Finansiell statistik, vt-05. Slumpvariabler, stokastiska variabler. Stokastiska variabler. F4 Diskreta variabler

Relevanta dokument
modell Finansiell statistik, vt-05 Modeller F5 Diskreta variabler beskriva/analysera data Kursens mål verktyg strukturera omvärlden formellt

4 Diskret stokastisk variabel

Föreläsning G70 Statistik A

F5 STOKASTISKA VARIABLER (NCT , samt del av 5.4)

Föreläsning 2 (kap 3): Diskreta stokastiska variabler

Kapitel 4 Sannolikhetsfördelningar Sid Föreläsningsunderlagen är baserade på underlag skrivna av Karl Wahlin

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, VT 2009) Föreläsning 2. Diskreta Sannolikhetsfördelningar. (LLL Kap 6) Stokastisk Variabel

SF1920/SF1921 Sannolikhetsteori och statistik 6,0 hp Föreläsning 3 Diskreta stokastiska variabler. Jörgen Säve-Söderbergh

SOS HT Slumpvariabler Diskreta slumpvariabler Binomialfördelning. Sannolikhetsfunktion. Slumpförsök.

Kap 3: Diskreta fördelningar

FÖRELÄSNING 3:

Finansiell statistik, vt-05. Kontinuerliga s.v. variabler. Kontinuerliga s.v. F7 Kontinuerliga variabler

Stokastiska signaler. Mediesignaler

SF1922/SF1923: SANNOLIKHETSTEORI OCH DISKRETA STOKASTISKA VARIABLER STATISTIK. Tatjana Pavlenko. 23 mars, 2018

Grundläggande matematisk statistik

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp, HT 2008) Föreläsning 2

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

Exempel för diskreta och kontinuerliga stokastiska variabler

Jörgen Säve-Söderbergh

TMS136. Föreläsning 2

F2 Introduktion. Sannolikheter Standardavvikelse Normalapproximation Sammanfattning Minitab. F2 Introduktion

Finansiell statistik, vt-05. Sannolikhetslära. Mängder En mängd är en samling element (objekt) 1, 2,, F2 Sannolikhetsteori. koppling till verkligheten

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11, VT-16, VT2 ÖVNING 3, OCH INFÖR ÖVNING 4

Kolmogorovs Axiomsystem Kolmogorovs Axiomsystem Varje händelse A tilldelas ett tal : slh att A inträar Sannolikheten måste uppfylla vissa krav: Kolmog

Slumpvariabler och sannolikhetsfördelningar

Satsen om total sannolikhet och Bayes sats

Resultat till ett försök är ofta ett tal. Talet kallas en stokastisk variabel (kortare s. v.).

F6 STOKASTISKA VARIABLER (NCT ) Används som modell i situation av följande slag: Slh för A är densamma varje gång, P(A) = P.

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

Veckoblad 3. Kapitel 3 i Matematisk statistik, Blomqvist U.

Föreläsning 3. Kapitel 4, sid Sannolikhetsfördelningar

TMS136. Föreläsning 1

Introduktion till statistik för statsvetare

1.1 Diskret (Sannolikhets-)fördelning

TMS136. Föreläsning 1

TMS136. Föreläsning 2

Föreläsning 2, Matematisk statistik för M

4. Stokastiska variabler

Föreläsning 3. Sannolikhetsfördelningar

Matematisk statistik 9hp Föreläsning 2: Slumpvariabel

Grundläggande matematisk statistik

F9 SAMPLINGFÖRDELNINGAR (NCT

7. NÅGRA SPECIELLA DISKRETA SANNOLIKHETSFÖRDELNINGAR

Resultat till ett försök är ofta ett tal. Talet kallas en stokastisk variabel (kortare s. v.).

MVE051/MSG Föreläsning 7

Stat. teori gk, ht 2006, JW F7 STOKASTISKA VARIABLER (NCT 5.7) Ordlista till NCT

Några extra övningsuppgifter i Statistisk teori

Kap 2: Några grundläggande begrepp

Något om sannolikheter, slumpvariabler och slumpmässiga urval

Kapitel 5 Multivariata sannolikhetsfördelningar

Matematisk statistik - Slumpens matematik

Kapitel 3 Diskreta slumpvariabler och deras sannolikhetsfördelningar

Utfall, Utfallsrummet, Händelse. Sannolikhet och statistik. Utfall, Utfallsrummet, Händelse. Utfall, Utfallsrummet, Händelse

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

4.1 Grundläggande sannolikhetslära

Föreläsning 12: Repetition

Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen

Wienerprocesser. Finansiell statistik, vt-05. Enkel slumpvandring. Enkel slumpvandring. Varför: model för aktiekurs (dock med aber...

Samplingfördelningar 1

1 Mätdata och statistik

Föreläsning 1. Repetition av sannolikhetsteori. Patrik Zetterberg. 6 december 2012

Övning 1 Sannolikhetsteorins grunder

MS-A0509 Grundkurs i sannolikhetskalkyl och statistik Sammanfattning, del I

MS-A0509 Grundkurs i sannolikhetskalkyl och statistik Sammanfattning, del I

Föreläsning G60 Statistiska metoder

1.1 Diskret (Sannolikhets-)fördelning

Stora talens lag eller det jämnar ut sig

Övning 1. Vad du ska kunna efter denna övning. Problem, nivå A

Fördelningsfunktionen för en kontinuerlig stokastisk variabel. Täthetsfunktionen för en kontinuerlig och en diskret stokastisk variabel.

Sannolikhetslära. 19 februari Vad är sannolikheten att vinna om jag köper en lott?

Föreläsning 2, FMSF45 Slumpvariabel

1 Föreläsning I, Mängdlära och elementär sannolikhetsteori,

Kap 6: Normalfördelningen. Normalfördelningen Normalfördelningen som approximation till binomialfördelningen

Föreläsning 11. Slumpvandring och Brownsk Rörelse. Patrik Zetterberg. 11 januari 2013

Grundläggande matematisk statistik

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 3

Föreläsning 2. Kapitel 3, sid Sannolikhetsteori

Föreläsning 5. Funktioner av slumpvariabler. Ett centralt resultat.

Våra vanligaste fördelningar

SF1901: Övningshäfte

Introduktion till statistik för statsvetare

Föreläsning 7: Punktskattningar

Föreläsning 7: Punktskattningar

Formel- och tabellsamling i matematisk statistik

FMSF55: Matematisk statistik för C och M OH-bilder på föreläsning 5, a 2 e x2 /a 2, x > 0 där a antas vara 0.6.

Diskreta slumpvariabler

Betingning och LOTS/LOTV

Statistikens grunder HT, dagtid Statistiska institutionen

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9

Provmoment: Tentamen 6,5 hp Ladokkod: A144TG Tentamen ges för: TGMAI17h, Maskiningenjör - Produktutveckling. Tentamensdatum: 28 maj 2018 Tid: 9-13

1 Stora talens lag. Laboration 2 Matematisk statistik allmän kurs, MASA01:A, HT Teori. 1.2 Uppgifter

STA101, Statistik och kvantitativa undersökningar, A 15 p Vårterminen 2017

Laboration med Minitab

MS-A0509 Grundkurs i sannolikhetskalkyl och statistik Exempel, del I

händelsen som alltid inträffar. Den tomma mängden representerar händelsen som aldrig inträffar.

Tentamen i Matematisk statistik Kurskod S0001M

SF1901: Sannolikhetslära och statistik Föreläsning 2. Betingad sannolikhet & Oberoende

5.3 Sannolikhet i flera steg

Statistisk slutledning (statistisk inferens): Sannolikhetslära: GRUNDLÄGGANDE SANNOLIKHETSLÄRA. Med utgångspunkt från ett stickprov

Transkript:

Johan Koskinen, Statistiska institutionen, Stockholms universitet Finansiell statistik, vt-05 F4 Diskreta variabler Slumpvariabler, stokastiska variabler Stokastiska variabler diskreta variabler kontinuerliga variabler Diskreta variabler sannolikhetsfunktion, sannolikhetsfördelning ex: fördelningar funktioner av variabler, väntevärde, varians, etc Stokastiska variabler Som tidigare: väl definierad situation/experiment där vi kan skriva upp utfallsrummet mängden av all möjliga händelser (utfall) def En slumpvariabel är en variabel som tilldelar alla möjliga utfall ett numeriskt ex: utfall vid kast med en sexsidig tärning: Låt vara antalet ögon på tärningen kan anta värdena,, 3, 4, 5, 6 3

Stokastiska variabler Som tidigare: i förväg, vet bara vad som kan inträffa P( ) är sannolikheten att slumpvariabeln skall anta värdet. Låt vara 0 nyfödd pojke, nyfödd flicka: 0, prickar på tärning:,, 3, 4, 5, 6 livslängd lampa: > 0 juice i tetran: 0 3 5 4 6 0 juice 4 Stokastiska variabler: diskret/kontinuerlig För ex, märk skillnad i typ av värden kan anta Vi skiljer på Diskret slumpvariabel variabel: kan anta ett uppräknerligt antal värden Kontinuerlig slumpvariabel: kan anta ett överuppräknerligt antal värden 5 Stokastiska variabler: kontinuerlig i korthet För : livslängd lampa: > 0 juice i tetran: 0 och vi kan t.ex. skriva upp slh livslängd lampa är mellan 0, och timme P({ 0,} { }) P(0, ) juice i tetran mer än halvliter men mindre än liter P({ 0,5} {< }) P(0,5 < ) juice 6

Diskreta variabler: sannolikhetsfunktion Om antar värdena,,, kallar vi ( ) P( ) för den stokastiska variabelns sannolikhetsfunktion (för,,, ) Eftersom händelserna { }, { },, { }, är disjunkta och P är en sannolikhet 0 () alla ( ) P( ) alla 7 Diskreta variabler: ex. sannolikhetsfunktion För : antal krona vid två oberoende slantsinglingar där P({krona})/ i varje försök. Möjliga värden: 0,, ( 0) P( {klave : a} {klave : a} ) P({klave : a})p({klave : a}) 4 8 Diskreta variabler: ex. sannolikhetsfunktion ( ) P( {krona : a,klave : a} {klave : a,krona : a} ) P({krona : a,klave : a}) + P({klave : a,krona : a}) + ( ) P( {krona : a} {krona : a} ) P({krona : a})p({krona : a}) 4 Koll: ( ) + ( ) + ( 3 ) (0) + () + () /4+/+/4 9 3

Diskreta variabler: sannolikhetsfördelning En systematisk framställning av värdena kan anta samt sannolikhetsfunktionen utvärderad i dessa punkter kallas sannolikhetsfördelning 0 ¼ ½ ¼ () 0 Diskreta variabler: sannolikhetsfördelning Låt vara antalet ögon på tärningen vid ett kast m sexsidig tärning () /6 /6 3 /6 4 /6 5 /6 6 /6 Fördelningar: Bernoulli Om är Bernoullifördelad Bernoulli() antar värdena 0 och med sannolikhetsfunktionen () samt (0). Ett experiment där man observerar { }, kallas ett Bernouilliförsök När { } säger man att det är ett lyckat försök, när { 0} säger man att det är ett misslyckat försök 4

Fördelningar: Bernoulli Man är alltså endast intresserad av: har händelsen inträffat { } (lyckat försök) eller ej { 0} (misslyckat försök) exempel: Bul. möter Kroatien Låt vara om Bul. vinner, 0 annars Bernoulli() 3 Låt,,, vara oberoende Bernoulli() och låt var antalet lyckade försök + + + () P( )? Den stokastiska variabeln antar värdena: 0,,,,. 4 Låt 3, vilka sekvenser av lyckade och misslyckade försök leder till?,,0,0, 0,, P( ) P({ } { } { 3 0} ) + P({ } { 0} { 3 } ) + P({ 0} { } { 3 } ) + + 3 5 5

Låt,,, vara oberoende Bernoulli() och låt var antalet lyckade försök + + + om { }: har vi lyckats i försök och misslyckats i försök sannolikheten för varje sådan sekvens:... P( ) antal sekvenser antal sätt att få lyckade försök och misslyckade? 6 Om är Binomialfördelad med slh lyckas och antal försök Binomial(,) Den Binomialfördelade variablen antar värdena: 0,,,,. Har sannolikhetsfunktionen: ( ) 7 Antag att vi singlar slant 5 gånger med rättvist mynt och låt vara antalet gånger vi får krona Binomial(5,/) Vad är sannolikheten att vi får krona alla gånger? 5 P( 5) ( 5) 5 5 5 5 5 ( 0, 5) ( 0, 5) 0, 033 8 6

Fördelningar: Hypergeometrisk I en skål finns gröna marker och 3 röda. Drag två marker. Vad är sannolikheten att vi fått exakt grön marker? Låt vara antal gröna marker vid två dragningar (u.å.) Variablen antar värdena: 0,,. Variablen är hypergeometriskt fördelad och har slh-funktion av formen P( ) ( ) hur beräknar vi antalet gynnsamma utfall och totala ant utfall? 9 7