Samhällsekonomisk utvärdering av

Relevanta dokument
Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering ViCan-teamen. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 20/

Samhällsekonomisk utvärdering av. Projekt Arbetslivscenter På uppdrag av Östersunds kommun. Rapport Utvärdering av sociala investeringar

Samhällsekonomisk utvärdering

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Unga med aktivitetsersättning

Samhällsekonomisk utvärdering NP-samverkan

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mellansteget. Samordningsförbundet Skellefteå

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sigma. Samordningsförbundet i norra Örebro län

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sambandet. payoff i samarbete med Projekt Kvalitetslab

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Tolvan. Samordningsförbundet i Örnsköldsvik

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt MOA

Slutrapport Team Linus. Samordningsförbundet i Motala Vadstena

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt TUNA. Slutrapport Samordningsförbundet RAR i Södermanland

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Arbetslivscoacher. Norra Västmanlands samordningsförbund

Samhällsekonomisk utvärdering

Rapport projekt GRUS

Samhällsekonomisk utvärdering

Navigatorcentrum. Samhällsekonomisk utvärdering Östersunds kommun. Claes Malmquist och Sven Vikberg, payoff. Östersund, 12 oktober 2011

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mötesplats Krokom

Samhällsekonomisk och kvalitativ utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Navigatorcentrum Östersunds kommun. Slutrapport Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Samordningsförbundet i norra Örebro län

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt På Spåret, Samordningsförbundet Finsam Gotland. Slutrapport

Samhällsekonomisk utvärdering

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utgångspunkten

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Empowerment

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering SANNA. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 24/

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Lotsen. Borås Samordningsförbund

Delrapport projekt Tolvan. Samordningsförbundet Örnsköldsviks kommun

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Ayande. Samordningsförbundet Göteborg Väster

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utsikten. Samordningsförbundet Skellefteå

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Ungdomscoach Hällefors. Samordningsförbundet i norra Örebro län

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt

Samhällsekonomisk utvärdering av Projekt Spåret

Slutrapport Uppföljande samhällsekonomisk utvärdering Projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Delrapport projekt Kuggen. Samordningsförbundet i Kramfors

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Rodret/Trossen

Socioekonomisk utvärdering Produktionsskolan, Ung till ung

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Från Ris Till Flis, Samordningsförbundet Kramfors. Preliminär slutrapport

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Jobbcoach Ale kommun Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn. Slutrapport

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Verksamhet Coachingteamet. Södra Dalarnas Samordningsförbund

Slutrapport Uppföljande samhällsekonomisk utvärdering, nr 2. Projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige.

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Rehablotsen

Samhällsekonomisk utvärdering Sambandet

Projekt KomAn, Samhällsekonomisk utvärdering

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering av projektet Metod och Matchning. Samordningsförbundet i Sundsvalls kommun

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt UMA

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt RESAM

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Jobbcoach Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn. Preliminär slutrapport

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden

Samhällsekonomisk delrapport Utvärdering av projekt Etableringsresurs Del 2 Västerås stad

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Duellen

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt SamCoach

Samhällsekonomisk utvärdering

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Coachingteamet. Samordningsförbundet FINSAM-Falun

En analys av 28 arbetsmarknadsprojekts. samhällsekonomiska potential. 1 Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:2

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering. Rehabkonsulentteamet, Västerbergslagens Samordningsförbund. Slutrapport Utvärderingar av sociala insatser

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden

Presentation av. Vårt uppdrag. Sammanfattning Varför utvärdering

Samhällsekonomiska kalkyler, analyser och utvärderingar

Socioekonomisk utvärdering E.L.S.A. Hundcoop

Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö

Duellen. Samhällsekonomisk utvärdering. Samordningsförbundet RAR. Claes Malmquist, payoff. Flen, 10 mars 2011

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Samteamet. Samordningsförbundet Norrköping

DET LÖNAR SIG II ARBETSLIVET TEMAGRUPPEN UNGA I EN ANALYS AV ARBETSMARKNADSPROJEKTS SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHET

Samhällsekonomiskt perspektiv - teori, praktik och erfarenhet -

MatchningsArena Timrå

Samhällsekonomiskt perspektiv på projekt PULS och social verksamhet

Arbetsmarknadsenheten

Utvärdering Från bidrag till egen försörjning

Socioekonomisk analys av Projekt Social Hänsyn

9. Utvärdering av projekt Resursjobb UAN/2011: Meddelanden UAN/2014: Delegationsbeslut UAN/2014:15

Socialförvaltningen. Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 2013

Utvärdering av verksamheter finansierade av Samordningsförbundet Insjöriket

Kostnaden för individ- och familjenämnden bekostas av de schabloner som nämnden får för flyktingmottagande.

Slutrapport Rehabiliteringsekonomiska kalkyler Projekt Orvar. Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

Utvärdering Etableringsresurs Del 1 Västerås Stad

Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker?

Utvärdering Samordningsförbundets Samverkansteam

Samordningsteam Sala. Samhällsekonomisk utvärdering Period

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun

Utvärdering Finsam Lund

Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel

Transkript:

Bilagor

Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering av Projekt Samverkan utan gränser Insatsen i Hässleholm På uppdrag av Framtidsutbildning AB Preliminär rapport 2014-10-27 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se

Innehållsförteckning Utvärderingen i sammandrag... 4 Resultat i korthet... 4 Resultatet i ett vidare perspektiv... 4 Projekt Samverkan utan gränser bör ses som en social investering... 5 Ekonomiskt utfall... 6 Resultat: Samhället som helhet... 6 Resultat: Övriga aktörer... 6 Inledning... 8 Uppdraget... 8 Projekt Samverkan utan gränser... 8 Projektets inriktning och målgrupper... 8 Mål på individnivå... 9 Mål på organisationsnivå... 9 Mål på strukturell nivå... 10 Ytterligare information... 10 Känslighetsanalys... 11 Verksamhetens klassificering... 11 Ekonomisk analys... 12 Ekonomiskt utfall... 12 Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad... 12 Begreppsförklaring, tabell 1... 12 Potentialens fördelning på produktion och real resursförbrukning... 13 Intäkter... 14 Kostnader... 14 Resultat/lönsamhet... 14 Samhället som helhet... 15 Kommunen... 15 Regionen... 15 Arbetsförmedlingen... 15 Försäkringskassan... 16 Staten totalt... 16 Individerna/hushållen... 16 Känslighetsanalyser... 16 Känslighetsanalys 1, påverkan av yttre faktorer... 16 Känslighetsanalys 2, åtgärdskostnaden avskrivs på tre år... 17 Jämförelser med likartade verksamheter... 18 Jämförande värden... 18 Sammanfattning av den ekonomiska analysen... 19 Till sist... 20 Avslutande ord... 20 BILAGOR... 21 Bilaga 1. Resultat i tabellform... 22 Bilaga 2. Resultat i tabellform, Hässleholm och Kristianstad sammanslaget... 24 2

Bilaga 3. Vad är NyttoSam?... 26 3

Utvärderingen i sammandrag Resultat i korthet Projekt Samverkan utan gränser i Hässleholm har utvärderats av Payoff med fokus på vilka samhällsekonomiska effekter som skapas. Intäkterna efter ett år är 5,2 mkr på samhällsnivå. Under förutsättning att deltagarnas situation inte förändras vad gäller resursförbrukning och egenförsörjning skapar projektet även intäkter i fortsättningen. Det innebär att projektets kostnader beräknas vara återbetalda efter 35 månader. Det finns dessutom en stor potential till ytterligare förbättringar och minskade kostnader om deltagarna kan öka sitt framtida arbetskraftsdeltagande och minska sin resursförbrukning. För projektägaren Hässleholms kommun skapar projektet stora intäkter och är lönsamt efter sex månader. Kommunens kostnader för försörjningsstöd minskar rejält och även kostnaderna för handläggning. Kommunen har också ökade skatteintäkter främst genom att ett trettiotal av deltagarna kommit i ett arbete genom projektet. Sammantaget har kommunen efter ett år 13 mkr i intäkter och projektets kostnader är återbetalda efter sex månader. Region Skånes kostnader reduceras också genom projektet, som för regionens del innebär ökade skatteintäkter genom att deltagarna ökat sitt arbetskraftsdeltagande och att kostnader för vårdinsatser minskat något. Försäkringskassan har genom projektet minskat sina kostnader för olika utbetalningar och handläggningar av dessa. För Arbetsförmedlingen har projektet inneburit en kostnadsökning genom olika insatser och subventioner, vilket är en naturlig följd av Arbetsförmedlingens uppdrag i denna typ av arbetslivsinriktade projekt. Deltagarna har ökat sin disponibla genomsnittliga inkomst med 10 000 kr per år främst genom att flera av deltagarna kommit i arbete. Den samhällsekonomiska utvärderingen omfattar samtliga deltagare som har deltagit i projektverksamheten i minst tre månader. Det ekonomiska underlaget kring deltagarnas situation, som utgör grunden för utvärderingen, är i vissa fall inte helt komplett. Vår bedömning är dock att det är tillräckligt för att ge en relativt rättvisande bild av projektets ekonomiska effekter. Resultatet i ett vidare perspektiv Genom att göra några känslighetsanalyser kan vi också se hur investeringen, kostnaderna för satsade resurser i projektet, påverkas om vissa variabler förändras. Den första analysen utgår ifrån att bara 75 procent av det uppnådda resultatet skulle förverkligas. Denna känslighetsanalys visar att projekt Samverkan utan gränser är samhällsekonomiskt lönsamt på kort sikt även om 25 procent av de positiva effekterna räknas bort. Återbetalningstiden ökar då från 35 till 47 månader på samhällsnivå. 4

Detta är ett sätt att testa hållbarheten eftersom denna typ av utvärdering inte går att jämföra med en kontrollgrupp. Ytterligare en analys går ut på att se projektet som en investering istället för en kostnad. Genom att skriva av projektkostnaderna på tre år istället för att belasta projektets resultat med hela kostnaden år ett kan vi se att lönsamheten år ett ökar från -9,8 mkr till 190 000 kr på samhällsnivå. För att jämföra projekt Samverkan utan gränser ekonomiska resultat har vi bedömt det mot liknande projekt vi har i vår databas. Där kan vi se att projektet har en längre återbetalningstid men något lägre åtgärdskostnad än andra, motsvarande projekt. Projektets verkningsgrad, ett slags mått på hur effektivt projektet minskat kostnaderna för utanförskapet, ligger lägre relativt jämförbara projekt. Jämförelsen är i första hand tänkt för tänkt för att visa på vilken spännvidd som finns i det ekonomiska utfallet mellan olika projekt som har relativt liknande förutsättningar. Eftersom en målgrupp i utanförskap kan ha mycket vitt skilda förutsättningar, genom att parternas resurser och kompetenser ser olika ut, arbetsmarknaden skiljer på respektive ort och många fler aspekter inte går att väga in på ett optimalt sätt skall resultaten av jämförelsen tolkas med försiktighet. Det går därför inte att genom denna jämförelse säga om det ena projektet har varit bättre än det andra, utan redovisningen skall i första hand ligga till grund för att diskutera förutsättningarna, resultaten och ligga till grund för ett lärande. Projekt Samverkan utan gränser bör ses som en social investering Projekt Samverkan utan gränser är en social investering och inte bara en kostnad. Att projektet vänder sig till individer, som i många fall har relativt lång tid kvar i produktiv ålder betyder att de totala, samhällsekonomiska effekterna kan bli väldigt stora på sikt om fler av deltagarna kommer i arbete och i samband med detta minskar sin resursförbrukning. Det mest kostsamma för samhället skulle vara att inte göra något alls för dessa individer. Men att uttala oss om huruvida projektet faktiskt har varit ekonomiskt framgångsrikt är svårt, dels eftersom inga konkreta mål preciserats för projektet samhällsekonomiska nytta, dels därför att projektets insatsers effektivitet för målgruppen relativt ordinarie verksamheter inte har preciserats. Vi hoppas att denna utvärdering och motsvarande utvärdering av projektets genomförande i Kristianstad skall kunna ligga till grund för att parterna och projektägaren skall kunna bedöma om projektet varit framgångsrikt på kort sikt och skapat möjligheter till mer långsiktiga avtryck. Tillsammans med den lärande utvärderingen underlättas denna bedömning av om insatsen använt samhällets resurser på ett effektivare sätt än om parterna var för sig och i ordinarie samverkan jobbat med målgruppen. Projektets strategiska och strukturella påverkan är därför särskilt intressant att följa upp. Projektägaren bör utifrån det samlade resultatet av den samhällsekonomiska utvärderingen och den lärande utvärderingen kunna göra en helhetsbedömning av projektets 5

värde och utfall samt behoven av fortsatta insatser för målgruppen. För Hässleholms kommun torde det vara mycket viktigt att fortsätta satsa på fler i målgruppen både för att erbjuda rätt stöd och rätta insatser samtidigt som det är en bra social investering. Många i målgruppen har som påpekats redan ett relativt långt och för samhället kostsamt utanförskap som behöver brytas samtidigt som det är viktigt för kommunen och samverkansparterna att överväga möjligheterna att satsa på tidigare insatser för den aktuella målgruppen för att begränsa kostnaderna för utanförskapet. Det är också viktigt för kommunen och samverkansparterna att i framtiden ha en uppföljning av de reguljära verksamheterna som möjliggör jämförelser av de ekonomiska effekterna mellan reguljär verksamhet och projektverksamhet. Ekonomiskt utfall Under denna rubrik redovisas de ekonomiska resultaten i korthet. För utförligare presentation och redovisningar se avsnittet Ekonomisk analys. Resultaten redovisas dels för samhället som helhet, men även ur de inblandade aktörernas olika perspektiv och effekter för deltagarna. Samtliga uppgifter avseende lönsamhet och intäkter är beräknade med utgångspunkt för hur deltagarnas försörjning och resursförbrukning, förändrats genom att de varit med i projektet. Detta betyder att redovisade belopp är på årsbasis och om situationen inte förändras för deltagarna kommer motsvarande intäkt eller lönsamhet också att gälla för framtiden. Vi redovisar utfallet på kort sikt och en prognos på medellång sikt, ett respektive fem år. Resultat: Samhället som helhet Intäkten för projektet är 5,2 mkr per år, så länge som deltagarna situation inte förändras. Intäkten per deltagare 36 000 kr per år. Lönsamheten (intäkter minus kostnader) för projektet är -9,8 mkr efter ett år. Per deltagare är lönsamheten -35 000 kr efter första året. Lönsamhet för projektet på fem år sikt 10,9 mkr. Den långsiktiga prognosticerade lönsamheten bygger på att en årlig intäkt motsvarande på 5,2 mkr skapas när den relativt höga åtgärdskostnaden har återbetalts. Återbetalningstiden för projektkostnaderna är 35 månader på samhällsnivå. Verkningsgraden, uttryckt som utnyttjad potential i relation till tillgänglig potential är sex procent. Konkret innebär det att värdet av deltagarnas arbetsinsats ökat och att deras konsumtion/behov av vård, omsorg, handläggning etc. minskat relativt hur läget var när de startade insatsen. Resultat: Övriga aktörer För kommunen är intäkten 13 mkr per år. Lönsamheten är 7,2 mkr först året. Per deltagare är intäkten 91 000 kr per år och lönsamheten 50 000 kr första året. Lönsamhet på fem års sikt är totalt 59,4 mkr. Per deltagare motsvarar det totalt 413 000 kr. Återbetalningstiden för kommunens projektkostnader är sex månader. 6

För regionen är intäkterna 1,4 mkr per år och per deltagare är den 10 000 kr per år. Lönsamhet på fem års sikt är totalt 6,8 mkr. Per deltagare motsvarar det totalt 48 000 kr. Arbetsförmedlingen har negativa intäkter 14,6 mkr efter ett år, per deltagare är intäkten -101 000 kr. Försäkringskassan har minskade kostnader med 946 000 kr per år. Per deltagare motsvarar det 7 000 kr per år. Övrig stat har ökade intäkter med 2,2 mkr per år. Per deltagare motsvarar det 16 000 kr per år. Lönsamheten är totalt -6,9 mkr efter första året. Staten totalt, dvs. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen plus övriga effekter som påverkar staten, har negativa intäkter på -11,4 mkr per år. Lönsamheten är negativ -20,6 mkr första året. Per deltagare -143 000 kr per år. Deltagarna, har ett år efter avslutad insats i genomsnitt fått en ökad disponibel inkomst med 10 000 kr. 7

Inledning Uppdraget Payoff har fått i uppdrag att genomföra en samhällsekonomisk utvärdering av projekt Samverkan utan gränser i Hässleholm. Utvärderingen baseras på ett urval av 20 individer som deltagit i projektet. Urvalet ligger sedan till grund för att bygga typfall, som sedan viktats mot utfallet för samtliga 144 deltagare som deltagit i projektet i minst tre månader. Totalt har 216 individer deltagit i projektet. Av dessa har 72 individer deltagit kortare tid än tre månader och därmed inte fullföljt projektdeltagandet. Denna rapport är en av två samhällsekonomiska utvärderingar av projekt Samverkan utan gränser. Den andra rapporten avser projektets genomförande i Kristianstad. Framtidsutbildning AB har utvärderingsuppdraget och Payoff AB är underleverantör för att synliggöra den samhällsekonomiska nyttan. Rapporten fokuserar på den samhällsekonomiska nyttan av projektet för den del som genomförts i Hässleholm. Fokus i denna utvärdering är att synliggöra på vilket sätt projektet skapat ekonomisk nytta för samhället, aktörerna och individerna. I rapporten redovisas också kostnaderna för insatsen och hur detta påverkar nyttan för finansiärerna. I bilaga 2 redovisas det totala utfallet för 245 deltagare i projektet Samverkan utan gränser i Hässleholm och Kristianstad. Samtliga ekonomiska beräkningar bygger på vilket sätt individernas deltagande i projektet har påverkat deras försörjningssituation och behov av insatser, resursförbrukning. Detta underlag är inte i alla delar helt komplett, men vår bedömning är att det är tillräckligt bra för att ge en relativt rättvisande bild av projektets ekonomiska effekter. Redovisning av projektets lärande, mervärden och strategiska resultat och effekter redovisas i den utvärdering som genomförts av Framtidsutbildning, varför vi i denna del hänvisar till deras rapport. Utfallet av den samhällsekonomiska utvärderingen kan tillsammans med den lärande utvärderingen ge ett bredare och bättre underlag för att bedöma projektets resultat och möjliga effekter på längre sikt. I denna rapport presenteras resultatet av utvärderingen för projektets genomförande i Hässleholm. Projekt Samverkan utan gränser Projektets inriktning och målgrupper Projektet Samverkan utan gränser är ett samverkansprojekt mellan verksamheter i Hässleholms och Kristianstads kommuner som riktat sig till personer i arbetsför ålder, 16-64 år, med behov av aktiva och samordnade insatser från flera myndigheter för att öka möjligheterna till självförsörjning. Projektet genomförs med stöd från Europeiska socialfonden, ESF, under perioden 2012-01-01 2014-12-31 men har haft deltagarverksamhet endast under tiden 2012-09-01 2014-06-30. 8

Projektets huvudfokus är att i de två medverkande kommunerna utveckla nya samarbetsformer mellan myndigheter med fokus på två olika delmålgrupper långtidsarbetslösa. I Kristianstad kommun har målgruppen varit långtidsarbetslösa invandrare och i Hässleholms kommun har målgruppen definierats som långtidsarbetslösa som på grund av ohälsa har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Projektet har som målsättning att förändra och utveckla samverkan på såväl individ-, organisations- som på strukturnivå. Därför har inte bara projektdeltagarna utan också de samverkande aktörerna varit målgrupper för projektverksamhetens aktiviteter. Mål på individnivå Målen på individnivå uttrycks vara att: Projektdeltagaren ska komma in på arbetsmarknaden och få ett arbete, nå ett innanförskap på arbetsmarknaden och bli självförsörjande. Rutiner och strukturer har skapats för samverkan mellan kommun, arbetsförmedling, försäkringskassa, primärvård och näringsliv i syfte att tillsammans stödja deltagaren mot självförsörjning. 95 procent av deltagarna har en målbild för sin framtid på arbetsmarknaden och en handlingsplan för detta. 75 procent av deltagarna upplever att de står närmare arbetsmarknaden efter att ha fullföljt projektet. 50 procent av deltagarna, som har deltagit i projektaktiviteter, har haft praktik på en arbetsplats eller i en förening. Mål på organisationsnivå Projektets viktigaste mål på organisationsnivå är att: De olika myndigheterna ska bli medvetna om varandras arbeten för enskilda individer och på ett bättre sätt utnyttja relevant individinformation som finns hos respektive myndighet. Ett led i att underlätta detta är att ett nytt IT-system ska skapas för att understödja samverkan. Myndigheternas handlingsplaner för enskilda individer förväntas bli mer samstämmiga. Skapa tydligare roller och ansvarsfördelning mellan de olika myndigheterna - samtidigt som samarbetet ska stärkas. Samordna de olika myndigheternas/kommunernas aktiviteter för de enskilda individerna, för att på så vis få ett utökat och mer differentierat utbud för den enskilde individen. 9

Mål på strukturell nivå Projektets ansats har varit att långsiktigt förändra och utveckla förutsättningarna för samverkan med de i projektet aktuella målgrupperna i fokus utifrån följande målsättningar: Att generera kunskap kring de aktuella målgrupperna för att få en mer komplett bild av de behov och förutsättningar som finns bland kommunens invånare. Att utveckla metoder och insatser genom vilka kommunen kan erbjuda kommuninvånarna en mer komplett service. Att verka för ett tvärvetenskapligt angreppssätt vad gäller servicen till utsatta grupper i respektive kommun. Att lägga grunden för en bred och bestående samverkan mellan aktörer som är viktiga för att bryta gruppers utanförskap i relation till arbetsmarknaden. Ytterligare information Mer information om projekt Samverkan utan gränser i Hässleholm; http://www.hassleholm.se/33293 NyttoSam NyttoSam är en modell, som utvecklats av Payoff för att genomföra samhällekonomiska utvärderingar. NyttoSam har använts för att genomföra ett stort antal utvärderingar med fokus på ekonomisk nytta för samhället, aktörerna och deltagarna. För att klara av att bygga upp matematiska modeller och formler som ligger till grund för våra ekonomiska beräkningar har ett antal antaganden och avgränsningar, baserade på etablerad nationalekonomisk teoribildning, gjorts. Utan dessa avgränsningar blir sambanden allt för komplexa att beräkna och tolka. Läs vidare i bilaga 3, i vilken några av de vanligaste nyckeltalen kopplade till NyttoSam också förklaras. Rapportens struktur Klassificering, potential och redovisning av olika nyckeltal Rapporten är upplagd så att den inledningsvis efter sammanfattningen redogör för projektets klassificering, baserad på ett av Payoff framtaget klassificeringssystem och en databas som bygger på tidigare genomförda utvärderingar. Därefter kommer ett avsnitt som redovisar den ekonomiska analysen. Där beskrivs projektets samhällsekonomiska potential. Sedan redovisas de intäkter som skapats utifrån deltagarnas medverkan i verksamheten. I nästa steg redovisas de samhällsekonomiska kostnader projektet haft för deltagarnas medverkan. Slutligen redovisas lönsamheten i form av såväl payoff-tid som en kostnads-/intäktskalkyl på kort och medellång sikt. Resultaten redovisas dels för samhället som helhet men även för övriga aktörer/sektorer som ingår i samhället; kommunerna, landsting/region, staten samt individerna/hushållen och försäkringsgivarna. För staten sker en särredovisning för Arbetsför- 10

medlingen, Försäkringskassan och övrigt inom den statliga sektorn, övrig stat. Resultatet för aktören Försäkringsgivarna avser de sociala avgifter som betalas in till, respektive ut från, olika försäkringsbolag genom att deltagarna erhåller en anställning. För kommunen och landstinget/regionen redovisas även intäkterna på kort och medellång sikt uppdelat i finansiella (bistånd och skatter) och reala (handläggning, utredning m.m.) effekter. Känslighetsanalys Med hjälp av två olika känslighetsanalyser redovisas först hur lönsamheten påverkas om vi antar att det föreligger extern påverkan på projektets resultat (t ex konjunktur, undanträngning etc.). I en andra analys studeras hur resultatet påverkas om projektkostnaden avskrivs under en treårsperiod i stället för att helt och hållet belasta det första året efter deltagarna lämnat projektet. I bilagor finns tabeller med detaljerad information för de olika nyckeltalen och slutligen en kort presentation av vår modell NyttoSam. Verksamhetens klassificering Payoff har tagit fram ett system för klassificering av olika samverkansprojekt/verksamheter (nedan kallad verksamhet ). Det innebär att likvärdiga verksamheter klassas in i ett antal separata kategorier. Syftet med klassificeringen är att; 1. skapa krav på tydligare målsättning för projektet. 2. möjliggöra jämförelser mellan likvärdiga projekt - hur bra är resultatet av aktuellt projekt jämfört med likartade projekt? 3. underlätta lärandet av vilka åtgärder som leder till effektivitet och bra lönsamhet och, som i sin tur, möjliggör att vi kan satsa på bra åtgärder för kommande projekt. Enligt det system för klassificering som Payoff tagit fram tillhör Samverkan utan gränser klass T9. Kriterierna för att tillhöra klass T9 är följande; Steg 1. Projektet är utvärderat med vår standardmetod (efterläge jämförs med föreläge). Detta kriterium har uppfyllts. Steg 2. Verksamhetens mål är primärt att få in deltagarna i arbetslivet. Detta kriterium har uppfyllts. Steg 3. Utanförskapet är relativt omfattande för deltagarna. Verksamheten har en genomsnittlig potential per deltagare i föreläget på 646 000 kr. Detta innebär låg produktion i kombination med viss resursförbrukning i föreläget. Steg 4. Resurserna i projektet är medelstora. Projektet har kostat 104 000 kr per deltagare. 11

Ekonomisk analys Ekonomiskt utfall Den ekonomiska analysen är uppdelad i sex delar; 1. Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad 2. Intäkter på kort och medellång sikt 3. Kostnader för vidtagna åtgärder 4. Lönsamhet på kort och medellång sikt inklusive payoff tid 5. Känslighetsanalyser 6. Jämförelser med likartade verksamheter Den ekonomiska analysen presenteras med hjälp av en tabell och ett diagram. I bilaga redovisas alla resultat i tabellform. Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad I tabell 1 nedan framgår verksamhetens samhällsekonomiska potential. Med det avses vilket samhällsekonomiskt värde som på kort sikt - 12 månader - maximalt kan uppnås när insatsen startade, kopplat till de 144 individer som ingår i utvärderingen. Potentialen kan även uttryckas som att den speglar deltagarnas sammanlagda samhällsekonomiska kostnad när de påbörjade sitt deltagande i verksamheten. Ett fullständigt lyckat resultat innebär en verkningsgrad på 100 procent, dvs. att hela den i föreläget tillgängliga potentialen kunnat utnyttjas i efterläget genom verksamhetens drivande. Begreppsförklaring, tabell 1 Med tillgänglig potential i föreläge avses den potential som fanns att tillgå då deltagarna kom in i verksamheten. Potentialen är fastställd till det samhällsekonomiska värde som motsvaras av skillnaden mellan ett heltidsarbete med en årlig lön på 325 800 kr 1 minskat med värdet av deltagarens (eventuella) arbete vid ingång i projektet, plus den (eventuella) reala resursförbrukning i form av vård, omsorg och handläggning som är kopplad till den enskilda individen vid ingång i verksamheten. För en individ som står utanför arbetsmarknaden och inte överkonsumerar vård eller omsorg utgör potentialen cirka 585 000 kr på ett år. Om alla deltagare skulle ha ett produktivt arbete på heltid och inte någon skulle vara i behov av stödresurser vore potentialen noll. Högsta potential på typgruppsnivå i Samverkan utan gränser var ca 651 000 kr. Detta är kopplat till en individ som i föreläget inte arbetade och som var i behov av stora 1 Anledningen till att vi tillämpar denna lönenivå är att den utgjorde ett medelvärde för hela arbetsmarknaden år 2007 då vi startade uppbyggnaden av vår databas. För att möjliggöra jämförelser har vi bibehållit denna lön som en referenslön. 12

vårdresurser. Lägsta potential på typgruppsnivå var 617 000 kr. Den totala potentialen på ett års basis utgjorde 93 mkr vid verksamhetens start, motsvarande 646 000 kr per deltagare. Alla siffror gäller för de deltagare som ingår i utvärderingen. Genom att vissa deltagare kommer in i arbete i kombination med minskat vård- och omsorgsbehov frigörs en del av den ursprungliga, tillgängliga potentialen. Den dag alla kommit in i heltidsarbete utan subventioner och inte konsumerar någon vård och omsorg har all potential frigjorts. Det innebär att minskad potential ska tolkas som att projektet har gått i positiv riktning. I detta fall har potentialen totalt sett minskat ( utnyttjad potential ) med 5,2 mkr, vilket motsvarar en verkningsgrad på sex procent. Utslaget per deltagare motsvarar den minskade kostnaden cirka 36 000 kr och den kvarvarande potentialen är därmed 610 000. Tabell 1. Verksamhetens samhällsekonomiska potential och verkningsgrad Kort sikt Tillgänglig potential i föreläge, varav produktion vård, omsorg och handläggning 93 087 000 kr 84 089 000 kr 8 999 000 kr Faktisk produktion i föreläge 0 % Faktisk produktion i efterläge 2 % Utnyttjad potential, varav 5 180 000 kr produktion vård, omsorg och handläggning 1 818 000 kr 3 362 000 kr Verkningsgrad, varav 6 % produktion 2 % vård, omsorg och handläggning 37 % Kostnad per verkningsgrad Kvarvarande potential i efterläge 19 000 kr 87 907 000 kr Även om projektet har minskat deltagarnas utanförskap och kostnaderna för detta, finns det en mycket stor potential i att reducera utanförskapet ytterligare. Flera av deltagarna har många år kvar tills ålderspensionen, vilket gör att den kvarvarande kostnaden för utanförskapet är 88 mkr årligen beräknad på deltagarnas situation året efter projektdeltagandet. Den huvudsakliga kostnaden utgörs av att deltagarna inte arbetar, men också att de nyttjar olika vård-, omsorgs- och handläggningsresurser. Potentialens fördelning på produktion och real resursförbrukning En fördjupad analys som åskådliggör projektets resultat mer i detalj är att beskriva hur deltagarnas potential har utnyttjats dels genom förändrad produktion, dels genom förändrat behov av vård, omsorg och handläggning i efterläget jämfört med föreläget. 13

Produktionsutnyttjandet var noll i föreläget medan den ökat till två procent i efterläget. Den totala potentialen i föreläget (93 mkr) var fördelad på möjligt produktionsutrymme (84 mkr) och möjlig minskad förbrukning av reala resurser (9 mkr). Genom ökad produktion/produktivitet, och genom minskat behov av olika resurser, har den totala potentialen minskat med sex procent vilket åskådliggörs av skillnaden mellan de blå staplarna i figuren ovan. I kronor motsvaras det av 5,2 mkr, fördelat på 1,8 mkr på ökad produktion och 3,4 mkr på minskat behov av vård, omsorg och handläggning. Intäkter Den samhällsekonomiska intäkten baserad på de 144 deltagarnas produktion och minskade resursförbrukning på kort sikt (ett år) var 5,2 mkr. På medellång sikt (fem år) beräknas intäkten till 25,9 mkr. Intäkt per deltagare på kort sikt för samhället är 36 000 kr på årsbasis. Såväl kommunen som regionen uppvisar positiva intäkter, medan staten totalt har ökade kostnader. I rapportens bilaga redovisas alla intäkter mer i detalj för de olika sektorerna på individnivå, såväl på kort som på medellång sikt. Likaså redovisar vi medelvärden på de kortsiktiga intäkterna. För statens olika sektorer är intäkten på kort sikt negativ för Arbetsförmedlingen men positiv för såväl Försäkringskassan som för övrig stat. De 144 deltagarna har fått cirka 1,5 mkr i ökade disponibla inkomster på kort sikt, vilket motsvarar 10 000 kr i genomsnitt per deltagare och år. En starkt bidragande orsak till detta är att flera av deltagarna kommit i arbete vilket påverkat deras disponibla inkomst positivt. Att arbetet är subventionerat påverkar inte heller individens egen inkomst. Kostnader Åtgärdskostnaden för de 144 personer som ingår i utvärderingen har varit 15 mkr inklusive och 12 mkr exklusive indirekta skatter. Utslaget per deltagare motsvarar det en kostnad på 104 000 kr respektive 84 000 kr. Av den totala kostnaden står kommunen för 48 procent och staten/eu för 52 procent. Resultat/lönsamhet Nedan redovisas en sammanställning över projektets resultat/lönsamhet, baserad på de 144 deltagare som ingår i utvärderingen, för samhället som helhet men även för kommunen, regionen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt för staten totalt. Lönsamheten redovisas såväl ur ett kortsiktigt som ett medellångt perspektiv. Dessutom redovisas, där det är relevant, payoff-tiden, vilken anger efter hur lång tid åtgärdskostnaden är betald i form av ökade intäkter och/eller minskade kostnader. 14

För mer detaljerad information hänvisas till tabellsammanställningen i rapportens bilaga. Samhället som helhet Lönsamheten för samhället är på kort sikt negativ, -9,8 mkr. Detta motsvarar -68 000 kr per deltagare. På medellång sikt är vår prognos att lönsamheten är positiv och utgör 10,9 mkr vilket motsvarar 76 000 kr per deltagare. Orsaken till att lönsamheten på kort sikt är negativ, jämfört med den goda lönsamheten på medellång sikt, är dels beroende på den relativt höga åtgärdskostnaden men även på att insatskostnaden enbart belastar det första året. Hur lönsamheten på kort sikt påverkas om åtgärdskostnaden avskrivs under en treårsperiod redovisas nedan under rubriken Känslighetsanalyser. Återbetalningstiden är 35 månader. Den positiva lönsamheten på medellång sikt beror på att några av deltagarna kommit in i arbete i kombination med att flera av deltagarna kunnat göra sig mindre beroende av olika offentliga resurser. Värdet av detta överstiger processens kostnad efter cirka tre år om utfallet är oförändrat efter ett år. Avkastningen per satsad krona på samhällsnivå är 0,35 kr på kort sikt och 1,73 kr på medellång sikt. Kommunen Kommunen uppvisar på kort sikt minskade kostnader för ekonomiskt bistånd och ökade skatteintäkter på totalt 13 mkr pga. att flera av deltagarna har kommit i arbete och därmed gjort sig mindre beroende av försörjningsstöd. Trots att kommunen är med och finansierar projektet är lönsamheten positiv redan på kort sikt, ett år 7,2 mkr vilket motsvarar 50 000 kr per deltagare. På fem års sikt är prognosen att lönsamheten är 59 mkr, motsvarande 413 000 kr per deltagare. Återbetalningstiden är sex månader för kommunen. Avkastningen per satsad krona för kommunen är 2,25 kr på kort sikt, efter ett år, och 11,26 kr på medellång sikt, fem år. Regionen Även regionen redovisar minskade kostnader med 1,4 mkr för vårdinsatser i kombination med ökade skatteintäkter. Per deltagare 10 000 kr. Prognosen på fem års sikt är 6,8 mkr, vilket motsvarar 48 000 kr per deltagare. Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingens kostnader ökar med -14,6 mkr efter ett år för handläggning, lönesubventioner och andra insatser som satts in i syfte att bryta sjukskrivningarna och utanförskapet. Detta är ett gängse resultat i våra utvärderingar och tyder på att Arbetsförmedlingens resurser har krävts för att nå målen för deltagarna. Värt att notera att 15

detta ger en mycket stor potential att på sikt minska lönesubventionerna för deltagarna, vilket minskar Arbetsförmedlingens kostnader och ökar samhällets intäkter. Försäkringskassan Intäkterna för Försäkringskassan är positiva både på kort och medellång sikt, 950 000 kr respektive 4,7 mkr. Detta är en effekt av att några av deltagarna kommit i arbete och att några har gått från sjukersättning till annan typ av försörjning. Staten totalt Staten totalt, dvs. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan plus övriga effekter som påverkar staten, har ökade kostnader på -11,4 mkr efter ett år och på fem år -57 mkr. Lönsamheten är på kort sikt negativ, -20,6 mkr. Individerna/hushållen Deltagarna har totalt fått 1,5 mkr i ökade disponibla inkomster på kort sikt. Detta motsvarar 10 000 kr i genomsnitt per deltagare och år. En starkt bidragande orsak till detta är att flera av deltagarna kommit i arbete vilket påverkat deras disponibla inkomst positivt. Känslighetsanalyser Genom att genomföra två olika typer av känslighetsanalyser kan vi studera hur lönsamheten påverkas om någon eller några av förutsättningarna för utvärderingen ändras i olika avseenden. Den första känslighetsanalysen syftar till att analysera hur det uppnådda resultatet påverkas om man antar att andra faktorer, än de inom verksamheten vidtagna, påverkat utfallet. Exempel på sådana exogena variabler kan vara konjunkturer, händelser i individens privata liv, kortsiktiga undanträngningseffekter etc. Känslighetsanalys två visar hur lönsamheten på kort sikt påverkas om åtgärdskostnaden avskrivs på tre år, dvs. att satsningen ses mer som en social investering. Känslighetsanalys 1, påverkan av yttre faktorer Om vi antar att en fjärdedel av intäkten uppstått utan att deltagarna medverkat i Samverkan utan gränser, hur påverkas lönsamheten för samhället? Beräkningen genomförs på så sätt att vi reducerar intäkten med 25 procent medan den totala kostnaden behålls. Den totala intäkten för samhället reduceras då till 3,9 mkr (5,2 mkr) medan kostnaden alltjämt är 15 mkr. Resultatet av detta blir att lönsamheten är cirka -11 mkr, motsvarande -77 000 kr per deltagare (jämfört med -9,8 mkr respektive -68 000 kr utan den 25 procentiga reduceringen i intäkt). Återbetalningstiden ökar med 12 månader till 47 månader. 16

Känslighetsanalys 2, åtgärdskostnaden avskrivs på tre år En andra känslighetsanalys kan genomföras genom att verksamhetens kostnad avskrivs på tre år. Kostnaden per år blir då 15/3 = 5 mkr vilket ger en kortsiktig positiv lönsamhet på cirka 190 000 kr. Motsvarande värde på den kortsiktiga lönsamheten är -9,8 mkr utan avskrivning. 17

Jämförelser med likartade verksamheter Den klassificering av våra utvärderingar som Payoff tillämpar möjliggör en relevantare jämförelse mellan verksamheter som har likvärdiga förutsättningar. Samverkan utan gränser tillhör, enligt vår klassificeringsterminologi, klass T9. Det innebär att vi utvärderat verksamheten med vår standardmetod, 12 månader före och efter deltagandet, att målet är att få in deltagarna i arbetslivet, att utanförskapet är relativt omfattande och att resurserna i projektet är stora. Jämförande värden Om vi jämför resultatet för samhället som helhet med de tio övriga projekt eller verksamheter inom klass T9 som Payoff utvärderat de senaste sex åren framgår följande (snittvärdet för de tio övriga i parentes): Återbetalningstiden för samhället är 35 månader (medelvärdet för klassen är 30 månader). Detta innebär en något längre återbetalningstid än genomsnittet inom klassen. Lönsamhet per deltagare kort sikt är negativ, -68 000 kr (-62 000 kr). Lönsamheten på kort sikt är således något lägre än genomsnittet inom klassen. Lönsamhet per deltagare på medellång sikt är 76 000 kr, vilket innebär lägre lönsamhet på medellång sikt än genomsnittet inom klassen, 258 000 kr. Potentialen per deltagare i föreläget är 643 000 kr, innebärande högre potential än genomsnittet inom klassen, 614 000 kr. Verkningsgraden är sex procent. Detta innebär en lägre verkningsgrad (lägre produktivitet) än genomsnittet inom klassen som är 12 procent. Åtgärdskostnad per deltagare är 104 000 kr jämfört med 139 000 kr för genomsnittet inom klassen. Kostnad per verkningsgrad är 19 000 kr vilket innebär en högre kostnad per verkningsgrad (lägre effektivitet) än genomsnittet inom klassen, 15 500 kr. 18

Sammanfattning av den ekonomiska analysen I figur 1 nedan sammanfattar vi resultatet av den samhällsekonomiska analysen för de 144 deltagare som ingår i utvärderingen av projekt Samverkan utan gränser i Hässleholm. Ekonomisk översikt 30000 000 kr 25000 000 kr 20000 000 kr 15000 000 kr 10000 000 kr 5000 000 kr - kr - 5000 000 kr - 10000 000 kr - 15000 000 kr Kostnad Intäkt ett år Intäkt fem år Figur 1. Verksamhetens kostnad och intäkter. Figuren illustrerar projektets åtgärdskostnad samt de intäkter som Samverkan utan gränser genererat på kort respektive medellång sikt, det senare baserat på en prognos. Alla värden avser de 144 deltagare som ingått i utvärderingen. 19

Till sist Avslutande ord De ekonomiska nyckeltalen bör tolkas och diskuteras relativt de förutsättningar som framkommit i denna utvärdering. Vi har också valt att lägga våra slutsatser, analys och rekommendationer i den inledande sammanfattande delen för att säkerställa att fler läser denna viktiga del i utvärderingen. För att få en mer komplett bild av förutsättningarna för projekt Samverkan utan gränser rekommenderar vi också att läsaren tar del av den lärande utvärderingen som genomförts av Framtidsutbildning och den samhällsekonomiska utvärderingen av projektet i Kristianstad. Östersund 2014-10-22 Rapporten är sammanställd av Payoff AB, Sven Vikberg. Kontaktperson Payoff: Sven Vikberg, sven@payoff.se Kontaktperson projekt Samverkan utan gränser, Xxxxx Xxxxx 20

BILAGOR 1. Tabeller samhällsekonomisk utvärdering, resultat i tabellform. 2. Sammanställning av resultatet totalt, Hässleholm och Kristianstad. 3. Presentation av NyttoSam och några av nyckeltalen, Vad är NyttoSam? 21

Bilaga 1. Resultat i tabellform I tabell 2-6 nedan redovisas verksamhetens intäkter, kostnader och lönsamhet i tabellform. Uppgifterna avseende de totala värdena i tabellerna gäller de 144 deltagare som ingått i utvärderingen. Tabell 2. Intäkter på kort sikt, samhället och offentlig sektor. Kort sikt totalt, ett år Per deltagare Medellång sikt totalt, fem år Samhället som helhet 5 180 000 kr 36 000 kr 25 900 000 kr Kommun 13 038 000 kr 91 000 kr 65 190 000 kr Region 1 369 000 kr 10 000 kr 6 845 000 kr Staten -11 392 000 kr -79 000 kr -56 960 000 kr Tabell 3. Intäkter på kort sikt, olika aktörer. Kort sikt totalt, ett år Per deltagare Medellång sikt totalt, fem år Arbetsförmedlingen -14 577 000 kr -101 000 kr -72 885 000 kr Försäkringskassan 946 000 kr 7 000 kr 4 730 000 kr Övrig stat 2 239 000 kr 16 000 kr 11 195 000 kr Individerna/hushållen 1 507 000 kr 10 000 kr 7 535 000 kr Försäkringsgivarna 658 000 kr 5 000 kr 3 290 000 kr Tabell 4. Intäkter på kort sikt, finansiella/reala effekter för kommunen och regionen. Kort sikt, ett år Per deltagare Kommunen, varav 13 038 000 kr 91 000 kr ekonomiskt bistånd 7 184 000 kr 50 000 kr skatt 2 629 000 kr 18 000 kr omsorg och handläggning 3 225 000 kr 22 000 kr Regionen, varav 1 369 000 kr 10 000 kr skatt 1 239 000 kr 9 000 kr sjukvård 129 000 kr 1 000 kr Tabell 5. Projektkostnad. Totalt Per deltagare Samhället 14 969 829 kr 104 000 kr Kommunen 5 790 470 kr 40 000 kr Staten/EU 6 247 930 kr 43 000 kr Övrig stat 2 931 429 kr 20 000 kr Staten totalt 9 179 358 kr 64 000 kr 22

Tabell 6. Lönsamhet på kort och medellång sikt. Kort sikt, ett år Medellång sikt, fem år Medelvärde, kort sikt Payofftid Samhället -9 790 000 kr 10 931 000 kr -68 000 kr 35 Kommunen 7 248 000 kr 59 402 000 kr 50 000 kr 6 Regionen 1 369 000 kr 6 843 000 kr 10 000 kr i.v Staten totalt, varav -20 571 000 kr -66 139 000 kr -143 000 kr i.v Arbetsförmedlingen -14 577 000 kr -72 884 000 kr -101 000 kr i.v Försäkringskassan 946 000 kr 4 729 000 kr 7 000 kr i.v Övrig stat -6 940 000 kr 8 264 000 kr -48 000 kr i.v 23

Bilaga 2. Resultat i tabellform, Hässleholm och Kristianstad sammanslaget I tabell 7-11 nedan redovisas intäkter, kostnader och lönsamhet för de båda projekten sammanslagna. Uppgifterna avseende de totala värdena i tabellerna gäller således de 245 deltagare som ingått i de båda utvärderingarna. Tabell 7. Intäkter på kort sikt, samhället och offentlig sektor. Kort sikt, ett år Per deltagare Medellång sikt, fem år Samhället som helhet 9 079 000 kr 37 000 kr 45 395 000 kr Kommun 22 072 000 kr 90 000 kr 110 360 000 kr Region 2 214 000 kr 9 000 kr 11 070 000 kr Staten -18 697 000 kr -76 000 kr -93 485 000 kr Tabell 8. Intäkter på kort sikt, olika aktörer. Kort sikt, ett år Per deltagare Medellång sikt, fem år Arbetsförmedlingen -24 592 000 kr -100 376 kr -122 960 000 kr Försäkringskassan 2 160 000 kr 8 816 kr 10 800 000 kr Övrig stat 3 735 000 kr 15 245 kr 18 675 000 kr Individerna/hushållen 2 396 000 kr 9 780 kr 11 980 000 kr Försäkringsgivarna 1 094 000 kr 4 465 kr 5 470 000 kr Tabell 9. Intäkter på kort sikt, finansiella/reala effekter för kommunen och regionen. Kort sikt, ett år Per deltagare Kommunen, varav 22 072 000 kr 90 000 kr ekonomiskt bistånd 12 384 000 kr 51 000 kr skatt 4 395 000 kr 18 000 kr omsorg och handläggning 5 293 000 kr 22 000 kr Regionen, varav 2 214 000 kr 9 000 kr skatt 1 990 000 kr 8 000 kr sjukvård 224 000 kr 1 000 kr 24

Tabell 10. Projektkostnad. Totalt Per deltagare Samhället 25 469 500 kr 104 000 kr Kommunen 9 851 842 kr 40 000 kr Staten/EU 10 630 158 kr 43 000 kr Övrig stat 4 987 500 kr 20 000 kr Staten totalt 15 617 658 kr 64 000 kr Tabell 11. Lönsamhet på kort och medellång sikt. Kort sikt, ett år Medellång sikt, fem år Medelvärde, kort sikt Payoff-tid Samhället -16 390 000 kr 19 926 000 kr -67 000 kr 34 Kommunen 12 220 000 kr 100 507 000 kr 50 000 kr 6 Regionen 2 214 000 kr 11 071 000 kr 9 000 kr i.v Staten totalt, varav -34 314 000 kr -109 101 000 kr -140 000 kr i.v Arbetsförmedlingen -24 592 000 kr -122 961 000 kr -100 000 kr i.v Försäkringskassan 2 160 000 kr 10 801 000 kr 9 000 kr i.v Övrig stat -11 882 000 kr 13 689 000 kr -45 000 kr i.v 25

Bilaga 3. Vad är NyttoSam? Payoff s metod NyttoSam har sitt ursprung i ett annat samhällsekonomiskt verktyg, SamPop. Under år 2007 tog Payoff över rättigheterna till SamPop från Arbetslivsresurs AB. SamPop togs ursprungligen fram av Samhall Resurs AB för drygt 15 år sedan. Därefter har SamPop vidareutvecklats och uppdaterats och fått namnet NyttoSam. Med stöd av NyttoSam genomför Payoff utvärderingar och analyser av olika verksamheter, som syftar till att minska utanförskapet i samhället och som ska leda till att individernas självförsörjningsgrad ökar. Uppdraget inbegriper utbildning riktad mot uppdragsgivaren, support under uppgiftsinsamlingen, ev. delrapporter samt en slutrapport som redovisas direkt hos kund. Kortfattat fungerar modellen på följande sätt: genom att kartlägga en individs livs- och försörjningssituation under en period av 12 månader FÖRE en åtgärdsperiod och sedan jämföra detta med motsvarande situation under en period av 12 månader EFTER åtgärden beräknar NyttoSam de ekonomiska effekter som uppstått. Effekterna beräknas för såväl samhället som helhet, som för olika aktörer. De aktörer som redovisas separat i programmets standardversion är kommun/stad, landsting/region, Försäkringskassa, Arbetsförmedlingen, övrig stat, staten totalt, försäkringsgivarna (via inbetalningar till avtalsförsäkringarna) och individen själv. NyttoSam ska ses som en modell, som visar storleksordningen på utfallet av de vidtagna åtgärderna för samhället och respektive aktör. Utfallets precision är till stor beroende av kvaliteten på inmatade uppgifter ju bättre underlag desto säkrare att utfallet är pålitligt. Modellen struktur bygger på de lagar, regler och system som gäller i dagens samhälle samt ett antal antaganden och avgränsningar, se nedan. Skattelagstiftningen, socialförsäkringssystemet, standardkostnader för olika offentliga tjänster, högkostnadsskydd samt regler för olika arbetsmarknadsåtgärder är några av de delar som ingår i programmet. Trots modellens solida och matematiskt korrekta karaktär vill vi inom Payoff betona att alla de ekonomiska konsekvenser, som är kopplade till en individs rehabilitering är svåra att identifiera, mäta och beräkna. Särskilt komplicerat är att beräkna det ekonomiska värdet av mjuka s.k. icke-ekonomiska effekter, som förhöjd livskvalitet, bättre hälsa, minskat lidande m.m. Vi har därför valt att inte ta med sådana effekter i våra kalkyler. Den marginella osäkerhet som finns i programmets utfall gör att vi avrundar de beräknade värdena till jämna tusentals kronor. Följande avgränsningar och antaganden har gjorts: Inga undanträngningseffekter förekommer. Skapade jobb är ytterligare jobb på arbetsmarknaden. Alla resursbesparingar kan omfördelas och användas där behov föreligger även i det korta perspektivet. Ev. inkomstökningar för individen leder till ökad konsumtion i samhället, inget sparande förekommer. Alla ekonomiska konsekvenser gäller i ett första led. Eventuella s.k. multiplikativa effekter effekter i nästkommande led ingår således inte. 26

Enbart ekonomiska effekter ingår i analysen. Eventuella icke-ekonomiska effekter på livskvalitet och välbefinnande prissätts inte och ingår därmed inte heller i beräkningarna. De ekonomiska effekter som ingår gäller bara den specifika individen. Eventuella spin-off effekter som uppkommer för familj och omgivning ingår inte. Modellen förutsätter att allt som produceras av de personer som arbetar/ kommer i arbete är efterfrågat på marknaden. Den intäkt som staten har i form av olika indirekta skatter bygger på den produktion som individen åstadkommer och inte den konsumtion som han/hon kan orsaka. De indirekta skatterna (punktskatter och mervärdesskatter) som påläggs vid beräknandet av effekter på BNP bygger på ett genomsnitt av alla olika skattesatser som förekommer. NyttoSam utgår ifrån att utbetalade lönebidrag alltid är anpassade till individens produktivitet, innebärande att arbetsgivaren inte kan göra någon vinst på den del av produktionen som denne kompenseras för med lönebidrag. Lönebidraget står i omvänd relation till individens produktivitet. NyttoSam förutsätter att utbetalade lönebidrag alltid är anpassade till individens produktivitet, innebärande att arbetsgivaren inte kan göra någon vinst på den del av produktionen som denne kompenseras för med lönebidrag. Lönebidraget står i omvänd relation till individens produktivitet. Förklaring till några av nyckeltalen i NyttoSam: Intäkter; för samhället skapas intäkter genom att en person kommer i egen försörjning i ett arbete. Alternativt skapas intäkter genom att en person inte längre tar del av vård eller andra insatser som kräver arbetskraft. En deltagare som har ett försörjningsstöd innan projektet och som har inkomst av lön efter projektet skapar intäkter genom minskade kostnader för de resurser som frigjorts vid handläggningen. Kommunen har också minskade kostnader för försörjningsstödet samt ökade skatteintäkter. Motsatsen kan också gälla att en person efter ett projekt inte har skapat intäkter utan genererat högre kostnader genom att det t ex funnits ett behov av rehabilitering. Kostnader; avser de resurser som projektet använt för att genomföra projektet, både egna och eventuellt externa kostnader ingår. Lönsamhet; beräknas som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Återbetalningstid; den tid det tar för projektet att nå break-even, vilket innebär att projektets intäkter är lika stora som kostnaderna. Potential; vi har tagit fram en schablon för den genomsnittliga årliga kostnaden för att en person inte arbetar och till denna kostnad adderas den faktiska kostnaden för typfallens förbrukning av vård, omsorg och handläggning. Verkningsgrad; är också ett eget framtaget nyckeltal kopplat till NyttoSam. Verkningsgraden beskriver hur stor andel av deltagarens samhällsekonomiska kostnad som frigörs under det första året efter att deltagaren lämnat projektet alternativt 27

när resultatavstämningen gjorts. Kostnaden är beräknad utifrån dennes utanförskap under en period av 12 månader före projektet. Exempel; om kostnaden initialt är 600 000 kr och det skapas ett värde på 120 000 kr under en period av 12 månader efter projektet/resultatavstämningen motsvarar det en verkningsgrad på 20 procent. Den årliga samhällsekonomiska kostnaden för utanförskapet (600 000 kr i vårt exempel) är baserat dels på det produktionsvärde som skapas av en vuxen person med 27 150 kr i månadslön utan lönesubvention, dels på personens konsumtion av samhälleliga resurser. Ovanstående nyckeltal är de vanligaste vi relaterar till men vi redovisar också ytterligare nyckeltal kopplat till kostnaderna för projektet. Nyckeltalen presenteras också baserat på utfallet på kort sikt, 12 månaders efterläge, i vanliga fall efter att deltagaren kommit i t ex arbete, studier eller någon annan av de resultatmått som är aktuella för projektet. Alternativt redovisas nyckeltalen på fem år, medellång sikt, som bygger på en prognos av resultatet efter ett år. 28

Utvärdering av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering av Projekt Samverkan utan gränser Insatsen i Kristianstad På uppdrag av Framtidsutbildning AB Preliminär rapport 2014-10-27 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se

Innehållsförteckning Utvärderingen i sammandrag... 4 Resultat i korthet... 4 Resultatet i ett vidare perspektiv... 5 Projekt Samverkan utan gränser bör ses som en social investering... 5 Ekonomiskt utfall... 6 Resultat: Samhället som helhet... 6 Resultat: Övriga aktörer... 7 Inledning... 8 Uppdraget... 8 Projekt Samverkan utan gränser... 8 Projektets inriktning och målgrupper... 8 Mål på individnivå... 9 Mål på organisationsnivå... 9 Mål på strukturell nivå... 10 Ytterligare information... 10 NyttoSam... 10 Rapportens struktur... 10 Klassificering, potential och redovisning av olika nyckeltal... 10 Känslighetsanalys... 11 Verksamhetens klassificering... 11 Ekonomisk analys... 12 Ekonomiskt utfall... 12 Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad... 12 Begreppsförklaring, tabell 1... 12 Potentialens fördelning på produktion och real resursförbrukning... 14 Intäkter... 14 Kostnader... 14 Resultat/lönsamhet... 15 Samhället som helhet... 15 Kommunen... 15 Regionen... 15 Arbetsförmedlingen... 16 Försäkringskassan... 16 Staten totalt... 16 Individerna/hushållen... 16 Känslighetsanalyser... 16 Känslighetsanalys 1, påverkan av yttre faktorer... 16 Känslighetsanalys 2, åtgärdskostnaden avskrivs på tre år... 17 Jämförelser med likartade verksamheter... 18 Jämförande värden... 18 Sammanfattning av den ekonomiska analysen... 19 Till sist... 20 Avslutande ord... 20 BILAGOR... 21 2

Bilaga 1. Resultat i tabellform... 22 Bilaga 2. Resultat i tabellform, Hässleholm och Kristianstad sammanslaget... 24 Bilaga 3. Vad är NyttoSam?... 26 3

Utvärderingen i sammandrag Resultat i korthet Payoff s utvärdering visar att projekt Samverkan utan gränser i Kristianstad är ett projekt som skapar positiva samhällsekonomiska effekter. Intäkterna efter ett år är 3,9 mkr på samhällsnivå. Under förutsättning att deltagarnas situation inte förändras vad gäller resursförbrukning och egenförsörjning skapar projektet även intäkter i fortsättningen. Det innebär att projektets kostnader beräknas vara återbetalda efter 33 månader. Det finns dessutom en stor potential till ytterligare förbättringar och minskade kostnader om deltagarna kan öka sitt framtida arbetskraftsdeltagande och minska sin resursförbrukning. Projektet skapar även intäkter och minskade kostnader för Kristianstads kommun, Region Skåne och Försäkringskassan. Kommunen har efter ett år intäkter på 9 mkr. För kommunen är projektet lönsamt efter sex månader. För kommunen har främst kostnaderna för försörjningsstödet minskat, men kommunen har också minskade kostnader för handläggning. Kommunen har också ökade skatteintäkter främst genom att 23 av deltagarna kommit i ett arbete genom projektet. Region Skånes kostnader reduceras också genom projektet, som för regionens del innebär ökade skatteintäkter genom att deltagarna ökat sitt arbetskraftsdeltagande och att kostnader för vårdinsatser minskat något. Försäkringskassan har minskat sina kostnader genom minskade utbetalningar och minskad handläggningstid. För Arbetsförmedlingen har projektet inneburit en kostnadsökning genom olika insatser och subventioner, vilket är en naturlig följd av Arbetsförmedlingens uppdrag i denna typ av arbetslivsinriktade projekt. Deltagarna har ökat sin disponibla genomsnittliga inkomst med 9 000 kr per år främst genom att flera av deltagarna kommit i arbete. Den samhällsekonomiska utvärderingen omfattar samtliga deltagare som har deltagit i projektverksamheten i minst tre månader. Utvärderingen baseras på ett urval av 19 individer som deltagit i projektet. Urvalet ligger sedan till grund för att bygga typfall, som sedan viktats mot utfallet för samtliga 101 deltagare som deltagit i projektet i minst tre månader. Totalt har 145 individer deltagit i projektet. Av dessa har 44 individer deltagit kortare tid än tre månader och därmed inte fullföljt projektdeltagandet. Det ekonomiska underlaget kring deltagarnas situation, som utgör grunden för utvärderingen, är i vissa fall inte helt komplett. Vår bedömning är dock att det är tillräckligt för att ge en relativt rättvisande bild av projektets ekonomiska effekter. 4

Resultatet i ett vidare perspektiv För att säkerställa att de beräknade effekterna inte överdrivs genomför Payoff känslighetsanalyser där vi t ex tittar på hur effekterna skulle se ut om bara 75 procent av det uppnådda resultatet skulle förverkligas. Känslighetsanalysen visar att projekt Samverkan utan gränser är samhällsekonomiskt lönsamt på kort sikt även om 25 procent av de positiva effekterna räknas bort. Återbetalningstiden ökar då från 33 till 44 månader på samhällsnivå. Detta är ett sätt att testa hållbarheten eftersom denna typ av utvärdering inte går att jämföra med en kontrollgrupp. Ytterligare en analys går ut på att se projektet som en investering istället för en kostnad. Genom att skriva av projektkostnaderna på tre år istället för att belasta projektets resultat med hela kostnaden år ett kan vi konstatera att lönsamheten år ett ökar från -6,6 mkr till 399 000 kr på samhällsnivå. En utgångspunkt för denna typ av projekt är att deltagarna genom projektet har fått möjlighet att på ett effektivare sätt än med traditionella insatser bryta sitt utanförskap och komma i en högre grad av egenförsörjning. Men att uttala oss om huruvida projektet har varit ekonomiskt framgångsrikt är svårt eftersom inga konkreta mål preciserats för projektet samhällsekonomiska nytta och inte heller hur mycket effektivare projektets insatser förväntats vara för målgruppen relativt ordinarie verksamheter. Payoff har jämfört projekt Samverkan utan gränser med andra, motsvarande projekt, i vår databas. Där kan vi se att projektet har en något längre återbetalningstid men något lägre åtgärdskostnad än andra, motsvarande projekt. Projektets verkningsgrad, ett slags mått på hur effektivt projektet minskat kostnaderna för utanförskapet, ligger lägre relativt jämförbara projekt. Tanken med denna jämförelse är i första hand att visa på vilken spännvidd som finns i det ekonomiska utfallet mellan olika projekt som på papperet har relativt liknande förutsättningar. Eftersom en målgrupp i utanförskap kan ha mycket vitt skilda förutsättningar, genom att parternas resurser och kompetenser ser olika ut, arbetsmarknaden skiljer på respektive ort och många fler aspekter inte går att väga in på ett optimalt sätt skall resultaten av jämförelsen tolkas med försiktighet. Det går därför inte att genom denna jämförelse säga om det ena projektet har varit bättre än det andra, utan redovisningen skall ligga till grund för att diskutera skillnaderna och ligga till grund för ett lärande. Projekt Samverkan utan gränser bör ses som en social investering Projekt Samverkan utan gränser är en social investering och inte bara en kostnad. Att projektet vänder sig till individer, som i många fall har relativt lång tid kvar i produktiv ålder betyder att de totala, samhällsekonomiska effekterna kan bli väldigt stora på sikt om fler av deltagarna kommer i arbete och i samband med detta minskar sin resursförbrukning. Det mest kostsamma för samhället skulle vara att inte göra något alls för dessa individer. Men att uttala oss om huruvida projektet faktiskt har varit ekonomiskt framgångsrikt är svårt, dels eftersom inga konkreta mål preciserats för projektet samhälls- 5

ekonomiska nytta, dels därför att projektets insatsers effektivitet för målgruppen relativt ordinarie verksamheter inte har preciserats. Vi hoppas att denna utvärdering och motsvarande utvärdering av projektets genomförande i Hässleholm skall kunna ligga till grund för att parterna och projektägaren skall kunna bedöma om projektet varit framgångsrikt på kort sikt och skapat möjligheter till mer långsiktiga avtryck. Tillsammans med den lärande utvärderingen underlättas denna bedömning av om insatsen använt samhällets resurser på ett effektivare sätt än om parterna var för sig och i ordinarie samverkan jobbat med målgruppen. Projektets strategiska och strukturella påverkan är därför särskilt intressant att följa upp. Projektägaren bör utifrån det samlade resultatet av den samhällsekonomiska utvärderingen och den lärande utvärderingen kunna göra en helhetsbedömning av projektets värde och utfall samt behoven av fortsatta insatser för målgruppen. För Kristianstads kommun torde det vara mycket viktigt att fortsätta satsa på fler i målgruppen både för att erbjuda rätt stöd och rätta insatser samtidigt som det är en bra social investering. Många i målgruppen har som påpekats redan ett relativt långt och för samhället kostsamt utanförskap som behöver brytas samtidigt som det är viktigt för kommunen och samverkansparterna att överväga möjligheterna att satsa på tidigare insatser för den aktuella målgruppen för att begränsa kostnaderna för utanförskapet. Det är också viktigt för kommunen och samverkansparterna att i framtiden ha en uppföljning av de reguljära verksamheterna som möjliggör jämförelser av de ekonomiska effekterna mellan reguljär verksamhet och projektverksamhet. Ekonomiskt utfall Under denna rubrik redovisas de ekonomiska resultaten i korthet. För utförligare presentation och redovisningar se avsnittet Ekonomisk analys. Resultaten redovisas dels för samhället som helhet, men även ur de inblandade aktörernas olika perspektiv och effekter för deltagarna. Samtliga uppgifter avseende lönsamhet och intäkter är beräknade med utgångspunkt för hur deltagarnas försörjning och resursförbrukning, förändrats genom att de varit med i projektet. Detta betyder att redovisade belopp är på årsbasis och om situationen inte förändras för deltagarna kommer motsvarande intäkt och lönsamhet också att gälla för framtiden. Vi redovisar utfallet på kort sikt och en prognos på medellång sikt, ett respektive fem år. Resultat: Samhället som helhet Intäkten för projektet är 3,9 mkr per år, så länge som deltagarna situation inte förändras. Intäkten per deltagare är 39 000 kr per år. Lönsamheten (intäkter minus kostnader) för projektet är -6,6 mkr efter ett år. Anledningen är en relativt stor projektkostnad i förhållande till den årliga intäkt som skapas. Per deltagare är lönsamheten -65 000 kr efter första året. Eftersom projektkostnaden är en engångskostnad och intäkterna genereras årligen är lönsamhet för projektet på fem år sikt 9 mkr. 6

Återbetalningstiden för projektkostnaderna är 33 månader på samhällsnivå. Verkningsgraden, uttryckt som utnyttjad potential i relation till tillgänglig potential är sex procent. Konkret innebär det att värdet av deltagarnas arbetsinsats ökat och att deras konsumtion/behov av vård, omsorg, handläggning etc. minskat relativt hur läget var när de startade insatsen. Resultat: Övriga aktörer För kommunen är intäkten 9 mkr per år. Lönsamheten är 5,0 mkr första året. Per deltagare är intäkten 89 000 kr per år och lönsamheten 49 000 kr första året. Lönsamhet på fem års sikt är totalt 41, 1 mkr. Per deltagare motsvarar det totalt 407 000 kr. Återbetalningstiden för kommunens projektkostnader är sex månader. För regionen är intäkterna 845 000 kr per år och per deltagare är den 8 000 kr per år. Lönsamhet på fem års sikt är totalt 4,2 mkr. Per deltagare motsvarar det totalt 42 000 kr. Arbetsförmedlingen har negativa intäkter 10 mkr efter ett år, per deltagare är intäkten -99 000 kr. Försäkringskassan har minskade kostnader med 1,2 mkr per år. Per deltagare motsvarar det 12 000 kr per år. Övrig stat har ökade intäkter med 1,5 mkr per år. Per deltagare motsvarar det 15 000 kr per år. Lönsamheten är totalt -4,9 mkr efter första året. Staten totalt, dvs. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen plus övriga effekter som påverkar staten, har negativa intäkter på -7,3 mkr per år. Lönsamheten är negativ -13,7 mkr första året. Per deltagare är intäkten -72 000 kr per år. Deltagarna har ett år efter avslutad insats i genomsnitt fått en ökad disponibel inkomst med 9 000 kr per år. 7

Inledning Uppdraget Payoff har fått i uppdrag att genomföra en samhällsekonomisk utvärdering av projekt Samverkan utan gränser i Kristianstad. Utvärderingen baseras på ett urval av 19 individer som deltagit i projektet. Urvalet ligger sedan till grund för att bygga typfall, som sedan viktats mot utfallet för samtliga 101 deltagare som deltagit i projektet i minst tre månader. Totalt har 145 individer deltagit i projektet. Av dessa har 44 individer deltagit kortare tid än tre månader och därmed inte fullföljt projektdeltagandet. Denna rapport är en av två samhällsekonomiska utvärderingar av projekt Samverkan utan gränser. Den andra rapporten avser projektets genomförande i Hässleholm. Framtidsutbildning AB har utvärderingsuppdraget och Payoff AB är underleverantör för att synliggöra den samhällsekonomiska nyttan. Rapporten fokuserar på den samhällsekonomiska nyttan av projektet för den del som genomförts i Kristianstad. Fokus i denna utvärdering är att synliggöra på vilket sätt projektet skapat ekonomisk nytta för samhället, aktörerna och individerna. I rapporten redovisas också kostnaderna för insatsen och hur detta påverkar nyttan för finansiärerna. I bilaga 2 redovisas det totala utfallet för 245 deltagare i projektet Samverkan utan gränser I Kristianstad och Hässleholm. Samtliga ekonomiska beräkningar bygger på vilket sätt individernas deltagande i projektet har påverkat deras försörjningssituation och behov av insatser, resursförbrukning. Detta underlag är inte i alla delar helt komplett, men vår bedömning är att det är tillräckligt bra för att ge en relativt rättvisande bild av projektets ekonomiska effekter. Redovisning av projektets lärande, mervärden och strategiska resultat och effekter redovisas i den utvärdering som genomförts av Framtidsutbildning, varför vi i denna del hänvisar till deras rapport. Utfallet av den samhällsekonomiska utvärderingen kan tillsammans med den lärande utvärderingen ge ett bredare och bättre underlag för att bedöma projektets resultat och möjliga effekter på längre sikt. I denna rapport presenteras resultatet av utvärderingen för projektets genomförande i Kristianstad. Projekt Samverkan utan gränser Projektets inriktning och målgrupper Projektet Samverkan utan gränser är ett samverkansprojekt mellan verksamheter i Hässleholms och Kristianstads kommuner som riktat sig till personer i arbetsför ålder, 16-64 år, med behov av aktiva och samordnade insatser från flera myndigheter för att öka möjligheterna till självförsörjning. Projektet genomförs med stöd från Europeiska socialfonden, ESF, under perioden 2012-01-01 2014-12-31 men har haft deltagarverksamhet endast under tiden 2012-09-01 2014-06-30. 8

Projektets huvudfokus är att i de två medverkande kommunerna utveckla nya samarbetsformer mellan myndigheter med fokus på två olika delmålgrupper långtidsarbetslösa. I Kristianstad kommun har målgruppen varit långtidsarbetslösa invandrare och i Hässleholms kommun har målgruppen definierats som långtidsarbetslösa som på grund av ohälsa har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Projektet har som målsättning att förändra och utveckla samverkan på såväl individ-, organisations- som på strukturnivå. Därför har inte bara projektdeltagarna utan också de samverkande aktörerna varit målgrupper för projektverksamhetens aktiviteter. Mål på individnivå Mål på individnivå innefattar följande kvalitativa och kvantitativa mål: Deltagaren upplever sig ha fått ökad kunskap om arbetsmarknaden. Deltagaren upplever sig ha fått rätt insats vid rätt tillfälle genom samverkan mellan myndigheter. Deltagaren upplever sig ha verktyg att nå sin målbild för sin framtid på arbetsmarknaden. 100 procent av deltagarna ska efter introduktionen ha en målbild för sin framtid på arbetsmarknaden med handlingsplan. 95 procent av deltagarna använder aktivt språket som ett redskap i sin kommunikation i tal och skrift. 95 procent av deltagarna kan obehindrat ta sig till en arbetsplats. 95 procent av deltagarna är trygga i att vara delaktig på en arbetsplats på den reguljära arbetsmarknaden. 95 procent av deltagarna ska uppleva att de står närmare arbetsmarknaden. 30 procent av deltagarna ska gå vidare till hel eller delvis självförsörjning. Mål på organisationsnivå Projektets viktigaste mål på organisationsnivå är att: De olika myndigheterna ska bli medvetna om varandras arbeten för enskilda individer och på ett bättre sätt utnyttja relevant individinformation som finns hos respektive myndighet. Ett led i att underlätta detta är att ett nytt IT-system ska skapas för att understödja samverkan. Myndigheternas handlingsplaner för enskilda individer förväntas bli mer samstämmiga. Skapa tydligare roller och ansvarsfördelning mellan de olika myndigheterna - samtidigt som samarbetet ska stärkas. Samordna de olika myndigheternas/kommunernas aktiviteter för de enskilda individerna, för att på så vis få ett utökat och mer differentierat utbud för den enskilde individen. 9

Mål på strukturell nivå Projektets ansats har varit att långsiktigt förändra och utveckla förutsättningarna för samverkan med de i projektet aktuella målgrupperna i fokus utifrån följande målsättningar: Att generera kunskap kring de aktuella målgrupperna för att få en mer komplett bild av de behov och förutsättningar som finns bland kommunens invånare. Att utveckla metoder och insatser genom vilka kommunen kan erbjuda kommuninvånarna en mer komplett service. Att verka för ett tvärvetenskapligt angreppssätt vad gäller servicen till utsatta grupper i respektive kommun. Att lägga grunden för en bred och bestående samverkan mellan aktörer som är viktiga för att bryta gruppers utanförskap i relation till arbetsmarknaden. Ytterligare information Mer information om projekt Samverkan utan gränser i Kristianstad; http://www.kristianstad.se/sv/om-kommunen/internationellt/projekt/#samverkan utan gränser NyttoSam NyttoSam är en modell, som utvecklats av Payoff för att genomföra samhällekonomiska utvärderingar. NyttoSam har använts för att genomföra ett stort antal utvärderingar med fokus på ekonomisk nytta för samhället, aktörerna och deltagarna. För att klara av att bygga upp matematiska modeller och formler som ligger till grund för våra ekonomiska beräkningar har ett antal antaganden och avgränsningar, baserade på etablerad nationalekonomisk teoribildning, gjorts. Utan dessa avgränsningar blir sambanden allt för komplexa att beräkna och tolka. Läs vidare i bilaga 3, i vilken några av de vanligaste nyckeltalen kopplade till NyttoSam också förklaras. Rapportens struktur Klassificering, potential och redovisning av olika nyckeltal Rapporten är upplagd så att den inledningsvis efter sammanfattningen redogör för projektets klassificering, baserad på ett av Payoff framtaget klassificeringssystem och en databas som bygger på tidigare genomförda utvärderingar. Därefter kommer ett avsnitt som redovisar den ekonomiska analysen. Där beskrivs projektets samhällsekonomiska potential. Sedan redovisas de intäkter som skapats utifrån deltagarnas medverkan i verksamheten. I nästa steg redovisas de samhällsekonomiska kostnader projektet haft för deltagarnas medverkan. Slutligen redovisas lönsamheten i form av såväl payoff-tid som en kostnads-/intäktskalkyl på kort och medellång sikt, ett respektive fem år. 10

Resultaten redovisas dels för samhället som helhet men även för övriga aktörer/sektorer som ingår i samhället; kommunerna, landsting/region, staten samt individerna/hushållen och försäkringsgivarna. För staten sker en särredovisning för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och övrigt inom den statliga sektorn, övrig stat. Resultatet för aktören Försäkringsgivarna avser de sociala avgifter som betalas in till, respektive ut från, olika försäkringsbolag genom att deltagarna erhåller en anställning. För kommunen och landstinget/regionen redovisas även intäkterna på kort och medellång sikt uppdelat i finansiella (bistånd och skatter) och reala (handläggning, utredning m.m.) effekter. Känslighetsanalys Med hjälp av två olika känslighetsanalyser redovisas först hur lönsamheten påverkas om vi antar att det föreligger extern påverkan på projektets resultat (t ex konjunktur, undanträngning etc.). I en andra analys studeras hur resultatet påverkas om projektkostnaden avskrivs under en treårsperiod i stället för att helt och hållet belasta det första året efter deltagarna lämnat projektet. I bilagor finns tabeller med detaljerad information för de olika nyckeltalen och slutligen en kort presentation av vår modell NyttoSam. Verksamhetens klassificering Payoff har tagit fram ett system för klassificering av olika samverkansprojekt/verksamheter (nedan kallad verksamhet ). Det innebär att likvärdiga verksamheter klassas in i ett antal separata kategorier. Syftet med klassificeringen är att; 1. skapa krav på tydligare målsättning för projektet. 2. möjliggöra jämförelser mellan likvärdiga projekt - hur bra är resultatet av aktuellt projekt jämfört med likartade projekt? 3. underlätta lärandet av vilka åtgärder som leder till effektivitet och bra lönsamhet och, som i sin tur, möjliggör att vi kan satsa på bra åtgärder för kommande projekt. Enligt det system för klassificering som Payoff tagit fram tillhör Samverkan utan gränser klass T9. Kriterierna för att tillhöra klass T9 är följande; Steg 1. Projektet är utvärderat med vår standardmetod (efterläge jämförs med föreläge). Detta kriterium har uppfyllts. Steg 2. Verksamhetens mål är primärt att få in deltagarna i arbetslivet. Detta kriterium har uppfyllts. Steg 3. Utanförskapet är relativt omfattande för deltagarna. Verksamheten har en genomsnittlig potential per deltagare i föreläget på 643 000 kr. Detta innebär låg produktion i kombination med viss resursförbrukning i föreläget. Steg 4. Resurserna i projektet är medelstora. Projektet har kostat 104 000 kr per deltagare. 11

Ekonomisk analys Ekonomiskt utfall Den ekonomiska analysen är uppdelad i sex delar; 1. Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad 2. Intäkter på kort och medellång sikt 3. Kostnader för vidtagna åtgärder 4. Lönsamhet på kort och medellång sikt inklusive payoff tid 5. Känslighetsanalyser 6. Jämförelser med likartade verksamheter Den ekonomiska analysen presenteras med hjälp av en tabell och ett diagram. I bilaga redovisas alla resultat i tabellform. Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad I tabell 1 nedan framgår verksamhetens samhällsekonomiska potential. Med det avses vilket samhällsekonomiskt värde som på kort sikt - 12 månader - maximalt kan uppnås när insatsen startade, kopplat till de 101 individer som ingår i utvärderingen. Potentialen kan även uttryckas som att den speglar deltagarnas sammanlagda samhällsekonomiska kostnad när de påbörjade sitt deltagande i verksamheten. Ett fullständigt lyckat resultat innebär en verkningsgrad på 100 procent, dvs. att hela den i föreläget tillgängliga potentialen kunnat utnyttjas i efterläget genom verksamhetens drivande. Begreppsförklaring, tabell 1 Med tillgänglig potential i föreläge avses den potential som fanns att tillgå då deltagarna kom in i verksamheten. Potentialen är fastställd till det samhällsekonomiska värde som motsvaras av skillnaden mellan ett heltidsarbete med en årlig lön på 325 800 kr 1 minskat med värdet av deltagarens (eventuella) arbete vid ingång i projektet, plus den (eventuella) reala resursförbrukning i form av vård, omsorg och handläggning som är kopplad till den enskilda individen vid ingång i verksamheten. För en individ som står utanför arbetsmarknaden och inte överkonsumerar vård eller omsorg utgör potentialen cirka 585 000 kr på ett år. Om alla deltagare skulle ha ett produktivt arbete på heltid och inte någon skulle vara i behov av stödresurser vore potentialen noll. Högsta potential på typgruppsnivå i Samverkan utan gränser var ca 651 000 kr. Detta är kopplat till en individ som i föreläget inte arbetade och som var i behov av stora 1 Anledningen till att vi tillämpar denna lönenivå är att den utgjorde ett medelvärde för hela arbetsmarknaden år 2007 då vi startade uppbyggnaden av vår databas. För att möjliggöra jämförelser har vi bibehållit denna lön som en referenslön. 12

vårdresurser. Lägsta potential på typgruppsnivå var 611 000 kr. Den totala potentialen på ett års basis utgjorde 65 mkr vid verksamhetens start, motsvarande 643 000 kr per deltagare. Alla siffror gäller för de deltagare som ingår i utvärderingen. Genom att vissa deltagare kommer in i arbete i kombination med minskat vård- och omsorgsbehov frigörs en del av den ursprungliga, tillgängliga potentialen. Den dag alla kommit in i heltidsarbete utan subventioner och inte konsumerar någon vård och omsorg har all potential frigjorts. Det innebär att minskad potential ska tolkas som att projektet har gått i positiv riktning. I detta fall har potentialen totalt sett minskat ( utnyttjad potential ) med cirka 3,9 mkr, vilket motsvarar en verkningsgrad på sex procent. Utslaget per deltagare motsvarar den minskade kostnaden cirka 39 000 kr och den kvarvarande potentialen är därmed 604 000. Tabell 1. Verksamhetens samhällsekonomiska potential och verkningsgrad Kort sikt Tillgänglig potential i föreläge, varav produktion vård, omsorg och handläggning 65 939 000 kr 58 585 000 kr 6 354 000 kr Faktisk produktion i föreläge 1 % Faktisk produktion i efterläge 4 % Utnyttjad potential, varav 3 899 000 kr produktion vård, omsorg och handläggning 1 857 000 kr 2 042 000 kr Verkningsgrad, varav 6 % produktion 3 % vård, omsorg och handläggning 32 % Kostnad per verkningsgrad Kvarvarande potential i efterläge 17 000 kr 61 040 000 kr Även om projektet har minskat deltagarnas utanförskap och kostnaderna för detta, finns det en mycket stor potential i att reducera utanförskapet ytterligare. Flera av deltagarna har många år kvar tills ålderspensionen, vilket gör att den kvarvarande kostnaden för utanförskapet är 61 mkr årligen beräknad på deltagarnas situation året efter projektdeltagandet. Den huvudsakliga kostnaden utgörs av att deltagarna inte arbetar, men också att de nyttjar olika vård-, omsorgs- och handläggningsresurser. 13

Potentialens fördelning på produktion och real resursförbrukning En fördjupad analys som åskådliggör projektets resultat mer i detalj är att beskriva hur deltagarnas potential har utnyttjats dels genom förändrad produktion, dels genom förändrat behov av vård, omsorg och handläggning i efterläget jämfört med föreläget. Den produktion som de facto förekom i föreläget motsvarade en procent av tillgänglig potential. Produktionsutnyttjandet motsvarar således en procent av den totala produktionspotentialen i föreläget medan den ökat till fyra procent i efterläget. Den totala potentialen i föreläget (65 mkr) var fördelad på möjligt produktionsutrymme (58,6 mkr) och möjlig minskad förbrukning av reala resurser (6,4 mkr). Genom ökad produktion/produktivitet, och genom minskat behov av olika resurser, har den totala potentialen minskat med drygt sex procent vilket åskådliggörs av skillnaden mellan de blå staplarna i figuren ovan. I kronor motsvaras det av cirka 3,9 mkr, fördelat på 1,9 mkr på ökad produktion och 2 mkr på minskat behov av vård, omsorg och handläggning. Intäkter Den samhällsekonomiska intäkten, baserad på de 101 deltagarnas produktion och minskade resursförbrukning på kort sikt (ett år) var cirka 3,9 mkr. På medellång sikt (fem år) beräknas intäkten till 19,5 mkr. Intäkt per deltagare på kort sikt för samhället är 39 000 kr på årsbasis. Såväl kommunen som regionen uppvisar positiva intäkter, 9 mkr respektive 845 000 kr, medan staten totalt har ökade kostnader med 7,3 mkr. För statens olika sektorer är intäkten på kort sikt negativ för Arbetsförmedlingen men positiv för såväl Försäkringskassan som för övrig stat. De 101 deltagarna har totalt fått cirka 890 000 kr i ökade disponibla inkomster på kort sikt, vilket motsvarar 9 000 kr i genomsnitt per deltagare och år. En starkt bidragande orsak till detta är att flera av deltagarna kommit i arbete vilket påverkat deras disponibla inkomst positivt. Att arbetet är subventionerat påverkar inte heller individens egen inkomst. I rapportens bilaga 1 redovisas alla intäkter mer i detalj inklusive spannen i utfallen, dvs. maximi- och minimivärden på intäkterna för de olika sektorerna på individnivå, såväl på kort som på medellång sikt. Likaså redovisar vi medelvärden på de kortsiktiga intäkterna. Kostnader Åtgärdskostnaden för de 101 personer som ingår i utvärderingen har varit 10,5 mkr inklusive och 8,4 mkr exklusive indirekta skatter. Utslaget per deltagare motsvarar det en kostnad på 104 000 kr respektive 84 000 kr. Av den totala kostnaden står kommunen och för 48 procent och staten/eu för 52 procent. 14

Resultat/lönsamhet Nedan redovisas projektets resultat/lönsamhet, baserad på de 101 deltagare som ingår i utvärderingen, för samhället som helhet men även för kommunen, regionen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt för staten totalt. Lönsamheten redovisas såväl ur ett kortsiktigt som ett medellångt perspektiv. Dessutom redovisas, där det är relevant, payoff-tiden, vilken anger efter hur lång tid åtgärdskostnaden är betald i form av ökade intäkter och/eller minskade kostnader. För mer detaljerad information hänvisas till tabellsammanställningen i rapportens bilaga 1. Samhället som helhet Lönsamheten för samhället är på kort sikt negativ, -6,6 mkr. Detta motsvarar -65 000 kr per deltagare. På medellång sikt är vår prognos att lönsamheten är positiv och utgör 9 mkr vilket motsvarar 89 000 kr per deltagare. Orsaken till att lönsamheten på kort sikt är negativ, jämfört med den goda lönsamheten på medellång sikt, är dels beroende på den relativt höga åtgärdskostnaden men även på att insatskostnaden enbart belastar det första året. Hur lönsamheten på kort sikt påverkas om åtgärdskostnaden avskrivs under en treårsperiod redovisas nedan under rubriken Känslighetsanalyser. Återbetalningstiden är 33 månader. Den positiva lönsamheten på medellång sikt beror på att några av deltagarna kommit in i arbete i kombination med att flera av deltagarna kunnat göra sig mindre beroende av olika offentliga resurser. Värdet av detta överstiger processens kostnad efter två år och nio månader. Avkastningen per satsad krona på samhällsnivå är 0,37 kr på kort sikt, efter ett år, och 1,86 kr på medellång sikt, fem år. Kommunen Kommunen uppvisar på kort sikt minskade kostnader för ekonomiskt bistånd och ökade skatteintäkter på totalt 9 mkr pga. att flera av deltagarna har kommit i arbete och därmed gjort sig mindre beroende av försörjningsstöd. Trots att kommunen är med och finansierar projektet är lönsamheten positiv redan på kort sikt, ett år 5 mkr vilket motsvarar 49 000 kr per deltagare. På fem års sikt är prognosen att lönsamheten är 41,1 mkr, motsvarande 407 000 kr per deltagare. Återbetalningstiden är sex månader för kommunen. Avkastningen per satsad krona för kommunen är 2,22 kr på kort sikt, efter ett år, och 11,12 kr på medellång sikt, fem år. Regionen Även regionen redovisar minskade kostnader med 845 000 kr för vårdinsatser i kombination med ökade skatteintäkter. Per deltagare 8 000 kr. Prognosen på fem års sikt är totalt 4,2 mkr, vilket motsvarar 42 000 kr per deltagare. 15

Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingens kostnader ökar med -10 mkr efter ett år för handläggning, lönesubventioner och andra insatser som satts in i syfte att bryta utanförskapet. Detta är ett gängse resultat i våra utvärderingar och tyder på att Arbetsförmedlingens resurser har krävts för att nå målen för deltagarna. Värt att notera att detta ger en mycket stor potential att på sikt minska lönesubventionerna för deltagarna, vilket minskar Arbetsförmedlingens kostnader och ökar samhällets intäkter. Försäkringskassan Intäkterna för Försäkringskassan är positiva både på kort och medellång sikt, 1,2 mkr respektive 6 mkr. Detta är en effekt av att kostnader för utbetalningar har minskat. Staten totalt Staten totalt, dvs. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan plus övriga effekter som påverkar staten, har ökade kostnader på -13,7 mkr efter ett år och på fem år -43 mkr. Lönsamheten är på kort sikt, -13,4 mkr. Individerna/hushållen Deltagarna har fått 890 000 kr i ökade disponibla inkomster på kort sikt. Detta motsvarar 9 000 kr i genomsnitt per deltagare och år. En starkt bidragande orsak till detta är att flera av deltagarna kommit i arbete vilket påverkat deras disponibla inkomst positivt. Känslighetsanalyser Genom att genomföra två olika typer av känslighetsanalyser kan vi studera hur lönsamheten påverkas om någon eller några av förutsättningarna för utvärderingen ändras i olika avseenden. Den första känslighetsanalysen syftar till att analysera hur det uppnådda resultatet påverkas om man antar att andra faktorer, än de inom verksamheten vidtagna, påverkat utfallet. Exempel på sådana exogena variabler kan vara konjunkturer, händelser i individens privata liv, kortsiktiga undanträngningseffekter etc. Känslighetsanalys två visar hur lönsamheten på kort sikt påverkas om åtgärdskostnaden avskrivs på tre år, dvs. att satsningen ses mer som en social investering. Känslighetsanalys 1, påverkan av yttre faktorer Om vi antar att en fjärdedel av intäkten uppstått utan att deltagarna medverkat i Samverkan utan gränser, hur påverkas lönsamheten för samhället? Beräkningen genomförs på så sätt att vi reducerar intäkten med 25 procent medan den totala kostnaden behålls. Den totala intäkten för samhället reduceras då till 2,9 mkr (3,9 mkr) medan kostnaden alltjämt är 10,5 mkr. Resultatet av detta blir att lönsamheten är cirka -7,6 mil kr, motsvarande -75 000 kr per deltagare (jämfört med -6,6 mkr respektive - 16

65 000 kr utan den 25 procentiga reduceringen i intäkt). Återbetalningstiden ökar med elva månader till 44 månader. Känslighetsanalys 2, åtgärdskostnaden avskrivs på tre år En andra känslighetsanalys kan genomföras genom att verksamhetens kostnad avskrivs på tre år. Kostnaden per år blir då 10,5/3 = 3,5 mkr vilket ger en kortsiktig positiv lönsamhet på cirka 399 000 kr. Motsvarande värde är -6,6 mkr utan avskrivning. 17

Jämförelser med likartade verksamheter Den klassificering av våra utvärderingar som Payoff tillämpar möjliggör en relevantare jämförelse mellan verksamheter som har likvärdiga förutsättningar. Samverkan utan gränser tillhör, enligt vår klassificeringsterminologi, klass T9. Det innebär att vi utvärderat verksamheten med vår standardmetod, 12 månader före och efter deltagandet, att målet är att få in deltagarna i arbetslivet, att utanförskapet är relativt omfattande och att resurserna i projektet är stora. Jämförande värden Om vi jämför resultatet för samhället som helhet med de tio övriga projekt eller verksamheter inom klass T9 som Payoff utvärderat de senaste sex åren framgår följande (snittvärdet för de tio övriga i parentes): Återbetalningstiden för samhället är 33 månader (medelvärdet för klassen är 30 månader). Detta innebär en något längre återbetalningstid än genomsnittet inom klassen. Lönsamhet per deltagare kort sikt är negativ, -65 000 kr (-62 000 kr). Lönsamheten på kort sikt är således något lägre än genomsnittet inom klassen. Lönsamhet per deltagare på medellång sikt är 89 000 kr, vilket innebär lägre lönsamhet på medellång sikt än genomsnittet inom klassen, 258 000 kr. Potentialen per deltagare i föreläget är 643 000 kr, innebärande högre potential än genomsnittet inom klassen, 614 000 kr. Verkningsgraden är sex procent. Detta innebär en lägre verkningsgrad (lägre produktivitet) än genomsnittet inom klassen som är 12 procent. Åtgärdskostnad per deltagare är 104 000 kr jämfört med 139 000 kr för genomsnittet inom klassen. Kostnad per verkningsgrad är 17 000 kr vilket innebär en högre kostnad per verkningsgrad (lägre effektivitet) än genomsnittet inom klassen, 15 500 kr. 18

Sammanfattning av den ekonomiska analysen I diagram 1 nedan sammanfattar vi resultatet av den samhällsekonomiska analysen för de 101 deltagare som ingår i utvärderingen av projekt Samverkan utan gränser i Kristianstad. Ekonomisk översikt 20000 000 kr 15000 000 kr 10000 000 kr 5000 000 kr - kr - 5000 000 kr Kostnad Intäkt ett år Intäkt fem år - 10000 000 kr - 15000 000 kr Diagram 14. Verksamhetens kostnad och intäkter. Figuren illustrerar projektets åtgärdskostnad samt de intäkter som processen genererat på kort respektive medellång sikt, det senare baserat på en prognos. Alla värden avser de 101 deltagare som ingått i utvärderingen. 19