Tandlossning och DIABETES

Tandlossning och DIABETES

TANDLOSSNING OCH DIABETES TANDLOSSNING OCH DIABETES Parodontit är det medicinska namnet på tandlossning. Det finns två vanligt förekommande typer av tandlossning. Den första kallas gingivit och yttrar sig i form av en mindre inflammation i tandköttet. Den andra och allvarligare typen kallas parodontit, där tandköttet blir mycket allvarligare inflammerat och där benet som håller tänderna på plats gradvis bryts ned. Diabetiker löper större risk än andra att drabbas av tandlossning. Uppfatta symptomen Bästa sättet att fastställa om du lider av tandlossning eller inte är att gå till en tandläkare. Friskt tandkött är fast och skärt till färgen, sitter tätt mot tänderna och börjar vanligen inte blöda vid tandborstning (figur 1). Gingivit uppstår när du inte borstar tänderna tillräckligt noga. Plack börjar bildas på tänderna intill tandköttet och bakterierna i plackbildningarna gör att tandköttet blir inflammerat. Detta gör att tandköttet ser inflammerat och svullet ut (figur 2) och det kan uppstå blödningar vid tandborstning. Gingivit kan botas helt. Med en god munhygien kan tandköttet rehabiliteras till det normala. Parodontit, den allvarligare formen av tandköttsproblem, uppstår på grund av långvarig (flera års) inflammation av tandköttet, vilket i sin tur beror på plackbildning under längre tid. Tandköttsinflammationen blir alltmer akut (figur 3) och tandköttet börjar lossna från tänderna. På så sätt uppstår en lucka mellan tandköttet och tänderna som kallas ficka, vilket tandläkaren kan mäta upp med en sond. I takt med att fickan blir djupare blir käkbenet, som håller tänderna på plats, alltmer förstört. Detta är en process som vanligtvis inte känns. Nedbrytningen går väldigt långsamt. Figure 1 Friskt tandkött är skärt och sitter fast vid tänderna. Figur 2 Gingivit: inflammerat tandkött som ser rött och svullet ut (särskilt den del av tandköttet som är närmast tänderna) och kan börja blöda vid tandborstning.

Efter många år kan så mycket av käkbenet ha förstörts att tänderna börjar sitta löst eller till och med lossnar. Tandköttet börjar vika undan, vilket får tänderna att se längre ut än tidigare. Detta kan vara första tecknet för vissa (de som inte regelbundet går till tandläkaren) att de har tandproblem. Vilket samband finns det mellan tandlossning och diabetes? Cirka 10 % av den vuxna befolkningen lider av tandlossning. När det gäller gruppen diabetiker lider en avsevärt större procentandel av tandlossning. Vi vet ännu inte exakt varför diabetiker löper större risk än andra att drabbas av tandlossning. Forskningen försöker finna ett svar på detta, men det finns sannolikt flera faktorer som spelar in, bland annat följande: Eventuellt är det så att immunsystemet inte fungerar som det ska hos diabetiker, vilket ökar risken för tandlossning Överskott Skador Diabetiker av fettvävnad (kroppsfett) hos sjukligt feta människor med diabetes kan producera ämnen som gör tandköttet mer mottagligt för inflammationer på kapillärerna (små, känsliga blodkärl) i tandköttet kan innebära att blodtillförseln till tandköttet minskar, vilket på så sätt begränsar försvarscellernas effektivitet har nedsatt funktion när det gäller läkning av sår, vilket gör att förmågan till rehabilitering av tandköttet också är nedsatt Tänk på att blodsockerkontrollen av allt att döma har en nyckelroll när det gäller att motverka eventuell tandlossning. Enligt tidigare forskning tycks diabetiker som har god kontroll över sitt blodsocker (HbA1c < 7,0 %) inte löpa större risk än andra att drabbas av tandlossning. Figur 3 Tandlossning: tandköttet är starkt inflammerat, rött och svullet. Det förekommer blödningar i tandköttet och tandköttet kring de nedre tänderna börjar dra sig nedåt. Figur 4 Använd tandborste med ett borsthuvud för rengöring av svåråtkomliga områden där tänderna kan överlappa varandra. Tandborsten ska rengöra det område där tandköttet möter tänderna.

www.diabeteswellness.se Diagnos och behandling Om tandläkaren misstänker att du lider av tandlossning så röntgas eventuellt dina tänder för att kontrollera hälsotillståndet hos det ben som håller tänderna på plats. På samma sätt som med de flesta sjukdomar är förebyggande åtgärder den bästa medicinen. Tandlossning kan vanligen förebyggas med en god munhygien där tänderna rengörs noggrannt varje dag. Borsta tänderna två gånger om dagen och jobba med tandborsten i ungefär 2-3 minuter vid varje tillfälle (vilket är längre än du tror när du borstar tänderna!). Se till att du kommer åt alla tandytor, i synnerhet det område där tandköttet möter tänderna (figur 4). Om dina tänder överlappar varandra något, eller om det finns särskilt svåråtkomliga ytor som ska rengöras, så kan du använda en liten tandborste med ett borsthuvud. Tandborsten ska föras så att borsten kommer i kontakt med den yta där tandköttet möter tänderna, i en vinkel på cirka 45 grader. För tandborsten fram och tillbaka med korta rörelser och lätt tryck. En eltandborste fungerar vanligen lika bra som en manuell tandborste. Eltandborsten är särskilt bra för den som har begränsad rörlighet. Se till att du rengör även mellan tänderna och använd tandtråd eller mellanrumsborste för större mellanrum eller om du har tandställning. Om du lider av tandköttssjukdom rekommenderas du använda antibakteriellt munsköljmedel. Fråga din tandläkare vad som passar bäst för dig. Försäkra dig om att munsköljmedlet innehåller fluorid. Det skyddar dina tänder. Sammanfattning Det är mycket viktigt att alla som har diabetes regelbundet går till tandläkaren så att eventuella problem med tandköttet kan upptäckas och behandlas innan det går för långt. Din tandläkare eller tandhygienist bör regelbundet gå igenom dina tänder och rengöra dem. Diabetiker löper större risk att drabbas av tandköttsproblem. Därför är det extra viktigt att diabetiker sköter sin munhygien och går på regelbundna kontroller hos tandläkaren.

HÅLLA SIG FRISK TILLS ETT BOTEMEDEL ÄR HITTAT.. Bra tips för att undvika tandlossning Som diabetiker kan du löpa större risk att drabbas av tandköttsproblem. Gå regelbundet till tandläkaren. Genom att ha bra kontroll över din diabetes och ditt blodsocker kan du minska riskerna att råka ut för tandköttssjukdomar. Borsta tänderna regelbundet, var noga med att rengöra alla tandytor. Om tandköttet börjar blöda under tandborstningen kan det vara ett tecken på inflammation i tandköttet. Gå till tandläkaren om du misstänker att tandköttet är inflammerat. Även om du inte längre har kvar dina egna tänder bör du ändå regelbundet gå till tandläkaren och kolla din munhälsa. Om du tidigare lidit av tandlossning är det särskilt viktigt att du fortsätter att besöka tandläkaren för att kontrollera att sjukdomen inte återkommer. Rök inte, det gör det hela värre om du har tandköttsproblem. Se till att du använder en tandborste med mjuka borst. Tandborstar med hårda borst kan på sikt ge ökade problem om man borstar för hårt. Konsultera din husläkare om vad som är bäst för dig.

www.diabeteswellness.se Insamlingsstiftelsen Diabetes Wellness Network Sverige Runda Vägen 25 167 51 Bromma Tel: 08-511 612 00 E-post: info@diabeteswellness.se Insamlingsstiftelsen Diabetes Wellness Network Sverige står engligt lag under tillsyn av Länsstyrelsen i Stockholms län samt under tillsyn enligt avtal mellan Svensk Insamlingskontroll SFI och insamlingsstiftelsen. Organisationsnummer 802425-2218 - 90-konto 90 01 16-5. Januari 2016