Medier, individer, samhälle
Samhällsmedborgarskap Inte längre primärt delar av storfamiljen i det lilla lättöverskådliga samhället längtar efter att känna tillhörighet i dagens betydligt mer komplexa sammanhang. Medierna erbjuder detta, möjliggör en abstraktare gemenskap och kollektiv. Konsumtion av massmedier uttryck för önskan att ingå i detta sociala sammanhang. Massmedierna ger oss möjlighet till bilder av hur världen ser ut och är uppbyggd, att den består och fi nns kvar samt ger oss information om små och stora händelser som vi anser angår och berör oss. Massmedierna viktig del i samhällsmedborgarskap!
Socialisation och identitetsskapande Vi har ett behov av att känna gemenskap med världen omkring oss Vi är sociala varelser (Viktigt behov) Medieanvändning (lyssna på radio, se TV, internet, dags- och andra tidningar) sätter oss i kontakt med vår omvärld bortom vår egen personliga upplevelsesfär Förklarar i viss mån mediernas roll och betydelse för oss: socialt verktyg
Socialisation Inlemmandet i den mänskliga gemenskapen Börjar direkt vid födseln; grundläggande kommunikation med omvärlden När vi börjar förstå språk blir vi del också av den kulturella gemenskapen Börjar formas som individer, i samspel med andra (ser skillnader, tar efter saker osv.)
Socialisation på två huvudsakliga nivåer: Primär socialisation: inom familjen, de närmaste Sekundär socialisation: med det större samhället och dess strukturer (dagis, skola, arbetsplats, föreningar, kyrka, osv.) Får i alla dessa sammanhang reda på vilka vi är och vad som förväntas av oss som människor. Massmedierna i särklass viktigaste institutionen för den sekundära socialisationen Når oss redan i hemmet, klassiska platsen för primär socialisation (intimsfären). Medierna bidrar till att forma vår bild av verkligheten och av vilka vi själva och andra är, även av vad vi absolut inte vill bli
Identitet Betyder enhet eller likhet. Medierna visar på hur människor är lika och olika, ger oss bilder att identifi era oss med och som hjälper oss att skapa vår självbild av vilka vi är och var vi passar in i världen (identiteten). Medierna skapar föreställda gemenskaper, exempelvis nationell identitet Stärker dessa med samtidiga upplevelsegemenskaper (Stenmarks skidåkning på 80 talet, påvens kröning eller fotbolls VM) Skapar en känsla av stark gemenskap med människor vi egentligen inte känner (de allra fl esta andra svenskar) Medierna hjälper alltså samhällsinstitutionerna att berätta för oss vad de innebär att vara man/kvinna, att komma från olika landsdelar, att vara barn, att vara förälder, att vara tonåring osv.
Social/kollektiv identitet vs. Personlig identitet Formas både av de yttre omständigheterna samt vår inre röst: Personlig identitet: vem är jag? Vad är unikt hos mig som person? (Självrefl ektion) Social: andra människors uppfattning om oss och de kollektiva sammanhang vi ingår i. Påverkar starkt oss själva, vår syn på vilka vi är. Den största delen av vår identitet har vi själva inte valt (kön, föräldrar och social bakgrund), den delen färgar även vår identitet starkt (vilka val vi gör; utbildning, bosättning osv.). Medierna ger bilder som både stärker och utmanar de bilder vi har av vår egen identitet: kan frigöra oss från historik men även cementera den; inget klart samband och säker relation mellan medier och identitet.
Oerhört viktigt att vi tänker och bedömer de medieprodukter vi ser och väljer ut Vem representeras i medierna? Alla? Nej Representation är politiskt viktigt, ger exempelvis minoritetsprodukter i public service; tanke att även för medierna mindre intressanta minoriteter skall representeras (visas och exponeras, typ).
Likhet, sammanfallande Identifi kation och identifi kationsformer Medveten önskan om att bli som viss person/karaktär Omedveten önskan att bli som far/mor Popstjärnor mitt emellan i tonåren... Perspektiv på detta; från viljelös imitation av idoler till att medierna reproducerar befi ntliga dispositioner hos oss
Påverkan och makt- medier och publikens vilja Stark tro på att medierna påverkar oss Hur vi tänker och handlar Tre faser i forskningen: Allsmäktiga medier (före 1940): injicerar åsikter Vanmäktiga medier (40-70 tal): ingen möjlighet att påverka om inte tar vägen via opinionsbildare (tvåstegshypotesen) Mäktiga medier (1970 och framåt): grundläggande makt genom att bestämma vad vi ska tänka på, dagordningsfunktion