Främmande trädslag på Sveaskog Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef
Sveaskogs markinnehav Finns i hela Sverige 3,3 milj. ha produktiv skogsmark 20% naturvård All vår skog är FSCcertifierad
Trädslagsfördelning
Snabbväxande trädslag på Sveaskog Ca 90 000 ha contorta och drygt 1 000 ha lärk Föryngrat senaste 10 åren: ca 1 200 ha contorta ca 800 ha lärk Nu ca 2% föryngring med contorta och lärk
Snabbväxande trädslag Motiv för ökad tillväxt Hur åstadkommer vi tillväxt? Contortatall och lärk Slutsatser
Motiv för ökad tillväxt EU:s mål år klimat- och energipolitiken fram till 2020 ökar efterfrågan på skogsråvara 20% minskade utsläpp jfr år 1990 20% minskad energiförbrukning 20% andel förnybar energi Sveriges klimat- och energimål 2020 40% minskade utsläpp jfr 1990 20% ökad energieffektivitet 50% förnybar energi, minst
Motiv för ökad tillväxt Sveriges inriktning för forskning och innovation 2009-2012 Strategisk satsning på klimat Skogsbruket beräknas kunna öka sin totala produktion med mellan 25-50% under de närmaste decennierna Jordbruksdepartementets visionsdokument Strategiskt mål 2008-2012: tillväxten i skogsbruket ska öka
Motiv för ökad tillväxt Sveaskogs synsätt: Ett effektivt brukande av skogen inkluderar en fortlöpande och ekonomiskt motiverad ökning av tillväxten i skogen inom ramen för ett hållbart skogsbruk
Åtgärder för att öka tillväxten God skogsvård Förädlat skogsföryngringsmaterial Minskade skador på skogen Snabbväxande trädslag Gödsling
Contortatall
Contortatallens naturliga utbredningsområde
Contorta Contortatall jämfört med vanlig tall Ca 40% högre produktion Bättre överlevnad vid plantering Stor växtförädlingspotential Lämplig för frösådd, går bra med höstsådd Klarar skador bättre Osäkerhet kring odling i vindutsatta lägen och mycket snö Kvalitet: Högre kvalitet i vissa fall, lägre i vissa. Mer långböj och tvärkrök, grövre grenar Slutenhet betyder mer för fält- och bottenskikt än trädslag
Sådd contorta Västerbotten
Contortavirkets användning SCA:s contortaprojekt har provsågat och testat olika produkter Sågning, speciellt bra för synligt trä Mekanisk massa, sulfatmassa Biobränsle
Contorta och andra intressen Rennäringen Contorta klarar av att växa mycket tätt Minskad lavförekomst, men såväl mark- som hänglav i relativt unga, skötta, contortabestånd förekommer Biologisk mångfald Måttlig påverkan på landskapsnivå vid begränsad användning Tätare kronor ger fler skuggfördragande, men färre ljusälskande arter i markvegetationen Viss självspridning (mest vägkanter) Friluftsliv Bättre än gran, sämre än tall Mycket beroende på hur bestånden sköts
Naturskog av contortatall i Canada
Contorta
Lärk
Lärkens naturliga utbredningsområde
Lärk Lärk för norra Sverige Omfattande insamling av material från hela Ryssland Dags att utvärdera! Bäst för norra Sverige L. sukaczewii Potential för god tillväxt hybrid med europeisk lärk! Har visat mycket god tillväxt i Skogforsks försök, men förhållandevis sämre etablering Inhemskt trädslag
Hybridlärkens produktion i södra Sverige Mean annual volume increment (m³/ha) 16 14 12 10 8 6 4 2 HL NS 36 NS 32 Medeltillväxt något högre för hybridlärk än gran Kulmination lärk 35 år gran 80-100 år 0 0 20 40 60 80 100 Total age (years) Lämpar sig väl på medelgoda boniteter
Att odla hybridlärk Etableras liksom gran Inte lika viltbegärlig som tall Växer snabbt ifrån löv och vilt Plantan på bilden 4 år från frö. Alvesta.
Hybridlärk kräver intensiv skötsel Första gallring vid 15 år, sedan vart femte år Omloppstid 35-50 år
13 år 24 år Hybridlärkens produktion i södra Sverige
Lärkens användningsområden Timret betalas som gran eller bättre Massaved mindre efterfrågad Biobränsle
Odling av hybridlärk jämfört med gran/tall Två generationer lärk på en generation gran, skapar flexibilitet Tappar barren, ger vårflora och skapar högre artdiversitet och påverkar landskapsbilden Minst lika känslig för rotröta som gran Räknas som främmande trädslag (1 km-gräns) Större andel kärnved Högre bränslevärde
Hybridasp och poppel Intressanta trädslag med hög produktion (medeltillväxt >20 m 3 sk/ha och år) Kräver hägn svårt att hantera i storskogsbruket Försök med utvärdering av planteringar på skogsmark pågår Främmande trädslag
Generell hänsyn vid odling av snabbväxande trädslag Omfattningen beror på omständigheterna. Åkermark ger naturligt mindre möjligheter till generell hänsyn Ingen skillnad i ambitionen att lämna högstubbar, kantzoner mot vatten och naturvärdesträd beroende på trädslag
Slutsatser Snabbväxande trädslag är ett mycket effektivt sätt att öka tillväxten Flera användningsområden finns för såväl contorta som lärk, om de odlas i tillräcklig omfattning Kan berika landskapsbilden Självklart att lämna generell hänsyn vid odling av snabbväxande trädslag Ytterligare uppföljning av tillväxtpotential, effekter på biologisk mångfald och skaderisker
Slutsatser Dialog med samerna om lämpliga områden och metoder för odling behöver utvecklas Hybridasp och poppel intressant, men krav på hägn medför stora kostnader Nya regelförslag ger onödiga begränsningar (generell 1km-regel och arealbegränsningar) Contortatall och lärk ska ses som bra komplement till tall och gran
Tack!