Miljökravsmodul: Livsmedel

Relevanta dokument
Miljökravsmodul: Livsmedel (Aliment)

Produktspecifika krav. Upphandling: 2014 Livsmedel. Upphandling dnr: Upphandlare: Kristin Blomkvist

REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER Livsmedelskonferens U24, Monica Sihlén, projektledare livsmedel,

Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun

Kriterieworkshop för upphandling av livsmedel. Eva Edin Helena Robling Monica Sihlén

Miljökravsmodul: Däck (för personbilar, lätta lastbilar och tunga fordon)- anskaffning

Miljökravsmodul: Leverantörens kemikaliearbete/ Supplier s chemical management

Hållbara livsmedelsinköp

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

Karlstads kommuns Livsmedelspolicy

Offentlig upphandling

Christl Kampa-Ohlsson

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Miljökravsmodul: Städtjänst - Anskaffning

Miljökravsmodul: Motorfordon med minst fyra hjul avsedda för person eller godstransport inkl. transporttjänster - anskaffning och lease


Offentlig upphandling

Miljökravsmodul: Batterier (Batteries)- anskaffning

HUR KAN VI UPPHANDLA LOKALT PRODUCERAT OCH EKOLOGISKT? UPPDATERING - VAD HÄNDER I SVERIGE RÄTTSLÄGET

Hållbar mat i offentliga kök

Upphandling av livsmedel frukt, grönsaker och potatis. KS

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Kriterier för kolonial/specerier

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Checklista för revision utförd av certifieringsorgan

Miljökravsmodul: Arbetsmaskiner (Working machines) anskaffning & lease

Riktlinjer för upphandling av livsmedel i Knivsta kommun KS-2013/

24 Svar på skrivelse från Gabriel Kroon (SD) om halal- och kosherslakt i hälso- och sjukvården HSN

Krav på djurskydd en kommentar från Konkurrensverket. 1 Inledning

KLIMATSMARTA MATTIPS

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Livsmedelspolicy för Vänersborgs kommun

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

Livsmedelspolicy Dalslandskommunerna och Säffle kommun

Förutsättningar för ökad konsumtion av lokalt producerad mat i våra offentliga kök

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

UTSKRIFTSDATUM: [Utkast] UPPHANDLINGSMYNDIG- HETENS HÅLLBARHETSKRITERIER FÖR KYCKLING OCH KALKON

ursprungsmärkning av livsmedel

1 (2) Utskicksdatum

Trollhättan & miljön

Fodersoja. Stockholm Monica Sihlén, Upphandlingsstöd livsmedel och måltidstjänster

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark

Förutsättningar för ökad konsumtion av lokalt producerad mat i våra offentliga kök

LIVSMEDELSSPÅRET. Örebro Monica Sihlén

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel

Miljökravsmodul: Däck (Tyres) -för personbilar, lätta lastbilar och tunga fordon - anskaffning

Checklista för revision utförd av certifieringsorgan

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv. Namn på butiken: Kommun:

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Världen har blivit varmare

Vilken mat behövs för en hållbar livsmedelsförsörjning med hänsyn till hälsa, miljö och djurvälfärd?

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Certifiering av importerade och införda produkter. Grundkurs i KRAVs regler om import och införsel

Mat, miljö och myterna

LIVSMEDELSSPÅRET. Halmstad 29 februari 2012 Susanne Lång

Avtalsform Ramavtal & enstaka köp. Namn Livsmedel 2014

CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin

Öppet intressentmöte livsmedelskriterier Helena Robling Monica Sihlén

Öka dina möjligheter att sälja till offentlig sektor

Bra måltider i skolan

Medborgarförslag Djurskyddskrav i den offentliga upphandlingen

Svenskmärkning AB

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Inköpspolicy. Kristianstads Nation

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015

Webbinarium 30 augusti 2018

Tips och råd från Upphandlingsmyndigheten på hur upphandling kan användas för hållbara inköp

Kontrollhandbok Provtagning

Djurskydd och offentlig upphandling. Vilka krav ställer kommunerna?

Checklista för Internrevision

Du kan göra skillnad - bli en av oss.

Uppgiftslämnare: Orkla Foods Sverige AB. Varumärke: FELIX. Artikelbenämning: Köttbullar fri från. Leverantörens artikelnummer: 18860

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel:

Öka andelen lokal- och närproducerade samt ekologiska livsmedel

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Checklista för revision utförd av certifieringsorgan

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Budget 2018 för Tjörns Måltids AB

Motivas upphandlingsrådgivning

KSLA den 13 oktober 2016 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad

Hållbarhetskriterier för ansvarsfull användning av antibiotika Upphandlingsmyndigheten

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Sveriges miljömål.

Motion till riksdagen 2015/16:2075. Bättre livsmedel. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen

Kompletterande handlingar till kommunfullmäktiges sammanträde den 9 juni 2015

LIVSMEDELSSPÅRET. Uppsala Susanne Lång och Lisa Sennström

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Branschdialog hur håller vi koll på var maten kommer ifrån?!

Livsmedelsforum Malmö den 19 oktober 2017

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Transkript:

Miljökravsmodul: Livsmedel Information till kravställaren Kraven i denna miljökravsmodul kan ställas på inköp av livsmedel. Vid behov av stöd kontakta hallbarhet@fmv.se. I denna miljökravsmodul definieras vilken typ av krav som avses i vänster kolumn. L markerar ett lagkrav inom området. M markerar ett miljökrav (innebär högre krav än lagstiftningen). I kravformuleringen anges ibland en kommentar (i rött) till kravställaren, som stöd för tillämpning av kravet. Den röda texten ska tas bort innan kravet används i upphandlingsdokumenten. Kravställaren kan ange modulens krav i den tekniska specifikationen (TS) / kravspecifikationen eller i verksamhetsåtagandespecifikationen (VÅS/SoW) / avtalsutkast. Kravställaren måste själv göra bedömningen om var ett krav lämpligen ska placeras samt om det är relevant att ställa alla eller vissa av kraven utifrån upphandlingens art. Miljökravsmodulen ska endast ses som ett stöd i arbetet. Obs! Direkt efter miljökravsmodulen följer viktig information om miljöpåverkan, relevanta lagar och miljökrav. Läs denna information innan du använder kraven i modulen.

Kravtyp Miljökrav Krav i tekniska specifikationen (TS) / kravspecifikationen alternativt utkast till kontrakt/avtal 1 EKOLOGISKT LIVSMEDEL Text till svarsbilaga M 1.1 [X] % av livsmedelsråvaror (i kronor) som levereras av leverantören till restaurangerna i kontraktsområdet ska vara ekologiskt producerade *. Nivån på [X] % ska uppnås utan att kaffe, te och mjölk inkluderas. * Ekologiska produkter ska uppfylla förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. ska klara 25-50% ekologiska livsmedelsråvaror. M 1.2 [X] % av kaffe/te/mjölk/bananer (i kronor) som levereras av anbudsgivaren till restaurangerna i kontraktsområdet ska vara ekologiskt producerade.* * Ekologiska produkter ska uppfylla förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. ska klara ca 95 % ekologiska kaffe/te/mjölk/bananer. Detta ger även en viss marginal vid en oförutsägelsebar brist av ekologiska kaffe/te/mjölk/bananer samt för specialprodukter inom sortimentet kaffe/mjölk. Om upphandlingen bedöms innehålla större mängder av specialvarianter av kaffe/mjölk så måste detta beaktas när [X] sätts.

M 1.3 [X] % av icke-sammansatt-produkt* av ägg/nöt/lamm/kyckling/fläskkött (i kronor) som levereras av anbudsgivaren till restaurangerna i kontraktsområdet ska vara ekologiskt** producerade. * Med "icke-sammansatta-produkter avses varor med en oblandad råvara, d.v.s. de har inte blandats med andra livsmedel, smakämnen, tillsatser, etc. ** Ekologiska produkter ska uppfylla förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. ska klara ca 50 % ekologiska ägg/nöt/lamm/kyckling/fläskkött. Detta ger även en viss marginal vid en oförutsägelsebar brist av ägg/nöt/lamm/kyckling/fläskkött. M 1.4 Fruktlåda ska innehålla blandad frukt beroende på säsong med minst fyra olika sorters frukt, varav minst bananer ska vara ekologiska. 2 KRAV-CERTIFIERING AV RESTAURANG M 2.1 Leverantören ska senast [X månader, ange tidsperiod] efter kontraktstecknande ha ansökt om KRAV-certifiering för minst [Y, ange antal] av restaurangerna som ingår i det kontraktsområde som anbudsgivaren tilldelats kontrakt för. Till kravställaren (röd text tas bor): Detta krav kan enbart ställas om det är relevant för upphandlingen. Om detta krav ska ställas, måste det ställas som ett kontraktskrav. 3 SALMONELLA L 3.1 Samtliga levererade produkter ska vara fria från samtliga salmonella stereotyper. Till kravställare: Detta krav är för att säkerställa att leverantören har rutiner för att förhindra salmonellasmittade livsmedel. Till kravställare (röd text tas bort): Vid uppföljning så ska leverantören kunna visa att kravet uppfylls genom verifikat. Exempel på verifikat skulle kunna vara: -HACCP-system -Analysresultat Leverantören ska kontrollera att det som anges som verifikatet verkligen verifierar kravet.

4 URSPRUNG L/M 4.1 För icke sammansatta produkter* av en råvara ska skriftlig information om ursprung kunna lämnas vid förfrågan. För animalier avser detta om i vilket land djuret är fött/kläckt, uppfött, slaktat och förädlat. För ägg avses detta om i vilket land ägget är producerat. För mjölkprodukter avses detta om i vilket land mjölkråvaran kommer ifrån. För vegetabilier avser detta i vilket land råvaran är odlad. 5 GRIS *Med icke sammansatta" produkter avses varor med en oblandad råvara, d.v.s. de har inte blandats med andra livsmedel, smakämnen, tillsatser, etc. Till kravställaren: Detta kan vara viktig information då djurhushållningen inkl. användandet av antibiotika varierar stort mellan olika länder. M 5.1 [X] % av griskött ska komma från djur som inte blivit svanskuperade. ska klara uppfylla kravet för ca 80-90 % av grisköttet. Detta krav kan kräva att leverantören arbetar för att det är 100 % av grisköttet som uppfyller kravet men tillåter, vid enstaka tillfällen, att det är brist hos underleverantören. [X] är även beroende på mängden kött som ska upphandlas, det kan vara lättare att tillgodose en högre procentsats om mängden är lägre. Till kravställare (röd text tas bort): Vid uppföljning kan detta krav t.ex. styrkas med att leverantören kan visa att grisen har kommit från förhållande som uppfyller svensk djuromsorgslagstiftning.

M 5.2 [X] % av griskött ska komma från djur som dagligen har haft tillgång till manipulerbart material som ger sysselsättning, dvs. att det är tuggbart och ändrar karaktär, t.ex. strö. ska klara uppfylla kravet för ca 80-90 % av grisköttet. Detta krav kan kräva att leverantören arbetar för att det är 100 % av griskött som uppfyller kravet men tillåter att det vid enstaka tillfällen är brist hos underleverantören. [X] är även beroende på mängden kött som ska upphandlas, det kan vara lättare att tillgodose en högre procentsats om mängden är lägre. Till kravställare (röd text tas bort): Vid uppföljning så ska leverantören kunna visa att kravet uppfylls genom verifikat. Exempel på verifikat skulle kunna vara: - certifieringssystem som täcker kravet (ex. IP Sigill Gris, Grundcertifiering Gris, Antonius certifiering) - annan dokumentation som verifierar svaret Anbudsgivaren ska kontrollera att det som anges som verifikat verkligen verifierar kravet. Det var främst mindre gårdar som 2018 var certifierade med IP Sigill Gris. 6 NÖTKREATUR, FÅR OCH LAMM M 6.1 [X] % av nöt-/får-/lammkött-eller mjölk ska komma från djur som varit helt lokalbedövade vid eventuella operativa standardingrepp, dvs. kirurgisk kastrering, avhorning eller bränning av hornanlag. Avhorning med kemisk pasta eller kastrering med gummiring ska inte förekomma. ska klara uppfylla kravet för ca 80 %. Detta krav kan kräva att leverantören arbetar för att det är 100 % de kravställda livsmedlen som uppfyller kravet men tillåter att det vid enstaka tillfällen är brist hos underleverantören. [X] är även beroende på mängden kött som ska upphandlas, det kan vara lättare att tillgodose en högre procentsats om mängden är lägre. Till kravställare (röd text tas bort): Vid uppföljning så ska leverantören kunna visa att kravet uppfylls genom verifikat. Exempel på verifikat skulle kunna vara: - certifieringssystem som täcker kravet (ex. IP Sigill Nötkött) - annan dokumentation som verifierar svaret Anbudsgivaren ska kontrollera att det som anges som verifikat verkligen verifierar kravet. Det var främst mindre gårdar som 2018 var certifierade med IP Sigill Nötkött.

7 FJÄDERFÄ M 7.1 [X] % av kycklingköttet ska komma från djur vars näbb inte förändrats vid uppfödningen, t.ex. genom trimning. Detta gäller även föräldragenerationen. ska klara uppfylla kravet för ca 80 % av kycklingköttet. Detta krav kan kräva att leverantören arbetar för att det är 100 % de kravställda livsmedlen som uppfyller kravet men tillåter att det vid enstaka tillfällen är brist hos underleverantören. [X] är även beroende på mängden kött som ska upphandlas, det kan vara lättare att tillgodose en högre procentsats om mängden är lägre. Till kravställare (röd text tas bort):: Vid uppföljning så ska leverantören kunna visa att kravet uppfylls genom verifikat. Exempel på verifikat skulle kunna vara: - certifieringssystem som täcker kravet (ex. Svenska Fågel) - annan dokumentation som verifierar kravet Anbudsgivaren ska kontrollera att det som anges som verifikat verkligen verifierar kravet. M 7.2 [X] % av kycklingköttet ska komma från djur som fötts upp på en anläggning där beläggningsgraden varit max 36 kg/m 2. Rengöring ska ha skett mellan djuromgångar. Till kravställare (röd text tas bort): [X] beror på upphandlingens art. Det bedöms rimligt att en leverantör ska klara uppfylla kravet för ca 80 % av kycklingköttet. Detta krav kan kräva att leverantören arbetar för att det är 100 % de kravställda livsmedlen som uppfyller kravet men tillåter att det vid enstaka tillfällen är brist hos underleverantören. [X] är även beroende på mängden kött som ska upphandlas, det kan vara lättare att tillgodose en högre procentsats om mängden är lägre.

M 7.3 [X] % av kalkonkött ska komma från djur där beläggningsgraden varit max 40 kg/m 2 för djur som väger max 7 kg och 45/m 2 kg för djur som väger över 7 kg. Rengöring ska ha skett mellan djuromgångar. 8 ÄGG Till kravställare (röd text tas bort): [X] beror på upphandlingens art. Det bedöms rimligt att en leverantör ska klara uppfylla kravet för ca 80 % av kalkonköttet. Detta krav kan kräva att leverantören arbetar för att det är 100 % de kravställda livsmedlen som uppfyller kravet men tillåter att det vid enstaka tillfällen är brist hos underleverantören. [X] är även beroende på mängden kött som ska upphandlas, det kan vara lättare att tillgodose en högre procentsats om mängden är lägre. L 8.1 [X] % av hela ägg och produkt av ägg ska ha producerats av värphöns som har haft tillgång till värprede, sandbad och sittpinne och kan röra sig fritt i stallet. 9 FISK ska klara uppfylla kravet för >95 %. Detta krav kan kräva att leverantören arbetar för att det är 100 % de kravställda livsmedlen som uppfyller kravet men tillåter att det vid enstaka tillfällen är brist hos underleverantören. [X] är även beroende på mängden kött som ska upphandlas, det kan vara lättare att tillgodose en högre procentsats om mängden är lägre. M 9.1 [X] % av all fisk och skaldjur uppfylla WWFs fiskguides kriterium för Ät gärna / Grön. Länk: http://fiskguiden.wwf.se/ Information till kravställare (röd text ska tas bort): Bedömningen är att leverantörer på marknaden klarar att leverera när [X] är 100 %. 10 SLAKT L 10.1 Djuret ska vara helt bedövat när avblodning sker och vara helt medvetslöst fram till dess att döden inträder. Information till kravställare (röd text ska tas bort): Detta krav är inte förenligt med halalkött.

11 FRUKT, GRÖNT OCH SPANNMÅL M 11.1 Kemiska växtskyddsmedel för efterskördsbehandling av färska äpplen, päron, potatis och lök mot svampangrepp eller i tillväxtreglerande syfte (t.ex. för groningshämning eller för att förlänga hållbarheten) ska inte ha används. 12 ÖVRIGT M 12.1 Leverantörer ska aktivt arbeta för att minska matsvinn som uppkommer vid måltidsservering. Till kravställaren (röd text tas bor): Om detta krav ska ställas, måste det ställas som ett kontraktskrav. Information om miljökrav: Livsmedel har stor påverkan på miljön, särskilt vad gäller utsläpp av växthusgaser och påverkan på den biologiska mångfalden. Beroende på upphandling kan kraven ha olika relevans, således ska enbart de krav som har relevans för den specifika upphandlingen användas. De livsmedel som finns på marknaden skiljer sig åt gällande både produktionssätt och klimatpåverkan och det finns därför stor potential för upphandlande myndigheter att välja ett alternativ med bättre miljönytta och i vissa fall djurhållning. Det kan noteras att rättsläget gällande krav på djurskyddshänsyn är oklart. Kammarrätten i Stockholm kom fram till bedömningen att djurskyddshänsyn får användas som utvärderingskriterier i en offentlig upphandling (Mål nr 2841-11), dock har andra domar kommit fram till att kravet på djurskyddshänsyn strider mot den grundläggande gemenskapsrättsliga principen om fri rörlighet av varor och tjänster sam mot principerna om icke-diskriminering och likabehandling (mål 2216-2221-10). Enligt SKL (Sveriges kommuner och landsting) så övertolkar svenska förvaltningsdomstolar konkurrensaspekten i LOU, då EUdomstolens praxis successivt tydliggjort att det finns utrymme för att ta både miljöhänsyn och socialt ansvar i offentlig upphandling. Vid upphandling av fisk och skaldjur är det viktigt att säkerställa att produkterna kommer från livskraftiga bestånd som tål fisket. Djurproduktion kan ha en negativ påverkan på klimatet, men kan även bidra till biologisk mångfald då marker hålls öppna genom djurs betning. Att upphandla ekologiska alternativ och kött från djur som betat på naturbetesmarker bidrar bl.a. till miljökvalitetsmålen Giftfri miljö och Ett rikt odlingslandskap. Det föreligger allvarliga risker för djurs hälsa, i förlängningen dödlighet, vid transporter där djurens hälsa inte beaktas. Uppfödning av djur belastar miljön, t.ex. klimatutsläpp, således ökar belastningen om djurkropparna kasseras p.g.a. att de inte är lämpade för humankonsumtion för att djuren dör under transporten. Det finns även samband mellan djurskydd, djurhälsa och produktsäkerhet. En hög djurskyddsnivå från avel till slakt kan påverka produktsäkerheten positivt. Denna modul är baserad på Upphandlingsmyndighetens kriterier. Relevant lagstiftning: Förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter.

Förordning (EG) nr 1688/2005 om särskilda salmonellagarantier för sändningar till Finland och Sverige av vissa köttsorter och ägg. Dessa garantier inbegriper bl.a. provtagning. Förordning (EG) nr 1099/2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning. o Denna förordning ger ett undantag för djur som slaktas med särskilda metoder som påbjuds av religiösa riter, under förutsättning att slakten äger rum i ett slakteri. Förordning (EG) 1760/2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter Förordning (EG) 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter. EU-direktivet 2008/120/EG om lägsta djurskyddsnivå för svinhållning innehåller ett förbud mot rutinmässig svanskupering men det finns dock möjligheter till undantag. Förordning 104/2000/EG om spårbarhet gäller enbart icke processade produkter; konserverad fisk såsom kaviar, pastaprodukter innehållande mer än 20 viktprocent fisk, kräftdjur eller blötdjur, m.m. Berörda nationella miljömål Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Grundvatten av god kvalitet Ett rikt djur- och växtliv Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker