder* *Omfattas av sekretess enligt OSL 18 kap 13 och skall prövas innan utlämnande

Risk och sårbarhetsanalys Torsås kommun 2015 1. Beskrivning av kommunen och dess geografiska område 1.1. Ansvarsområde och uppgifter Lagstadgade uppgifter som kommunen bedriver: Social omsorg (äldre- och handikappsomsorg samt individ- och familjeomsorg) För-, grund- och gymnasieskola Plan och byggfrågor Miljö- och hälsoskydd Renhållning och avfallshantering Vatten och avlopp Räddningstjänst Biblioteksverksamhet Bostäder Frivillig verksamhet som kommunen bedriver: Näringslivsverksamhet Kulturverksamhet Fritidsverksamhet Turistverksamhet Sysselsättning

1.2. Organisation Bild 1. Kommunens organisation.

1.3. Författningar som har beaktats i redovisningen I denna risk-och sårbarhetsanalys har förutom MSBFS 2015:4,5 även de lagar som styr respektive verksamhet från vilka representation funnits i gruppen som skulle arbeta med risk-och sårbarhetsanalys (RSA) beaktats. Berörda lagar är bl.a. kommunallagen, LSO, SoL, LSS, skollagen samt Lag om allmänna vattentjänster 1.4. Övergripande beskrivning av kommunens geografiska område Torsås kommun har en yta av 471 km² och befolkningstätheten uppgår till 14,7 invånare/km². Den 31 december 2014 hade Torsås kommun 6 925 invånare, en ökning med 46 personer från året innan. Invånarantalet per församling ser ut enligt följande: Torsås församling 3 227 invånare, Söderåkra församling 3 066 invånare samt Gullabo församling 632 invånare. Cirka 55 % av kommunens befolkning; bosatta i samhällena Torsås, Bergkvara, Söderåkra, Djursvik, Gullabo, Bidalite, Brömsebro samt kuststräckan söder om Bergkvara är anslutna till kommunalt vatten och avlopp. Årligen levereras ca 300 000 m³ dricksvatten och totalt renas ca 900 000 kubikmeter avloppsvatten per år. (Se vidare riskanalys LSO 2010) Det finns inom kommunen två kulturhistoriskt intressanta byggnader som representerar oersättliga värden; Bruatorps väderkvarn i Söderåkra och Olssonska gården i Torsås. Det finns nio (9) kyrkor, bygdegårdar, idrottshallar och andra större lokaler i kommunen. Kommunens bebyggelse består till stor del av friliggande villor och fritidshus. Förtätning förekommer inom vissa områden. Flerbostadshus förekommer främst i Torsås. Dessa byggnader är i regel i två eller tre våningar. En stor del av kusten i Torsås kommun är mycket skyddsvärd och känslig för oljepåslag. Skyddsvärdet är av såväl nationellt som internationellt intresse. Antalet anlöp till Bergkvara hamn var 22 stycken under 2014. Merparten var flis, massaved, grus och gödning N 34.

2. Beskrivning av arbetsprocess och metod 2.1. Arbetsprocess Räddningstjänsten Emmaboda-Torsås har i sitt uppdrag att ha säkerhetssamordnartjänst för Torsås kommun. Då ordinarie befattningshavare har varit sjukskriven så har räddningschefen gått in som säkerhetssamordnare. När RSA-arbetet skulle startas upp våren 2015 så fick förvaltningscheferna i uppdrag att utse representanter till arbetet. Räddningschefen engagerade en timanställd brandingenjör som la upp arbetsprocess och ledde gemensamma träffar (3 st) för att skapa underlag för arbetet och utformade grunden till denna rapport. Deltagarna har förankrat arbetet inom sina respektive verksamheter. Räddningschefen har sedan färdigställt arbetet efter att ha förankrat detta med övriga samhällsviktiga aktörer inom det geografiska området. Risk- och sårbarhetsgruppen har förankrat arbetet med analysen i respektive nämnd/styrelse/direktion. Kommunfullmäktige fastställer beslut och prioriteringsordning. 2.2. Metod Som grund för arbetet fanns tidigare gjorda RSA, 2011/2012. Denna analys gjordes utifrån ROSA-modellen. Typscenarios valdes ut med grund från den anmodan som Länsstyrelsen skickat ut. Till varje typscenario fanns eller skapades beskrivning av vad scenariot skulle kunna innebära (se bilaga 3). 2.3. Deltagande interna, externa och privata aktörer Deltagande i arbetet inom kommunen har varit: Yvonne Nilsson, Kommunledningskontoret Hanna Grahn, Bildningsförvaltningen Ingemar Skotheim, TFAB Annika Persson-Åberg, Miljöverksamheten Kristina Strand, Livsmedelsverksamheten Nina Johansson, VA-verksamheten Lena Sjöstrand, IFO-verksamheten Anita Yvlander, Omsorgsverksamheten Hans Erlandsson, Räddningstjänsten (även samordande utifrån områdesansvar) Samordnande i kommunens interna RSA-arbete har Anders Sporrong, Räddningstjänsten, varit.

2.4. Material och underlag som använts för arbetet I arbetet har följande arbeten legat som underlag: Risk- och sårbarhetsanalys 2011, reviderad 2012 Riskanalys utifrån LSO 2010 Styrel 2015 2.5. Avgränsningar Analysen är endast av övergripande slag. Tidigare analyser har lyft risker och sårbarheter men inte konkret uttalat vilka åtgärder som behöver vidtas eller när åtgärder skall vara utförda. Årets analys har därför haft som primärt mål att lista behov av åtgärder och plan för när dessa skall vara vidtagna. Djupet på analys av respektive risk har i årets arbete inte haft högsta prioritet. Respektive verksamhet kan därför behöva göra egna fördjupningar. Se även förslag till åtgärder, avseende förvaltningsöverskridande behov av fördjupad analys (bilaga 4). 3. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område 3.1. Sammanfattning och analys, identifierad samhällviktig verksamhet: Grunden för analysen gjordes utifrån STYREL-inventering som gjorts bedömningarna har i princip varit densamma som den i styrel. Samhällsviktiga verksamheter listas i bilagor 2.1 2.4. Bilagorna skall sekretessprövas innan eventuell utlämning sker. 4. Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet Sammanfattning och analys, identifierade kritiska beroenden: Alla förvaltningar/bolag har gjort verksamhetsspecifika analyser utifrån kritiska beroenden och bedömningar gällande samhällsviktig verksamhet som Torsås kommun själv äger, bedriver och förvaltar. Ofta handlar detta om en kedja gällande den ordinarie infrastrukturen. 4.1. Kritiska beroenden listas i bilagorna 2.1 2.4. Bilagorna skall sekretessprövas innan eventuell utlämning sker.

5. Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område 5.1. Sammanfattning och analys av identifierade risker per typområde. Varje förvaltning/bolag/förbund har gjort en bedömning av varje typhändelse utifrån sin egen verksamhet gällande sannolikhet, konsekvens(liv, hälsa, ekonomi, kultur och miljö). Detta har sammanställts till en konsekvensbeskrivning med åtgärdsbehov för respektive verksamhet. Gruppen har därefter gemensam tagit fram en lista på identifierade sårbarheter och brister och behov av åtgärder där politiken kan prioritera eventuella åtgärder och tidplan. 5.1.1. Naturhändelser 5.1.1.1. Värmebölja 5.1.1.2. Storm 5.1.1.3. Snöoväder 5.1.1.4. Skyfall/översvämning 5.1.1.5. Skogsbrand 5.1.2. Olyckor 5.1.2.1. Kärnteknisk olycka 5.1.2.2. Utsläpp olja/sjöfartsolycka 5.1.2.3. Utsläpp kemikalier 5.1.2.4. Brand 5.1.2.5. Trafikolycka 5.1.3. Teknisk infrastruktur och försörjningssystem 5.1.3.1. Dricksvattenstörning 5.1.3.2. Störning i transporter/drivmedels- och livsmedelsförsörjningen 5.1.3.3. Störning i värmeförsörjningen 5.1.3.4. Störning i elektroniska kommunikationer 5.1.3.5. Störning i elförsörjningen 5.1.3.6. Störning i finansiella system 5.1.4. Antagonistiska hot och sociala risker 5.1.4.1. Social oro/antagonistiska hot 5.1.4.2. Stora evenemang 5.1.4.3. Terror 5.1.5. Sjukdomar 5.1.5.1. Pandemi 5.1.5.2. Epizooti och zoonos 5.1.6. Andra risker 5.1.6.1. Ej förutsedd extraordinär händelse Kartläggning av identifierade risker bifogas i Bilaga 3.1 3.4 -Identifierade risker. 6. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område Identifiering av sårbarheter/brister och behov av åtgärder listas i bilaga 4. Bilagan skall säkerhetssprövas innan eventuell utlämning sker. 6.1. Identifierade sårbarheter och brister i generell krisberedskap 6.1.1. Ledning inkluderar riskhantering och planering 6.1.2. Samverkan 6.1.3. Kommunikation inkluderar informationssäkerhet.

6.1.4. Kompetens inkluderar utbildning övning 6.1.5. Resurser 6.2. Identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap per typområde 6.2.1. Naturhändelser 6.2.2. Olyckor 6.2.3. Teknisk infrastruktur och försörjningssystem 6.2.4. Antagonistiska hot och sociala risker 6.2.5. Sjukdomar 6.2.6. Andra risker 7. Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat Identifiering av sårbarheter/brister och behov av åtgärder listas i bilaga 4. Bilagan skall säkerhetssprövas innan eventuell utlämning sker. 7.1.1. Behov av åtgärder av den generella krisberedskapen 7.1.2. Ledning inkluderar riskhantering och planering 7.1.3. Samverkan 7.1.4. Kommunikation inkluderar informationssäkerhet. 7.1.5. Kompetens inkluderar utbildning övning 7.1.6. Resurser 7.2. Behov av åtgärder per typområde 7.2.1. Naturhändelser 7.2.2. Olyckor 7.2.3. Teknisk infrastruktur och försörjningssystem 7.2.4. Antagonistiska hot och sociala risker 7.2.5. Sjukdomar 7.2.6. Andra risker