paâléz. . am emokfati opinioner

o L ska V. am z emokfati opinioner paâléz. srañns orrtriñnca UTREDN NGAR SOU 1999:80

RaP/q Om SOä

Demokratiopinioner Henrik Oscarsson _ Demokratiutredningmas skrift nr 26 änhm STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 1999:80

SOU och Ds s ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt. Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice Box 6430, 113 82 Stockholm Tel: 08-587 671 OO, Fax: 08-587 671 71 E-post: order@faktainfo.se Omslag, foto: Chad Ehlers, Tiofoto Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter ISBN 91-7610-874-0 Elanders Gotab, Stockholm 1999 ISSN 0375-25OX

Förord Den svenska demokratin befinner sig inte i akut kris sa lange vi ser till medborgarnas resurser att delta och engagera sig i det politiska livet. // Den svenska partidemokratins kris är emellertid mycket väldokumenterad. Så sammanfattade författaren till den här småskriften ett seminarium Demokratiutredningen höll temat Det unga med- s borgarskapet SOU 1998:202, s. 27 f.. I den här småskriften går han vidare och undersöker vad medborgarna del de förslag har lanserats för anser en s att fördjupa den svenska folkstyrelsen. Ledamöterna i kmittén har inte tagit ställning till för- fattarens bedömningar. Erik Amnå Huvudsekreterare

lnnehån 1 1.1 1.2 1.3 1.4 Elitdemokrati eller folkdemokrati 7..... Förändrade spelregler 8..... Demokratiutredningens frágeserie 10..... Svåra frågor 12..... Disposition 13..... 2 Svenska folkets åsikter förändringar demokratin.. 14 2.1 Åsikter demokratiförslagen bland partiernas sympatisörer 18 2.2 Åsiktsrepresentativitet 21..... 2.3 Åsikter skilda valdagar 25..... 2.4 Åsikter expertöverlåtelse 31..... 2.5 Åsikter att sänka rösträttsåldern 35..... 2.6 Åsikter nationella och kmunala folkröstningar 40..... 3 Svenska folkets demokratiideologier 43..... 4 Avslutande diskussion 54..... Referenser 57.....

Demokratiopinioner Henrik Oscarsson, Göteborg 1 Elitdemokrati eller folkdemokrati Under den svenska demokratins förhistoria fanns en utbredd oro för effekterna lämna över politisk makt och inflytande till att den oberäkneliga Att det lättmanipulerade och okun- stora massan. niga folket skulle direkt inflytande över rikets ges mer styrelse var de konservativas skräckscenario. Massdemokratins fasor hulda- des uttalade motståndare till allmän rösträtt och sedermera också motståndare till den kvinnliga rösträtten. Ett alltför stort folkinflytande skulle leda till stor instabilitet i det politiska systemet och social oro i samhället. I dag är hotbilder det slaget främmande fåglar. Demokrati- debatten förs i andra ordalag i seklets slut än i dess början. Men debatten folkstyrets utvidgning och utformning är alltjämt levande, även den förs kring frågor i historiskt numera s ljus måste betraktas s ett slags demokratins lyx -frågor. Frågorna faller många gånger tillbaka den klassiska motsättningen mellan folkligt förankrad deltagardemokrati och effektiv en en representa- tionsdemokrati. Den moderna svenska demokratin vill förbättra sig själv, dels stärka medborgarnas direkta inflytande det demo- gen att kratiska beslutsfattandet, dels gen att åstadkma ett mer effektivt och upplyst beslutsfattande. För att garantera systemets fortsatta legitimitet är det nödvändigt att de alltmer kunniga och självständiga medborgarna känner större delaktighet i politiken, särskilt i tid då traditionella band mellan partier och väljare en eroderar. Samtidigt behöver beslutsprocesser effektiviseras för att möta högre förändringstakt, framför allt det ekoniska en

DEMOKRATIOPINIONER rådet. Europeisk integration och nya typer Överstatligt samarbete nödvändiggör snabbare och mer responsiva demokratiska beslutsformer. Skilda prioriteringar när det gäller att tillgodose båda typerna demokratiförbättringar synliggör från tid till annan ideologiska och partipolitiska skillnader i synen folkstyret. Syftet med den här studien är att undersöka medborgarnas åsikter ett antal aktuella frågor s rör den svenska demokratins framtida utformning. Vilka förslag till förändringar den svenska demokratin är populära och impopulära bland svenska folket Formar medborgarnas åsikter sådana demokratiförslag s till exempel att sänka rösträttsåldern, att anordna fler folk- - röstningar och att minska antalet riksdagsledamöter någon - sammanhållen underliggande ideologisk konfliktdimension 1.1 Förändrade spelregler Flera fattande förändringar spelreglerna i den svenska demokratin har ägt rum under den senaste tioårsperioden. Efter 1994 års val förlängdes mandatperioderna från tre till fyra år. Vårt EU-medlemskap g nya möjligheter till medborgerligt politiskt deltagande gen Europaparlamentsvalen. Efter en provgång i samband med 1994 års riksdagsval sjösattes det nya personvalssystemet i full skala i samband med Europaparlamentsvalet 1995 och begick riksdagsvalspremiär 1998. S inte detta var nog har ytterligare förslag föränd- ringar vallagar och spelregler ventilerats i debatter, motioner, yrkanden och utredningar under 1990-talet. Hit hör förslag att förändra folkröstningsinstitutet, sänka rösträttsåldern till 16 år, flytta valdagen till våren, minska antalet riksdagsledamöter och förstärka medborgarnas möjligheter att delta aktivt i lokalt beslutsfattande gen motions- och remissrätt. Det förändringsförslag s hittills har vunnit störst parlamentariskt stöd och s sannolikt ligger närmast ett görande är förslaget att införa skilda valdagar i Sverige. Floran förändringsförslag finner allt att döma sin näring i en genuin sorg det svenska folkstyret. I stort sett samtliga

HENRIK OSCARSSON förslag förs fram s botemedel mot försvagade band mellan välja- re och partier, mot minskande intresse för partipolitiskt arbete och mot växande misstro mot politiska institutioner och representanter. Personvalsreformen och förslagen rösträttens utvidgande och större inslag lokal- och direktdemokrati syftar till att flytta politiken och dess representanter närmare medborgarna. Därmed kan ansvarsutkrävandet bli mer tydligt och nya förtroendeband skapas mellan väljare och valda. De svenska medborgarna - s sannolikt är mer intresserade och mer välinformerade politiska frågor än någonsin behöver nya former och kanaler för sitt - politiska engagemang. Demokratiförändringsförslagen leder utvecklingen i två rikt- ningar samtidigt. För den lokala demokratin gäller önskemålen ett ökat medborgarinflytande gen till exempel fler kmunala folkröstningar, införande medborgarremisser, sänkt röst- rättsålder i kmunvalen och inrättande ungdsråd. Förslaget skilda valdagar motiveras ofta med ett önskemål att rikta mer uppmärksamhet till kmunpolitiken för att därigen stärka den lokala demokratin. Besluten att förlänga mandatperioden till fyra år och att ge riksbanken en oberoende ställning s expertinstans är exempel förändringar s leder till mindre direkt folkligt inflytande. I det förstnämnda fallet inskränks medborgarnas möjligheter att utkräva ansvar från sina valda representanter, helt enkelt efters tiden mellan valen utsträcks. I det sistnämnda fallet handlar det ett totalt händande demokratiskt inflytande över viktiga delar ränte- och valutapolitiken; politikerna önskar i stället att oberoende experter utformar denna politik. Det svenska EU-medlem- skapet har också, åtminstone när det gäller vissa politikråden, inneburit en utveckling mot mindre folkligt inflytande politiken. Debatten graden folkligt inflytande demokratiskt beslutsfattande pågår framför allt elitnivå bland en engagerad - allmänhet, bland politiker i riksdagen och i det offentliga samtalet. Frågorna den framtida utvecklingen demokratin i Sverige befinner sig inte särskilt högt upp medias dagordning och har ännu inte blivit föremål för partikonkurrens väljararenan. Med

DEMOKHATIOPINIONER den här rapporten hoppas jag kunna Öka uppmärksamheten för och initiera en fördjupad debatt kring framtida förändringar spelreglerna i den svenska demokratin. 1.2 Demokratiutredningens frågeserie I juni 1998 fick jag Demokratiutredningens uppdrag att utveckla en frågeserie s syftade till att fånga medborgarnas åsikter de föråndringsförslag s för närvarande har stor aktualitet i offentliga debatter och utredningar. Bakgrunden till uppdraget är att det tidigare har genförts mycket undersökningar hur starkt folkligt stöd olika för- ändringsförslag egentligen har. En studie svenska folkets attityder till de olika förslagen bedömdes ha stor samhällsrelevans och kunde också tjäna s underlag för framtida utredningar, debatter och beslutsfattande. Den här skriften utgör huvudrapporten från denna undersökning. Frågeserien består i första hand aktuella förslag s berör konflikten storleken och fattningen folkopinionens direkta inflytande på demokratiskt beslutsfattande se figur Några förslagen innebär utvidgningen det folkliga inflytandet, sås att sänka fyraprocentspärren, införa medborgarremisser, anordna fler folkröstningar och sänka rösträttsåldern till 16 år. Andra förslag innebär i stället begränsningar det folkliga inflytandet över beslutsfattandet, sås att överlåta viktiga beslut till experter, förbjuda opinionsundersökningar i samband med valen och minska antalet riksdagsledamöter. Vi ville också använda frågeinstrument s använts tidigare för att kunna följa utvecklingen i folkopinionen över tid. Frågorna att anordna fler kmunala folkröstningar, "sänka fyra- procentspärren till riksdagen" och införa könskvotering till styrelser och nämnder har förekmit i flera tidigare undersök- ningar. Vid sidan frågeserien förekmer i resultatredovisningarna två ytterligare enkätfrågor s ställdes in ramen för samma undersökning. Hit hör förslagen att "minska löner och ersätt- 10

HENRIK OSCARSSON ningar för heltidspolitiker" och begränsa riksdagsledamöternas mandatperiod till maximalt åtta år". Det är frågor s från början ställdes i annat syfte men s ändå berör vårt övergripande tema demokratiförändringar. Figur undersökning Demokratiutredningens frågeserie års SOMi 1998 l debatten demokratin i Sverige diskuteras olika förslag till förändringar. Vad tycker Du följande förslag Mycket Ganska Varkenbra Ganska Mycket bra bra ellerdåligt dåligt dåligt förslag förslag förslag förslag förslag Sänkarösträttsáldern till 16ár Krävaattpartierochkandidater redovisar varifrån deerhållerkampanjbidrag Minskaantaletriksdagsledamöter Alltidöverlåtabesluti viktigafrågortillexperter sänkafyraprocentspärren till riksdagen Genföra flerkmunala folkröstningar införakönskvotering tilloffentligastyrelseroch nämnder Geallamedborgare möjlighet attskriftligenreagera D D D D D pápolitikernas förslaginnanbeslut fattas s.k. medborgarremiss Förbjudapublicerandet opinionsundersökningar D D D D D underveckanförevalet Anordnakmuntidpunkter ochriksdagsval vidolika D D D D D Kmentar. FigurenvisarhurDemokratiutredningens frágeseriepresenterades försvarspersonernai 1998års SOM-undersökning. 11

DEMOKRATIOPINIONER Frågeserien ställdes in ramen för SOM-institutets årliga riksrepresentativa postenkätundersökningar. Huvuddelen under- sökningsmaterialet samlades in i oktober och november 1998. I jämförelse med andra alternativ är ett deltagande i SOM-institutets undersökningar ett billigt och snabbt sätt att genföra opinions- undersökningar. Beställaren har tillgång till SOM-institutets samerfarenhenär det gäller att utforma frågetexter, frågeformule- lade ringar och svarsalternativ. 1998 års SOM-undersökning hade i internationell jämförelse hög svarsfrekvens 68 procent. 1.3 Svåra frågor Hur fruktbart är det egentligen att ställa medborgare inför spörs- mål konstitutionell natur Förändringsförslagen berör k- plicerade och mångdimensionella problematiker. Konsekvenserna att faktiskt genföra dem är svåra att överblicka också för de mest insatta politikerna och experterna. Flera förslagen har ännu inte blivit föremål för någon grundlig utredning och heller inte nått sin slutliga konkreta utformning. Vi har således att göra med opinionsyttringar i relativt kpli- cerade frågor s medborgarna sannolikt inte går kring och funderar över varje dag. Vi kan därför anta att det för demokratiförändringsförslageinte sker en ständig uppdatering med- borgerliga preferenser, sås tror är fallet för andra politiska objekt exempelvis eller partiledare. Även s partier med- l SOM-institutet Samhälle, Opinion, Massmedia är ett samarbete mellan Institutionen för journalistik och masskmunikation, Statsvetenskapliga institutionen och Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet. SOMstartades 1986 och leds Sören Holmberg, Lennart Nilsson och institutet Lennart Weibull. 1998 års SOM-undersökning genfördes i samarbete med Sifo, s besörjde urvalsdragning, utskick formulär och påminnelser, telefonuppföljning samt datauppläggning. Undersökningen gick i fält 13 oktober och stängde 28 januari 1999. Internetadressen till SOM-institutet är http://www.s.gu.se. Samtliga SOM-undersökningar finns arkiverade och dokumenterade Svensk Samhällsvetenskaplig Datatjänst SSD: http://www.ssd.gu.se. 12

HENRIK OSCARSSON borgarna begriper vad förslagen handlar kan utgå ifrån att medborgarnas sakkunskaper är små. Det finns skäl att tro att medborgarnas åsikter demokratiförslagen i hög utsträckning genereras i det ögonblick svarspersonerna konfronteras med de olika förslagen. Situationen år förstås inte unik. Merparten de opinionsyttringar s samlas med hjälp opinionsundersökningar är samma karaktär. Det kan inte nog understrykas att resultat från enstaka mätningar opinioner i enstaka frågor alltid bör tolkas med stor försiktighet. Det vetenskapliga värdet undersökningarna ökar först då lämpliga jåmförelsepunkter presenteras, sås opinionsförändringar över tid eller skillnader mellan olika grupper. Och även människors åsikter produceras i samma ögonblick s de konfronteras med frågorna ligger opinionsforskarens intresse i att söka rekonstruera de processer s i så fall produce- rar dessa responser. Då studeras i allmänhet många svar samtidigt för att utreda huruvida svaren frågorna kan ha producerats under ledning någon generell princip eller ideologi. Trots att frågeställningarna är svåra är det ändå rimligt att genföra opinionsundersökningar det här slaget. Svarsmönstrets karaktär brukar kunna slöja hur pass utvecklade medborgarnas åsikter är i frågor det här slaget. Och med tanke att många de förändringsförslag s i dag växer sig populära bland politikerna faktiskt innebär rejält ökade kr medborgarna - sås till exempel fler folkröstningar, införande medborgarremisser och skilda valdagar förefaller det ändå inte helt orimligt - att anförtro medborgarna att säga sin mening också föränd- ringar demokratins spelregler. 1.4 Disposition Den här rapporten är organiserad i enlighet med studiens två huvudfrågeställningar. Den första frågeställningen är det beskrivande slaget och gäller svenskarnas åsikter de olika för- slagen förändringar i demokratin: Vilka förslagen är mest 13

DEMOKRATIOPINIONER populära bland medborgarna Vilka befolkningsgrupper är positiva till förslag s innebär större inslag direktdemokrati Och vilka grupper gillar förslagen att effektivisera beslutsfattandet gen att överlåta viktiga frågor till experter och minska folkopinionens direkta påverkan politiken I den här delen har även möjlighet att göra en jämförelse medborgarnas och riksdagskandidaternas åsikter i demokratifrågor. Den andra frågeställningen är mer analytisk och gäller hur och i vilken utsträckning medborgarnas åsikter i demokratifrågor hänger samman: Kan åsikterna de olika förändringsförslagen ha for- mats en och samma underliggande konfliktdimension Finns det någon sammanhållen demokratiideologisk konfliktdimension bland medborgarna 2 Svenska folkets åsikter förändringar demokratin Konflikten mellan ett effektivt och direktdemokratiskt beslutsfattandär lika gammal s demokratin själv. Konflikten initiera- des i det ögonblick man upptäckte att den direkta torgdemokratin inte skulle kunna fungera effektivt inte demos valde representanter. Om alla deltog i varje beslut skulle beslutsprocessen ta för lång tid demokratins medborgare skulle inte hinna med något - annat än att informera sig politiska frågor och utöva hand- uppräckning. Deltagardemokratin står det här sättet i ständig konflikt med den representativa demokratin. Hur mycket och vad allt s berör demos bör delegeras till valda representanter Vill svenska folket verkligen ha större inslag direktdemokrati Eller vill de hellre överlämna mer makt och inflytande till kunniga experter Vill de utvidga folkopinionens påverkan gen att sänka rösträttsåldern eller sänka fyraprocentspärren till riksdagen Eller ser de hellre att antalet riksdagsledamöter minskar och att man förbjuder publicerande opinionsundersökningar under veckan före valen Tabell 1 sammanfattar svenska folkets åsikter olika förslag att förändra demokratin. Förslagen har rangordnats efter hur 14

HENRIK OSCARSSON populära de är bland medborgarna. De mest populära förslagen återfinns överst och de mest impopulära nederst i tabellen Resultaten visar att finns en övervikt för positiva attityder till nio de tretton förändringsförslagen se tabell 1. De flesta för- slagen förändringar tycks alltså falla de flesta medborgare i smaken. 2Man bör vara försiktig vid direkta jämförelser populariteten hos de olika förändringsförslagen. Precis s för alla opinionsundersökningar beror enskilda nivåskattningar opinioner en rad faktorer s inte är möjliga att hålla under kontroll i enstaka undersökningar. Faktorer s layout, exakt frågeformulering, svarsalternativens utformning och 0rdningsföljd, vilka typer frågor s har ställts tidigare i postenkäten och i vilken ordningsföljd de olika demokratiförslagen presenteras kan ha stora effekter nivåskattningarna se t.ex. Schuman 8CPresser 1996. 15

DEMOKHATIOPINIONER Tabell Svenska demokratin, 1998 folkets åsikter förändringar procent, opinionsbalansmått den svenska o ++ + - -- summa balans procent krävaattpartierochkandidateredovisarvarifrånde 32 37 24 5 2 100 +62 erhållerkampanjbidrag minskalönerochersättningar till heltidspolitiker 38 26 22 11 3 100 +50 Begränsariksdagsledamöternas mandatperiodtill 27 31 29 10 3 100 +45 maximalt åttaår alltidöverlåtabesluti viktigafrågortill experter 20 32 25 15 8 100 +29 minskaantaletriksdagsledamöter 17 24 41 13 5 100 +23 geallamedborgaremöjlighetattskriftligen reagerapápolitikernasförslaginnanbeslutfattas s.k. medborgarremiss 17 28 31 15 9 100 +21 förbjudapublicerandet opinionsundersökningar 19 21 38 12 10 100 +18 underveckanförevalet Genförafler nationellafolkröstningar 12 27 38 15 8 100 +16 Genföraflerkmunalafolkröstningar 11 29 35 16 9 100 +15 12 16 34 19 19 100-10 ochnämnder 6 13 35 23 23 100-27 till riksdagen 4 7 29 2B 32 100-49 år 2 7 14 33 44 100-68 KmentarResultatenär hämtadefrån 1998årsSOM-undersökning fránsom-institutetvid Göteborgsuniversitetochbyggerpå kring1 700svarspersoner. Förslagenär rangordnade eftergraden popularitet. Defemsvarsalternativs erbjödsvar ++ mycket braförslag", + "ganskabraförslag", o "varkenbraellerdåligtförslag",- "ganskadåligtförslag",- - "mycket dåligtförslag". Opinionsbalansmáttet visarandelenpositivatill förslagetminusandelennegativa till förslaget. Positivaopinionsbalansmått visaröverviktförandelenpositivaochnegativa opinionsbalansmått visaröverviktförandelennegativa. anordnakmun-ochriksdagsvalvidoliktidpunkter införakönskvoteringtill styrelser sänkafyraprocentspärren sänkarösträttentill 16 Till de mest populära förslagen hör förslagen att låta partier och kandidater redovisa varifrån de erhåller kampanjbidrag balansmått +62, att minska löner och ersättningar för politiker +50 och att begränsa riksdagsledamöternas mandatperiod till åtta år +45. Samtliga de tre mest populära förslagen är frågor där svaren sannolikt är färgade den brist tilltro till politiker och politiska institutioner vet är utbredd bland medborgarna: Medbor- s kandidater och gare s saknar förtroende för politiker, riksdags- män tycker bra förslag s går ut att ställa högre kr 16

HENRIK OSCAHSSON eller begränsa förmåner. Analyser längre fram i rapporten kmer att kunna utreda huruvida det verkligen förhåller sig så. Bland svenskarna råder klar Övervikt positiva attityder också till förslagen att överlåta viktiga beslut till experter +29 och att minska antalet riksdagsledamöter +23 förslag s minskar - det folkliga deltagandet och inflytandet i politiken. Färre riksdags- ledamöter kan visserligen innebära en effektivisering men innebär framför allt sämre regional representation. Att överlåta mer makt och inflytande från folkrepresentanter till experter olika slag är ett steg bort från större folkligt deltagande. De i särklass minst populära förslagen bland medborgarna är att sänka fyraprocentspärren till riksdagen och att sänka rösträtts- åldern till 16 år balansmått -49 respektive -68. Båda förslagen innebär en utvidgning folkligt inflytande/ påverkan i politiken. En sänkt riksdagsspärr gör det exempelvis enklare för små partier att vinna riksdagsrepresentation och en sänkning rösträttsåldern innebär en utvidgning medborgarnas rösträtt. Resultaten ger alltså en något överraskande bild svenska folkets demokratiopinioner. Förslag att begränsa folkligt inflytande och påverkan är mer populära bland medborgarna än för- slag s innebär ett större folkligt direkt deltagande i den demokratiska beslutsprocessen. Noterbart är att en relativt stor andel svarspersonerna, - kring fyrtio procent, har valt att använda det neutrala svarsalterna- tivet för förslagen kmunala och nationella folkröst- ningar, förbjuda publicerande opinionsundersökningar och minska antalet riksdagsledamöter. De skulle kunna betyda att många medborgare känner sig osäkra hur de själva ställer sig till olika förslag. Det är förstås svårt att direkt göra huruvida en neutral attityd är ett utslag stor villrådighet, bristande kunskaper eller åsikt att frågan inte är särskilt viktig. Vi kan dock kon- en statera att när det gäller andelen neutrala svar skiljer sig inte demo- kratifrågorna mycket från liknande frågor andra politik- råden. Analyser längre fram kmer att ge bättre svar hur god kvalitén medborgarnas responser är det vill säga i vilken - utsträckning demokratiopinionerna bildar tydliga svarsmönster. 17

DEMOKRATIOPINIONER Åsikter 2.1 demokratiförslagen bland partiernas sympatisörer Det partiideologiska landskapet för flera demokratifrågorna har i viss mån följt den etablerade vänster-högerdimensionen under 1990-talet. I riksdagsdebatten olika demokratiförändringar har vänsterpartiet och miljöpartiet exempelvis varit de varmaste anhängarn ökade inslag direktdemokrati och sänkt rösträtts- ålder. Förslaget att minska antalet riksdagsledamöter i riksdagen har gång gång framförts moderata representanter. Frågan är i vilken utsträckning det är möjligt att återfinna ett motsvarande partimönster bland medborgarna Hur stora är i så fall skillnaderna mellan partierna -finns det någon grogrund för hårdare partimot- sättningar i demokratifrågor En undersökning vad de olika partiernas sympatisörer tycker de olika demokratiförslagen visar att sambanden mellan partisympati och demokratiåsikter generellt sett är mycket svaga se tabell 2. Några starka partiideologiska skillnader i synen demokrati återfinns alltså inte medborgarnivån. Skillnaderna mellan partiernas sympatisörer är inte i närheten att vara så stora s när det gäller några de mer etablerade partikonflikterna sås vänster-högerdimensionen, EU-dimensionen eller den kristna traditionalismdimensionen jfr Oscarsson 1998. Det förslag s bäst diskriminerar mellan de olika grupperna partisympatisörer är frågan könskvotering i styrelser och nämnder eta.27, s inte edelbart har att göra med konflikten mellan effektivitet och folklig förankring. Sambandsmåtten i tabell 2 kan jämföras med den i särklass starkaste förklarings- faktorn partisympati nämligen medborgarnas subjektiva - vänster-högerplaceringar s i motsvarande analyser brukar - generera sambandsmått i storleksordningen eta.70. De skillnader s finns mellan olika grupper partisympatisö- rer följer i vissa fall ett vänster-högermönster. Förslagen ökad direktdemokrati vinner starkast stöd bland Vänsterpartiets och miljöpartiets sympatisörer. De grupperna är mest positiva till att genföra fler folkröstningar och ge medborgare möjlighet att inkma med medborgarremisser. Även när det gäller förslaget 18

HENRIK OSCARSSON att sänka rösträttsåldern skiljer v- och mp-sympatisörerna ut sig s de minst negativa 14 respektive 15 procent. Förslagen att alltid överlåta beslut i viktiga frågor till experter och att minska antalet riksdagsledamöter två förslag s i - olika seenden leder till minskat folkligt deltagande är - mest populära bland kristdemokraternas och moderaternas sympatisömycket rer. Förslaget att överlåta beslut till experter anses s eller ganska bra bland 59 respektive 60 procent kd- och m-sym- patisörerna. Knappt hälften m- och kd-sympatisörerna ställer sig positiva till förslaget att minska antalet riksdagsledamöter. Flera förslagen följer dock ingen självklar ideologisk konfliktdimension och uppvisar mycket svaga samband med partisympati. Kret att partier och kandidater skall redovisa varifrån de erhåller kampanjbidrag vinner störst stöd bland Vänsterpartiets, miljöpartiets och folkpartiets sympatisörer 78, 76 respektive 75 procent. Förslaget att sänka fyraprocentspärren upplevs s minst negativ sympatisörerna till de två partier kristdemokra- - terna och miljöpartiet s under lång tid hade att brottas med - just denna riksdagsspärr 16 procent positiva. Centerpartiets sympatisörer ställer sig mest positiva till förslaget att förbjuda opinionsundersökningar under veckan före valet 54 procent. Även partiskillnaderna är små infrias ändå flera de för- väntningar s hade förhand med ledning 1990-talets riks- dagsdebatter. Enkelt uttryckt gillas deltagardemokratiska förslag folkröstningar, sänkt rösträttsålder i något större utsträckning medborgare s sympatiserar med partier till vänster, medan elit- och representationsdemokratiska förslag färre riksdagsledamöter, expertöverlåtelse gillas medborgare s hyser sympatier för högerpartier. Enligt ett sätt att se saken finns alltså fortfarande svaga konflikt kring demokratifrågorna tryck kvar från den partipolitiska s rasade i seklets början. Här får man emellertid vara försiktig med att dra analogin för långt. Den liberal-konservativa skiljelinje s strukturerade konflikterna under demokratins tillblivande kan inte utan vidare jämföras med den klasskiljelinje s format dagens ideologiska vänster-högerlandskap. Under 1900-talets gång har demokratin blivit överideologi för alla partier. 19

E W W W W W R.A E S å n v v o H F 8 8 m u m n ä o m g 8 8 m 8 w S 8 m 8 m g g 8 G S m H E S m S i N i m w a m ø E a. u.n m.f ä u. o.... o. o 3 o 2 O

HENRIK OSCAHSSON Men det finns alltså alltjämt små skillnader mellan vänster- och högersympatisörer när det när det gäller folkinflytandets storlek och utformning. Kristdemokraternas och moderaternas sympatisöär förtjusta i förslag s innebär effektivisering och rer mer professionalisering det demokratiska beslutsfattandet än vad vänsterpartiets och miljöpartiets sympatisörer är. På motsvarande sätt är och mp-sympatisörerna mer förtjusta i tanken fler v- inslag direktdemokrati och sänkt rösträttsålder än vad kd- och m-sympatisörer är. 2.2 Åsiktsrepresentativitet I vilken utsträckning är den politiska elitens åsikter demokrati- frågor representativa för svenska folkets åsikter Tycker medborgarna och partieliterna likadant i frågor s rör den svenska demokratins framtid Råder större eller mindre åsiktsöverens- stämmelse mellan medborgare och elit när det gäller demokrati- frågor jämfört med andra typer frågor För några demokratifrågorna har en unik möjlighet att jämföra medborgarna och de kandidater s ställde upp i 1998 års riksdagsval. Ett antal de frågor s ingår i demokratiutredningens frågeserie ställdes också i en riksdagskandidatundersök- ning genfördes efter 1998 års val. s Kandidatundersökningen finansierades Valrådet J 1997:13 och syftar främst till u att utvärdera personvalet i samband med 1998 års riksdagsval. Under- sökningen genfördes forskare verksamma in det svenska Valforskningsprogrammet vid Statsvetenskapliga institutionen i Göteborg. Martin Brothén och Sören Holmberg hade det vetenskapliga ansvaret för Valrådets kandidatundersökning. Fler resultat från kandidatundersökningen kmer att redovisas ivalrådets kmande publikationer. I tabell 3 redovisas resultaten jämförelsen mellan medborgarna och partieliten i frågor demokratiförändringar. S kunde ha förväntat är sakfrågeåsikter mer utkristalliserade oss bland partieliter än bland medborgare; andelen s anger ett neutralt svarsalternativ är klart mindre bland riksdagskandidaterna 21

DEMOKRATIOPINIONER än bland medborgarna. Därför har jag använt mig två olika sätt att urskilja skillnader mellan riksdagskandidater och medborgare. Opinionsbalansmåtten visar det råder övervikt för positiva eller negativa åsikter de olika förslagen. Opinionsbalanserna kan vara olika storlek och ha olika tecken för kandidater och medborgare. Skillnaderna mellan grupperna redovisas dessut s differenser andelen positiva åsikter mycket eller ganska bra förslag. 22

HENRIK OSCARSSON Tabell förändra förslag Medborgarnas och riksdagskandidaternas demokratin procent, opinionsbalansmått, åsikter förslag att skillnad andel bra skillnad varkenbra opinions andel mkt/ganskaellerdåligt mkt/ganska summa balans- bra braförslag förslag dåligtförslag procent mått förslag 9 34 Krävaattpartierochkandidater redovisar varifråndeerhållerkampanjbidrag riksdagskandidater 87 10 medborgare 69 24 Förbjudapublicerandet opinionsundersökningar underveckanförevalet riksdagskandidater 53 18 medborgare 40 38 Genföra flerkmunala folkröstningar riksdagskandidater medborgare Sänkarösträttsáldemtill 16är riksdagskandidater medborgare Sänkafyraprocentspärren tillriksdagen riksdagskandidater medborgare Genföraflernationellafolkröstningar riksdagskandidater medborgare Minskantaletriksdagsledamöter riksdagskandidater medborgare 53 40 21 35 20 8 9 14 21 11 42 39 25 41 10 29 24 38 12 41 35 38 3 7 29 12 26 25 72 77 69 60 34 23 63 18 100 100 +21 0 +28 100 100 +84 +62 +18 100 100 +24 +28 +13 100 100 +27 +15 +13 100 100-52 -68 +11 100 100-48 -49 +10 100 100 +8 +16 +3 100 100-38 +23-16 Avskaffadengemensamma valdagenrdkand / anordnakmun- ochriksdagsval vidolikatidpunkter SOM riksdagskandidater 56 medborgare 28 Kmentar: Resultatenför riksdagskandidaterna är hämtadfrånvalrádetsstorakandidatundersökning frånhösten1998n-qoo. Resultatenför medborgareär hämtadefrån 1998årsSOM-undersökning, SOM- institutetvid Göteborgsuniversitet.Förslagenhari tabellenrangordnatsefterskillnadeni andelpositiva mellanriksdagskandidater ochmedborgare. Högstuppi tabellenåterfinnsförslagsvarmertyckta blandriksdagskandidaternaän blandväljarna. Längstnedi tabellenåterfinnsförslagsvarmer tycktablandväljarnaän blandriksdagskandidaterna. Våra analyser visar att det inte existerar några grundsskillnader mellan riksdagsledamöter och medborgare i någon demokrati- frågorna. Åsikterna går isär när det gäller att minska antalet mest riksdagsledamöter. Bland riksdagskandidaterna råder klar övervikt 23

DEMOKRATIOPINIONER negativa attityder opinionsbalans -38. Bland medborgarna är det lika klar övervikt för positiva åsikter förslaget att minska antalet ledamöter i riksdagen +23. Att riksdagskandidaterna ställer sig tveksamma till förslaget är kanske inte konstigt efters ett färre antal platser i parlamentet innebär sämre möjligheter att lyckas med en kandidatur. Den näst största åsiktsskillnaden gäller förslaget att skaffa den gemensamma valdagen. Här är riksdagskandidaterm betydligt mer positiva 56 procent än medborgarna 28 procent. Bland kandidaterna råder opinionsmässig övervikt för positiva attityder +21 medan det bland väljarna finns en svag övervikt för negativa attityder till förslaget att anordna kmun- och riksdagsval vid olika tidpunkter -10. Riksdagskandidaterna själva ställer sig mycket positiva till för- slaget att kräva kandidater att redovisa varifrån de erhåller kampanjbidrag. Förslaget större öppenhet i det nya personvalssystemet är till och med mer tyckt bland riksdagskardidaterna 87 procent än bland medborgarna 69 procent. Förslaget att sänka rösträttsåldern till 16 år faller emellertid varken medborgare eller kandidater i smaken. Förslaget är något mindre illa tyckt bland rikdagskandidaterna 20 procent positiva än blancl medborgarna 9 procent positiva. I fortsättningen kapitlet tänker jag ge en närmare presentation och bakgrundsbeskrivning de mest aktuella och intressanta demokratiförslagen. I snitten 2.3-2.6 genförs mer detaljerade analyser folkopinionen när det gäller skilda valdagar, 16-årig rösträtt, expertstyre och folkröstningar. Gengången grundar sig analyser hur medborgarnas attityder i demokratifrågor är fördelade i olika undergrupper. Huvudfrågeställningen är det förekmer stora variationer i åsikter demokrati bland medborgarna. Varierar medborgarnas åsikter demokrati efter social status eller klasstillhörighet Finns det någon stark ideologisk kponent i medborgarnas demokratiopinioner Och skiljer sig de mer kunniga och politiskt 24

HENRIK OSCARSSON intresserade medborgarnas åsikter demokrati från mindre kunniga och intresserade medborgare I analyserna förekmer således tre olika grupper undersökningsvariabler: a en uppsättning traditionella bakgrmzdsvariabler sås kön, ålder, sektor, bostadsort, yrkesgrupp och klasstill- hörighet, b medborgarnas självuppskattade ideologiska vänsteruppgifter bögerpositioner, och c politisk sofistikering, sås utbildning, politiskt intresse och hur ofta de brukar diskutera politik. Åsikter skilda valdagar 2.3 Den gemensamma valdagen infördes 1970. Alltsedan dess har återinförandet skilda valdagar i Sverige varit ett debattämne. Folk- styrelsekmittén utredde den gemensamma valdagen 1987 och fann då inga skäl att förändra gällande valordning. Under 1990-talet har debatten accelererat ytterligare och förslaget har successivt vunnit allt starkare stöd bland de svenska riksdagspartierna. Moderaterna, miljöpartiet och centerpartiet har varit de varmasförespråkarna för skilda valdagar. Vänsterpartiet var länge råd- te villa, men har helt nyligen anslutit sig till förespråkarna. Social- demokraterna, s länge varit de starkaste motståndarna till skilda valdagar, tycks nu värdera sina ståndpunkter. Förslaget skilda valdagar betyder i praktiken att införa ett nytt valsystem med växelvis kmunval och riksdagsval den tredje söndagen i september vart annat år. De mest konkreta planerna har varit att anordna de första separata kmunvalen den 17 september år 2000. Tidpunkten för nästa ordinarie riksdagsval skulle alltså inte förändras utan hållas i september 2002. Ett annat alternativ s figurerat i debatten är att hålla kmunval i en tredjedel kmunerna gången enligt ett slags brittiskt rullande schema. Enligt ett sådant system skulle det hållas allmänna val i Sverige varje år till exempel ett ordinarie - riksdagsval år 2002 och därefter val i en tredjedel kmunerna år 2003, 2004 och 2005. 25

DEMOKRATIOPINIONER Statsrådet Britta Lejon planerar att tillsätta en större utredning den svenska grundlagen och Valsystemet. Frågan skilda valdagar kmer allt att döma bli en de viktigaste frågorna för utredningen att ta ställning till. Trots stor enighet i riksdagen det förträffliga i skilda valdagar krävs ändå en grundlig gen- gång för- och motargument. En snabb gengång riksdags- trycket under senare år visar att det finns gott båda. Det vanligaste argumentet för att anordna kmun- och riksdagsval vid olika tillfällen har varit att man måste söka bryta riks- politikens dinans i de lokala valen. Med skilda valdagar skulle de kmunala frågorna inte längre hamna i skuggan rikspolitiken. Den lokala demokratin kmer att vitaliseras. Kmunala perefters sonvalskampanjer skulle ha bättre förutsättningar k- munpolitikerna inte behöver konkurrera med rikspolitikerna uppmärksamhet. Det politiska ansvarsutkrävandet skulle också bli tydligare efters väljarna lättare kan skilja mellan den kmunala och nationella nivån. Inte oviktigt i sammanhanget är att Sveriges kmuner hanterar två tredjedelar de offentliga ut- gifterna och är arbetsgivare för tre fjärdedelar alla offentligt anställda. Förlängningen mandatperioderna från tre till fyra år har an- vänts ytterligare för skilda valdagar. Med s ett argument fyra- åriga mandatperioder skiljer Sverige ut sig s ett demokratiskt system med unikt långt tidsstånd mellan väljarnas tillfällen att utkräva sina valda representanter. Gen att anordna ansvar kmunval vid en separat tidpunkt skulle tiden mellan folkstyrets verkställanden kunna kortas. Den enklaste lösningen är att hålla val vartannat år, växlande mellan riksdagsval och kmun/regionval. Förespråkarna för en fortsatt gemensam valdag fäster stor vikt vid att behålla helhetssyn politiken i samband med de all- en männa valen. Utformningen rikspolitiken och kmunpolitiken bör diskuteras och göras samtidigt. Centralt i argumentaskilja valdagarna åt tionen är de oönskade konsekvenserna att -- att Valdeltagandet riskerar att sjunka rikspolitiken och de kända rikspolitikerna inte längre är motor för medborgarnas politiska deltagande. Erfarenheter från andra länder visar att Valdeltagandet är generellt sett lägre i lokalval än i nationella val. Lågt valdeltagan- 26

HENRIK OSCARSSON de innebär under alla ständigheter en försvagning demokratin. I Norge spelar rikspolitiken en stor roll i kmunvalen, trots att kmunvalen skilts från stortingsvalen. Ett ytterligare argument emot skilda valdagar är att de svenska väljarna faktiskt, och i ökande grad, förmår att skilja mellan k- munröstningsbeteende. och rikspolitik Det vittnar inte minst väljarnas förändrade Allt fler väljer att rösta olika partier i kmun- och riksdagsval röstsplittrarna har ökat från 6 - procent 1970, när den gemensamma valdagen var ny, till 21 procent 1994 Gilljam 8C Holmberg 1995. Även väljarnas kunskaper kmunpolitik och känned kmunpolitiker lämnar mycket övrigt att önska se t.ex. Esaiasson 1996, vittnar det stora antalet nya partibildningar kmunal nivå under 1990-talet också att det kmunala sambandet sakta eroderar. Också i media sker en generell utveckling mot ett allt större utrymme för lokala frågor. Trots den gemensamma valdagen gengår allt fler svenska väl- jare separata beslutsprocesser för sitt partival i kmun- och riksdagsval. I viss utsträckning har i så fall mycket den önskade effekten att införa skilda valdagar redan infunnit sig. Det är helt enkelt onödigt att genföra någon förändring. Den successivt växande andelen röstsplittrare kan betraktas s ett uttryck för hur lång tid det faktiskt tar för aktörer i ett politiskt system att anpassa sig till nya förutsättningar. Det har tagit trettio år för svenska väljare att nå upp till röstsplittringsnivåer s åt- minstone antyder att väljarna gör olika röstningskalkyler för kmun- och riksdagsval. Efters det tar lång tid för aktörerna i ett system att anpassa sig till nya spelregler och det gäller kanske särskilt för vallagar det här slaget efters aktörernas försök är per tidsenhet bör regelförändringar undvikas det inte finns mycket goda skäl att genföra dem. Framför allt bör inte många regelförändringar 3 Statsvetardebatten huruvida det egentligen finns några kmunala väljare han varit livlig under den senaste tioårsperioden, se till exempel Johansson 1987, 1996; Gilljam 8COscarsson 1996; Holmberg 1993; Westerstålhl 1993. 27

DEMOKRATIOPINIONER genföras samtidigt. Många stora förändringar demokratins spelregler är fortfarande så färska att man först bör låta aktörerna anpassa sig till dem innan man allvarligt funderar nya reformer. Med tanke att det ännu behövs flera ytterligare val innan demokratin kan skörda de positiva effekterna den nya personvalsreformen bör reformtakten vara låg i den närmaste framtiden, utan att debatten demokratiförändringar för den skull mycket grundlig utredning förslaget att överge den stannar. En gemensamma valdagen bör nu äga rum. Annars riskerar den nualltför hastigt beslut särskilt varande entusiasmen att leda till ett - efters det inte behövs någon grundlagsändring för att införa skilda valdagar. Riksdagen rör sig mot enighet i frågan skilda valdagar. Men hur ser folkopinionen ut De resultat s presenterades i inledningen kapitlet visade att förslaget skilda valdagar tillhör de demokratifrågor där folkopinionen är s mest delad. Vi kan konstatera en svag övervikt andelen negativa: 28 procent positiva mot 38 procent negativa se tabell 4. 28

HENRIK OSCAHSSON Tabell 4. Svenska folkets åsikter skilda valdagar, 1998 procent, opinionsbalansmått åsikt mkt/ganska varkenbra mkt/ganska summa antal opinions- braförslag ellerdåligt dåligtförslag procent svarande balans Samtliga 28 35 38 100 1558-10 socioekoni 15-19år 22 54 23 100 116 20-29å: 18 42 40 100 252-22 30-39år 27 35 38 100 303 1 40-49år 29 33 39 100 310 0 50-59år 31 29 39 100 313-8 60-69år 34 28 38 100 227-4 70-80år 34 29 37 100 152-3 arbetarfamilj 23 41 36 100 676-13 tjánstemannafamilj 29 32 39 100 418-10 högretjånstemannatamilj 38 23 39 100 242 företagarfamilj 29 33 38 100 148-9 statligtanställd 23 35 42 100 175 9 kmunaltanställd 28 34 38 100 403-10 privatanställd 30 32 38 100 892-8 ideol i politisksofistikering lagutbildning 26 35 39 100 758-13 medelutbildning 25 41 34 100 402-9 högutbildning 34 28 39 100 501-5 Kmentar:Denexaktaförslagsformulerin envar: "anordakmun-ochriksdasvalvid olikatid unkter" se figur 1. Opinionsbalansmáttet visaran elenpositivatill förslagetminusandeenne ativatill f rslaget. Positivaoplnionsbalansmátt visaröverviktför andelenpositivaochnegativaopinionsbansmåttvisar överviktför andelennegativa.till kategorinarbetare+ harförtsegenanstâlldarbetareocharbetaremed arbetsledandefunktion. Till gruppenlágutbildaderäknasfolkskola,grundskola,folkhögskolaochtvåárigt ghögutbildade nasium.till demedelutbildadeharförtstlickskola, realexamenochtreårigtgymnasium.till gruppen förspersonersharstuderatellertagitexamenvid högskolaelleruniversitet. 29

DEMOKRATIOPINIONER Resultaten visar ganska små skillnader mellan olika grupper vad gäller åsikter att anordna riks- och kmunval vid olika till- fällen. Få grupper uppvisar en övervikt positiva attityder. Mest positiva är de mest politiskt intresserade balansmått +17, icke- svenskar +9 och boende landsbygden +4. Det är intressant att skilda valdagar uppfattas s relativt positivt bland högutbildade och mycket intresserade, bland äldre och bland högre tjänstemän mellan 34 och 48 procent positiva. Resul- tatet indikerar i vilka grupper en reformering valsystemet skulle uppfattas s mest meningsfull, nämligen bland relativt resursstarka och politiskt erfarna grupper. Det handlar alltså sofistikerade grupper medborgare s redan i dag kan skilja kmun- från rikspolitik i stor utsträckning. De behöver inte ha rikspolitiken s motor för sitt politiska deltagande. För dessa grupper skulle en övergång till ett valsystem med skilda valdagar antagligen smidigt och kanske till och med leda till ett ökat intresse för kmunal politik. Baksidan medaljen är att de resursstarka och intresserade sannolikt också skulle mer att säga till i kmunpolitiken bekostnad väljare s inte skulle klara övergången lika bra. Enligt resultaten är endast kring 20 procent de lågutbildade, arbetare, politiskt ointresserade och ungdar positiva till för- slaget skilda valdagar. De representerar i allt väsentligt de risk- grupper i vilka kan förvänta oss ett sjunkande valdeltagande valdagarna skiljs åt. Dessa grupper är i behov rikstäckande mediabevakning och rikspartiernas och rikspolitikernas valkampanjer för sitt politiska deltagande. En mer gengripande undersökning vilka väljargrupper s riskerar att kma i kläm den gemensamma valdagen överges är nödvändig. Sådana studier bör i så fall koncentreras frågan skiljer det hur olika grupper sig när gäller inhämtning Är politisk information under valkampanjer. det överhuvudtaget möjligt att ge kmunala valkampanjer liknande förutsättningar s de traditionella rikskampanjerna när det gäller medial upp- märksamhet och granskning samt tillgång till relevant politisk information deltagande partier 30

HENRIK OSCARSSON Även riksdagen rör sig mot enighet i frågan skilda valdagar är folkopinionen ännu långt ifrån övertygad - snarare svagt negativt inställd. Färska undersökningar Visar att opinionen är lika splittrad också bland kmunstyrelseordföranden runt i landet Det ger ytterligare stöd för att riksdagsledamöternas hållning i frågan inte är särskilt representativ. Att i nuläget fatta ett riksdagsbeslut att överge den gemensamma valdagen vore därför förhastat. Åsikter 2.4 expertöverlåtelse Förslaget att alltid överlåta beslut i viktiga frågor till experter är kanske det mest kontroversiella i demokratiutredningens fråge- serie. Positiva attityder till ett sådant förslag implicerar att svarsönskar sig en utveckling mot en personerna demokrati där många beslut överlåts åt en expertelit, det vill säga något s liknar en elitdemokrati. Här skulle medborgaropinionen i så fall stick i stäv med de många förändringar mot direktdemokrati s elit- debattörerna själva har önskat sig under 1990-talet. Tolkningen resultaten blir ännu mer besvärlig efters expertöverlåtelse har något överraskande visat sig vara ett de - - mest populära förslagen bland medborgarna jfr tabell 1. Här måste man emellertid vara en smula försiktig med att göra allt för långtgående tolkningar. Så s frågan är ställd är det viktigaste stimulit Experter, vilket sannolikt framkallar positiva attityder hos många människor. Det kan förklara varför nivåskattningen 52 procent positiva blir relativt hög. S vanligt bör man inte fästa någon s helst vikt vid en nivåskattning s bygger svar en enda enkätfråga från ett enda tillfälle. Det forskningsmässigt 4 I tidningen Kmunaktuellt tillfrågades 215 ordföranden i landets k- munstyrelser vad de tyckte att skilja valdagarna åt. De flesta hade en mycket bestämd åsikt, men åsikterna var samtidigt mycket delade 44 - procent ville ha skilda valdagar och 46 procent ville behålla den gemenvaldagen. Motståndet till skilda valdagar var störst bland social- samma demokratiska och svagast bland moderata kmunstyrelseordföranden TT 19994242. 31

DEMOKHATIOPINIONER intressanta är att studera skillnader mellan olika gruppers inställ- ning till expertöverlåtelse. I tabell 5 redovisas svenska folkets åsikter expertöverlåtelse efter socioekonisk grupptillhörighet, vänster-högerideologi och politisk sofistikering. Tabell 5. Svenska folkets åsikter att överlåta beslut i viktiga frågor till experter, 1998 procent, opinionsbalansmått åsikt mkt/ganska varken mkt/ganska summa antal opinions- braförslag braeller dåligt procent svarande balans dåligt förslag samtliga 52 25 23 100 1669 +29 socioekoni män 49 24 27 100 833 r +22 kvinnor 55 26 19 100 B36 +36 15-19år 49 35 16 100 115 +33 20-29år 46 33 21 100 250 +25 30-39år 51 26 23 100 306 +28 40-49år 53 16 31 100 307 +22 50-59år 48 27 25 100 314 +23 60-69år 60 22 18 100 227 +42 70-80år 61 22 17 100 150 +44 Sthlm.Gbg.Malmö 56 24 20 100 349 +36 stad 54 26 A 20 100 256 l,+34 mindretätort 51 26 23 100 i 786 +28 landsbygd 48 22. i 30 100 249 - i +18, ; tjänstemän 48 25 27 100 406 +21 högretjänstemän 43 24 33 100 221 +10 arbetare 55 27 18 100 560 +37 arbetare+ 62 25 13 100 87 +49 egenföretagare 63 14 23 100 56 +40 företagaremedanställda 68 12 20 100 60 +48 arbetarfamilj 55 29 16 100 671 +39 V i - tjánstemannafamlll 49 24 27 100 419 +22 högretjänstemannafamllj 42 21. 37 100, 240 +5 företagarfamilj 61 20 19 100 150 +42 i svenskamedborgare 52 25 23 100 1582 +29 ickesvenskamedborgare 41 34 25 100 73 +16 statligtanställd r 47 30 23 100 177 +24 i kmunalt anställd, 50. 26 i. " j24 100, 398 +26 privatanstålld i i 55, V. 23 i 23 100 V e 892 +32.. i 32

HENRIK OSCARSSON Tabell 5. forts. Svenska folkets åsikter att överlåta beslut i viktiga frågor till experter, 1998 procent, opinionsbalansmått antal svarande ideologi klarttill vänster 44 21 35 någottill vänster 45 25 30 varkentv ellert h 53 30 17 någottill höger 57 24 19 klantill höger 65 18 17 olitsk sots erin 100 174 100 470 100 436 100 396 100 162 +9 +15 +36 +38 +48 mycketintresserad 42 18 40 100 182 ganskaintresserad 48 25 27 100 791 intesärskiltintresserad 59 28 13 100 598 inteallsintresserad 54 31 15 100 93 +2 +21 +46 +39 Kmentar: Opinionsbalansmáttet visarandelenpositivatill förslagetminusandelennegativatill förslaget.positivaopinionsbalansmått visaröverviktför andelenpositivaochnegativa opinionsbalansmátt visaröverviktför andelennegativa. Till kategorinarbetare+ harförts egenanställdarbetareocharbetaremedarbetsledandefunktion. opinionsbalans åsikt mkt/ganska varken mkt/ganska summa braförslag braeller dåligt procent dåligt förslag Man skulle kunna tro att förslaget att överlåta viktiga beslut till experter skulle mottas med positiva attityder framför allt från hög- utbildade och resursstarka grupper, det vill säga från personer s själva kanske betraktar sig kpetenta experter. Men resulta- s Visar att så inte är fallet. Det är i stället de resursstarka och ten politiskt sofistikerade s är mest tveksamma till expertöver- låtelse. Det finns emellertid ingen där det råder Övervikt grupp negativa attityder den mest positiva gruppen är de mycket poli- - tiskt intresserade balansmått +2. Till de mest positiva grupperna hör de lågutbildade 60 procent, saknar politiskt intresse 54 procent och personer s diskutera personer s aldrig ägnar sig åt att politik 60 procent. 33

DEMOKRATIOPINIONER Arbetare och företagare är mer positiva till att överlåta beslut till experter än vad olika tjänstemannagrupper är. Stadsbor är mer positiva till förslaget än landsbygdsbor. Det finns också en liten men statistiskt signifikant könsskillnad: kvinnor är mer positiva till att överlåta beslut till experter än vad män är 55 procent m0: 49 procent. Åsikter expertöverlåtelse har även ett tydligt samband med svenska folkets självuppskattade vänster-högerpositioner. Personer s själva betraktar sig s stående långt till höger i politiken är mest positiva till förslaget att överlåta beslut till experter 65 procent. Bland vänstergrupper är motsvarande andel tjugo procentenheter lägre kring 45 procent. Ideologiskt tycks alltså förslaget att överlåta beslut i viktiga frågor till experter höra hemrr.a till höger längs den politiska vänster-högerskalan. Det bekräftar de åsiktsskillnader mellan höger- och vänsterpartiernas sympatisörer s noterade tidigare jfr tabell 2. Variation i medborgarnas vilja att överlämna politisk maki och demokratisk kontroll över viktiga sakfrågor till ekoniska, politiska eller tekniska eliter har tidigare härletts tillbaka till den kallade antoni-delegeringsdimensionen.5 Till åsiktsdimensicnen räknas bland annat de två frågor s givit upphov till folkorrröst- ningar i modern tid, nämligen kärnkraftsfrågan och frågan on svenskt EU-medlemskap. Väljarnas åsikter kärnkraftsvcck- ling och EU-medlemskap, liks frågor alliansfrihet och NATO-medlemskap, uppvisar stabil inbördes samvariation över tid. Även alla dessa frågor samvarierar med vänster-höger- dimensionen kan de ändå sägas utgöra en oberoende sammamållen åsiktsdimension. Teoretiskt skulle man alltså kunna argumentera för att medborgarnas åsikter expertöverlåtelse kan föras tillbaka till axto- ni-delegeringsdimensionen Preliminära analyser visar emelertid att medborgarnas åsikter i frågan att överlåta beslut i vikt ga 5Vid sidan vänster-högerdimensionen, s alltjämt behåller sin styrka, används autoni-delegeringsdimensionen och den kristna traditionalismdimensionen för att beskriva konfliktstrukturen i det svenska partisystemet se Oscarsson 1998. 34

HENRIK OSCARSSON frågor till experter inte samvarierar särskilt starkt med de andra kponenterna i åsiktsdimensionen. Betraktat s en teoritest bekräftar resultaten alltså inte föreksten en autoni-dele- geringsdimension. 2.5 Åsiker att sänka rösträttsåldern Rösträttsåldern har sänkts vid två tillfällen under den senaste tret- tioårsperioden. Det första tillfället 1969, då såväl rösträttsåldern var myndighetsåldern sänktes från 21 till 20 år. Det andra tillfället s vari samband med övergången till 1974 års regeringsform, då rösträttsåldern sänktes till nuvarande 18 år. Effekten den senare sänkningen två årskullar tillfördes var att nya gruppen röstberättigade medborgare i samband med maktskiftesvalet 1976. Utvidgningen demos kan ha haft en inte obetydlig påverkan valutgången: Centerpartiet hade mycket stora framgångar i de ungdsgrupperna vid mitten 1970-talet. I samband med yngsta 1976 års val röstade en dryg tredjedel förstagångsväljarna centerpartiet. Förslag ytterligare sänkningar rösträttsåldern har fram- förts från flera utredningar och kmittéer under 1990-talet. Åldersgränsutredningensrapport från juni 1996 är sannolikt den debatt SOU 1996:111. Utredningen tillsattes s genererat mest för att utreda och föreslå harmonisering och förenkling samtliga åldersgränser i samhället. Den föreslagna principen för alla ålders- gränser blev fyra så kallade nyckelövergångañ 12, 15, 18 och 21 s bland annat grundades i tillgänglig forskning mognadsgrad. Mot bakgrund detta förslag föreföll åldersgränsutred- ningens idé sänkt rösträttsålder till 16 år i kmunvalen något motsägelsefull. Sextonårsgränsen valdes för att harmoniera med den civilrättsliga myndighetsåldern. En klar majoritet remissinstanserna gjorde tummen ned för förslaget sänkt rösträttsålder Ds 1997:33. Många kmenta- rer gällde de uppenbara inkonsistenserna i utredningens förslag. De vanligaste invändningarna var att förslaget bryter mot principen gemensam rösträtts-, myndighets- och valbarhetsålder. En annan invändning var att utredningens förslag alls inte förenklade i år, 35

DEMOKHATIOPINIONER åldersgränsdjungeln så s var tänkt från början. Och en sänk- ning rösträttsåldern någon gång skulle bli aktuell, varför i så fall begränsa den till enbart kmunvalen Till en del har debatten sänkt rösträttsålder gällt huruvida sextonåringar är fatta röstningsbeslut. Å mogna att ett ena sidan har studier i väljarbeteende fastställt att de allra yngsta väljarna är mer trendkänsliga och rörliga när det gäller politiska åsikter och beteenden än äldre. Drygt fyrtio procent de unga förstagångs- väljarna väljer att byta parti när de röstar för andra gången. Första- gångsväljare bestämmer sitt partival senare än andra, många under den sista veckan före valen Gilljam Holmberg Å se t.ex. 8C 1995. andra sidan har det politiska intresset bland de yngsta väljarna varit återväxt under 1990-talet. Det är heller inte öjligt att en sänkning rösträttsåldern sikt skulle kunna generera positiva effekter i form större deltagande och engagemang bland 16- och 17-åringarna. Med tiden skulle sextonåringar bli minst lika kunniga och intresserade s dagens artonåringar. En annan oro med sänkt rösträttsålder s hänger samman med ungdars större trendkänslighet har varit den destabilise- ringseffekt s en sänkning skulle kunna medföra första gången den tillämpades. Om sextonårig rösträtt införs vid nästa ordinarie riksdagsval 2002 skulle förstagångsväljarna utgöra inte mindre än sex årskullar eller kring en halv miljon röstberättigade. Fram- gångar bland förstagångsväljarna skulle kunna vara görande för partiers överlevnad och för majoritetsläget i riksdagen. För partiernas del skulle fler förstagångsväljare ytterligare öka inslaget osäkerhet och oberäknelighet i valrörelserna. Sextonårsgränsen har dinerat debatten sänkt rösträtts- ålder under de senaste åren. När funderade över frågeformuleringar till demokratifrågeserien föll det naturligt att välja ett kon- kret aktuellt förslag s debatterats flitigt i media och i riksdagen och s många medborgare sannolikt hört talas. Svarsperso- nerna i SOM-undersökningen 1998 fick ta ställning till förslaget att sänka rösträttsåldern till 16 år. Vi valde att inte ha med tillägget i kmunvalen i frågeformuleringen efters det antagligen kplicerar frågeställningen. Svenska folkets åsikter för- slaget finns redovisat i tabell 36

HENRIK OSCARSSON Tabell Svenska folkets åsikter att sänka rösträttsåldern till 16 år, 1998 procent, opinionsbalansmått antal opinions- svarande balans åsikt mkt/ganskarkenbra mkt/ganska summa braförslag ellerdåligt dåligt procent förslag samtliga ocioekoni 9 14 77 100 1688-68 15-19år 27 18 55 100 119-28 20-29år 13 19 68 100 255-55 30-39år 6 15 79 100 308-73 40-49år 8 13 79 100 308-71 50-59år 6 11 83 100 313-77 60-69år 4 13 83 100 231-79 70-80år 5 11 84 100 154-79 tjänstemän 6 14 80 100 409-74 högretjänstemän 5 10 85 100 220-80 arbetare 8 16 76 100 569-68 arbetare+ 10 11 79 100 88-69 egenföretagare 11 11 78 100 56-67 företagaremedanställda 8 8 84 100 61-76 svenskamedborgare 8 14 ickesvenskamedborgare 16 21 78 100 1 602-70 63 100 73-47

DEMOKRATIOPINIONER Tabell forts. Svenska folkets åsikter att sänka rösträtts- åldern till 16 år 1998 procent, opinionsbalansmått åsikt mkt/ganska varkenbra mkt/ganska summa antal opinions- braförslag ellerdåligt dåligt procent svarande balans förslag ideologi klarttill vänster 12 15 73 100 177-61 någottill vänster 10 14 76 100 474-66 varkent v ellert h 11 18 71 100 444-60 någottill höger 6 11 83 100 400-77 klantill höger 3 12 85 100 163-82 litisksofistikerin mycketintresserad 5 13 82 100 184-77 ganskaintresserad 8 12 80 100 796-72 intesärskiltintresserad 10 16 74 100 610-64 inteallsintresserad 14 25 61 100 92-47 KmentarFörslagsfonnuleringen iydde:"sänkarösträttsálderntill 16år". Opinionsbalansmáttet visar andelenpositiva till förslagetminusandelennegativatill förslaget.positivaopinionsbalansmátt visar överviktör andelenpositivaochnegativaopinionsbalansmátt visaröverviktför andelenne ativa.till kategorinarbetare+ harförtsegenanställdarbetareocharbetaremedarbetsledandefun ion. S tidigare har redovisats ställer sig svenska folket mycket negatill att sänka rösträttsåldern. Det är bara knappt tio procent tiva medborgarna s tycker att förslaget är ganska eller mycket bra. En närmare analys slöjar tydligt i vilka befolkningsgrupper s förslaget har vunnit flest anhängare. Efters förslaget direkt berör en viss åldersgrupp faller det sig naturligt att först rikta uppmärksamheten eventuella åldersskill- nader. Unikt med SOM-undersökningarna är nämligen att ungdar s är yngre än den nuvarande rösträttsåldern också till- frågas. Sänkt rösträttsålder är i särklass mest populärt i ålders- grupperna 15-19 år 27 procent positiva. Medborgare s berörs 38

HENRIK OSCARSSON skild förslaget och s befinner sig i lé-årsåldern är alltså själva mycket positiva till att ges möjlighet att delta i de allmänna valen. Också bland något äldre ungdar är förslaget mer populärt 13 procent än bland personer över 30 år. De mest kritiska ålders- grupperna är de två äldsta. Det finns alltså ett tydligt ålderssam- band i frågan. Inga andra socioekoniska egenskaper än ålder tycks ha säreffekt medborgarnas åsikter sänkt rösträttsålder. stor Arbetare och företagare tycks vara något litet mer positiva till förslaget än tjänstemannagrupperna, men skillnaderna är mycket små. Ideologiskt är rösträttsutvidgningen ett vänsterförslag. Förslaget att sänka rösträttsåldern har fler anhängare till vänster än till höger. Personer s själva betraktar sig s klart till vänster längs den ideologiska vänster-högerskalan tenderar att vara mer positiva till en ytterligare rösträttsutvidgning 12 procent än personer s står klart till höger 3 procent. Det finns inget solklart samband mellan politisk sofistikering och åsikter sänkt rösträtt. Medelutbildade är exempelvis mer positiva till förslaget 14 procent än låg- och högutbildade 6 respektive 7 procent. När det gäller hur ofta man diskuterar politik finns inget samband alls. Personer s är helt ointresserade politik är mer positiva till att utvidga rösträtten 14 procent än personer s är mycket intresserade politik 5 procent. Sammanfattningsvis är motståndet mot sänkt rösträttsålder mycket stort bland svenska folket. Det finns en ideologisk kponent s innebär att förslaget har större stöd till vänster än till höger. Här ligger sannolikt olika bedömningar sextonåringars politiska mognadsgrad till grund för de åsiktsskillnader s finns. Resultatet kan tolkas s att det ännu finns en residual från seklets tidigare debatter rösträttsutvidgning kvar i dagens debatt: personer s står till höger är negativa till en utvidgning röst- rätten efters mer inflytande ges till personer s inte är till- räckligt kunniga eller intresserade politik och att detta skulle kunna orsaka en destabilisering det politiska systemet. Här skulle en uppföljning hur svenska folket resonerar kring en fortsatt rösträttsutvidgning vara stort intresse. 39

DEMOKRATIOPINIONER Åsikter 2.6 nationella och kmunala folkröstningar Detaljgranskningen medborgarnas demokratiopinioner slutas med en undersökning åsikter nationella och kmunala folkröstningar. Folkröstningar är ett viktigt inslag i debatten ökad lokal- och direktdemokrati. Folkröstningar betraktas anhängarna s den framtida demokratins kanske viktigaste instrument för medborgerligt engagemang och deltagande. Mot- ståndarna ventilerar farhågor att folkröstningsinstitutet kan bli missbrukat och innebära ett engagerade minoriteternas tyranni. Svenska folkets åsikter nationella och kmunala folk- röstningar hänger intimt ihop Pearsons r.68. Det generella sambandet är att de medborgare s gillar idén att anordna fler folkröstningar i kmunerna gillar också idén att anordna fler folkröstningar nationellt I tabell 7 redovisas svenska folkets åsikter att anordna fler nationella och kmunala folkröstningar. Förut andelen positiva till de två förslagen redovisas dessut ett differensmått s visar hur starkt stöd de båda förslagen har i förhållande till varandra. Negativa mått innebär att en grupp är mer positiv till kmunala än nationella folkröstningar. Positiva mått betyder att gruppen är mer positiv till nationella än kmunala folk- röstningar. 6Folkröstningsinstitutet har hittills använts vid fem tillfällen nationellt 1922, 1955, 1957, 1980 och 1994. 1922 års folkröstning gällde rusdrycksförbud. 1955 års folkröstning gällde högertrafikläggningen. Valforskningsprogrammet i Göteborg har genfört stora intervjustudier i samband de tre senaste nationella folkröstningarna ATP 1957, kärnkraft 1980 och EU-medlemskap 1994 se Särlvik 1959; Holmberg 8CAsp 1984; Gilljam 8CHolmberg 1996. Läs mer folkröstningar i Demokratiutredningens skrift nr 3 "Att rösta med händerna" Björn Jerkert SOU 1998:85. 40

HENRIK OSCARSSON Tabell Andel positiva till förslagen att anordna fler nationella och kmunala folkröstningar 1998 procent, skillnad i andel positiva åsikt skillnadi anordnaflernationella anordnafler andelpositiva folkröstningar kmunala folkröstningar samtliga 39 40 socioekoni 15-19ár 52 52 0 20-29år 44 43 +1 30-39år 39 45-6 40-49år 39 41-2 50-59år 34 37-3 60-69år 32 31 +1 70-80ár 37 34 +3 tjänstemän 35 39-4 högretjänstemän 30 32-2 arbetare 41 42 arbetare+ 34 38-4 egenföretagare 46 45 +1 företagaremedanställda 40 32 +8 svenskamedborgare 39 icke svenskamedborgare 44 +1 41

DEMOKRATIOPINIONEH Tabell forts. Svenska folkets åsikter att anordna fler nationella och kmunala folkröstningar 1998 procent åsikt skillnadi anordnaflernationella anordnafler andelpositiva folkröstningar kmunala folkröstningar ideologi klarttill vänster 48 48 0 någottill vänster 41 40 +1 varkentv ellert h 37 40-3 någottill höger 32 35-3 klarttill höger 41 42 politisksofistikering låg utbildning 38 39 1 i v medelutbildning 43 44 högutbildning i. 35, 38 i. -3 mycketintresserad 41 43-2 ganskaintresserad 42 44-2 intesärskiltintresserad 34 36-2 intealls intresserad 37 36 +1 diskuteraraldrigpolitik 30 30 0 i 2 i 35 37, - -2 3 34, 39 i 5 4.42 43 i 5 37 38 6 44. 44 I O fleraggr i veckan 43 47-4 Kmentar: Siffrornai tabellenärprocenttalochangerandelenpositivatill förslagenatt anordnafler nationellafolkröstningar ochanordnafler kmunalafolkröstningar. Resultatenär hämtadefrån1998årssom-undersökning. Till kategorinarbetare+ harförts egenanställdarbetareocharbetaremedarbetsledandefunktion. Den folkröstningsvänligaste gruppen är ungdar i ålders- gruppen 15-19 år 52 procent positiva. Attityderna till folkröstning är mer negativa hos äldre medborgare. Åldersgruppen 60-69 år är de minst positiva till att anordna fler nationella och k- munala folkröstningar 32 respektive 31 procent. I övriga socioekoniska grupper förekmer endast små skillnader när det gäller åsikter fler folkröstningar. Gruppen högre tjänstemän skiljer ut sig s mindre positiva till folkröstningar än andra klass- och yrkesgrupper kring 30 procent positiva. Vi förväntar oss att förslag s leder till ökad direktdemokrati har ett tydligt samband med medborgarnas Vänster-högerideo- 42

HENRIK OSCARSSON logier. Personer s står långt till vänster är också de varmaste anhängarna folkröstningsinstitutet 48 procent positiva. För varje steg högerut den politiska vänster-högerskalan blir andelen positiva färre. Den minst positiva gruppen är de s själva placerar sig något höger 32 respektive 35 procent positiva. Men ännu längre högerut, bland medborgare s själva definierar sig s klart till höger, är andelen positiva till fler folkröstningar klart större igen 41 respektive 42 procent. Politiskt intresserade och debattglada medborgare är något mer positiva till att anordna fler nationella och kmunala folk- röstningar än politiskt ointresserade och mindre diskussionsbe- nägna medborgare. Bland personer s aldrig diskuterar politik är andelen positiva till kmunala och nationella folkröstningar 30 procent. Motsvarande andel bland de s uppger sig diskutera politik flera gånger i veckan är 43 respektive 47 procent. Däremot är det inte de högutbildade medborgarna s är mest positiva till folkröstningar utan de medelutbildade medborgarna. Riksdagskandidaterna visade sig tidigare vara mer positiva till kmunala folkröstningar än till nationella folkröstningar. En orsak kan vara att anordnanden nationella folkröstningar ofta förekmer tillsammans med stridigheter och stora oenig- heter såväl internt i partierna s i riksdagen. Bland medborgarna finns emellertid inte motsvarande attitydskillnad svenska folket - är lika positivt inställda till folkröstningar osett de är nationella eller kmunala 39 respektive 40 procent positiva. Inte i någon de undersökta grupperna finns någon nämnvärd övervikt för positiva attityder till nationella eller kmunala folkröstningar. 3 Svenska folkets demokratiideologier Det invetenskapliga syftet med föreliggande studie är att vinna systematisk kunskap svenska medborgares demokratiideo- ny logier. Finns det fortfarande, precis s i demokratiernas barn- d, systematiska skillnader i synen hur demokratin bör vara förskaffad och hur demokratiska beslut bör fattas Och formar 43

DEMOKHATIOPINIONER dessa skilda uppfattningar överhuvudtaget någon tydlig identifier- bar demokratiideologisk dimension Demokratiutredningens frågeserie i 1998 års SOM-undersök- ning syftade ytterst till att fånga in variation i medborgarnas åsikter graden folkligt eller opinionsmässigt inflytande i politiken. Ett antal förslag syftade till att öka det folkliga inflytandet eller folkopinionens inflytande i politiken. Hit hör förslagen att genföra fler folkröstningar, sänka rösträttsåldern, införa medborgarremisser och sänka fyraprocentspärren till riksdagen. Ett antal förslag syftar i stället till att genföra förändringar s minskar folkopinionens inflytande och påverkan. Hit hör förslagen att överlåta viktiga beslut till experter, minska antalet riksdags- ledamöter och att förbjuda publicerandet opinionsundersök- ningar under veckan före valen. Hypotesen var helt enkelt att personer s gillar förslagen ökat direkt folkligt deltagande skulle tycka mindre bra förslagen s minskar folkligt deltagande i det demokratiska beslutsfattandet, och tvärt. En analys hur de olika attityderna samvarierar visar dock att det råder positiva korrelationer mellan nästan alla åsikter för- slag s presenteras i frågeserien se tabell 8. Dessa iakttagelser gör att direkt måste skriva ned våra förväntningar att finna någon stark utvecklad demokratiideologisk dimension bland medborgarna. Föreksten negativa korrelationer är sannolikt en effekt att många medborgare svarar att de gillar nästan alla för- slag s presenterats. Sådana effekter kan uppträda i frågeserier s berör teman s respondenterna inte vet särskilt mycket eller inte tycker är viktigt. 44

HENRIK OSCARSSON Tabell Samvariation mellan åsikter demokratiförslag bland samtliga under diagonalen och bland personer s är mycket intresserade politik över diagonalen 1998 korrelations- koefficienter A B C D E F G H A.genförflerkmunala folkröstningar L1 B.genförflernationellafolkröstningar.68 C. geallamöjlighet tillmedborgarremiss D.minsk antaletriksdagsledamöter E.överlátbesluti viktigafrågortillexperter begränsaledamötemasmandatperioder G.sänkarösträttsáldern till 16år H.sänkafyraprooentspärren till riksdagen.........18 KmentanSiffrornai tabellenärproduktmentkorrelationskoefficienter Peersons Sambandsmáttenår symmetriskaochkanvarieramellan-1 fullständi negativtsambandtill +1 fullständigtpositivtsamband.värdennäranollskvallrarsa nadsambandmellantvå sikterdemokratiförslag. l dennedrevänstradelentabellenredovisasresultatenför samtligamedborare. l denövrehögradelentabellenskuggadefält redovisassam- variationenblan personersuppgersigvaramycketintresserade politik. Enligt våra förväntningar borde exempelvis åsikter deltagardemokratiska förslag så s att genföra fler folkröstningar vara negativt korrelerade med mer elit- och representa- tionsdemokratiskt orienterade förslag sås minska antalet riksdagsledamöter. Så är dock inte fallet. Den enda korrelationskoefficient s är negativ är den s visar sambandet mellan åsikter sänkt rösträttsålder och minska antalet riksdagsleda- möter r-.04. Bristen tydliga svarsmönster kan helt enkelt bero att det inte finns några särskilt utvecklade demokratiideologier bland svenska folket. Detta resultat behöver i och för sig inte betyda att våra teoretiska utgångspunkter var fel. En rimlig förklaring kan vara att vår demokratiideologiska dimension är levande endast hos en mindre del de svenska medborgarna. Vi vet att medborgare skiljer sig mycket åt när det gäller kunskaper och intresse och engagemang för politik. Det kanske bara är de allra mest politiskt intresserade medborgarna s förmår producera väl övervägda åsikter olika förändringsförslag. Om detta är riktigt borde finna ett tydligare svarsmönster bland politiskt sofistikerade medborgare än vad hittills har 45

DEMOKHATIOPINIONER tetsförslagen Frågeställningen funnit i analyser där samtliga medborgare ingått. Ibland kan åsikts- dimensioner vara något bättre sammanhållna elitnivå än bland medborgarna generellt jfr Bennulf 1994. Ett sätt att undersöka så är fallet är att genföra en separat korrelationsanalys för personer s själva uppger att de är mycket intresserade politik. I den övre högra delen tabell 8 redovisas korrelationsmatrisen för den intresserade medborgar-elitenä Bland de mest politiskt intresserade medborgarna år korrela- tionskoefficienterna gengående något större än bland samtliga medborgare. Något starkare internkorrelationer tyder en något större åsiktssammanhållning bland de politiskt intresserade. Fram- för allt förekmer fler negativa korrelationer mellan effektivi- färre riksdagsledamöter och expertöverlåtelse och förslaget rösträttsutvidgning r-.15 respektive -.14. Trots större samvariation är det ändå svårt att urskilja en gemensam underliggande demokratiideologi s kan ha producerat korrelationsmatrisen i tabell huruvida svenska folket härlett sina åsikter demokratiförändringarna från en och samma underliggande dimension är lämplig att besvara med hjälp skalnings- och dimensionsanalystekniker. Jag valde att analysera mönstret i hur olika åsikter samvarierar med varandra med hjälp en serie faktor- analyser. Faktoranalys är en vanlig teknik för att söka beskriva variationen i ett datamaterial gen att skapa så nya faktorer eller dimensioner s möjligt. Analysen går ut att söka efter regelbundenheter och mönster i korrelationsmatriser s den i tabell Inledningsvis genfördes en faktoranalys inte mindre än 37 olika åsiktsfrågor s ställdes i 1998 års SOM-undersökning. I detta block åsiktsfrågor återfanns frågeserien demokrati- förändringar. Syftet var att undersöka, hur och i vilken ut- sträckning demokratifrågorna skilde ut sig från sakfrågor s rör andra politikråden, sås vänster-högerrelaterade frågor, miljö- frågor, jämställdhetsfrågor, flyktingfrågor, utrikespolitiska frågor och så vidare. I den inledande faktoranalysen begränsades lösningen såsmå- ning till tre faktorer. Den först erhållna och i särklass starkaste 46

HENRIK OSCARSSON faktorn var uppbyggd kring traditionella vänster-högerfrågor privatisering, löneskillnader, skatter och arbetsmarknad 17 proförklarad varians. Till den första faktorn fördes också ut- cent rikespolitiska frågor t.ex. NATO-medlemskap. Demokrati- förslagen att anordna fler folkröstningar och sänka fyra- procentspärren och rösträttsåldern hade starkast korrelationer med den andra faktorn 9 procent förklarad varians och hit fördes också frågor sex timmars arbetsdag, kärnkraftsveckling och miljövänligt samhälle. I den tredje faktorn återfanns demokratiförslagen att minska antalet riksdagsledamöter, minska löner och ersättningar till heltidspolitiker, kräva redovisning kampanjbidrag, överlåta beslut till experter och begränsa riksdagsleda- möternas mandatperioder till åtta år 7 procent förklarad varians. Hit fördes också förslaget att ta emot färre flyktingar.7 Resultaten visar att medborgarnas åsikter i demokratifrågor inte utan vidare kan inordnas i den traditionella vänster-högerdimen- sionen. Svarsmönstren föreslår snarare att variationen i demokrati- åsikterna faktiskt är möjliga att föra tillbaka till en eller två bak- liggande ideologiska dimensioner. Demokratiförslagen Ökad direktdemokrati och rösträttsutvidgning samvarierar med ett antal nyare vänsterförslag sås sextimmars arbetsdag, miljövänligt samhälle och kärnkraftsveckling. Andra demokratiförslag s rör politikers förmåner förs till någon form missnöjesdimension tillsammans med sakfrågor utträde ur EU och ta emot färre flyktingar. Preliminärt tycks det alltså finnas både en ideologisk kponent och en missnöjeskponent i väljarnas åsikter demokratins framtida utformning. I nästa steg genfördes ytterligare en faktoranalys med de åtta demokratiförslag där det förek tillräcklig variation i medborgarnas åsikter och där förhand hade vissa förväntningar resultaten, nämligen att åsikterna skulle vara möjliga att föra tillbaka till 7Förslagen att förbjuda publicering opinionsresultat under veckan före valen och att införa skilda valdagar kunde inte föras till någon faktorerna. De variablerna hade så låga kmunalitetsvärden att jag uteslutit dem i de följande faktoranalyserna. 47

DEMOKRATlOPlNlONER förslag kmu- nalitet faktorer F1 F2 F3 enda underliggande demokratiideologisk dimens Men så en on. är inte fallet. Den aptitliga faktorlösningen består tre Faktorer mest s tillsammans förklarar drygt 60 procent variationen i materialet tabell 9. Den första faktorn beskriver variationen i svenska se folkets åsikter direktdemokrati och handlar on folkröst- ningar och medborgarremisser F1. Den andra faktorn beskriver variationen i medborgarnas åsikter vad man skule kunna kalla effektiv elitdemokrati och samvarierar starkast ned åsikter en minska antalet riksdagsledamöter och överlåta btslut till att exper- i ter F2. Den tredje faktorn beskriver variationen nedborgarnas åsikter inflytande och att öka folkopinionens berör förslagen och rösträttsålderr att sänka fyraprocentspärren F3. Tabell 9. Resultat från faktoranalys åsikter olikademokrati- förslag, 1998 Pearsons kmunaliteter, andel förklarad varians direktdemokrati genföraflerkmunala folkröstningar.09.63 genföraflernationella folkröstningar.07.47 geallamedborgare möjlighet attskrift. reagerapápolitikernas förslag.26.51 effektivelitdemokrati minsk antaletriksdagsledamöter -.o4.02.60 alltidöverlåtabesluti viktigafrågortillexperter 01.24.40 18 begränsariksdagsledamöternas mandatperioder tillmaximalt åttaår 218.63 ökafolkopinionens inflytande sänkarösträttsáldern till 16år.10.83 sänkafyraprocentspärren tillriksdagen.21.81 andelförklaradvarians 25 2 15 Kmentar: Resultatenär hämtadefrånen principalkponentanalys korelationermellan åsikternadeolikademokratiförslagen. Lösningenharbegränsatstill trefaktorer enligt detså kalladearmbágskriteriet. Floteringsmetodenär orthax, vilketinnebärattfrimtagningen faktorernaharskettutankrpá nollkorrelationmellandetre faktorerna. KoreIationskoefficienterna faktorladdningarnaangerkorrelationenmellanfaktorernaochdeolikafrágona,faktorladdningar störreän.50harförsettsmedram. Kmunaliteternakanvarieramellan0 och1 ochvisarhurstor andelvariationeni respektiveförslagskanförklaras detrefaktorernatillsammans. 48

HENRIK OSCARSSON Även åsiktsmönstren är mycket otydliga kan gen faktoranalysen ändå urskilja tre olika teman eller aspekter medborgarnas demokratiopinioner. Men hur stor del variationerna i medborgarnas åsikter demokratiförändringsförslagen kan föras tillbaka till ideologiska meningsskiljaktigheter och hur mycket variationen är ett resultat allmänt missnöje Den ideologiska kponenten väljarnas demokratiåsikter kan undersökas gen att studera hur de olika partiernas sympati- sörer positionerar sig längs de tre demokratidimensioner s erhållit figur bekräftas gen faktoranalysen se 2. Här de små åsiktsskillnader mellan partiernas sympatisörer s har kunnat konstatera i tidigare analyser. När det gäller den direkta deltagardemo/eratin är det miljö- partiets, Vänsterpartiets och Centerpartiets sympatisörer s är gjort mer positiva än andra partiers sympatisörer. Moderaternas och kristdemokraternas sympatisörer är de varmaste anhängarna vad jag valt att kalla effektiv elitdemokrati. När det gäller åsikter att öka fol/eopinionens inflytande rösträttsutvidgning och - sänkt fyraprocentspärr är miljöpartiets sympatisörer de - mest positiva. 49

DEMOKRATIOPINIONER Figur Partisympatisörernas gensnittliga positioner längs tre demo/eratiideologzis/eadimensioner medeltal Ä+ i l: deltagardemokrati s m kd c mp v 3 G 3 l lf -jle--á-o-q-á-lj -05 0,0 +0,5 effektiv elitdemokrati c v s mp kd m fê+"i e c l. e l l Y a -0.5 0.0 +0,5 öka folkopinionens inflytande m ckd s v mp 4 l + l :c l e: ac :i 1 e: l i -0.5 0.0 +0,5 Kmentar.Detredemokratiideologidimensionerna är hämtadefrándenlaktoranalys rapporteradesi tabell s Dimensionernaharnormeratssa att de harmedelvärdet 0 och standardawikelse Skalornamätsi standardawikelseenheter ochgersåledesenuppfattning hurstoraskillnadernamellanolikagrupper partisympatisöreregentligenär. Än en gång bör framhållas att partiernas sympatisörer inte skiljer sig särskilt mycket när det gäller åsikter demokratilrågor. Den diskriminerande kraften hos de tre erhållna dimensionerna är blygsam etaf1.24; etafz,19; etaf3.l4. Även det finns återkmande tendenser i materialet visar en serie envägs varians- analyser att det är grupper partisympatisörer s skiljer sig signifikant åt längs de tre demokratidimensionerna. Resultaten från de föregående analyserna betyder att det inte finns en stark demokratiideologisk dimension s formar medborgarnas åsikter olika förändringsförslag. En misstanke s burit med oss ända sedan inledningen rapporten är att det snarare finns en tydlig skiljelinje mellan nöjda och missnöjda pereller mellan förändringsbenägna och soner mer försiktiga medborgare. Idén är inte så konstig egentligen: nöjda personer är inte 50

HENRIK OSCARSSON lika angelägna att det behöver genföras en massa föränd- ringar s missnöjda personer. Men finns det en tydlig missnöjeskponent i svenska folkets åsikter förändringar demokratin I 1998 års SOM-undersök- ning fick svarspersonerna tala hur nöjda de känner sig med hur demokratin i Sverige fungerar. Vi har möjlighet att undersöka nöjda personer är mindre positiva till demokratiförändringar än vad missnöjda personer är se tabell 10. Tabell 10. Andel positiva till förslag förändringar demokratin personer s är olika nöjda med demokratin, 1998 procent, tau-c förändringslörslag bland nöjdmed demokratini Sverige ++ + - - - tau-c minsk antalet riksdagsledamöter 22 33 55 67 +.25 minskalönerochersättningar till heltidspolitiker 41 57 77 81 +22 geallamedborgare möjlighet attskriftligenreagerapápolitikernas förslaginnanbeslutfattass k medborgarremiss 40 39 52 74 +16 begränsariksdagsledamöternas mandatperiod tillmaximalt åttaár 45 55 64 76 +.13 alltidöverlåtabesluti viktigafrågortillexperter 45 49 56 69 +.10 genföraflernationellafolkröstningar 34 35 42 60 +.10 genföraflerkmunala folkröstningar 42 36 44 60 +.09 krävaattpartierochkandidater redovisar varifråndeerhållerkampanjbidrag63 66 73 84 +.09 sänkafyraprocentspärrenriksdagen till 8 8 16 20 +.08 anordnakmun- ochriksdagsval vidolikatidpunkter 31 25 32 35 +.06 införakönskvoteringstyrelser till ochnämnder 19 17 23 26 +.O6 sänkarösträttsáldern till 16år 8 9 9 12 +.01 förbjudapublicerandet opinionsundersökningar underveckanförevalet 44 40 40 41 -.01 Kmentar: Resultatenbyggerpåkring1 650svarspersoner. Frågan demokratilyder: "Pådet helataget, hurnöjdär Du meddetsättpávilketdemokratinfungerari Sverige svarsalternativenvar "mycket nöjd", ganska nöjd", "intesärskiltnöjd"och"inteallsnöjd". Spositivaräknasdessvarat "mycket braförslag" eller"ganskabraförslag" de olikaförslagen. Tau-cär ettsambandsmátt för ordinalskalevariabler och kanvarieramellan-1 och+1. Värdennäranollbetydersaknadsamband. markering betyderatt sambandetmellangraden nöjdhetochåsiktdemokratiförändringar inteär statistisktsignifikantskildfrånnoll95 procentssignifikansnivá. Det finns tydlig skiljelinje när det gäller inställningen till olika en förändringsförslag mellan personer s uttrycker allmänt missnöje med demokratin och de s är nöjda se tabell 10. Missnöjda 51

DEMOKRATIOPINIONER medborgare tycker att alla förslag till förändringar är bra osett de leder till större folkligt deltagande eller ett mer elitdemo- kratiskt system. Personer s uttrycker större tillfredsställelse med demokratin i Sverige tycker generellt sett sämre de olika förändringarna. När det gäller exempelvis frågan att minska antalet riksdagsledamöter är 22 procent de nöjda medborgarna positiva till förslaget. Motsvarande andel bland de medborgare s är missnöjda med hur demokratin i Sverige fungerar är 67 procent. En iakttagelse s stöder att det finns en missnöjeskponent i medborgarnas demokratiåsikter år att sambandet mellan demo- kratimissnöje och åsikter förändringar i demokratin är starkast för frågorna att minska löner och ersättningar för politiker, minska antalet riksdagsledamöter och att begränsa ledamöternas tid i riksdagen. För förslag att skilja valdagarna åt, sänka rösträtten och förbjuda publicerande opinionsundersökningar är sambandet nästan obefintligt. Medborgaropinionen de olika förslagen liknar mer primitiva utslag missnöje än informerade åsiktsyttringar de olika förslagen. Medborgarnas allmänna missnöje med demokratin är allt att döma ett resultat det låga förtroendet för politiker och politiska institutioner. En undersökning sambandet mellan medborgarnas politikermisstro och demokratiopinioner ger ytterligare stöd för att en missnöjes och misstroendeeffekt existerar se tabell 11. 52

HENRIK OSCARSSON Tabell 11. Andel positiva till förslag förändringar demokratin bland personer med olika grad förtroende för politiker, 1998 procent, tau-c förändringsförslag förtroendeför politiker lågt medel högt tau-c minskaantaletriksdagsledamöter 59 43 27-21 minskalönerochersättningartill heltidspolitiker 82 68 47 -.20 geallamedborgaremöjlighetattskriftligenreagerapåpolitikernas förslaginnanbeslutfattass.k. medborgarremiss 62 46 34 16 alltidöverlåtabesluti viktigafrågortill experter 61 55 42 -.13 begränsariksdagsledamöternas mandatperiodtill maximaltåttaår 66 60 50 -.10 genförafler nationellafolkröstningar 50 39 32 -.09 krävaattpartierochkandidateredovisarvarifråndeerhåller 78 69 63 -.07 kampanjbidrag sänkafyraprocentspärrentill riksdagen 16 11 8 -.07 anordnakmun-ochriksdagsvalvid olikatidpunkter 31 29 25 -.07 genförafler kmunalafolkröstningar 47 41 36 -.O6 införakönskvoteringtill styrelserochnämnder 22 18 19 -.03 sänkarösträttsålderntill 16år 10 8 9 -.01 förbjudapublicerandet opinionsundersökningar underveckan förevalet 39 41 40 -.01 Kmentar:Resultatenär hämtadefrån1998års SOM-undersökningochbyggerpå kring1 700 enkätsvar. Fråganlyder:"Allmäntsett. hurstortförtroendeharduför svenskapolitiker". Svarsalternativen sgsvar mycket stortförtroende",ganska stortförtroende".ganska litetför- troende"och"mycketlitetförtroende".i analysenharde bådaförtroendefullasvarenslagitsihop eftersdetvar såfå personerssvaradeatt de hademycketstortförtroendeför svenska politiker.tau-cär ettsambandsmått förordinalskalevariabler ochkanvarieramellan-1 och+1. Värdennäranollbetydersaknad samband."markeringbetyderattsambandetmellangraden nöjdhetochåsiktdemokratiförändringar inteär statistisktsignifikantskildfrånnoll95 procentssignifikansnivå. Personer med lågt förtroende för politiker är gengående mer positiva till förslag till förändringar den svenska demokratin än personer s har förtroende för politiker. Det negativa sambandet mellan politikerförtroende och generell förändringsbenägenhet är starkast för de frågor där riksdagsledamöter och heltids- s politiker fungerar s stimuli. Bland de mest misstroende medborgarna är det till exempel hela 82 procent s ställer sig positiva till förslaget att minska löner och ersättningar till heltidspolitiker. Frågan s inställer sig är de missnöjda och misstroende medborgarna skulle bli mindre missnöjda och misstroende flera 53

DEMOKRATIOPINIONER förändringarna demokratin verkligen genfördes. Med ledning svarsmönstren är det knappast sannolikt. Missnöjet och misstron har visat sig vara en generell förklaring till medborgarnas allmänna förändringsbenägenhet. Osett vad demokratiförslagen handlar är misstroende medborgare mer positivt inställda än icke misstroende. Det är därför sannolikt att denna generella miss- nöjeseffekt skulle kvarstå även antalet riksdagsledamöter halve- rades, fler beslut i viktiga frågor överlåts till experter eller det anordnades fler folkröstningar. 4 Avslutande diskussion De flesta demokratiförslagen åtnjuter en övervikt positiva attityder bland svenska folket. Förslag s leder till mindre direkt folkligt inflytande över politiken expertöverlåtelse och minskat - antal riksdagsledamöter är populära bland medborgarna - mer än förslag s leder till mer direkt folkligt inflytande sås - att anordna fler folkröstningar och sänka rösträttsåldern till 16 år. När det gäller frågan hur svenska folket själva vill att den framtida demokratin skall utformas blir slutsatsen således en smula överraskande. Att överlåta mer makt till experter och minska antalet riksdagsledamöter är mer populära åtgärder än att anordna folkröstningar och införa medborgarremisser. Medborgarnas åsikter demokratiförändringar formar ingen stark sammanhållen åsiktsdimension. De otydliga svarsmönstren visar snarare att medborgaropinionen är mycket svagt utvecklad i frågor s rör demokratins spelregler. Några stora partiideologiska skillnader medborgarnivån kan heller inte återfinnas. Demokratifrågorna befinner sig fortfarande i skuggan många andra politiska sakfrågor och det verkar i nuläget finnas litet utförymme en politisering och uppflyttning den politiska dag- ordningen. De ideologiska skillnader s ändå framträder ur materialet bär endast svaga spår de ideologiska konflikter s rasade kring rösträttsutvidgning under den svenska demokratins förhistoria. Medborgare s själva betraktar sig s stående till vänster är till exempel mer positiva till fortsatt rösträttsutvidgning 16-årig röst- 54

HENRIK OSCARSSON rätt och större inslag direktdemokrati än vad medborgare s står till höger är. Den rika föreksten idéer och förslag till förändringar spelreglerna i den svenska demokratin elitnivån tycks inte stå i proportion till kvalitén i medborgarnas responser åtminstone inte - önskar att medborgarna är kunniga och delaktiga och man engagerade i debatten demokratins framtida utformning. Många medborgare år sannolikt mycket osäkra vad de olika för- ändringsförslagen innebär. Ett allmänt missnöje med den svenska demokratin och bristande förtroende för politiker är styrande för många medborgares åsikter demokratiförändringar. Populari- teten för många demokratiförslagen måste därför tillskrivas missnöjeskontot missnöjda medborgare gillar demokratiföränd- - ringar osett vad de innebär och särskilt mycket de innebär att gruppen politiker sätts åt. Medborgarna och partieliten uppvisar hög åsiktsöverenstäm- melse när det gäller de flesta demokratiförändringar. Det råder stor enighet det förträffliga i förslaget att låta partier och kandidater redovisa varifrån de erhåller kampanjbidrag. På motsvarande sätt är partielit och medborgare eniga att sänkt rösträttsålder till 16 år är ett mycket dåligt förslag. Medborgaropinionen befinner sig dock i otakt med den svenska riksdagen när det gäller förslaget att skilja valdagarna åt. Medan riksdagen rör sig mot enighet i frågan är medborgaropinionen fortfarande mycket splittrad. Ämnet för denna publikation medborgares demokratiideo- - logier kan förstås inte uttömmas i en rapport det här slaget - utan är snarare ett ämne för ett handlingsprojekt eller större forskningsprogram. Jag vill sluta med att peka behovet mer forskning hur medborgare hanterar och resonerar kring klassiska motsättningar i den moderna demokratin. Fortsatta studier bör grundas djupare i normativ demokratiteori. Fortsatta mätningar svenska folkets demokratiopinioner bör kbineras med intervjustudier, fokusgrupper och medborgarpaneler. 55

DEMOKRATIOPINIONEH Författarpresentation Fil. dr Henrik Oscarsson är verksam s forskare och lärare vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Han disputerade i maj 1998 med handlingen Den svenska partirymden. Väljarnas uppfattningar konfliktstrukturen i partisystemet 1956-1996. För närvarande bedriver han forskning svensk militär underrättelse- och säkerhetstjänst under det kalla kriget in ramen för HSFR:s forskningsprojekt Övervaknings- sverige. 56

HENRIK OSCARSSON Referenser Esaiasson, Peter 8C Sören Holmberg. 1996. Representation fr Above. Members Parliament and Representative Democracy Sweden. Aldershot: Dartmouth. Esaiasson, Peter. 1996. Vilka är d I Västsvenska perspektiv. SOM- rapport institutet 1.7. red. Lennart Nilsson. Göteborgs universitet: SOM- Gilljam, Mikael 8C Henrik Oscarsson. 1996. Västsvenskarna tycker sina kmunpartier. I Västsvenska perspektiv. SOM-rapport 17. red. Lennart Nilsson. Göteborgs universitet: SOM-institutet. Gilljam, Mikael 8C Sören Holmberg. 1995. Väljarnas val. Stockholm: Norstedts. Gilljam, Mikael Holmberg. red. knappt till Sören Ett EU. 8C 1996. Väljarna och folkröstningen Stockholm: Norstedts. 1994. Holmberg, Sören 8C Kent Asp. 1984. Kampen Stockholm: Liber. /earn/erañen. Holmberg, Sören. 1993. Kmunala väljare finns d I - Vastsvens/e opinion. SOM-rapport 10. red. Lennart Nilsson. Göteborgs universitet: SOM-institutet. Johansson, Folke. 1987. Delad röstning. I Fol/estyrelsens villkor. Betänkande folkstyrelsekmittén. red. SOU 1987:6. Stockholm: Justitiedepartementet. Johansson, Folke. 1996. Röstdelning en kmunal fråga I - Västsvenska perspektiv. SOM-rapport 17. red. Lennart Nilsson. Göteborgs universitet: SOM-institutet. Oscarsson, Henrik. 1998. Den svenska partirymden. Väljarnas uppfattningar konfli/etstrukturen i partisystemet 1956-1996. Göteborgs universitet: Statsvetenskapliga institutionen. Schuman, Howard 8CStanley Presser. 1996. Questions and Answers in Attitude Surveys: Experiments on Question Form, Wording and Context. Thousand Oaks: SAGE. SOU 1998:85. Att rösta med händerna. Om stormöten, folkröstningar och direktdemokrati i Schweiz. Demokrati- utredningens skrift nr Stockholm: Fritzes. in 57

DEMOKRATIOPINIONER SOU 1996:111. Bevakad övergång. Åldersgränser för unga upp till 30 år. Rapport fån åldersgränsutredningen. Stockholm: Civil- departementet. Särlvik, Bo. 1959. Opinionsbildningen vid folkröstningen 1957. Stockholm: SOU 1959:10. Westerståhl, Jörgen. 1993. Person och parti. Studier i anslutning Personvalskmitténs betänkande Ökat personval., SOU 1993:63. Stockholm: Justitiedepartementet. till KLJNGL. BIBL. 1999-07"3 O STOCKHOLM 58

Därför anordnar offentliga semilandet. narier runt i Till seminariema bjuder in forskare och idédebattörer att bidra med sin kunskap och sina värderingar kring de frågor tycker är värdefulla att samkring. tala Varje seminarium dokumenteras i form en skrift WWW. gov s e. är adressen till Demokratiutredningens webbplats. Här finns möjlighet att föra en fri debatt kring demokratin demo- - kratitorget är öppet för alla. Ett antal krönikörer kmer att kmentera demokratiproblem och andra demokratidebatter. Här kan Du också informera dig och föra dialog kring utredningen. Direktiv i fulltext, arbetsplan och utredningens protokoll är dokument Demokratiutredningen kmer man kan hämta hem. fortlöpande under arbetets gång att Här informerar också fortlöpan- publicera en skriftserie med essäer, de aktuella skrifter och seminarier. debattartiklar, seminarieinlägg och Man kan dessut ta del debatt- forskarantologier. inlägg vid seminarier samt beställa Den fattande demokratiforsk- utredningens skrifter. ning s bedrivs vid våra universitet Länkar finns till andra delar nätet och högskolor ställs detta vis till för- där demolqatifrågor dryftas olika fogande för alla s är intresserade sätt demokratifrågor. Information titlar, utgivnings- dag, priser m.m. finns utredningens V1 svarar gärna frågor och lämnar webbplats. ytterligare infonnation utredningens arbete. Adress och telefonnummer till utredningens kansli finns nästa En utredningens uppgifter är att sti- sida. mulera det offentliga samtalet.

Demokratiutredningens skriftserie Redaktör Erik Amnå Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:55 En god affär i Motala. Journalisternas slöjanden och läsarnas etik SOU 1998:63 Att rösta med händerna. Om stormöten, folk- röstningar och direktdemokrati i Schweiz SOU 1998:85 Gör barn till medborgare Om barn och demokrati under 1900-talet SOU 1998:97 Det unga medborgarskapet. Dokumentation från seminarium SOU 1998:101 ett Lekmannastyre i tid. experternas Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:102 Demokrati på nivå europeisk SOU 1998:124 Läsarna och demokratin. Ett brev till det läsande Sverige SOU 1998:134 Lokala Demokratiexperiment. Exempel och analyser SOU 1998:155 10. På Marginalen. En intervjubok från Socialtjänstutredningen SOU 1998:161 11. Allas frihet. Demokratin möter marknaden. Tre ronder SOU 1998:164

DEMOKRATIUTREDNINGENS SKRlFFSERIE från Dokumentation demokratiprojekt EU 12. ett - 1998:145 SOU seminarium ett medborgarskap. och Invandrarskap 13. 1999:8 SOU från seminarium Dokumentation ett religionsfrihet Om får i Guds slakta 14. Att ett namn. 1999:9 SOU demokrati och statskonst. demokratisk Etik och 15. 1999:13 SOU 1999:12 SOU demokrati. Elektronisk 16. demokratins En essä provinsen. skyddade Den 17. 1999:22 SOU värdighet värde och 1998:146 SOU Lobbning 18. offentliga sektorns Demokratin i den 19. från seminarium Dokumentation ett förändring. 1999:40 SOU och lagen Om dstolarna, individerna. Bemäktiga 20. 1998:103 SOU Sverige rättigheterna i individuella de nationaliseras demokratin Bör 21. 1999:11 SOU Dokumentation demokratin. och Globaliseringen 22. 1999:56 SOU från seminarium ett problem demokratins juridiken Löser 23. 1999:58 SOU 1999:64 SOU demokrati. Representativ 24. bästa. Demokratin och det 25. gemensamma 1999:74 SOU 1999:80 SOU Demokratiopinioner 26.

s Den parlamentariskt sammansatta Demokratiutredningen analyserar den svenska folkstyrelsens förutsättningar inför 2000-talet. Det sker i ljuset bl.a. globaliseringen, EUmedlemskapet, förändringarna i medielandskapet, den nya IT-tekniken, förnyelsearbetet in offentlig förvaltning, folkrörelsernas förändringar och det sjunkande valdeltagandet. Vid sekelskiftet ska utredningen presentera en sammanvägd analys i ett slutbetänkande. Utredningen vill redan under arbetets gång bidra till att fördjupa demokratidebatten gen 0 offentliga seminarier runt i landet v webbplatsen wwwdemokratitorgetgovse med fria debatter och möjligheter att informera sig och föra dialog kring Demokratiutredningen - en skriftserie med essäer, debattartiklar, seminarie- inlägg och forskarantologier. Opinionsbildare och politiska ledare diskuterar olika lösningar på den politiska demokratins problem. Utredningar tillsätts. Experiment sätts igång. Vad anser då medborgarna själva l den här skriften redovisas deras uppfattningar några de förslag.s påstås kunna lösaderas gemensamma problem.. fakta t info direkt Tel 08-587671oo. Fax 08-587671 Box 6430. 11382Stockholm 0rder@faktainf0.sewww.faktainfo.se