Alla tjänar på jämställdhet Anna Swift-Johannison Jämställdhetsstrateg Region Örebro län
Jämställdhet - jämlikhet Jämställdhet - flickor och pojkar, män och kvinnor Jämlikhet ett bredare perspektiv, koppling till diskrimineringsgrunder Kön, könsövergripande identitet, etnisk tillhörighet, sexuell läggning/praktik, ålder, funktionshinder, religion eller annan trosuppfattning
Regeringen har sex delmål för att uppnå det övergripande målet om att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv En jämn fördelning av makt och inflytande Ekonomisk jämställdhet Jämställd utbildning Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Jämställd hälsa Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
Hur visar sig ojämställdheten i Sverige? Kvinnor tjänar mindre än män. För 9 av de 10 vanligaste jobben har kvinnor i genomsnitt sämre lön än män, trots att de gör samma jobb. Kvinnor har högre utbildning än män och studerar oftare vidare på högskola. Trots detta har färre kvinnor än män höga positioner på högskolor och i arbetslivet. 80 procent av professorerna inom akademin är män. Pojkar har sämre betyg än flickor, hoppar av skolan i högre utsträckning och pluggar inte vidare i lika hög utsträckning.
Skillnaderna extra tydliga i svenskt näringsliv. Där består den yttersta makteliten av 95 % män i börsnoterade företag. Kvinnor tar oftare ledigt från jobbet eller jobbar deltid för att ta hand om barn, vilket innebär att de får betydligt lägre pension än män. Kvinnor har ökat sitt betalda arbete, medan män har minskat sitt, kvinnor är fortfarande de som arbetar mest med obetalt hem & omsorgsarbete. Fler kvinnor än män utsätts för sexuella övergrepp.
Attityder vi kan möta Den yngre generationen.. Vi är redan jämställda Vi ska byta roller... Vi ska bli lika Jämställdhet är när insatser riktas till kvinnor
Allmänt hälsotillstånd
Hälsan är god, men fortfarande inte jämlik! Skillnaderna i allmänt hälsotillstånd mellan olika utbildningsnivåer har inte förändrats nämnvärt över tid. Hälsoklyftorna är större bland kvinnor än bland män.
Lokala skillnader i hälsa Bra/mycket bra självskattat allmänt hälsotillstånd Kvinnor 18 år och äldre Män 18 år och äldre Askersunds kommun Degerfors kommun Hallsberg kommun Hällefors kommun Karlskoga kommun Kumla kommun Laxå kommun Lekebergs kommun Lindesbergs kommun Ljusnarsbergs kommun Nora kommun Örebro kommun Ök: Hyreshusområden Ök: Innerstadsområden Ök: Småhusområden Ök: Ytterområden Örebro län CDUST-regionen 69 62 69 61 58 63 63 65 60 63 61 69 63 71 73 71 66 67 63 63 74 69 71 74 67 71 72 75 70 76 70 74 80 75 73 73 100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 Procent
Hälsa - ungdomar
Könsfördelning gymnasieprogram
Andel elever med examen efter 4 år
Andel med minst 2-årig eftergymn
Sysselsättningsgrad
Arbetslöshet
Andel operativa företagsledare Källa: Tillväxtverket
Framtidstro
Lite genusteori
Kön och genus Kön är biologi Genus är det vi gör det sociala könet. Men det vi gör påverkar biologin Vi gör kön
Genus Analytiskt begrepp för att se hur kön spelar roll Vad vi uppfattar som kvinnligt och manligt ; varierar över tid, plats och sammanhang
Ovårdade, långhåriga
Könsmaktordning Manligt och kvinnligt hålls isär. Det kvinnliga är underordnat.
Kön påverkar Vem som gör vad - praktiker Hur vi gör Hur vi värderar, vilka ideal vi har Vad uppfattar vi som manligt och kvinnligt Maskuliniteter/feminiteter, hur ska en kille/tjej, man/kvinna vara?
Hur gör ni kön i Karlskoga och i Degerfors? Och vad innebär det i vardagen?
Hur jobbar vi då för mer jämställdhet...?
Jämställdhetsintegering Jämställdhetsintegrering är en politisk strategi för att uppnå ett jämställt samhälle. Strategin innebär kortfattat att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Från projekt till verksamhetsutveckling.
Jämställdhetsperspektiv i alla processer Styrning Struktur CEMR-strategi/handlingsplan Ledningsprocesser Kärnprocesser Stödprocesser Verksamhetsplan Budget Socialtjänst Skola och utbukding Sammhällsbyggnad HR Kommunikation Kvalitetsledning Upphandling Kvinnor och män, flickor och pojkar Kultur
Två perspektiv på jämställdhet Arbetsgivarperspektivet Arbetsmiljö Anti - diskriminering Verksamhetsperspektiv Verksamhetsutveckling Kvalitetsutveckling Anti-diskriminering i myndhighetsutövning
Vi bemöter alla lika Går det? Skall vi det?
Steg på vägen Reflexion Synliggör kartlägg inhämta statistik Analysera fundera Gör förändra! Följ upp skruva lite till!
Vad skall vi leta efter? Rutiner Bemötande Information - Lokaler Könsmärkta värderingar Maktrelationer Formellt och informellt Regler (får/skall), normer (bör) och kultur (gör) Arbetsgivarperspektiv - verksamhetsperspektiv
Metoder som alla har nytta av Könsuppdelad statistik Verksamhetsstatistik www.kolada.se Egenproducerad 4R www.jamstall.nu
4 R Representation Resurser Realia Realisera
Steg 1 och 2 R1 syftar på Representation Här kartläggs hur kvinnor och män representeras inom en organisations delar och på olika nivåer. Ni svarar på frågan om hur många kvinnor och män, pojkar och flickor som finns i en verksamhet/målgrupp. Svaren ska ge en uppfattning om könsfördelning på alla nivåer och alla delar (från beslutsfattare till brukare). R2 syftar på hur Resurser fördelas mellan kvinnor och män. Här svarar ni på hur resurserna fördelas på kvinnor respektive män. Med resurser menas allt från tid till lokaler, pengar, insatser, etc. på en detaljerad nivå.
Steg 3 och 4 R3 syftar på Realia, det vill säga varför representation och resurser fördelar sig som de gör. Här ser ni vidare på en analys av varför resurser fördelas som de gör, och varför könsfördelningen ser ut som den gör. Frågorna som besvaras är vem som får vad och på vilka villkor. Här lyfts fram om en ojämställdhet kan bero på könsstereotypa uppfattningar och normbildningar. För att lyckas med analysen krävs en kunskap om jämställdhet och genus, även kopplat till verksamhetsområdet. R4 syftar på att genom en handlingsplan (och handlande) Realisera vad som ska åstadkommas genom att formulera nya mål och åtgärder
Vi har jobbat med Gender Budgeting i en del av våra verksamheter En metod för jämställdhetsintegering En process med syfte att analysera och utvärdera hur insatser och resurser fördelas mellan män och kvinnor, pojkar och flickor. Könsuppdelad statistik - prislapp Stöd från SKL Hållbar jämställdhet (HÅJ) Örebro kommun, Karlskoga kommun, Askersunds kommun, Kristinehamns kommun, Örebro läns landsting
Arbetsgivarperspektivet Löner Lönespridning Karriärvägar Ledningsgrupp Rekrytering Arbetstid Föräldraledighet Förebygga sjukfrånvaro
Verksamhetsperspektivet Tvättsäckar - Daneryd Bostäder till ensamstående föräldrar Biskopsgården Hemtjänst Botkyrka Förflyttningshjälpmedel Centrum f hjälpmedel, Örebro Träningstider fritidsförvaltning - Askersund Utemiljö i förskola Karlskoga Placering av unga på institution Örebro God man Örebro Svårläkta sår Nora VC
Tabell 6: Kostnader för VC-besök civilstånd, män och kvinnor Kvinnor sambo/ gift (9 st) Kvinnor ensamstående (9 st) Män sambo/gift (8 st) Män ensamstående (10 st) Genomsnittligt antal besök distriktsläkare/ kostnad 1,4 2590 kr 1,9 3515 kr 4,9 9 065 kr 2,5 4625 kr Genomsnittligt antal besök distriktsköterska/ kostnad 57, 0-35 340 kr 39, 0 24180 kr 28,9 17 918 kr 39, 0 24180 kr Sammanlagd kostnad 37 930 kr 27695 kr 26 938 kr 28 805 kr
Jämställdhetstrappan
Var finns du? Dina partikollegor? Din nämnd? Din förvaltning? Chefer och medarbetare