Datum 2018-12-27 Diarienummer 2018/00300 Handläggare Jens Löfgren Återställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån 2018-2022
2(41) Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 4 Mjällån... 4 Ljustorpsån... 4 Problembeskrivning... 5 Flottning... 5 Onormala flödesvariationer... 5 Markägare... 6 Föreslagna åtgärder... 6 Flytt och tillförsel av sten... 7 Skapande av höljor... 7 Öppna bifåror och kvillersystem... 8 Återskapande av lekbottnar... 9 Borttagande av vandringshinder (vägtrummor)... 9 Sträckor... 9 Lagfors, övre (Ljustorpsån)... 10 Mjölsätt, övre (Ljustorpsån)... 12 Mjölsätt, nedre (Ljustorpsån)... 14 Jällviksbodarna (Mjällån)... 16 Jällviksforsen, övre (Mjällån)... 18 Jällviksforsen, nedre (Mjällån)... 20 Klockarforsen, övre (Mjällån)... 22 Klockarforsen, nedre (Mjällån)... 24 Snägdbäcken efter Ytter-Snägden (biflöde till Ljustorpsån)... 26 Snägdbäcken innan Öppomsfäbodtjärn (biflöde till Ljustorpsån)... 28 Hamrebäcken ovanför kalkdoseraren (biflöde till Ljustorpsån)... 30 Mellbergsbäcken (biflöde till Ljustorpsån)... 32 Översiktskartor över Ljustorpsån... 36 Översiktskartor över Mjällån... 38 Översiktskarta över Snägdbäcken och Hamrebäcken (biflöden till Ljustorpsån)... 40 Referenser:... 41
3(41) Inledning I Ljustorpsån och Mjällån har restaureringsarbeten utförts under lång tid. Timrå kommun har varit huvudman och beställare av åtgärderna. Kommunen har ansvarat för ansökan om statsbidrag, upphandling av arbetsledning, entreprenörer och transporter, rekvisitioner och slutredovisningar samt ansökan om eventuella tillstånd. Redan i mitten av 1990-talet utförde fiskevårdsområdet i samarbete med länsstyrelsen biotopåterställningar på vissa partier mellan Lagfors och Nylandsforsen i Ljustorpsån. Sedan början av 2000-talet har Timrå kommun utfört biologisk återställning i Ljustorpsån och Mjällån. Under första åren, 2005 och 2007 ingick planeringen och åtgärderna i ett EU-projekt för att utveckla hela Ljustorpsbygden. Från 2008 har Länsstyrelsen Västernorrland finansierat merparten av åtgärderna genom anslaget för kalkning och biologisk återställning men också via anslaget för fiskevård. Ljustorpsåns fiskevårdsområdesförening har deltagit aktivt genom att utföra projektering, förankra åtgärderna i sin organisation, delta i samråd med markägare samt planering och uppföljning av åtgärderna. Enskilda markägare har deltagit i samråd i fält och erbjudits att vara med under själva åtgärden. Enstaka markägare har även deltagit när åtgärderna genomförts. Storöringens fiskeklubb har också varit delaktig i restaureringsarbetet. För arbetsledning av åtgärderna och projektering har Öhmans fiskevårdskonsult ansvarat. För entreprenadarbeten och transporter från närliggande grustäkter och skogsbilvägar har Sjöströms maskinhållning i Ljustorps ansvarat. Vissa transporter från närliggande grustäkter har utförts av täktägarna och det gäller även förbättringsmaterial till körvägar som använts. Bakgrund Ljustorpsån (SE694585-157998) och nedre delarna av Mjällån (SE696085-158273) är Timrå kommuns absolut viktigaste vattendrag. Det finns även ett flertal fina biflöden som utgör viktiga uppväxtmiljöer för fisk. Höga naturvärden och stora möjligheter till kvalitativt sportfiske som glädjekälla både för kommuninnevånare och turister. Vattendragen är av stor betydelse för flera anadroma fiskarters reproduktion som exempelvis havsöring, flodnejonöga och lax, samt för stationära arter som harr och öring. Med anadrom menas att fortplantningen sker i sötvatten och tillväxten sker ute i havet. Idag kan de anadroma arterna och de stationära arterna som harr och öring vandra fritt i Mjällån och i Ljustorpsån upp till Lagfors kraftverk ungefär 18 km uppströms sammanflödet med Mjällån. Kraftverket i Lagfors utgör ett absolut vandringshinder och avskärmar stora reproduktionsområden uppströms som exempelvis Bredsjöån och Ådalsån. Redan innan etableringen av kraftverket var forsen ett svårt hinder att passera då den är hög och smal.
4(41) Som så många andra svenska vattendrag har Ljustorpsån och Mjällån använts som flottningsleder. För att underlätta timrets framfart i vattnet genomfördes omfattande rensningar av sten och block i forsarna. För att återställa vattendragen till ett mer naturligt tillstånd föreslås här en rad åtgärder. Syfte Syftet är att återskapa naturliga habitat så att vattendragen återfår en mer naturlig prägel så som det kan ha sett ut före flottledsrensning samt förbättra den ekologiska statusen. Större block och stenar lyfts in från sidorna av vattendraget och externt material tillförs. Stenarna läggs ut så att en jämn strömfördelning och syresättning av vattnet uppstår. Stenarna ger även en dämningseffekt vilket bromsar vattnets framfart vilket även ger upphov till lugna bakvatten och en utökad strandzon. Med tiden kommer även erosionen skapa och förändra vattendraget till de naturliga förutsättningarna. Det är även viktigt att se till att det inte finns några onaturliga vandringshinder i de många biflöden till Ljustorpsån och Mjällån som utgör viktiga lekplatser och uppväxtmiljöer för fisk. Mjällån Mjällån från kommungränsen (ca 2 km från Tunbodarna) ned till sammanflödet med Ljustorpsån påminner om Ljustorpsån nedströms Edsta förutom ett undantag, Jällviksforsen. Vid Jällviksforsen har vattendraget en kraftig forskaraktär med grova block. Mjällån känns annars igen genom sitt meandrande lopp och finare material. Mjällån löper parallellt med väg 331. Under början av 1990-talet utfördes mindre återställning längs delar av Mjällån. 2013 restaurerades en sträcka på 1,7 km vid Tunbodarna ner till Mjällåsen. Inget externt material (större sten eller block) tillfördes. Större stenar lades tillbaka i åfåran för att öka strömsättningen och variera bottendjupet. Även träd (död ved) lades ner i ån och en del sidofåror öppnades upp. Ljustorpsån Ljustorpsån, från Lagfors kraftverk ned till Edstaforsen (en sträcka på drygt 1 mil), har en varierande karaktär med omväxlande forsar med bra fallhöjd och strömstrykor liknande de i Mjällån. Ljustorpsån nedströms Edstaforsen ner till sammanflödet med Mjällån domineras av omgivande jordbruksmark. Ån har ett bitvis kraftigt meandrande lopp och botten domineras av finare material som sand, mjäla och lera. Kortare sträckor med strykande strömmar med grus och sten förekommer främst i övre delen mot Edsta, områden som man brukar kalla för typiska harrstrykor. 2005-2006 utfördes biotopvårdsåtgärder i form av utläggning av sten och större block för att öka havsöringens möjligheter till reproduktion i området på några av dessa sträckor. 2008 byggdes en lekbotten och biotopvårdsåtgärder utfördes på en sträcka vid Ås.
5(41) Restaureringsarbetet har under åren 2009 till 2017 i huvudsak omfattat åtgärder i Ljustorpsån. Flytt och tillförsel av sten och block, öppnande av bifåror och kvillerområden samt återskapande av lekbottnar och höljor. Åtgärderna har resulterat i förbättrad föryngring och högre tätheter av både lax och havsöring. Det fortsatta restaureringsarbetet kommer därför att omfatta de många biflödena längs ån. Problembeskrivning Flottning Som så många andra svenska vattendrag har Ljustorpsån och Mjällån använts som flottningsleder. För att underlätta timrets framfart i vattnet genomfördes omfattande rensningar av sten och block i forsarna. Mindre sten lades upp efter stränderna medan de stora blocken sprängdes sönder. Bifåror och kvillersystem lades igen med sten så att man koncentrerade vattenflödet till huvudfåran. Detta syns tydligast i Ljustorpsån nedströms Lagfors till Edstaforsen och i Jällviksforsen i Mjällån. I de mindre strykande partierna anlades ris och stockbäddar i strandlinjen för att undvika erosion ifall det skulle uppstå timmerbrötar främst i meandrande partier. Detta syns tydligast i Mjällån. Effekterna av flottrensningarna blev att livsmiljöerna för strömlevande fisk och andra vattenlevande organismer radikalt försämrades. Stånd- och övervintringsplatser försvann, strandzonerna mer eller mindre förstördes och de så viktiga bifårorna torrlades stora delar av året. I och med att de större blocken sprängdes sönder (viktiga då de stabiliserar bottnarna, skyddar lekplatser och ger dämningseffekt åt strandzonerna) så fick vattnet fritt spelrum och stora delar av det finare grusmaterialet (lekgrus) spolades iväg och hamnade nedanför forsarna. Slutresultatet blev grunda forsar med jämn bottentopografi, hög vattenhastighet med få ståndplatser, bortspolade lekplatser och sterila raka strandzoner. Onormala flödesvariationer Vid onormala snabba nivåsänkningar har varken fisk eller andra vattenlevande organismer en inbyggd mekanism att snabbt söka skydd på djupare vatten. Effekten blir att fisken stängs in i små pölar eller i värsta fall hamnar på torra land. Om sänkningarna sker vid upprepade tillfällen uppstår en så kallad miljöstress hos fisken som leder till ökad dödlighet på grund av fiskarnas begränsade förmåga att bryta ned mjölksyra och andra stressrelaterade ämnen. Snabba sänkningar orsakar störst skada på yngre individer främst 0+ då dessa uppehåller sig i grundområdena. Dylika områden förekommer i stor utsträckning i Ljustorpsån nedströms Lagfors till Hugsten och nedre delarna av Nylandsforsen. Effekterna av återställning i flottrensade vattendrag blir att block och större sten ger dämningseffekt och höjer vattenytan i forsarna och samtidigt ökar vattnets omloppstid och detta mildrar effekterna av onormala flödessänkningar. Problemet
6(41) med onormala flödesvariationer kan dock inte lösas enbart med biotopåterställningar utan det är källan till problemet som måste åtgärdas i första hand. Lagfors kraftverk byggdes i mitten av 1980-talet och ersatte då ett äldre kraftverk från 1916. Driften av Lagfors kraftverk medförde i många år att det blev stora vattenståndsvariationer under delar av året. I syfte att kontrollera omfattningen installerade kommunen 2005 två nivåmätare nedströms kraftverket, den ena strax nedströms där torrfåran och kanalen från kraftverket går ihop och den andra 1,5 km längre nedströms. Resultaten från de första åren visade vad som länge hade misstänks. Det var stora variationer i vattennivån orsakade av driftsproblem i Lagfors. När turbinen i kraftverket stängde stängdes också tillförseln av vattnet helt till ån under den period det tog för vattnet att fylla på och rinna genom torrfåran igen. Efter påtryckningar från fiskevårdsområdet, tillsynsmyndigheten vid länsstyrelsen och Timrå kommun tog E.ON Vattenkraft beslutet att bygga om kraftverket för att minska på problemet. 2007 byggdes kraftverket om för att möjliggöra att turbinen kunde tommrusa och släppa förbi en del vatten till dess att torrfåran fylldes. Ombyggnaden medförde att vattenståndvariationerna blev betydligt mindre vilket ökat chanserna för att biotopåterställningarna som genomförs ska lyckas och ge resultat. Markägare Innan återställningsarbeten påbörjas hörs berörda markägare i god tid innan, gärna året före. De markägare som är berörda måste också godkänna de planerade åtgärderna i vattendraget och vilka körvägar som får användas för de maskiner som används vid restaureringen. Störst negativ påverkan för den enskilde markägaren brukar vara skador på körvägarna, framförallt om det måste tillföras större block och sten utifrån. Därför skall alla körskador återställas efter avslutad återställning och få markägarens godkännande. Det har också varit viktigt att inte förändra vattnets riktning så att de meandrande partierna påverkats. Föreslagna åtgärder Följande typer av åtgärder föreslås för att återställa de värdefulla vattendragssträckorna till sina ursprungliga funktioner:
7(41) Flytt och tillförsel av sten Lägga ut block och sten i strömfåran på sådant sätt att man skapar total strömsättning i hela åbredden. Detta innebär att man får en självrensande effekt och begränsar sedimenteringen av finare material på uppväxtområden för mindre fisk och lekbottnar. För att få förståelse för genomförda åtgärder är det viktigt att sten och block placeras så att det ser naturligt ut. Skapande av höljor Där bottentopografin är jämn behövs fördjupningar. Små höljor skapas där det är möjligt. De ger ståndplatser för fisken där den kan vila sig. Eftersom strömmen hela tiden för med sig småsten och grus är det viktigt att ha stora block som säkerställer höljorna genom att skapa strömvirvlar som håller höljorna tomma.
8(41) Öppna bifåror och kvillersystem Återskapa naturligt flikiga strandzoner där det är möjligt och öppna upp avstängda bifåror och kvillersystem. För att säkra vattenflödet till dessa, behövs oftast stora block för att få verkningsfull dämningseffekt.
9(41) Återskapande av lekbottnar I strömpartier där det finns grus och mindre sten kvar i botten är det viktigt lägga ut lite större block för att få igång naturlig substratdynamik så att naturliga lekplatser återbildas. Utan strömvirvlarna som stenen skapar sedimenterar bottnen lätt igen och rommen riskerar att dö av syrebrist. På forssträckor där naturliga förutsättningar för återskapande av lekbottnar inte finns måste lekgrus tillföras utifrån. Bild från en tidigare återställd lekbotten i Nyland. Det strömmande vattnet gör att lekgruset inte sedimenterar igen och kammen med stora stenar gör att gruset inte följer med strömmarna bort från platsen. Borttagande av vandringshinder (vägtrummor) Vägtrummor utgör ofta vandringshinder både för fisk andra vattenlevande organismer, i första hand för uppströmsvandring, men ibland även för nedströmsvandrande fisk. En vägtrumma som utgör ett vandringshinder påverkar även vattendragets konnektivitet. Konnektivitet är en kvalitetsfaktor som beskriver möjligheten till spridning och fria passager för djur, växter, sediment och organiskt material i uppströms och nedströms riktning i vattendraget. Sträckor Följande sträckor i Ljustorpsån, Mjällån och biflöden besöktes 8 september 2017 och 10 december 2018 tillsammans med Ljustorpsåns fiskevårdsområde:
10(41) Lagfors, övre (Ljustorpsån) Översiktskartan visar området benämnt Lagfors övre. Platsen är redan ett etablerat lekområde för fisk. Den totala ytan på området är ca 200 kvm och vattendjupet är ca 20 40 centimeter. Platsen för restaureringen av lekbottnen ligger nedanför torrfåran och utloppskanalen från Lagfors kraftverk. Den naturliga lekbotten som finns är hård och kompakt genom att finpartiklar sedimenterat på bottnen.
11(41) Bilden visar lekbottnen nedströms torrfåran och utloppskanalen från Lagfors kraftverk. Bilden visar lekbottnen sett mot torrfåran och utloppskanalen från Lagfors kraftverk.
12(41) Mjölsätt, övre (Ljustorpsån) Översiktskartan visar området benämnt Mjölsätt övre. Den totala längden av området är ca 250 meter. Flytt och spridning av befintlig sten utmed åkanten samt tillförsel av större sten och block som ersättning för sprängda.
13(41) Bilden visar sträckan sett nedströms från utloppet av Fuskbäcken. Till höger i bilden syns utloppet från Fuskbäcken.
14(41) Mjölsätt, nedre (Ljustorpsån) Översiktskartan visar området benämnt Mjölsätt nedre. Den totala längden av området är ca 350 meter. Flytt och spridning av befintlig sten utmed åkanten samt tillförsel av större sten och block som ersättning för sprängda.
15(41) Bilden visar sträckan nedströms sett från bron som går över Ljustorpsån. Bilden visar sträckan uppströms sett från bron som går över Ljustorpsån.
16(41) Jällviksbodarna (Mjällån) Översiktskartan visar området benämnt Jällviksbodarna. Den totala längden av området är ca 400 meter. Flytt och spridning av befintlig sten utmed åkanten samt tillförsel av större sten och block som ersättning för sprängda.
17(41) Bilden visar sträckan uppströms sett från bron som går över Mjällån. Bilden visar sträckan nedströms en bit nedanför bron som går över Mjällån.
18(41) Jällviksforsen, övre (Mjällån) Översiktskartan visar området benämnt Jällviksforsen övre. Den totala längden av området är ca 250 meter. Flytt och spridning av befintlig sten utmed åkanten för att bredda vattendraget och öka strandzonen.
19(41) Bilden visar sträckan nedströms sett från bron som går över Mjällån. Bilden visar sträckan uppström mot bron som går över Mjällån.
20(41) Jällviksforsen, nedre (Mjällån) Översiktskartan visar området benämnt Jällviksforsen nedre. Den totala längden av området är ca 250 meter. Liten förekomst av större sten och block längs med åkanten.
21(41) Bilden visar sträckan uppströms Mjällån. Bilden visar sträckan nedströms Mjällån.
22(41) Klockarforsen, övre (Mjällån) Översiktskartan visar området benämnt Klockarforsen övre. Den totala längden av området är ca 300 meter. Liten förekomst av större sten och block längs med åkanten.
23(41) Bilden visar sträckan uppströms Mjällån. Bilden visar sträckan nedströms Mjällån.
24(41) Klockarforsen, nedre (Mjällån) Översiktskartan visar området benämnt Klockarforsen nedre. Den totala längden av området är ca 400 meter. Liten förekomst av större sten och block längs med åkanten.
Bil 25(41) Bilden visar sträckan nedströms Mjällån. Bilden visar sträckan uppströms Mjällån.
26(41) Snägdbäcken efter Ytter-Snägden (biflöde till Ljustorpsån) Översiktskartan visar vägpassagen vid Snägdbäcken intill vändplanen. Snägdbäcken rinner ihop med Öppomsfäbodtjärn innan Hamrebäcken. Det finns lämpligt lekgrus både uppströms och nedströms trumman. I historiska dokument finns det beskrivet att havsöring fångades i så kallade fiskhus längre upp mot Ytter-Snägden. Bäckens bredd är ca 2-3 meter.
27(41) Bilden visar en järntrumma ovanför vägen som är ca 1,5 meter i diameter. Bilden visar järntrumman nedanför vägen.
28(41) Snägdbäcken innan Öppomsfäbodtjärn (biflöde till Ljustorpsån) Översiktskartan visar vägpassagen vid Snägdbäcken innan Öppomsfäbodtjärn och Hamrebäcken. Bäckens bredd är ca 2-3 meter.
29(41) Bilden visar tre betongtrummor ovanför vägen som är ca 0,5 meter vardera i diameter. Den ena betongtrumman syns inte från ovansidan. Det syns på vägen att bäcken flödar över och rinner över vid höga flöden. Bilden visar de tre betongtrummorna sett från nedansidan om vägen.
30(41) Hamrebäcken ovanför kalkdoseraren (biflöde till Ljustorpsån) Översiktskartan visar vägpassagen vid kalkdoseraren i Hamrebäcken. Vandringshindret ligger ca 5 meter uppströms kalkdoseraren i Hamrebäcken. Vattendjupet varierar mellan 0,2 0,5 meter. Bredden varierar men är som mest ca 3,5 meter.
31(41) Bilden visar de tre betongtrummorna sett uppifrån vägen ovanför kalkdoseraren. Bilden visar de tre betongtrummorna som utgör ett vandringshinder strax ovanför kalkdoseraren.
32(41) Mellbergsbäcken (biflöde till Ljustorpsån) Översiktskartan visar de tre vägpassagerna längs Mellbergsbäcken efter elljusspåret. Bredden varierar men är som mest ca 3,5 meter.
33(41) Bilden visar Mellbergsbäcken längst upp vid elljuspåret. Betongtrumman har glidit isär och vägen är bortspolad. Bilden visar den bortspolade vägen. En bit av betongtrumman ligger till vänster under vattenmassorna i bilden. Betongtrumman är ca 0,5 meter i diameter.
34(41) Bilden visar Mellbergsbäcken vid en överfart vid mitten av elljuspåret, sett nerifrån. En betongtrumma. Bilden visar Mellbergsbäcken vid en överfart vid mitten av elljuspåret, sett ovanifrån.
35(41) Bilden visar Mellbergsbäcken vid en överfart längst ner vid elljuspåret, sett från ovan. En lite större betongtrumma. Trumman har behövts åtgärdats ett flertal gånger på grund av de höga vårflödena. Bilden visar Mellbergsbäcken vid en överfart längst ner vid elljuspåret, sett nerifrån.
36(41) Översiktskartor över Ljustorpsån Ljustorpsån från Lagforsdammen ner till Nyland och Häre. Översiktskartan visar sträckan benämnd Lagfors, övre.
37(41) Ljustorpsån från Nyland ner till Björkom. Översiktskartan visar sträckorna benämnda Mjölsätt övre och nedre.
38(41) Översiktskartor över Mjällån Mjällån från Jällvik ner till Högland. Översiktskartan visar sträckorna benämnda Jällviksbodarna, Jällviksforsen övre och nedre.
39(41) Mjällån från Högland ner till Sanna. Översiktskartan visar sträckorna benämnda Klockarforsen övre och nedre.
40(41) Översiktskarta över Snägdbäcken och Hamrebäcken (biflöden till Ljustorpsån) Snägdbäcken ner mot Öppomsfäbodtjärn och Hamrebäcken. Översiktskartan visar de tre vägpassagerna längs Snägdbäcken och Hamrebäcken.
41(41) Referenser: 1. Timrå kommun. 2001. Biologisk återställningsplan för Ljustorpsåns avrinningsområde inom Timrå kommun. 2. Timrå kommun. 2001. Vandringshinder och lekbottnar Inventeringar och projekteringar i biflöden till Ljustorpsån. 3. Ljustorps hembygdförening. 2003. Fiskhus. 4. Timrå kommun. 2005. Biologisk återställningsplan för Ljustorpsåns avrinningsområde inom Timrå kommun. Reviderad rapport från 2001. 5. Sweco Viak. 2005. Ljustorpsån biologisk återställning biologisk återställningsplan för Ljustorpsåns avrinningsområde inom Timrå kommun. Reviderad rapport från 2001. 6. Timrå kommun. 2006. Utkast 3 fiskevårdsplan. 7. Timrå kommun. 2006. Slutrapport Ljustorpsån EU-projekt 2006. 8. Timrå kommun. 2006. Inventering av bottenfauna i Mjällån, Timrå kommun 2005-2006. 9. Länsstyrelsen Västernorrland. 2009. Mjällån Förslag till åtgärder samt bedömning av tidigare genomförda åtgärder. 10. Timrå kommun. 2010. Återställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån 2010-2014. 11. Timrå kommun. 2015. Restaurering av Ljustorpsån efter flottledsrensningar - Resultatet av 10 års arbete.