Dagvattenutredning, Borås Stad Detaljplan för Brämhults Kärra 1:3 Koncept 081103
2008-11-03 Beställare Borås Stad, Stadsbyggnadskontoret Kristine Bayard Konsult Vägverket Konsult Affärsområde Syd Avdelning Göteborg Uppdragsinformation Uppdragsnummer: 22080065 Uppdragsansvarig: Mikael Adrian Medverkande: Mikael Adrian, (VA) Josefine Evertsson, (VA)
Rapport 1(4) Uppdragsnummer: 22080065 KONCEPT 081103 Datum: 2008-11-03 Mikael Adrian mikael.adrian@vv.se Dagvattenutredning - Brämhults Kärra 1:3, Borås Stad Syfte Enligt Riktlinjer för dagvattenhanteringen i Borås Stad ska dagvatten i första hand tas om hand lokalt. Vid upprättande av detaljplan ska förutsättningarna för hantering av dagvatten klargöras. Enligt förslag till detaljplan för del av Brämhult, Brämhults Kärra 1:3 ska dagvatten omhändertas lokalt men en särskild dagvattenutredning ska genomföras för att klargöra möjligheterna för detta. På uppdrag av Stadsbyggnadskontoret i Borås har Vägverket konsult genomfört en sådan dagvattenutredning. Bakgrund Ett område strax sydväst om Brämhults kyrkogård och öster om Dammgatan föreslås bebyggas med ca 60 småhus. Planens syfte är att undersöka om platsen är lämplig för marknära bostäder. Det finns möjlighet till anslutning av allmänna va-ledningar för dricks- och spillvatten i Dammgatan vid planområdets nordvästra del. Om alla fastigheter ska anslutas till denna punkt kommer dock pumpning av spillvatten behöva göras och en ny pumpstation byggas. För att undvika detta kan en spillvattenledning läggas till Myråsområdet ca 350 m väster om planområdet. Ledningen förläggs via u-område i planens sydvästra del. Allmänna förutsättningar Kommunen har ansvar att vid detaljplanering säkerställa att dagvattenhantering kommer att fungera inom planområdet. Enligt en geoteknisk utredning 2008-05-19 består jordarna inom planområdet av ett ytjordskikt av organisk jord och därunder av morän, som vilar på berg. Moränen bedöms ha en relativt låg permeabilitet. Inom hela området bedöms jordarna vara ringa eller måttligt vattengenomsläppliga. Inom aktuellt planområde bedöms det därför att förutsättningar för att ta om hand allt dagvatten lokalt med endast infiltration normalt är relativt dåliga. Dock finns förutsättningar att bygga perkolationsmagasin med möjlighet till bräddning av överskottsvatten till allmän dagvattenledning. I samband med ledningsutbyggnad bör därför förbindelsepunkter för anslutning av dagvatten upprättas till samtliga fastigheter inom planområdet. Nya dagvattenledningar inom området kommer byggas som infiltrationsledningar enligt Gatukontorets typsektion för bostadsgator vid nybyggnad. Ledningarna bör dimensioneras för minst 2-årsregn, enligt förutsättningar i P90 (tidigare P28) för ej instängt område inom citybebyggelse. Terrängen inom planområdet består i huvudsak av öppen, relativt kuperad gräsbevuxen mark. Söder om planområdet finns ett ca 200 m brett skogsområde intill RV40. De norra och nordöstra delarna av området är mest höglänta och markytan ligger här på nivåer omkring +250 (i norr) och +260 (i nordost). Området sluttar nedåt mot söder och sydväst till som lägst nivån ca +238 vid gångbron i den sydvästligaste delen. Mindre lokala höjdpunkter och mellanliggande svackor förekommer dock i sluttningen.
Rapport 2(4) Uppdragsnummer: 22080065 KONCEPT 081103 Datum: 2008-11-03 Mikael Adrian mikael.adrian@vv.se Grundvattenytan varierar inom planområdet men kan tidvis vara hög. Normalt ligger den troligen på 1-3 m djup enligt geoteknisk utredning 2008-05-19. Befintliga förhållanden Norra delen av planområdet avvattnas mot befintlig gångtunnel under Dammgatan i norra delen av planområdet. Dagvatten leds till diken längs gångvägen som vidare avleds till en liten bäck som tas in i ledningssystem vid fastigheten Brämhult 9:32, se bilaga 4. Södra delen av planområdet avvattnas naturligt mot sydväst till befintligt dike på östra sidan av Dammgatan. Strax innan trafikplats Kyllared ansluter en grusväg till Dammgatan och här avleds dagvatten från vägdiket utan tydlig anvisning ut på naturmark och längs grusvägen, se bilaga 3 Ca 130 m in längs grusvägen finns en våtmark som avvattnas i ett dike till en större bäck. Troligen letar sig dagvatten från Dammgatan till våtmarken och diket. Ungefär mitt mellan gångbro över Dammgatan och trafikplats Kyllared ansluter en liten grusväg. Under denna ligger en dagvattentrumma med dimension ca ø160. Vid trafikplats Kyllared finns en befintlig större bäck som är omgrävd i samband med att ny trafikplats byggdes. Bäcken leds i två stycken trummor ø1000 under RV40 och vidare till Kronängsbäcken, som övergår till Kransån och senare Lillån som mynnar i Viskan. Principer för dagvattenhantering Allmänt Det föreslås att verksamhetsområdet för allmän va-anläggning även ska omfatta dagvatten inom planområdet. Det innebär att förbindelsepunkt för dagvatten bör upprättas för alla fastigheter inom planområdet redan vid genomförande av detaljplanen. En infiltrationsledning föreslås läggas enligt Gatukontorets typsektion för bostadsgator vid nybyggnad. Förbindelsepunkt för dagvatten kan upprättas till denna ledning. Fastigheter kan dock ej tvingas ansluta till allmän dagvattenledning men kommunen är vid planläggning ansvariga att se till att en fungerande lösning för dagvattenhantering finns. Om fastighetsägare väljer att tillämpa lokalt omhändertagande av dagvatten i ett första skede och det sedan inte visar sig fungera kan kommunen erbjuda ett alternativ i form av anslutning till allmän dagvattenledning. Överskottsvatten från fastigheter samt vägdagvatten uppsamlas i planerade infiltrationsledningar och avleds efter planens genomförande till samma dikessystem som i nuläget. Det är viktigt att inom planområdet bevara så mycket träd och vegetation som möjligt. Fällning och röjning av vegetation innebär att avrinning från mark sker betydligt snabbare. Vegetationens bidrag till att suga upp vatten ur marken är viktigt att utnyttja. Fastigheter Efter planens genomförande tas dagvatten från fastigheter i första hand om hand lokalt i tex magasin på respektive fastighet varifrån dagvatten i första hand infiltreras. Om magasinet blir fullt
Rapport 3(4) Uppdragsnummer: 22080065 KONCEPT 081103 Datum: 2008-11-03 Mikael Adrian mikael.adrian@vv.se tillåts överskottsvatten brädda till allmän dagvattenledning i lokalgata eller direkt till skogsområde (gäller södra delen av området). Generellt bedöms att även utkastare till mark och ytinfiltration kan fungera inom planområdet. Dock bör detta göras med försiktighet och direkt avledning av dagvatten till omgivande mark görs ej utan att man först bedömer risken för intilliggande fastigheter att drabbas av olägenhet. Lokalgator Det förutsätts att alla lokalgator inom planområdet byggs ut enligt Gatukontorets typsektion för bostadsgator vid nybyggnad. Planområdets lågpunkt är vid GC-vägen i sydvästra delen av området. Dagvatten från lokalgator från större delen av planområdet, samt bräddvatten från infiltrationsmagasin, avleds till denna punkt och därifrån vidare till vägdike längs Dammgatan. Undantaget är norra delen av planområdet som enligt föreslagen höjdsättning av lokalgata på plankarta måste avledas mot befintlig GC-väg i norra delen av planområdet. Principer för allmänt fördröjningsmagasin Planområdet är ca 9 ha varav i nuläget ca 4 ha avvattnas mot norr och 5 ha mot söder. Vid dimensionerande 2-årsregn (10 min rinntid) innebär det följande flöden: Q dim, norr = ca 80 l/s (beräknad med φ = 0,15) Q dim, söder = ca 70 l/s (beräknad med φ = 0,1) Efter planens genomförande kommer dagvatten från en större yta avledas söderut. Det antas att ca 7 ha avleds söderut vilket ger en avvattnad hårdgjord yta på 2,1 ha. Dimensionerande flöden blir då: Q dim, norr = ca 80 l/s (beräknad med φ = 0,3) Q dim, söder = ca 300 l/s (beräknad med φ = 0,3) Detta innebär att flödet mot norr kommer förbli i stort sett oförändrat medan flödet söderut kommer öka. Det finns därför främst behov av ytterligare fördröjning av det dagvatten som avleds söderut. Förutom denna fördröjning av dagvatten kommer även fördröjning ske på varje fastighet. Dagvatten bör fördröjas innan det släpps från planområdet till dike längs Dammgatan. I förslag till detaljplan finns en yta reserverad för detta ändamål vid GC-väg i sydvästra delen av planen, se bilaga 5. Här bör ett magasin placeras som dimensioneras för att klara ett 2-årsregn. Eftersom dimensionerande flöde från området idag är ca 70 l/s bör utflödet från magasinet begränsas till detta flöde. Enligt Svenskt Vattens beräkningsprogram för magasin blir erforderlig magasinsvolym då ca 50 m 3 vilket kan uppnås tex med en damm. Principer för fördröjningsmagasin på fastighet Avloppsnätet inom kvartersmark skall utformas som duplikatsystem med skilda ledningar för dagoch dräneringsvatten respektive spillvatten.
Rapport 4(4) Uppdragsnummer: 22080065 KONCEPT 081103 Datum: 2008-11-03 Mikael Adrian mikael.adrian@vv.se Dag- och dräneringsvattnet inom planområdet skall i första hand tas om hand lokalt inom kvartersmark genom fördröjning i magasin och vid behov avledas till allmän dagvattenledning eller naturmark. Fördröjningsmagasinen utförs i normalfallet som stenmagasin av tvättad makadam, kornstorlek 16-32 mm. Alternativt kan dock tex Wavin dagvattenkassetter användas för att minska magasinets volym. Ett regn på 10 mm bör kunna magasineras innan avledning sker till allmän dagvattenledning via bräddledning. Dräneringsvatten behöver ej kopplas till magasinet. Dräneringsledning och bräddledning från magasin sammankopplas innan anslutning till allmän dagvattenledning. Det antas i följande beräkningsexempel att den hårdgjorda ytan på fastigheterna i genomsnitt är ca 250 m 2. Den regnvolym som då behöver kunna magasineras blir: V = 250 m 2 0,010 m = 2,5 m 3. vilket motsvarar ca ett dimensionerande 2-årsregn. Makadammens effektiva volym uppskattas vara ca 30 % vilket betyder att fördröjningsmagasinen behöver vara ca 8 m 3. Den effektiva volymen i ett system med Wavin dagvattenkassetter är dock 90 % vilket betyder att magasinen behöver vara endast ca 3 m 3. Dagvattenmagasinen bör placeras så ytligt som möjligt (dock minst på ett djup av 0,4 m) för att undvika att grundvatten står i magasinet. På flera av fastigheterna har utfyllnader gjorts eller så kommer det att göras. I dessa utfyllnader är genomsläppligheten troligen god och magasinen kan placeras här för att de ska ligga över grundvattenytan. Bilagor 1. Gatukontorets typsektion 2. Exempel på utförande perkolationsmagasin (informationsmaterial från Göteborg Vatten) 3. Exempel på utförande av ytinfiltration (informationsmaterial från Göteborg Vatten) 4. Översikt befintlig dagvattenavledning vid trafikplats Kyllared 5. Översikt befintlig dagvattenavledning vid planområdets norra del 6. Översikt planområde och föreslaget läge för damm Vägverket Konsult Affärsområde Syd Avdelning Göteborg Mikael Adrian
BILAGA 2 Lokalt omhändertagande av dagvatten Perkolationsmagasin Lokalt omhändertagande av dagvatten LOD Större delen av nederbörden infiltrerar normalt i ett obebyggt område. När ett område exploateras förändras också förutsättningarna för markinfiltration. Direkt avledning av dagvatten från hårdgjorda ytor som hustak, asfalterade ytor etc medför förändring i grundvattenbalansen. Genom att dagvattnet inte tillförs marklagren kan följden bli att grundvattennivån sjunker vilket även kan leda till sättningar i mark. För att behålla den naturliga grundvattenbalansen bör därför Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) alltid eftersträvas där geologiska förutsättningar finns och terrängförhållanden så medger. Exempel på LOD är ytinfiltration och perkolationsmagasin. Vid ytinfiltration leds dagvattnet från tex en byggnads stuprör ut över en genomsläpplig markyta tex en gräsyta. Saknas möjligheter till ytinfiltation kan ett sk perkolationsmagasin av tex makadam byggas under markytan. Dagvattnet leds till magasinet som dels utjämnar dagvattenflödet dels skall möjliggöra utströmning (perkolation) av dagvatten till omgivande marklager. Saknas tekniska förutsättningar för LOD skall ändå alltid utjämning av dagvattnet eftersträvas innan anslutning sker till allmänt ledningsnät för dagvatten. Tack vare detta kan ledningsdimensionerna hållas nere såväl på det allmänna ledningsnätet som på den enskilda fastigheten och risken för uppdämning i ledningsnätet minskar. Perkolationsmagasin Längden på magasinet beror på hur stor hårdgjord yta (tak mm) som ansluts till magasinet. Om magasinets bredd är 1,3 m kan följande riktvärden på magasinets längd användas. Ansluten hårdgjord yta Magasinslängd 100 m 2 min 4,0 m 150 m 2 min 6,0 m 200 m 2 min 8,0 m Man kan naturligtvis variera bredden och längden på magasinet men det är fördelaktigt med långa smala magasin eftersom vattnet bör fördelas på så stor yta som möjligt. Perkolationsmagasinet kan även utföras vinklat eller delas upp i flera mindre magasin. Tänk på: Att botten på magasinet måste ligga ovanför högsta grundvattenyta Att magasinet ska placeras horisontellt
BILAGA 2 Att regelbundet rensa renssilen och sandfångsbrunnen från löv och sand Att inte placera magasinet intill större träd eller buskar Att placera magasinet så att vatten inte rinner in till grannfastigheten Exempel på utförande av perkolationsmagasin stuprör husliv 1 lutning min 50 % o min 15 o % 4 5 2 ca 0,8m 3 6 7 magasinslängd 0,6m min 6m SEKTION OBS! Figurerna är ej skalenliga SEKTION 5 6 1m min 0,4m 7 1,3m TVÄRSNITT GENOM MAGASIN 1. Renssil 2. Sluten ledning, ex PP markavloppsrör, diameter 110 mm 3. Sandfångsbrunn i plast eller betong, diameter 400 mm, med slitsat lock. Brunnen perforeras ca 0,5 m från botten och upp till fiberduken 4. Överfyllnad (valfritt material) 5. Vattengenomsläpplig fiberduk, ex Terrain 70 g/m 2. Duken läggs runt om magasinsväggarna. 6. Styvt slitsat infiltrationsrör. Röret läggs genom hela magasinet och ansluts till sandfångsbrunnen. Röret kan dras upp till marknivån i änden av magasinet för att möjliggöra framtida spolning. 7. Tvättad makadam, kornstorlek 16-32 mm
BILAGA 3 Lokalt omhändertagande av dagvatten Ytinfiltration Större delen av nederbörden infiltrerar normalt i ett obebyggt område. När ett område exploateras förändras också förutsättningarna för markinfiltration. Direkt avledning av dagvatten från hårdgjorda ytor som hustak, asfalterade ytor etc medför förändring i grundvattenbalansen. Genom att dagvattnet inte tillförs marklagren kan följden bli att grundvattennivån sjunker vilket även kan leda till sättningar i mark. För att behålla den naturliga grundvattenbalansen bör därför Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) alltid eftersträvas där geologiska förutsättningar finns och terrängförhållanden så medger. Exempel på LOD är ytinfiltration och perkolationsmagasin. Vid ytinfiltration leds dagvattnet från tex en byggnads stuprör ut över en genomsläpplig markyta tex en gräsyta. Saknas möjligheter till ytinfiltation kan ett sk perkolationsmagasin av tex makadam byggas under markytan. Dagvattnet leds till magasinet som dels utjämnar dagvattenflödet dels skall möjliggöra utströmning (perkolation) av dagvatten till omgivande marklager. Saknas tekniska förutsättningar för LOD skall ändå alltid utjämning av dagvattnet eftersträvas innan anslutning sker till allmänt ledningsnät för dagvatten. Tack vare detta kan ledningsdimensionerna hållas nere såväl på det allmänna ledningsnätet som på den enskilda fastigheten och risken för uppdämning i ledningsnätet minskar. Önskas upplysningar om LOD kontakta va-verkets handläggare för dagvattenfrågor: Jenny Bengtsson, telefon 031-627149. Ytinfiltration Infiltrationsytan bör till sin storlek vara minst hälften av den anslutna hårdgjorda ytan (tak mm) som skall avvattnas. Exempel: För en takyta på 100 m 2 krävs en gräsyta på minst 50 m 2 och för en takyta på 200 m 2 krävs en gräsyta på minst 100 m 2 Dela gärna upp stuprör på flera infiltrationsytor Tänk på: Att vattenavledaren och infiltrationsytan skall luta från huset. Att välja infiltrationsyta så att vatten inte rinner in till fastigheten.
Exempel på utförande av ytinfiltration BILAGA 3
Trumma ø160 Bilaga 4 Översikt dagvattenavledning vid Trafikplats Kyllared Trafikplats Kyllared Befintlig bäck Anslutande grusväg Dammgatan Dike från våtmark RV40
Bilaga 5 Översikt dagvattenavledning vid norra delen av plaområdet Befintlig bäck Intagspunkt GC-port Dammgatan Befintlig trumma ø400
Planområde (del av) Befintlig våtmark Dammgatan Möjligt läge för damm Utsläpp till vägdike Befintlig gångbro Flöde Bilaga 6 Översikt planområdet och möjlig damm