Korsnäs Din skogliga partner
|
|
- Ulla Lundgren
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Korsnäs Din skogliga partner Mer certifiering i den svenska skogen Korsnäs kunder blir allt mer intresserade av var råvaran ursprungligen kommer ifrån och hur den hanterats. De vill veta att skogarna sköts långsiktigt och att avverkningarna görs med hänsyn till naturen. 2 Hur påverkas nettot vid en avverkning? Det är viktigt att kunna hålla avverkningskostnaderna låga för att få ett bra netto. Det gör man genom ett aktivt röjningsoch gallringsprogram. 4 Granbarkborren härjar Det är viktigt att vara förberedd och veta vilka åtgärder man kan genomföra om man drabbas av ett angrepp av granbarkborren Informationsblad till skogsägare från Korsnäs Skog
2 Mer certifiering i den svenska skogen Korsnäs kunder blir allt mer intresserade av var råvaran ursprungligen kommer ifrån och hur den hanterats. De vill veta att skogarna sköts långsiktigt och att avverkningarna görs med hänsyn till naturen. Vi måste kunna tillmötesgå dessa önskemål. Många synpunkter på skogsbruk Många är intresserade av skog och miljö. Korsnäs kunder vill därför gärna marknadsföra att deras miljövänliga produkter kommer från välskött skog. Det är dock inte bara Korsnäs kunder som ställer ökande krav på skogens skötsel. Det finns också många andra intressenter som har synpunkter på hur skogsbruket ska utvecklas, som t ex lokala föreningar, naturvårdsorganisationer, allmänhet, myndigheter och lagstiftande församlingar nationellt och inom EU. Även ideella organisationer i andra länder har synpunkter på svenskt och nordiskt skogsbruk, så hur vi sköter skogarna här är inte bara en intern fråga. Lagstiftningen skärps De skogspolitiska ambitionerna ökar eftersom skog och skogsråvara ökar i betydelse i många avseenden. Världens befolkning växer och råvarubehovet med den. Genom nya nationella och internationella mål samt lagstiftning höjs därför ribban för både naturvård och råvarans ursprung. Det pågår dessutom arbete med utformning av regler och krav för offentliga företags upphandlingar av skogsprodukter, liksom hur produkter från illegala avverkningar ska undvikas. Hur skogen ska skötas för att långsiktigt kunna användas till olika trä- och pappersprodukter, energi- och miljöändamål är av stort nationellt intresse och därmed av ökande intresse för lagstiftarna. Skogsbruket kan därför räkna med att bli granskat även i fortsättningen. Det blir allt vanligare med FSC-logotypen på produkter, som visar att köparen stödjer ett ansvarsfullt skogbruk. Certifiering säkrar balansen Certifiering är ett sätt att balansera skogsbruket så att alla aspekter hanteras seriöst. Då klaras även lagstiftningen, både i dag och i framtiden. Korsnäs vill tillmötesgå kundernas önskemål, t ex om att kunna märka sina produkter. Vi vill också vara tydliga med våra ambitioner till alla övriga intressenter. Vi köper därför extra gärna certifierat virke. Därför har vi också certifierat oss och kan i vår tur hjälpa till med att certifiera privata skogsägare. Detta har vi kunnat för PEFC sedan 2005, men sedan 2010 kan vi certifiera också enligt FSC. Korsnäs nya FSC-grupp Den FSC gruppcertifiering vi nyligen börjat med växer och vi har idag certifierade skogsägare i större delen av vårt område, särskilt i närhet av industrin. Men vi vill öka volymen certifierad råvara ytterligare. Tänk på att vi kan hjälpa dig att bli FSCcertifierad och att du kan tjäna på det på flera sätt. Certifieringen passar utmärkt ihop med ett avtal med Korsnäs om samarbete och skogsskötsel. Fråga gärna din virkesköpare om certifieringen och våra avtal. Bengt Brunberg Informations- och miljöansvarig medlem i redaktionsgruppen 2 KORSNÄS SKOG 2.11
3 Bilder berättar... ur Korsnäs 150-åriga historia, del 2 Korsnäs industri med sulfit- och sulfatfabrik, omkring I förra delen om Korsnäs berättade jag historien om flytten från Dalarna år 1899, till Bomhus i Gävle. I början av 1900-talet förvärvade Korsnäs skogsmarker i närheten av Gävle, bl.a Oslättfors, Gammelstilla, Gysinge, Forsbacka och Söderfors. Betydelsen av skogsmarker relativt nära fabriken var stor, då kunde timret köras till sågen utan flottning och därigenom kunde sågningssäsongen förlängas. Flottning var dock av stor betydelse under sommarhalvåret. Styrelsen beslutade i början av 1900-talet att en sulfitfabrik skulle byggas, den togs i drift under hösten 1910 och hade en kapacitet av årston stark sulfitmassa. Första sulfatfabriken byggdes också och kom i drift 1915 med årston, alltså en ganska blygsam produktion jämfört med dagens årston. År 1916 syntes det första gången i försäljningssiffrorna att inkomsten för försäljning av massa var större än för sågade trävaror invigdes också sulfitspritfabriken med en kapacitet av 1,5 miljoner liter 95-procentig sprit. Midsommaren 1923 inträffade en mycket dramatisk händelse då hela sågverket totalförstördes i en våldsam brand. Men redan två veckor senare beslutade bolagets styrelse att en ny såg skulle uppföras och så snart som i maj 1924 kunde de första såg ramarna sättas igång kom det första steget för förädling av pappersmassan, då den första pappersmaskinen togs i drift. Under andra världskriget minskade produktionen av pappersmassa kraftigt. Men tack vare en stabil ekonomi kunde bolaget ändå göra stora investeringar. Ett nytt blekeri byggdes och produktionen under kriget blev i stor omfattning inriktad på fodercellulosa. När kriget äntligen tog slut 1945 stod Korsnäs väl rustat inför framtiden. Text: Arkivarie Hans Wahlbom, Korsnäs historiska arkiv i Bomhus. Ingen dans på rosor Att äga och bruka skog är för det mesta en glädje. Solen skiner och fotosyntesen håller igång den gröna fabriken. Ibland dyker det dock upp utmaningar för skogsägaren som kan vara nog så svåra att hantera. Förutom snytbaggar som skalar barken av nysatta plantor, älgar som betar toppskotten på ungskogen, gräs som kväver nysatta plantor och ljung som förgiftar plantorna så seglar det upp nya hot. När snön äntligen försvann, visar det sig att gnagarna har stortrivts i vissa områden och skadat plantskog svårt. Granbarkborren verkar ha fått optimala betingelser för massförökning i vissa områden. Just nu har våra virkesköpare fullt upp med att bistå skogsägare med råd och åtgärder. Ett tips i dessa tider är Korsnäs samarbetsavtal. Det gör att du är garanterad hjälp när virket snabbt måste tas omhand som tex. vid stormfällningar eller begynnande insektsskador. Korsnäs grafiska profil. Du kan märka några förändringar i Din Skogliga Partner. Inga stora förändringar men visst blev det snyggt! På vår hemsida, nu med vår nya grafiska profil, finns en liten nyhet för er skogsägare: från och med nu har vi aktuella prislistor för massaved på hemsidan. Välkommen in på vår hemsida Prisnivåerna på avverkningsrätterna är fortfarande bra. Många skogsägare passar på att gallra och avverka nu. Interiör, från början av 1900-talet, från den gamla sågen som brann Lars-Erik Busk Ansvarig utgivare KORSNÄS SKOG
4 Hur påverkas nettot vid en avverkning? Skogsägare känner oftast till innehållet i prislistor för olika sortiment samt även de premier och tillägg som förekommer. Det är viktigt att också känna till avverkningskostnaderna. Det är ännu viktigare att kunna hålla dessa kostnader låga genom ett aktivt röjningsoch gallringsprogram. Avverkningskostnaderna består huvudsakligen av skördarens kostnader för att avverka träden och skotarens kostnader för att köra fram virket till skogsbilvägen. Till detta kommer kostnader för maskinflytt och resor samt exempelvis risning av basväg och att göra i ordning avlägg. En av de viktigaste delarna som påverkar avverkningskostnaderna är grovleken på träden som avverkas. Medelstamvolym är ett centralt begrepp som det är viktigt att förstå när man diskuterar avverkningskostnader. Medelstamvolym beräknas genom att den totala volymen som avverkas divideras med antalet träd som avverkas. Ju högre medelstamvolymen är desto lägre blir avverkningskostnaden och desto bättre blir nettointäkten. Högre medelstam ger högre netto En avverkningsgrupp får betalt efter antal timmar eller efter antal kubikmeter de kör och då är det viktigt att medelstammens volym är hög. Grov medelstam innebär snabbare kubikmetrar. Snabbare kubikmetrar innebär lägre avverkningskostnad. Lägre avverkningskostnad innebär mera i plånboken för skogsägaren. Antal träd per kubikmeter Det som är avgörande för priset är hur stora träden är som upparbetas av skördaren. Det tar ungefär lika lång tid att upparbeta ett mindre träd som ett stort träd, åtminstone när trädhöjderna är ungefär lika, eftersom kranrörelserna är i stort de samma. Det går alltså åt mera tid att få ihop till en kubikmeter med klena träd, än med grova träd. Längre tid ger högre avverkningskostnad och mindre netto. Röjningens betydelse Röjningen har oerhört stor påverkan på utvecklingen av din skog. Att du röjer och hur du röjer påverkar ditt ekonomiska utfall väsentligt. Syftet med röjningen är att skapa utrymme för de träd som skall växa vidare och bilda ett homogent och tillräckligt grovt gallringsbestånd. Det är viktigt att de sparade träden får tillräckligt med plats att växa i både grovlek och höjd. Det gäller att få igång den gröna fabriken på de träd vi väljer att spara för framtida produktion av volym och kvalitet. Tre olika exempel på uträkning av medelstam i en gallring på 1000 m 3. Antal träd Ant träd/volymen medelstam antal träd/m 3 Gallring i ett klent bestånd st /1 000m 3 0,05 20 st Gallring i ett medelgrovt bestånd st /1 000m 3 0,10 10 st Gallring i ett grovt bestånd st 5 000/1 000m 3 0,20 5 st Visste du att... Under åren har drygt 3 miljoner m 3 granskog dödats av granbarkborren. Skogsstyrelsen 2009 uppskattar att skadorna orsakade av granbarkborren efter stormen Gudrun uppgår till 1,2 miljarder kr. Källa: SLU Diagrammet visar schematiskt medelstammens betydelse för avverkningskostnaden. Index ,05 0,09 0,13 0,17 0,21 0,25 Medelstamvolym, m 3 fub 4 KORSNÄS SKOG 2.11
5 Öka medelstamvolymen I ett bestånd som röjs ökar medelstammens volym. Vid en röjning tar man bort de träd som inte passar in i den kommande skogen. Stammarna blir enkelställda och det underlättar arbetet för skördarföraren vid gallringen. En fördel är också att en hel del skymmande småträd är borta, så föraren ser både träden och skördaraggregatet mycket bättre. Det ger färre skador på kvarvarande träd och ett lättare val av de träd som skall stå kvar. Trädval vid röjning Urvalet av kvarvarande stammar görs med tanke på kvalitet och tillväxtförutsättningar. Man tar bort krokiga, skadade och mycket kvistiga träd. Trädslagsvalet anpassas till markens förutsättningar. Gran gynnas på de bättre markerna och tall på de magrare markerna. På medelgoda marker eftersträvas blandbestånd av gran och tall. I fuktigare partier kan det med fördel lämnas en större andel lövträd. Detta är slutmålet för de flesta skogsägare och är möjligt med ett aktivt röjnings- och gallringsprogram. Exempel på väl underväxtröjt bestånd inför en 1a gallring med en medelstamsvolym på ca 0,05 m 3 fub. Anpassad gallring Normalt är en låggallring den bästa åtgärden, för skogen och skogsägarens långsiktiga ekonomi. Så har Korsnäs alltid gallrat. Låter man de grövre och mest livskraftiga träden stå kvar får man högre tillväxt och dessutom träd som bättre står emot storm och snöbrott. Detta visas tydligt i ett gallringsförsök som Korsnäs bedrivit, tillsammans med Skogforsk, i ett tallbestånd vid Kolfallet i Valbo. Virkeskvalitet Den avgjort viktigaste faktorn för den framtida virkeskvalitén är hur trädens kvistar ser ut. De får inte vara för grova och inte spröta uppåt. Dessutom skall de kunna torka och ramla av utan att bli torra eller rötas inne i stammen. Förutsättningarna för att lyckas med god kvalitetsdaning är störst om man röjer rätt och har ett aktivt gallringsprogram. Gallringsaktivitet När ett bestånd gallrats första gången och träden inte stått alltför tätt, då inträder den tid i trädets ålder när det växer som mest. Det är då viktigt att följa utvecklingen av tätheten i beståndet genom att mäta grundytan efter fem, sju och nio år efter första gallringen. Andra gallringen kommer mycket fortare än vad man förväntar sig, såvida man inte gallrat hårt i första gallringen. Vi på Korsnäs har kunnig personal som kan hjälpa dig med den långsiktiga planeringen med röjning och gallring så att nettot blir bästa möjliga. Ta kontakt och utnyttja den erfarenheten. Dan Flykt Virkesköpare i Dalarna medlem i redaktionsgruppen KORSNÄS SKOG
6 Granbarkborren härjar Granbarkborren är ett ständigt återkommande problem. Det är viktigt att du är förberedd och vet vilka åtgärder som kan genomföras om din fastighet drabbas. Just nu pågår ett utbrott av granbarkborre i delar av norra Sverige. Granbarkborrens strategi för överlevnad är att anfalla i mängder och samlat säger Stefan Forsberg på Skogsstyrelsen. Ett vitalt träd försvarar sig mot angrepp av barkborrar genom att producera så mycket kåda att barkborrarna drunknar. När insekterna däremot tagit sig in i ett träd lägger de sina ägg i innerbarken vilket innebär att de skär av trädets näringstillförsel till kronan och det är också det som gör att trädet inte kan överleva. Sök och plockmetoden Så vad finns det då att göra för att förhindra ett angrepp? Den mest effektiva metoden handlar om att upptäcka angreppet i tid, men det är också den svåraste metoden. Om angreppet upptäcks innan både föräldragenerationen och larverna hunnit lämna trädet bör trädet avverkas och transporteras till industrin så snabbt som möjligt, innan 1 juli. Metoden är klurig eftersom det är svårt att upptäcka ingångshålen från föräldragenerationen. Själva ingångshålet går inte att se, utan de upptäcker man genom att leta efter brunt borrmjöl nedanför stammen eller ovanpå om det är ett vindfälle. Områden som är bra att titta extra noga på är solbelysta kanter och luckor säger Stefan. Naturliga fiender När det går att se massor av små hål i stammen är det för sent för då har barkborrarna redan lämnat trädet, och det är inte längre någon vits med att avverka trädet i syfte att bekämpa barkborren. Om de avverkas gör det snarare skada än nytta eftersom material som gynnar barkborrens naturliga fiender forslas bort. En av barkborrens naturliga fiender är myrbaggen som övervintrar under barkflagor på stammens nedre del. Därför Bild på hyggeskant med skadade träd. Om hygget hade gjorts ända ut till ungskogen till höger hade man sluppit skapa en lättangripen kant med gammal gran. Samla hellre naturhänsynen till hyggets södra sida, så antalet kraftigt solexponerade äldre granar minskar. Hänsynsvolymen blir då en resurs för hela den biologiska mångfalden och inte endast som stödutfordring till granbarkborrar. Foto: Gunnar Isacsson Gnagmjöl efter granbarkborre vid stambasen till en gran. kan man lämna några lite högre stubbar när man avverkar barkborredödade stående granar vintertid (men bara då). En annan av barkborrens fiender är hackspetten och de gynnas av hålträd, döda träd och högstubbar. Skogsvård och fällor En annan förebyggande åtgärd är skogshygien och det innebär egentligen att se till att få ut färska vindfällen av gran från skogen. Ett annat alternativ för den större skogsägaren är feromonfällor eftersom det krävs större sammanhängande områden för att nå ett lyckat resultat. Fällorna med doftämnet som lockar till sig barkborrarna placeras minst 20 m från färsk gran, vilket alltså innebär främst på hyggen. Fångstvirke En annan metod som kräver bra timing är fångstvirke och det innebär att virke läggs i låga vältor gärna vid bilväg. De läggs ut före svärmning, april, och kan även kryddas med feromonpåsar. När barkborrarna sedan har tagit sig in och lagt sina ägg är det viktigt att virket transporteras iväg till industrin medan barkborrarna fortfarande är kvar. Om inte så sker så blir effekten den motsatta: barkborreodling. Så sammanfattningsvis för att undvika barkborreangrepp bör man sköta sin skog så att den är så vital som möjligt. Ta tillfället att i början av sommaren vara ute i skogen och tidigt försöka upptäcka ett angrepp. Om angreppet upptäcks först under svampsäsongen så är det för sent. Skogsägare bör också tänka på att gynna den biologiska mångfalden för att inte utarma barkborrens naturliga fiender. Behöver du hjälp så hjälper vi gärna till. 6 KORSNÄS SKOG 2.11
7 Faktaruta: Granbarkborre (Ips typographus) Foto: Skogssverige Finns i hela landet och är ca 5 mm lång. Förökar sig i vindfällen, virke och stående träd. Det krävs väldigt många insekter för att ta död på en gran. Svärmar i maj då hannen borrar in sig i barken och avger feromoner för att attrahera honor. Varje hane har normalt 2 3 honor. I slutet av juli-augusti kläcks den nya generationen och de allra flesta lämnar sedan trädet för att övervintra i marken. Källa: SLU, Skogforsk För att få en bild av angreppen inom Korsnäs köpområden ställde vi några frågor till Skogsstyrelsen. 1 Just nu pågår stora angrepp av granbarkborre i Norra Sverige, hur bedömer du situationen i ditt område? 2 Är det många som har hört av sig angående granbarkborren och är oroliga, och vilka råd ger ni? 3 Hur stora problem bedömer du att det kommer att bli i ditt område i år? Magnus Hedspång, Skogskonsulent, Dala-Järna 1 Signalerna från skogsbruket är att det verkar vara större problem med granbarkborre i södra delen av Dalarna än i norr. 2 Det är framförallt yrkesverksamma inom skogsbruket som hört av sig men även ett fåtal privata skogsägare. 3 Min bedömning är att det kommer vara tvunget att avverkas granskogar som skogsägaren inte hade planerat pga. barkborreskador. Men mycket kommer att avgöras beroende på väder och vind under Sven O Larsson, Skogskonsulent, skogsskadesamordnare för Gävleborgs län 1 I Gävleborg finns det lokala angrepp, framför allt i områden i Nordanstig, Bjuråker, Bollnäs/Alfta och Hofors. Dessutom finns det problem och bekämpningsområden både söder och norr om vårt område. 2 Det är få som hört av sig. För den enskilde markägaren gäller det främst att se till att ha överblick om det finns pågående skador genom att kontrollera sin skog eller be någon granne/virkesombud. 3 Vi har just nu inga indikationer som innebär några kraftigare åtgärder. Men det kan ändras snabbt när vi nu får in resultat av de inventeringar som görs. Vädret avgör sen utvecklingen. Stefan Forsberg, Skogskonsulent, Örebro distrikt (omfattar Örebro län) 1 Granbarkborren har under de senaste åren orsakat en hel del skador på granskogen i Örebro län. Skadorna har hittills främst drabbat de södra och mellersta delarna av länet, men det finns nu signaler om att skadorna kan komma att sprida sig även till länets norra delar. Just nu har vi mest skador i området runt sjöarna Hjälmaren och Väringen samt i ett område norr om Karlskoga. 2 Vi har relativt många som hör av sig till oss på grund av granbarkborreskador. 3 Om vi får en torr och varm sommar kan läget bli allvarligt med mycket dödade granar som följd. Ingemar Anderson, Skogskonsulent, Uppsala distrikt (omfattar Uppsala län) 1 Vi har sett en ökning av angreppen. Det finns anledning för skogsägarna att titta över sina skogar. Vi hade också en storm i början av april som försämrade läget. 2 Några stycken har hört av sig nu i vår. Vi råder till att ta ut färska vindfällen speciellt av gran och att hålla uppsikt, när svärmningen börjar och ta ut angripna träd genast. 3 Lokalt kan det bli problem om vi inte lyckas med att få ut vindfällena och vara uppmärksamma på nya angrepp. Lisa Jansson Virkesköpare i Frövi Medlem i redaktionsgruppen Vad är polytax AKTUELLA frågan Vi lät frågan gå vidare till Anders Bollvik, Skogsstyrelsen i Södermanland. Polytax är samlingsnamnet på ett antal inventeringar som från och med 1999 utförs av Skogsstyrelsen. Inventeringarna beskriver hur skogsbruket lever upp till ambitionerna i 1993 års skogspolitik, som ju fortfarande gäller, och hur väl skogsbruket uppfyller produktions- och miljömålen i form av återväxtresultat samt miljöhänsyn vid föryngringsavverkning. För att få fram fakta om miljöhänsyn vid föryngringsavverkning inventeras ett urval av de anmälningar om avverkning som kommer in till Skogsstyrelsen. För att följa upp produktionsmålet inventeras återväxternas kvalitet vid ett tillfälle på ett urval av de genomförda föryngringsavverkningarna. Resultaten av inventeringarna publiceras i Skogsstatistisk årsbok och finns även på Resultaten visar att miljöhänsynen förbättrats avsevärt under 90-talet, framförallt under början och mitten av perioden. Under 2000-talet har denna starka positiva trend avstannat. För avverkningssäsongen 2007/ /10 bedöms ca 63% av den avverkade arealen klara vår uttolkning av lagens krav, en försämring jämfört med tidigare år. Genom god dialog och samsyn inom skogssektorn kan hänsynen förbättras. Skogsstyrelsen har tagit initiativet till att utöka dialogen inom skogssektorn för att få större samsyn kring vad som är bra miljöhänsyn och vad skogsvårdslagen kräver. Resultatet av återväxtinventeringarna visar även här på variation över tid. Under senare delen av 70-talet och under hela 80-talet förbättrades föryngringsresultatet kontinuerligt. I början av 90-talet avtog denna utveckling för att vändas till en försämring. Andelen godkänd areal har därefter förbättrats och var vid senaste polytaxmätningen /10 i genomsnitt 80% för plantering och naturlig föryngring. KORSNÄS SKOG
Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?
Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!
Läs merBekämpning av skador från granbarkborrar
Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014 { 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående
Läs merFrågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019
2019-04-17 Frågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019 Sommaren 2018 var extremt torr och varm. Det skapade en situation med torkstressade granar, och omfattande granbarkborreangrepp.
Läs merGranbarkborre Biologi och bekämpning
Granbarkborre 2019 Biologi och bekämpning Biologi Effekter i landskapet, Kråketorp Kråketorps naturreservat Stormskador efter Gudrun och Per, vindfällen upparbetades inte Drygt 200 ha, i stort sett all
Läs merPM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket
Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket
Läs merGranbarkborren scenario - bekämpning. Hussborg Gunnar Isacsson
Granbarkborren scenario - bekämpning Hussborg 2014-09-23 Gunnar Isacsson Innehåll Gissningar om framtiden Bekämpningsåtgärder Förebyggande åtgärder Övervakning gbb 2014, norra bekämpningsområdet Hemsö
Läs merÅtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning
Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas
Läs merKunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring
Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa
Läs merSCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10
SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite
Läs merSkogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat
Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Lars Sängstuvall 120509 Bergviks markinnehav i centrala Sverige Drygt 8% av Sveriges totala produktiva skogsmark Avverkning > 6 miljoner m3fub
Läs merSnytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt:
Snytbaggen - åtgärder i Norrland Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt: www.snytbagge.se Snytbaggeskador i Norrland Skador av snytbagge på barrträdsplantor betraktas allmänt som
Läs merNorra distriktets test av en certifierad granbarkborrehund
Norra distriktets test av en certifierad granbarkborrehund Efter de stora stormarna Gudrun och Per har det skapats förutsättningar för att få stora angrepp av granbarkborre. Vi har de senaste åren känt
Läs merGallring är viktigt för god skogsutveckling
Gallring är viktigt för god skogsutveckling En väl utförd gallring förbättrar virkeskvaliteten ger hög och jämn diametertillväxt överför tillväxten till de bästa träden => högre värdetillväxt minskar risken
Läs merGödsling gör att din skog växer bättre
Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.
Läs merSkogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar
Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Stormar 2005 Stormen Gudrun ca 75 milj. m3sk 2007 Stormen Per ca 16 milj. m3sk 2008 Stormar ca 3 milj. m3sk
Läs merBiobränslen från skogen
Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare
Läs merStormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland och Västernorrland i norr
PM 1(5) Datum 2012-01-11 Diarienr 2012/121 Clas Fries Box 284, 901 06 Umeå clas.fries@skogsstyrelsen.se Tfn 090-158314 Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland
Läs merSkötselplan Brunn 2:1
Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som
Läs mer1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs
Läs merSkogsstyrelsen för frågor som rör skog
Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se
Läs merPLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com
PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av
Läs merUppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009
Uppsala 2009-10-08 Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 1 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 är en viktig information
Läs merFångstvirkesfällor mot barkborrar
Fångstvirkesfällor mot barkborrar Gångsystem från granbarkborrar. Angreppen av barkborrar kan bli omfattande Angreppen av barkborrar i södra Sverige kan utvecklas till en rysare. Förra årets milda väder
Läs merMöjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år
Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling
Läs merSkogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt
Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens
Läs merAsp - vacker & värdefull
Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande
Läs merVarför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU
Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Innehåll (1) Historik utbrott (2) Vad styr hur stora skadorna blir (3) Var dödas träd (4) Situationen i Västernorrland (5)
Läs merRådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten
RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.
Läs merNy teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare
Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i
Läs merKvalitet från planta till planka
beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet
Läs merSkog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring
Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens
Läs merEtt lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal
Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.
Läs merEkonomiska, miljömässiga och sociala aspekter på vårt skogsbruk. Hur påverkar skogsbruket vår ekonomi? Vår miljö? Vår vardag, vår bygd, vår framtid?
Ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter på vårt skogsbruk. Hur påverkar skogsbruket vår ekonomi? Vår miljö? Vår vardag, vår bygd, vår framtid? Vilken roll spelar dessa frågor? I vilken ordning uppmärksammas
Läs merhållbar affärsmodell för framtiden
hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter
Läs merHej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.
Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)
Läs merÄger du ett gammalt träd?
Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur
Läs merStockholm
Stockholm 2013.10.13 Exkursion Sollentuna Häradsallmänningen Jägmästare Thies Eggers från Skogssällskapet och ansvarig förvaltare visade oss runt på Häradsallmänningen. I förvaltningen ingår hela cykeln
Läs merHållbart skogsbruk. en väg att föra skogens värden vidare i generationer.
Hållbart skogsbruk en väg att föra skogens värden vidare i generationer. 1 Är ett inköpsbolag certifierat enligt PEFC och FSC som handlar med skogsråvara och anskaffar specialsortiment till koncernens
Läs merMiljöhänsyn vid föryngringsavverkning resultat från Skogsstyrelsens Polytaxinventering (P1), avverkningssäsong 1998/ /2010
PM 1(8) Datum 2011-04-11 Diarienr 2011/1993 Skogsenheten Skogsavdelningen Malin Andersson, Naturvårdsspecialist malin.andersson@skogsstyrelsen.se Tfn 0451-383 107, 070-345 83 25 Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning
Läs merSkogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening
www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande
Läs merFrihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen?
Frihet utan ansvar en ny praxis i den svenska skogen? Inledning Under en lång tid har välskötta skogar, en framgångsrik skogsindustriell utveckling och våra medlemmars arbete bidragit till välstånd och
Läs merLifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen
LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning
Läs merEnkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning
Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Sveaskog skapar värden för framtiden Sveaskog är Sveriges största skogsägare. Vi fokuserar på att utveckla skogens alla värden. Vi vill öka användningen av
Läs merSkogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson
Läs merStorskogsbrukets sektorsansvar
Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj
Läs merPEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen
PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA
Läs merDelrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010
Bilaga 1 Uppsala 2010-08-2 Martin Schroeder Inst Ekologi SLU Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Under sommaren har granbarkborrens aktivitet följts upp i fem av de skyddade
Läs merPLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com
PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning
Läs merAvverkning på region Uppland
Lokal information till skogsägare i Uppland Avs.: Korsnäs AB, Karl Kihlboms väg 11, 748 30 Österbybruk Avverkning på region Uppland Östra Uppland Norra Uppland Henrik Larsson 0295-24 44 65 henrik.larsson@korsnas.com
Läs merSkogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag
Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens
Läs merKorsnäs Din skogliga partner
Korsnäs Din skogliga partner Björk efterfrågat sortiment? sid 2 Valmöjligheterna när du står i en butik är oändliga. Varje förpackning är inriktad på att locka konsumenten till köp. Det gäller att ha en
Läs merBeslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010.
PROTOKOLL Nr 111 1(1) Datum 2010-08-19 Närvarande: Monika Stridsman Johan Wester Håkan Wirtén Generaldirektör, beslutande Enhetschef Avdelningschef Handläggare, föredragande Justeras Monika Stridsman 1
Läs merLevande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.
Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i
Läs merKvalitet från planta till planka
Gallring intäkt och investering Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med
Läs merhttp://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter:
http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: Fagerberg, N. (2012) Industrin eller skogsägarna - vems
Läs merInvesteringskalkyler, föryngring
Investeringskalkyler, föryngring En investeringskalkyl görs för att beräkna lönsamheten av en investering i t.ex. en maskin eller en åtgärd. Föryngringskostnaden betraktas ofta som en investering som ger
Läs merSLU Åke Lindelöw Sören Wulff Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen
SLU Åke Lindelöw Sören Wulff 2010-11-19 Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen Kan man beskriva ett normaltillstånd för granbarkborre? Normaltillståndet kan beskrivas som en nivå (population,
Läs merNaturhänsyn vid avverkningsuppdrag
Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske
Läs merFigur. Diameter och höjdtillväxt under de första fem åren efter gallringen hos befriade plantor och träd ökade med ökande storlek hos träden.
1 Figur. Diameter och höjdtillväxt under de första fem åren efter gallringen hos befriade plantor och träd ökade med ökande storlek hos träden. Sambanden var statistiskt signifikanta (Hagner och Molin
Läs merLokaleko. skogsägare kan göra. Tappa inte sugen, det gäller att hålla i och hålla ut! Följ årets svärmingsövervakning på Skogsstyrelsens
Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 2 I 2016 Västernorrlands distrikt LEDARE. VANJA STRAND, DISTRIKTSCHEF Utmaningen ökar! Du som äger skog, bidrar till många värden genom att aktivt bruka
Läs merTydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?
Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20
Läs merSkogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm
Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.
Läs merCertifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk
Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?
Läs merARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT
ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper
Läs merRäcker Skogen? Per Olsson
Räcker Skogen? Per Olsson Affärsområden Råvaruinriktade Produktinriktade Produktion och kapacitet Holmen Paper 8 pappersmaskiner 1 940 000 ton tryckpapper/år Iggesund Paperboard 3 kartongmaskiner 530 000
Läs merTrygga din skogs framtid. Återväxt/plantering
Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering När skogen avverkas ska den ersättas med ny. Vid föryngringen lägger du grunden till det nya beståndet. Du har då stora möjligheter att forma skogen och skapa
Läs merKorsnäs Din skogliga partner
Korsnäs Din skogliga partner Mätning av sågtimmer Så här fungerar det när du säljer virke mätning och redovisning av sågtimmer. 2 Att sälja virke steg för steg Det är mycket som ska hända från att din
Läs merSammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 42,9 99 Myr/kärr/mosse 0,0
Läs merSkördetid i skogen. Föryngringsavverkning
Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Föryngringsavverkning skördetid i skogen Föryngringsavverkning är den åtgärd som ger de största intäkterna från skogsbruket. Det är nu du skördar de värden som
Läs mer7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med
Läs merExkursioner 2015 och 2016 till Piellovare, ett stort fältförsök på ca 400 möh och strax söder om polcirkeln anlagt 1993.
Exkursioner 2015 och 2016 till Piellovare, ett stort fältförsök på ca 400 möh och strax söder om polcirkeln anlagt 1993. Mats Hagner 2015-03-22 Fältförsöket Piellovare skildrad av Google Earth 2012. Piellovare
Läs merEffektiv skogsskötsel projektgruppen
1 Effektiv skogsskötsel projektgruppen 2 Nils Broman Norra Skogsägarna, Ordförande Dan Glöde Hargs Bruk Per Hazell Skogsstyrelsen Henrik Holmberg Södra Skogsägarna Lena Leonardsson Älvdalens Besparingsskog
Läs merLättfattligt om Naturkultur
Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merRöjning formar framtidsskogen
Röjning formar framtidsskogen Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet
Läs merVilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen
Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Föredragets innehåll Klimatförändringar Befintliga skogsskadegörare i nytt klimat Nya skadegörare på gång Vad kan vi göra
Läs merSKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG
SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård
Läs merUpptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG
Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge
Läs merExempel på kontinuerligt skogsbruk
Exempel på kontinuerligt skogsbruk Här står Harald Holmberg i den skog som han själv var med att gallra för 40 år sedan. Dags att gallra bort mogna granar igen. Här står Harald Holmberg i en skog som han
Läs merSkogsstrategi Arvika kommun
Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi för Arvika kommun Arvika kommuns skogsinnehav ska skötas med målsättningen att ha en hög och uthållig avkastning. Skogsbruket ska ta stor hänsyn till skogarnas
Läs merGröna Obligationer ÅterrappOrterinG 2018
Gröna Obligationer Återrapportering 2018 I september 2017 emitterade Sveaskog en ny obligation på totalt en miljard kronor under ett nytt grönt ramverk. Principerna bakom ramverket kallas för Green Bond
Läs merSkogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07
Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N
Läs merSkogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823
Läs merKorsnäs Din skogliga partner
Korsnäs Din skogliga partner Gallringskvitto i praktiken Korsnäs gallringskvitto innehåller två delar, en beståndskarta och en beståndsbeskrivning och dessa beskriver hur din skog ser ut efter en gallring.
Läs merSkogliga åtgärder vintern 2011/2012
INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och
Läs merSkogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)
DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika
Läs merSkogsAffärer. Högre netto i gallring! Välkommen på Skogsdag! En informationsskrift från Rörvik Skog Nr 3-2008
SkogsAffärer En informationsskrift från Rörvik Skog Nr 3-2008 Högre netto i gallring! Välkommen på Skogsdag! I förra numret av SkogsAffärer skrev vi om barkborrens härjningar i Kråketorpsreservatet. Det
Läs merMILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER
MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER Ödenäs kyrkby: skiktad heterogen skog. Rekommenderad att brukas med k-skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk), kalhyggesfritt
Läs merSCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie
SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie 8.2 2016-06-01 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt
Läs merNaturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen
Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre
Läs merAnpassning av Svensk PEFC standard vid tillvaratagande av stormfällt virke och/eller barkborreangripna träd i områden drabbade av stormen Dagmar
Anpassning av Svensk PEFC standard vid tillvaratagande av stormfällt virke och/eller barkborreangripna träd i områden drabbade av stormen Dagmar Bakgrund Stormen Dagmar drabbade mellersta Sverige natten
Läs merFörslag/uppslag till examensarbeten
Datum 2016-02-02 1(9) Förslag/uppslag till examensarbeten Förslagen utvecklas vid behov i samråd med det distrikt där examensarbetet kommer att utföras. Gudrunhyggen och vilt Den goda fodertillgången som
Läs merFörökningsframgång för granbarkborre i stormfällda och dödade granar i Medelpad och Jämtland under 2015
Uppsala 2016-02-25 Professor Martin Schroeder Institutionen för Ekologi, SLU Förökningsframgång för granbarkborre i stormfällda och dödade granar i Medelpad och Jämtland under 2015 Granbarkborredödade
Läs merSkogsskador i Region Mitt 2012
Skogsskaderapport Region Mitt för 2012 1(5) Datum 2013-03-28 Diarienr 2013/423 Magnus Hedspång, Ulf Lindenbaum, Sven-Olle Larsson, Magnus Frimodig, Per-Olov Ringnér, Jörgen Sundin, Niklas Åberg, Clas Fries
Läs merKonsekvensutredning om förslag på ändringar i Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:7) till 29 skogsvårdslagen
Datum 2018-11-29 Diarienr 1(13) Tillsynsenheten Jörgen Ringagård Konsekvensutredning om förslag på ändringar i Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:7) till 29 skogsvårdslagen Innehåll
Läs merEtt enklare skogsägande
Ett enklare skogsägande Tänk om du hade en egen skogvaktare... Din skog är ett levande system, som med rätt omsorg och skötsel växer på det sätt du vill. Med Siljan Skog får du noga planerade åtgärder,
Läs merApril Ägarförhållanden
Planens namn Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Långhed 26:1 Gunnarsmyrskiftet 2016-2025 April 2014 Christer Carlsson Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84)
Läs merI Wedaskogen. Information från Weda Skog - din partner i skogen. Specialist på timmer www.wedaskog.se
I Wedaskogen Information från Weda Skog - din partner i skogen Specialist på timmer www.wedaskog.se Erik Andersson, vd Weda Skog. Foto: Sidney Jämthagen - Weda Skog ska vara ett självklart och naturligt
Läs merGör ditt skogsägande enklare och lönsammare. Skogsbruksplan
Gör ditt skogsägande enklare och lönsammare. Skogsbruksplan För att kunna säkra en uthållig produktion av värdefullt virke krävs en kombination av bra planering och effektiva skötselåtgärder. Med en skogsbruksplan
Läs merSkogsbruksplan. Planens namn Karlstad Väse Klockargård 1:1. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av
Skogsbruksplan Planens namn Karlstad Väse Klockargård 1:1 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod 2018-2027 20180518 Henrik Ynger Okuläruppskattning Uppgifter
Läs merNytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen
Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Foto: Anna Marntell, Skogsstyrelsen Klimatförändringar och transport via världshandeln ger Fler möjligheter för främmande arter att nå Sverige.
Läs mer