Granbarkborre Biologi och bekämpning

Relevanta dokument
Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2010

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Frågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU

Bekämpning av skador från granbarkborrar

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås Tema barkborrar

Norra distriktets test av en certifierad granbarkborrehund

Utvärdering av "Sök och plock - sommar" - Slutrapport

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2011

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Granbarkborren scenario - bekämpning. Hussborg Gunnar Isacsson

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013

Förökningsframgång för granbarkborre i stormfällda och dödade granar i Medelpad och Jämtland under 2015

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering

Växtinspektionen informerar

Insekter i höstraps i ÖSF-området

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering

Nationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2013

Fakta om pollinatörer

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering

Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport

Utvärdering av storskalig barkborrebekämpning med feromonfällor

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt:

SVERIGE PORTO BETALT

Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp

MEDDELANDE Övervakning av insektsangrepp. - Slutrapport från Skogsstyrelsens regeringsuppdrag. Lennart Svensson

Storm och barkborrar Hussborg september. Välkomna!

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

Fångstvirkesfällor mot barkborrar

Myskbocken tillhör en viss vedlevande skalbaggefamilj. Gissa vilken? 1. Vivlar (t.ex. snytbaggar) X. Långhorningar. 2. Barkborrar

BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering

Läsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

Handlingsplan för bekämpning av granbarkborren år 2008

Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

SLU Åke Lindelöw Sören Wulff Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen

Uppföljning av planteringar med Conniflexbehandlade. Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet

Virkespriser D62 Leveransvirke Ångermanland och Medelpad

Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) 2015

Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp

Allt om årstiderna - Vintern

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

GRANENS STÖRSTA FIENDE Så vinner du striden mot granbarkborren

1. Vart är trattkantarellen mindre vanlig? 2. Hur växer trattkantarellen? 3. Hur ser den ut?

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 16 mars kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Nationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2014

Kålmal - erfarenheter och försök 2013 Uddevallakonferensen 2014 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

Granbarkborren och andra skadeinsekter på granskog

Elevblad biologisk mångfald

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

SPINNKVALSTER I VÄXTHUS

Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs?

Skogsskador inom Region Nord 2016

Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting

Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Praktiska planteringar med snytbaggeskyddet Conniflex

Asp - vacker & värdefull

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

VÄXTSKYDDSÅRET Småland, Öland och Gotland. Växtskyddscentralen Flottiljvägen KALMAR

Slutrapport för projektet: Utveckling av en temperatursummemodell för granbarkborrens biologi i Götaland

Äger du ett gammalt träd?

Filmhandledning. Vem bor i skogen? CINEBOX En del av Swedish Film AB

Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem

Upptining och förvaring av plantor före plantering

Skogsskador i Region Syd 2018

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

Snytbaggeskador i Norrland

Naturhänsyn vid grothantering

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson

Virkesprislista BL130S. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Död ved i Stockholms stads natur- och kulturreservat 2016

Insektshotell - guide

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag den 26 dec den 27 den 28 den 29 den 30 den 31 den 1 jan 17

Konsekvensutredning om förslag på ändringar i Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:7) till 29 skogsvårdslagen

Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland och Västernorrland i norr

Lund i siffror. Sammanfattning. juni (8)

Rapsjordloppa, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Korsnäs Din skogliga partner

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.

Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling

Tyck om Burlöv Den första resp. sista synpunkten under aktuell period registrerades

Tallvedsnematoden hotar Europas tallskogar

Transkript:

Granbarkborre 2019 Biologi och bekämpning

Biologi

Effekter i landskapet, Kråketorp Kråketorps naturreservat Stormskador efter Gudrun och Per, vindfällen upparbetades inte Drygt 200 ha, i stort sett all äldre granskog dödad Angreppet pågick till 2012 2019-03-04 9

Granbarkborre biologi Svärmningstider enligt en varm sommar med två nya generationer. Svärmningstider och utveckling enligt fällfångster och prognoser 2018 Utveckling enligt fällfångster och prognos 2018 2019-03-04 12

Svärmning Hanen borrar ingångshål oftast i kanten av barkflagor. Avger feromon som lockar hanar och honor till det angripna trädet. Hanen gör parningskammare. Varje hane har 1-3 honor. Honan gör ca 10 cm lång modergång där äggen läggs. Larverna gör vinkelräta slingrande gångar. Ingångshål Parningskammare med påbörjad modergång Parningskammare och modergång men inga larvgångar Bild: Gunnar Isaksson, SKS

Bild: Gunnar Isaksson, SKS Granbarkborrens gångsystem utvecklas under säsongen. Barkproverna är tagna på samma liggande gran i norra Skåne 2007. Svärmningen började den 24/4. Den 8/6, sju veckor efter svärmningen, var ca en tredjedel av pupporna kläckta. Efter ytterligare två-tre veckor var de redo att lämna trädet. 14

Granbarkborren mörknar med tiden. Nykläckt är den gul och hårig. Två veckor senare är den brun. Efter övervintring är den nästan svart och nästan hårlös. Bild: Gunnar Isaksson, SKS ÅÅÅÅ-MM-DD 15 INFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE...)

Varför dör träden? Granbarkborren för med sig blånadssvamp. Svampen växer in i splintveden, ledningsbanorna för vatten täpps igen, trädet dör och virket blir blått. Södra Skog

Var övervintrar baggarna De färdiga insekterna övervintrar både i bark och i marken. Fördelningen varierar mycket med hur stor andel sena angrepp man får men bedömningen är att ungefär hälften av baggarna övervintrar i barken. Flyghål 2019-03-04 17

Hur många överlever till nästa år De färdigutvecklade insekterna klarar sträng kyla, försök har visat god överlevnad ner till -35 grader Tidigare stadier, ägg larver och puppor dör i mycket stor utsträckning under vintern. Predatorer och svamp dödar en hel del andelen osäker men omkring 30% av populationen Överlevnaden för de som övervintrar i barken bedöms som bättre än de som övervintrar i marken SLU, räknar med att 20 procent av de granbarkborrar som stannar under barken på träden och 50 procent av barkborrarna i marken kommer att dö under vintern. 2019-03-04 18

Predatorer

Predatorer Hackspettar Myrbagge Kortvingar Blomflugor Rov- och Parasitsteklar Rov- och Styltflugor Kortvinge Rovfluga Parasitstekel Myrbagge 2019-03-04 20 Wiki commons

Bild: Gunnar Isaksson, SKS ÅÅÅÅ-MM-DD 21 INFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE...) Här ser det ut som om förökningsframgången har varit jättehög. 10 fullvuxna avkommor i halva modergången = 10 döttrar per hona. Men det är inte så illa som det ser ut

Styltflugor av släktet Medetera Ett av de vanligaste och viktigaste rovdjuren som äter granbarkborrens larver. Larvens längd är upp till ca 4 mm, den vuxna flugan är 2-3 mm. Bild: Gunnar Isaksson, SKS ÅÅÅÅ-MM-DD 24 INFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE...)

Myrbaggen Ett viktigt rovdjur på alla slags barkborrar. Ett par + deras avkomma lär kunna äta upp flera hundra barkborrar på en säsong. Larven blir ca 15 mm, har rosa färg och två böjda taggar i bakändan. Bild: Gunnar Isaksson, SKS ÅÅÅÅ-MM-DD 25 INFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE...)

Granbarkborreangrepp - okt/nov 2018 Inventerade 29 okt 4 nov 282 fastigheter Stor spridning från 0 2,2 m3fub/ha Inventering i augusti 2019-03-04 28

Scenario Södras medlemsmark 2019 Underlag Inventering v44, scenario enligt Gunnar Isaksson SKS 6 5 Effektiv bekämpning Misslyckad bekämpning Miljoner m3fub 4 3 2 1 0 Sval och regning sommar Torr och varm sommar 2019-03-04 30

Vad du ska leta efter 2019-03-04 35

Bild: Per-Erik Larsson ÅÅÅÅ-MM-DD 36 INFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE...) Ingångshål med kådflöde från granens försvar. Ofta hittar man träd med kådflöde, vilket syns på håll. Kommer man nära ser man ingångshål utan kådflöde där baggarna har lyckats med sitt angrepp.

Träd med angrepp fortsätter att uppvisa skador. Avstannar efter oktober Hackspettar söker föda i angripna träd Dec Jan Träd som angreps sent föregående sommar gulnar och dör Nov Feb Gröna träd med barkfall Okt Mar Sep Apr Aug Maj Jul Jun Spår efter vårsvärmning i form av borrmjöl, kådrinning och borrhål Borrmjöl 2019-03-04 41 Träd som angreps i vårsvärmningen gulnar och dör

Förväxla inte torkskador med barkborreangrepp Indikationer på torka: Strödda kvistar med vissnande barr. Mycket vanligt hösten 2018. Bild: Gunnar Isaksson, SKS ÅÅÅÅ-MM-DD 43 INFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE...) Normal reaktion på torka hos gran: De äldre barren vissnar först. Barren är bruna när de faller av. Ingen anledning till panik. Dessa granar är inte angripna.

Avverkning av skadad skog 2019-03-04 44

Viktiga tidpunkter 1:a maj Tidpunkt där vi strävar efter att ha som lägst lager vid bilväg för att kunna ha full fart i sök och plock efter vårens svärmning. Kan komma att påverka avverkningsresursens effektivitet och utnyttjande under våren 1:a juli Tidpunkt när vinteravverkat eller angripet virke som senast ska vara transporterat till industri eller terminal. 2019-03-04 45

Varför är det viktigt att spara död ved Död ved hyser predatorer, både generalister och specialister Om en population ökar, ökar efterhand de specialiserade predatorerna vilket på sikt leder till att populationen kraschar. Generalister finns i mer stabila populationer och kan framförallt motverka att ökningen startar. Ca 20 m3 död ved per ha ger förutsättningar för en god status på vedlevande insekter. Mer död ved - fler predatorer Studier visar på ökad predation av tallstekel om mängden död ved i landskapet ökar. Den döda veden ökar antalet generalister exempelvis myror och spindeldjur som bland mycket annat också äter tallstekellarver. Liknande förlopp kan förväntas även för andra skogliga skadegörare Död ved är bra, både för biologisk mångfald men också för biologisk kontroll av skadegörare. 2019-03-04 51

Aptering Sortiment Vilka sortiment som är aktuella vid avverkning och kraven för dessa kommer att variera under säsong med anledning av skadans fas och omfattning samt industrins förmåga att anpassa sig till råvaran. För aktuella villkor se VLS och webb. Skriv alltid kontrakt och kontrollera gällande sortiment innan avverkning! Stockblånad Svamp som kommer med insekterna i redan i ett tidigt skede påverkar angripen ved. Medför ingen nedklassning av timmer och massaved. (Specialöverenskommelser kan förekomma med enskilda köpare av timmer) Lagringsröta Svamp, Blödskinn, som kommer i något senare fas men som vid rätt förutsättningar kan växa snabbt i veden. Tillåts i begränsad omfattning, 10% i enskild bit i massaved. Nolltolerans i timmer. Stock med 7% lagringsröta och stockblånad 2019-03-04 53