Årsstämma 2016 Hallands Idrottsförbund Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna
Till Anmälda ombud vid årsstämmor Specialidrottsdistriktsförbund (SDF) och övriga medlemsorganisationer (SISU) Mötesordförande Hedersledamöter i Hallands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Halland Styrelser, valberedningar och revisorer för Hallands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Halland Susanne Erlandsson, RS och FS Halmstad den 17 mars 2016 Välkommen till årsstämmor! Hallands Idrottsförbund och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Halland översänder handlingar för årsstämmor på Hotel Tylösand, lördagen den 9 april 2016. Program: 09.00 10.00 Kaffe o registrering 10.00 Utdelning av förtjänsttecken Årsstämmorna öppnas Förhandlingar enligt stadgarna 12.00 (ca) Lunch Styrelserna för Hallands Idrottsförbund (DF) och SISU Idrottsutbildarna Halland (SISU) har beslutat att DF-stämman och SISU-stämman 2015 ska genomföras integrerade med varandra. I formellt hänseende kommer de två stämmorna att hållas åtskilda, men genomföras samtidigt. Det innebär att föredragningslistorna för de båda stämmorna har synkroniseras. De förslag/propositioner som styrelserna för DF och SISU framlägger gemensamt behandlas på samma sätt. Valen kan genomföras i ett sammanhang. Stämmoprotokoll kommer att upprättas separat för de båda stämmorna. Både DF-stämman och SISU-stämman består av ombud för identiska medlemsorganisationer (specialidrotter) med samma antal ombud på båda stämmorna. Röstlängden, som fastställs av RS och FS enligt 9 kap. 6 RF:s stadgar och 6 kap. 4 SISU:s stadgar till de båda stämmorna, är således identisk avseende specialidrotter. Därtill har SISU tre övriga medlemsorganisationer (Bridge, Livräddningssällskapet och Pistolskytte) som enbart har rösträtt på SISU-stämman. I övrigt hänvisas till stadgarna för respektive organisation. Styrelsen Hallands Idrottsförbund Styrelsen SISU Idrottsutbildarna Olle Kristenson e.u. Distriktsidrottschef
Föredragningslista integrerad stämma Hallands Idrottsförbunds årsstämma 2016 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Halland årsstämma 2016 1 DF stämman och SISU stämman öppnas DF: Inledningsanförande av styrelsens ordförande samt föredragning av styrelsens förslag SISU: Inledningsanförande av styrelsens ordförande samt föredragning av styrelsens förslag 2 Fastställande av röstlängd för stämman DF: Röstlängd för DF stämman SISU: Röstlängd för SISU stämman 3 Fråga om stämmans behöriga utlysande Fråga om DF stämma och SISU stämma behöriga utlysande 4 Val av ordförande för stämmorna DF: Mötesordförande för DF stämman SISU: Mötesordförande för SISU stämman 5 Val av sekreterare för stämmorna DF: Sekreterare för DF stämman SISU: Sekreterare för SISU stämman 6 Val av två protokolljusterare samt två rösträknare DF: Protokolljusterare för DF stämman SISU: Protokolljusterare för SISU stämman DF: Rösträknare för DF stämman SISU: Rösträknare för SISU stämman 7 Fastställande av föredragningslistor för stämmorna DF: Fastställande av föredragningslista (enligt stadgarna) SISU: Fastställande av föredragningslista (enligt stadgarna) 8 Behandling av verksamhetsberättelse och årsredovisning DF: Verksamhetsberättelse och årsredovisning 2015 SISU: Verksamhetsberättelse och årsredovisning 2015 9 Behandling av revisorernas berättelse för samma tid DF: Spolén & Partners AB DF: Lekmannarevisorns granskningsrapport SISU: LR-revision samt lekmannarevisor 3
10 Fråga om ansvarsfrihet för distriktsstyrelsens förvaltning DF: DF styrelsens förvaltning SISU: SISU styrelsens förvaltning 11 Behandling av verksamhetsinriktning och de ekonomiska förutsättningarna för densamma DF: Verksamhetsinriktning 2016-2017, ekonomisk plan 2016 SISU: Verksamhetsinriktning 2016-2017, ekonomisk plan 2016 12 Behandling av förslag (motioner) som ingivits i den ordning som anges i 2 kap 2 samt av styrelsens förslag Not: För såväl DF-SISU stämma föreligger inga ingivna förslag Styrelsernas förslag DF: Beslut om strategisk ledning SISU: Beslut om strategisk ledning DF: Beslut om övriga stadgeändringar SISU: Beslut om övriga stadgeändringar 13 Val av ordförande i DF styrelse samt i SISU styrelse för en tid av ett år DF: Val av ordförande i Hallands Idrottsförbund SISU: Val av ordförande i SISU Idrottsutbildarna Halland 14 Val av fyra övriga ledamöter i DF styrelse samt i SISU styrelse för en tid av två år Not: Enligt DF- respektive SISU-förslag till förändring i respektive stadgar samt enligt stämmornas beslut under pkt 12 DF: Val av fyra ledamöter i Hallands Idrottsförbund SISU: Val av fyra ledamöter i SISU Idrottsutbildarna Halland 15 Val av fyra övriga ledamöter i DF styrelse samt i SISU styrelse för en tid av ett år Not: Enligt DF- respektive SISU-förslag till förändring i respektive stadgar samt enligt stämmornas beslut under pkt 12 DF: Val av fyra ledamöter i Hallands Idrottsförbund SISU: Val av fyra ledamöter i SISU Idrottsutbildarna Halland 16 Beslut om att utse en auktoriserad revisor jämte personliga ersättare för en tid av ett år DF: Beslut att utse auktoriserad revisor och ersättare SISU: Beslut att utse auktoriserad revisor och ersättare 17 Val av en lekmannarevisor jämte personlig ersättare för en tid av ett år DF: Val av lekmannarevisor och ersättare SISU: Val av lekmannarevisor och ersättare 18 Val av ordförande i valberedningen för DF och SISU för en tid av ett år Not: Enligt DF- respektive SISU-förslag till förändring i respektive stadgar samt enligt stämmornas beslut under pkt 12 4
...väljs på DF stämma med rösträtt även för SISU övriga medlemsorganisationer. DF: Val av valberedningens ordförande 19 Val av två ledamöter i valberedningen för DF och SISU för en tid av ett år Not: Enligt DF- respektive SISU-förslag till förändring i respektive stadgar samt enligt stämmornas beslut under pkt 12...väljs på DF stämma med rösträtt även för SISU övriga medlemsorganisationer antalet övriga ledamöter skall vara lika fördelat mellan könen DF: Val av valberedningens övriga ledamöter 20 DF stämman och SISU stämman avslutas (inleds med avtackningar av förtroendevalda) 5
Röstlängd vid distriktsstämmor 2016 Hallands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Halland (Enligt 9 kap. 6 RF:s stadgar och 6 kap. 4 SISU:s stadgar) Specialidrott Ombud Amerikansk Fotboll 1 Badminton 1 Bandy 1 Bangolf 1 Baseboll och Softboll 1 Basket 1 Biljard 1 Bilsport 1 Bordtennis 2 Boule 1 Bowling 1 Boxning 1 Brottning 1 Budo och Kampsport 1 Bågskytte 1 Casting 1 Cricket 1 Curling 1 Cykel 1 Danssport 1 Dart 1 Draghundsport 1 Dragkamp 1 Flygsport 1 Fotboll 4 Friidrott 2 Frisbee 1 Fäktning 1 Golf 1 Gymnastik 3 Gång och Vandring 1 Handboll 1 Innebandy 2 Ishockey 1 Judo 1 Kanot 1 Karate 1 Klättring 1 Konståkning 1 Motorcykel och Snöskoter 1 Mångkamp 1 Orientering 1 Specialidrott Ombud Ridsport 2 Rodd 1 Rugby 1 Segling 1 Simidrott 1 Skateboard 1 Skidor 2 Skidskytte 1 Skridsko 1 Skyttesport 3 Sportdykning 1 Styrkelyft 1 Taekwondo 1 Tennis 1 Triathlon 1 Tyngdlyftning 1 Varpa 1 Vattenskidor och Wakeboard 1 Volleyboll 1 Fleridrottsförbund Specialidrott Ombud Akademisk idrott 1 Dövidrott 1 Korpen 2 Parasport/SPK 1 Skolidrott 2 Summa: 80 SISU övriga medlemsorganisationer Förbund Ombud Bridgeförbundet 1 Livräddningsförbundet 1 Pistolskytteförbundet 1 Totalt antal ombud SISU stämma 83 6
Föredragningslista Punkt 11 DF styrelse föreslår att DF-stämman beslutar att anta förslaget till verksamhetsinriktning 2016-2017 med ekonomisk plan för 2016 Förslag: Verksamhetsinriktning 2016-2017 för idrottsrörelsen i Halland och Hallands Idrottsförbund Idrottsrörelsen Hallands största folkrörelse Idrottsrörelsen i Halland består av självständiga föreningar och förbund som själva och tillsammans i en demokratisk process bestämmer över mål, inriktning och verksamhetsformer. Det är grunden till en förenad folkrörelse. I den rörelsen finns en kraft, en framtidstro och en ambition att moderniseras till form och innehåll. En hållbar idrottsrörelse Idrottsrörelsen i Halland utgör den största verksamheten inom civilsamhället. Det offentliga stödet till idrottsrörelsen möjliggör en samhällsnyttig insats. Precis så som önskas av stat, region och kommun. Idrottsrörelsen i Halland behöver i ständighet dialog med samhällsföreträdare i olika positioner öka förståelsen och kunskapen om vad idrottsrörelsen står för. Självständigheten, genom att medlemmarna bestämmer vad idrottsrörelsen ska göra är avgörande. Att bli utförare av beställda samhällstjänster skapar inte en hållbarhet för idrottsrörelsen. Den ideella ledaren skapar verksamheter som syftar till rörelse, träning och tävling, glädje, gemenskap och inte minst så att alla kan vara med. Det är grunden i föreningsverksamheten. Utmaningen är att därutöver utveckla verksamheter så att fler stannar kvar inom idrottsföreningen. Att se till att nya målgrupper av ledare och aktiva tillkommer så att jämlikhet, mångfald och jämställdhet ökar. När samhällets idé och idrottsrörelsens idé stämmer överens sker samarbete och samverkan på bästa sätt. Svensk Idrottsrörelse mot 2025 Svensk idrottsrörelse beslutade vid Riksidrottsmötet 2015 om en strategi för svensk idrotts framtid. Mötet antog även en för idrottsrörelsen samlad verksamhetsinriktning som omfattar alla specialidrottsförbund (SF). Varje förbund har ett ansvar att leda verksamhet i distrikt (SDF) och förening (IF) mot de övergripande mål som anges. Verksamhetsinriktningen för svensk idrottsrörelse 2016-2017 består av fyra strategiska utvecklingsområden Livslångt idrottande Idrottens värdegrund är vår styrka Idrott i förening Idrotten gör Sverige starkare 7
Verksamhetsinriktningen ger vägledning Idrottsrörelsen ska gemensamt möta framtidens utmaningar i en enad idrottsrörelse och som en modern idrottsorganisation. Fler ska vara med i idrottsrörelsen, så länge som möjligt, i en så bra verksamhet som möjligt. Verksamhetsinriktningen ger vägledning för att fokusera på gemensamma verksamheter de kommande åren. Ett bidrag till svensk idrotts utmaningar för framtiden. Övergripande mål sätter riktningen mot visionen om Svensk Idrott världens bästa, men anger inte hur verksamhet ska bedrivas. Hallands Idrottsförbunds uppdrag är att stödja, leda och företräda idrottsrörelsen i distriktet. För Hallands Idrottsförbund kompletteras verksamhetsinriktning med en årlig verksamhetsplan och ekonomisk plan. Livslångt idrottande Strategiskt område Svensk Idrott ska vidareutveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening under hela livet. Svensk idrott ska ha en attraktiv verksamhet där barn, unga, vuxna och äldre kan och vill träna och tävla under hela livet. Idrottsrörelsen vill ha en fortsatt hög rekrytering av barn. Vii vill att ungdomar stannar längre inom föreningsidrotten oavsett om de vill motionera eller tävla på elitnivå. Vi vill att fler blir engagerade inom idrottsrörelsen. Ledorden är: så många som möjligt, så länge som möjligt i en så bra verksamhet som möjligt. För att uppnå detta behöver föreningsmiljön vara utvecklande och glädjefylld. Alla oavsett bakgrund, sociala eller ekonomiska förutsättningar, ska känna gemenskap i föreningen. Barnoch ungdomsidrotten ska bedrivas i enlighet med Idrotten vill. För att fler ska vilja vara med behöver idrottsrörelsen också utveckla nya tränings- och tävlingsformer som efterfrågas och tillgången till anläggningar behöver öka. Detta sammantaget ger goda förutsättningar för att fler kommer att idrotta i föreningar i framtiden på såväl barn-, ungdoms- som motionsnivå och detta leder också till en elitidrott i världsklass. Idrottsrörelsen, ska under 2016-2017, i alla idrotter, utveckla nya tränings- och tävlingsformer med ökad flexibilitet för olika åldrar, förbättra förutsättningar och vidareutveckla metoder för att engagera nya grupper samt intensifiera arbetet för att nå de beslutade jämställdhetsmålen till 2017. Hallands Idrottsförbund ska under 2016-2017 Utveckla dialoger med SDF och föreningar och utifrån deras behov stödja insatser för ett aktivt utövande av idrott hela livet. Utveckla metoder i SDF och föreningar för att engagera nya medlemmar. Medverka så att föreningars tillgång till anläggningar och idrottsmiljöer ökar. Stödja verksamheter i SDF och förening som inspirerar till mångfald som jämlikhet, jämställdhet och integration. 8
Svensk idrott ska nå fler idrottsliga framgångar internationellt Elitidrotten är en liten men viktig och engagerande del av svensk idrott. Med utgångspunkt i en sammanhållen idrott binds elitidrotten ihop med såväl barn- och ungdomsidrott som breddinriktad idrott. Ingen föds till elitidrottare utan utvecklingen och vägen dit startar redan från de tidiga kontakterna med föreningsverksamheten där en inspirerande och engagerande miljö skapad av kompetenta ledare och tränare lägger den grund som så småningom kan resultera i internationella topprestationer. Att stärka svensk idrotts internationella konkurrenskraft är en investering i all idrott. Det skapar förebilder och inspirerar till fortsatt idrottande, under hela livet. Idrottsrörelsen ska under 2016-2017 stärka sin internationella konkurrenskraft och internationella representation samt Sveriges goda renommé som evenemangsarrangör. Hallands Idrottsförbund ska under 2016-2017 Utveckla dialoger med elitidrottsföreningar och utifrån deras behov identifiera insatser för att stödja en optimal elitidrottsmiljö. Verka för att skapa en plattform i form av resurser och organisation för att stödja elitidrottsmiljön. Utveckla samverkan med lärosäten som erbjuder studier med idrottsprofil. I samverkan med Centrum för Idrottsevenemang (RF) utveckla samarbetet med föreningar, region och kommuner för att få fler nationella arrangemang och internationella evenemang till Halland. Idrottens värdegrund är vår styrka Strategiskt område Alla lever och leder enligt svensk idrotts värdegrund. Glädje, gemenskap, demokrati, delaktighet, allas rätt att vara med och rent spel genomsyrar Svensk idrott. Värdegrunden ska vara integrerad i den dagliga verksamheten samt i ledarutbildning och föreningsutveckling så att det värderingsbaserade ledarskapet blir en självklarhet. Det gör att idrottsrörelsen får en bättre verksamhet och att Svensk idrotts varumärke stärks. Idrottsrörelsen ska utveckla metoder och förhållningssätt hur vi agerar när någon inte bedriver verksamhet i enlighet med värdegrunden. Idrottsrörelsen ska under 2016-2017, i alla idrotter, aktivt arbeta med att integrera idrottens värdegrund samt utvecklat metoder och förhållningssätt för att agera när idrottens värdegrund inte följs. Hallands Idrottsförbund ska under 2016-2017 Utveckla dialoger med SDF och föreningar så att idrottsrörelsen i Halland lever upp till idrottens riktlinjer och förhållningsätt i värderingsfrågor. Stödja SDF och föreningar i satsningar inom olika områden, former av metoder samt förhållningssätt så att idrottens värdegrund följs. Bistå RF i utveckling av metoder och förhållningssätt för att agera när idrottens värdegrund inte följs. Initiera egna satsningar i arbetet med idrottsrörelsens värdegrund 9
Idrott i förening Strategiskt område Svensk idrott ska vidareutvecklas, samverka med andra aktörer och ge goda möjligheter att idrotta i förening Svensk idrott behöver utveckla möjligheten att engagera sig inom föreningsidrotten i flexiblare former. Förutsättningarna för att engagera sig i en förening som ledare behöver kartläggas och förenklas utifrån dagens krav och villkor. Föreningskunskapen behöver stärkas och en fortsatt diskussion om medlemskapet, idrottsrörelsens särart och samverkan med andra aktörer behöver föras. Idrottsrörelsen ska under 2016-2017, i alla SF, vidareutvecklat möjligheten att engagera sig inom föreningsidrotten i nya former. Hallands Idrottsförbund ska under 2016-2017 Stödja SDF och föreningar som vill utveckla sin verksamhet och organisation. Kartlägga och analysera föreningarnas förutsättningar i syfte att förenkla för föreningen och de ideella ledarna. Genom rådgivning och stöd stärka kunskapen om föreningen samt medlems- och föreningsdemokrati. Idrotten gör Sverige starkare Strategiskt område Idrottsrörelsen är en ännu starkare samhällsaktör Svensk idrott ska utvecklas inom de föregående strategiska områdena och effekten av ett lyckat förändringsarbete blir att idrottsrörelsen kommer att vara en ännu starkare samhällsaktör än vad den är idag. Det är viktigt att göra politiker och andra beslutsfattare medvetna om den samhällsnytta som idrottsrörelsen bidrar till genom att kommunicera idrottens ekonomiska och sociala roll i samhället samt vad föreningsidrotten betyder för hälsan hos befolkningen och som en mötesplats för integration. Idrottsrörelsen behöver utveckla metoder för att stärka den gemensamma opinions- och påverkanskraften för att få rimliga resurser och goda förutsättningar för verksamheten. För att på ett trovärdigt sätt kunna argumentera kring idrottens samhällsnytta för fortsatt självständighet, ökade resurser och förbättrade förutsättningar är det avgörande att idrottsrörelsen bedriver verksamheten i enlighet med den gemensamma värdegrunden och i linje med de gemensamma målen. Idrottsrörelsen ska under 2016-2017 stärka den gemensamma påverkanskraften för att få rimliga resurser och goda förutsättningar för verksamheten. Hallands Idrottsförbund ska under 2016-2017 Stödja och leda, i samarbete med SDF och föreningar, ett aktivt påverkansarbete med samhällsföreträdare på regional och lokal nivå. 10
Medverka till att synliggöra och allmänt öka kunskapen om idrottsrörelsens unika bidrag till samhällets utveckling. Verka så att den samlade idrottsrörelsen i Halland får bra förutsättningar och mer regionalt och kommunalt stöd. Utveckla verksamhetsområden inom idrottsrörelsen som sammanfaller med samhällsutvecklingen och därmed ge idrotten en starkare samhällsställning. Hallands Idrottsförbund Hallands Idrottsförbund ska, enligt stadgarna och Riksidrottsförbundets stadgar handha för idrottsrörelsens gemensamma angelägenheter inom distriktsidrottsförbundets gränser och arbeta enligt beslut på Riksidrottsförbundets stämma samt följa Riksidrottsstyrelsens beslut. Hallands Idrottsförbund ska bl a företräda idrottsrörelsen gentemot myndigheter, politiker och samhället i övrigt fördela anslag till idrottsrörelsen i distriktet ge service och stöd till medlemsorganisationerna stimulera den idrottsliga utvecklingen och kunskapsutvecklingen i medlemsorganisationerna samordna arbetet kring idrottsrörelsens värdegrundsfrågor Hallands Idrottsförbunds roll och uppgift kan också sammanfattas i att stödja företräda leda För att utveckla idrottsverksamheten (Idrotten) skapa förutsättningar och resurser (Resurserna) ge service (Stöd och service) Samverkan med SISU Idrottsutbildarna SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation och består av samma medlemsorganisationer som Hallands Idrottsförbund, samt ett fåtal övriga medlemsorganisationer. SISU Idrottsutbildarnas roll är att bilda, utbilda och utveckla idrotten. Hallands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna har alltså olika roller men kompletterar och stödjer varandra i det dagliga arbetet för idrottens utveckling. De båda organisationernas verksamhetsinriktningar är därför tätt sammankopplade och beroende av varandra för ett optimalt resultat. Idrottsrörelsens verksamhetsidé Vi bedriver idrott i föreningar för att ha roligt, må bra och utvecklas under hela livet. 11
Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna ha roligt, må bra och prestera mera. Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning. Idrotten ger fysisk, psykisk, social och kulturell utveckling. Vi organiserar vår idrott i självständiga föreningar och förbund som tillsammans utgör en fri och frivillig folkrörelse förenad i Riksidrottsförbundet. Vi delar in vår idrott efter ålder och ambitionsnivå. Med barnidrott avser vi i allmänhet idrott till och med tolv års ålder. Med ungdomsidrott avser vi idrott för tonåringar och unga vuxna 13-25 år. Med vuxenidrott avser vi idrott för dem som är över 25 år. I barnidrotten leker vi och ger barnen tillfälle att pröva på olika idrotter. Att ge barnen möjlighet till allsidig idrottsutveckling är normgivande för verksamheten. Tävling är en del av leken och ska alltid ske på barnens villkor. I ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på breddidrott och elitinriktad idrott. I den elitinriktade idrotten är prestationsförbättring och goda tävlingsresultat vägledande. I breddidrotten är hälsa, trivsel och välbefinnande normgivande, även om prestation och tävlingsresultat ofta tjänar som sporre. Vi är en samlad idrottsrörelse som verkar för samma vision och värdegrund, den genomsyrar alla förbund och föreningar, såväl bredd som elit. Vi värnar om den svenska idrottsrörelsens tradition där elit- och breddverksamhet sker i nära samverkan, som ger inspiration, utveckling och livskraft. Inom idrottsrörelsen respekterar alla förbund och föreningar, såväl elit som bredd varandras roller och verksamhetsvillkor. Idrotten följer FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) och FN:s internationella konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Idrottens vision Svensk idrott - världens bästa Svensk idrott vill vara bäst i världen för alla på alla nivåer. Vi vill ständigt utvecklas och förbättras både till form och till innehåll. Det bygger på en självstyrande och samlad idrottsrörelse med starka förbund och föreningar samt en utbildningsverksamhet i världsklass. Idrottens värdegrund Varje förening och varje förbund beslutar själv över sin verksamhet. Idrottsrörelsens har kommit överens om en gemensam värdegrund som all verksamhet ska utgå ifrån: Glädje och gemenskap Glädje och gemenskap är starka drivkrafter för att idrotta. Vi vill bedriva och utveckla all verksamhet så att vi ska kunna ha roligt, må bra och prestera mera. 12
Demokrati och delaktighet Föreningsdemokratin innebär att alla medlemmars röst har lika värde. Delaktighet innebär att alla som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin verksamhet. Demokrati och delaktighet ska utövas jämställt och oavsett bakgrund. Allas rätt att vara med Allas rätt att vara med innebär att alla som vill ska kunna vara med utifrån sina förutsättningar. Alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet. Rent spel Rent spel och ärlighet är en förutsättning för tävlande på lika villkor. Det innebär att hålla sig inom ramarna för överenskommelser och en god etik och moral. Att verka mot fusk, doping, matchfixing och en osund ekonomi, mot mobbning, trakasserier och våld såväl på som utanför idrottsarenan. Idrottsrörelsen i Halland Visste du att över 150 000 medlemskap finns i 850 föreningar i Halland föreningarna representerar 66 specialidrotter, med minst 150 idrottsgrenar det finns cirka 25 000 ideella aktivitets- och organisationsledare. 1 900 000 deltagartillfällen med idrottsaktiviteter genomförs årligen 60 % killar och 40 % tjejer i åldern 7-25 år. 5 300 barn och ungdomar idrottar varje dag 12 000 ledare årligen är med i någon form av ledarutbildning 13
Styrelsens förslag till ekonomisk plan 2016 Plan 2015 Resultat 2015 Plan 2016 Intäkter Verksamhet 1 400 1 291 1 400 Offentligrättsliga bidrag Statsbidrag 1 160 1 010 1 300 Statsbidrag, särskild satsning integration 0 900 1 540 Regionbidrag 1 700 1 700 1 780 Regionbidrag SDF 1 200 1 200 1 200 Regionbidrag, särskild satsning 275 375 460 Kommunbidrag, särskild satsning 655 710 280 Övriga bidrag 610 581 540 Summa intäkter 7 000 7 767 8 500 Kostnader Konsulttjänster 0-50 0 Lokaler -355-371 -400 Administration -405-460 -500 Förvaltning - demokrati -185-175 -150 Externa kostnader - verksamhet -450-227 -420 Lämnade SDF-bidrag -1 200-1 200-1 200 Lämnade statsbidrag integration 0-817 -1 240 Personal -4 795-4 588-4 800 Summa kostnader -7 390-7 838-8 710 Resultat -390-71 -210 Finansiella intäkter 40 10 10 Resultat -350-61 -200 14
Föredragningslista Punkt 11 SISU styrelse föreslår att SISU-stämman beslutar att anta förslaget till verksamhetsinriktning 2016-2017 med ekonomisk plan för 2016 Verksamhetsinriktning 2016-2017 för idrottsrörelsen i Halland och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Halland Studieförbundet och idrottsrörelsen Idrottsrörelsen i Halland består av självständiga föreningar och förbund som själva och tillsammans i en demokratisk process bestämmer över mål, inriktning och verksamhetsformer. Det är grunden till en förenad folkrörelse. I den rörelsen finns en kraft, en framtidstro och en ambition att moderniseras till form och innehåll. Studieförbundet, med rötterna i en stark folkbildningstradition, bidrar i idrottsrörelsens miljöer, med lärande och bildningsprocesser till idrottsrörelsens utveckling. Ett modernt och attraktivt studieförbund som tillhandahåller verksamhetsformer med hög kvalitet inom ramen för statens riktlinjer för studieförbund. En hållbar bildningsverksamhet Idrottsrörelsen i Halland utgör den största verksamheten inom civilsamhället. Det offentliga stödet till idrottsrörelsens studieförbund möjliggör en samhällsnyttig insats. Precis så som önskas av stat, region och kommun. Idrottsrörelsen i Halland behöver i ständighet dialog med samhällsföreträdare i olika positioner öka förståelsen och kunskapen om vad idrottsrörelsens bildningsverksamhet står för. Självständigheten, genom att medlemmarna bestämmer vad studieförbundet ska göra och statens förordning om folkbildningens principer är avgörande. Studieförbundet ska bl a bidra till att stärka och utveckla demokratin, skapa förutsättningar för ökad mångfald och engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Att bli utförare av beställda samhällstjänster skapar inte en hållbarhet varken för idrottsrörelsen eller studieförbundet. Den ideella ledaren skapar verksamheter som syftar till rörelse, träning och tävling, glädje, gemenskap och inte minst så att alla kan vara med. Det är grunden i föreningsverksamheten. Utmaningen är att därutöver utveckla verksamheter så att fler stannar kvar inom idrottsföreningen. Att se till att nya målgrupper av ledare och aktiva tillkommer så att jämlikhet, mångfald och jämställdhet ökar. Kärnan i studieförbundets verksamhetsformer är samtalet och mötet mellan människor. Att lära både av andra och av varandra är en nyckel och studieförbundets bidrag till utveckling av föreningsverksamhet. 15
När samhällets idé, idrottsrörelsens idé och studieförbundets idé stämmer överens sker samarbete och samverkan på bästa sätt. Svensk Idrottsrörelse mot 2025 Svensk idrottsrörelse, beslutade vid Riksidrottsmötet 2015 om en strategi för svensk idrotts framtid. Mötet antog även en för idrottsrörelsen samlad verksamhetsinriktning som omfattar alla specialidrottsförbund (SF). Varje förbund har ett ansvar att leda verksamhet i distrikt (SDF) och förening (IF) mot de övergripande mål som anges. Sammantaget krävs därmed en omfattande bildnings- och utbildningsinsats. Främst med den ideella ledaren, för att säkerställa att verksamheten bedrivs på ett bra sätt i enlighet med idrottsrörelsens och studieförbundets värderingar. Studieförbundet har, utifrån folkbildningens grundläggande principer, därmed fått en central plats i strategin för Svensk idrottsrörelses framtid. Verksamhetsinriktningen för svensk idrottsrörelse 2016-2017 består av fyra strategiska utvecklingsområden Livslångt idrottande Idrottens värdegrund är vår styrka Idrott i förening Idrotten gör Sverige starkare Verksamhetsinriktningen ger vägledning Idrottsrörelsen ska gemensamt möta framtidens utmaningar i en enad idrottsrörelse och som en modern idrottsorganisation. Fler ska vara med i idrottsrörelsen, så länge som möjligt, i en så bra verksamhet som möjligt. Verksamhetsinriktningen ger vägledning för att fokusera på gemensamma verksamheter de kommande åren. Ett bidrag till svensk idrotts utmaningar för framtiden. För att lyckas med idrottsrörelsens utmaningar krävs samtal om kulturen som finns i föreningen i form av attityder, värderingar, beteenden och ledarskap. En utvecklingsprocess startar med dialoger mellan människor kulturer sitter inte i väggar. Med studieförbundets folkbildningsmetoder, i föreningsmiljö, sker mötesplatser som leder till förnyelse och utveckling. Övergripande mål sätter riktningen mot visionen om Svensk Idrott världens bästa, men anger inte hur verksamhet ska bedrivas. Studieförbundet ska bidra till idrottens utveckling genom folkbildning och utbildning. Verksamhetsinriktningen kompletteras med en årlig verksamhetsplan och ekonomisk plan. Livslångt idrottande Strategiskt område Svensk Idrott ska vidareutveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening under hela livet. 16
Svensk idrott ska ha en attraktiv verksamhet där barn, unga, vuxna och äldre kan och vill träna och tävla under hela livet. Idrottsrörelsen vill ha en fortsatt hög rekrytering av barn. Vi vill att ungdomar stannar längre inom föreningsidrotten oavsett om de vill motionera eller tävla på elitnivå. Vi vill att fler blir engagerade inom idrottsrörelsen. Ledorden är: så många som möjligt, så länge som möjligt i en så bra verksamhet som möjligt. För att uppnå detta behöver föreningsmiljön vara utvecklande och glädjefylld. Alla oavsett bakgrund, sociala eller ekonomiska förutsättningar, ska känna gemenskap i föreningen. Barnoch ungdomsidrotten ska bedrivas i enlighet med Idrotten vill. För att fler ska vilja vara med behöver idrottsrörelsen också utveckla nya tränings- och tävlingsformer som efterfrågas och tillgången till anläggningar behöver öka. Detta sammantaget ger goda förutsättningar för att fler kommer att idrotta i föreningar i framtiden på såväl barn-, ungdoms- som motionsnivå och detta leder också till en elitidrott i världsklass. Idrottsrörelsen, ska under 2016-2017, i alla idrotter, utveckla nya tränings- och tävlingsformer med ökad flexibilitet för olika åldrar, förbättra förutsättningar och vidareutveckla metoder för att engagera nya grupper samt intensifiera arbetet för att nå de beslutade jämställdhetsmålen till 2017. SISU Idrottsutbildarna Halland, ska under 2016-2017 Utveckla dialoger med SDF och föreningar och utifrån deras behov stödja bildningsoch utbildningsinsatser för ett aktivt utövande av idrott hela livet. Skapa mötesplatser och medverka till samtal om föreningens idé, värderingar, beteenden och ledarskap i SDF och föreningar för att engagera nya medlemmar. Medverka och initiera processer i SDF och föreningar för att rekrytera, behålla och utveckla dagens och morgondagens ledare. Stödja bildnings- och utbildningsverksamheter i SDF och förening som inspirerar till mångfald som jämlikhet, jämställdhet och integration. Svensk idrott ska nå fler idrottsliga framgångar internationellt Elitidrotten är en liten men viktig och engagerande del av svensk idrott. Med utgångspunkt i en sammanhållen idrott binds elitidrotten ihop med såväl barn- och ungdomsidrott som breddinriktad idrott. Ingen föds till elitidrottare utan utvecklingen och vägen dit startar redan från de tidiga kontakterna med föreningsverksamheten där en inspirerande och engagerande miljö skapad av kompetenta ledare och tränare lägger den grund som så småningom kan resultera i internationella topprestationer. Att stärka svensk idrotts internationella konkurrenskraft är en investering i all idrott. Det skapar förebilder och inspirerar till fortsatt idrottande, under hela livet. Idrottsrörelsen ska under 2016-2017 stärka sin internationella konkurrenskraft och internationella representation samt Sveriges goda renommé som evenemangsarrangör. SISU Idrottsutbildarna Halland, ska under 2016-2017 Medverka i dialoger med elitidrottsföreningar och utifrån deras behov identifiera bildnings- och utbildningsinsatser för att stödja en optimal elitidrottsmiljö. Stödja bildnings- och utbildningsverksamheter i SDF och förening för att utveckla hållbara lokala och nationella arrangemang och internationella evenemang. 17
Idrottens värdegrund är vår styrka Strategiskt område Alla lever och leder enligt svensk idrotts värdegrund. Glädje, gemenskap, demokrati, delaktighet, allas rätt att vara med och rent spel genomsyrar Svensk idrott. Värdegrunden ska vara integrerad i den dagliga verksamheten samt i ledarutbildning och föreningsutveckling så att det värderingsbaserade ledarskapet blir en självklarhet. Det gör att idrottsrörelsen får en bättre verksamhet och att Svensk idrotts varumärke stärks. Idrottsrörelsen ska utveckla metoder och förhållningssätt hur vi agerar när någon inte bedriver verksamhet i enlighet med värdegrunden. Idrottsrörelsen ska under 2016-2017, i alla idrotter, aktivt arbeta med att integrera idrottens värdegrund samt utvecklat metoder och förhållningssätt för att agera när idrottens värdegrund inte följs. SISU Idrottsutbildarna Halland, ska under 2016-2017 Stödja bildnings- och utbildningsverksamheter i SDF och förening inom olika områden, så att idrottsrörelsen i Halland lever upp till idrottens riktlinjer och förhållningssätt. Stödja bildnings- och utbildningsverksamheter i SDF och förening som utvecklar ledarskapets förhållningssätt och riktlinjer. Initiera egna satsningar i arbetet med idrottsrörelsens värdegrund. Idrott i förening Strategiskt område Svensk idrott ska vidareutvecklas, samverka med andra aktörer och ge goda möjligheter att idrotta i förening Svensk idrott behöver utveckla möjligheten att engagera sig inom föreningsidrotten i flexiblare former. Förutsättningarna för att engagera sig i en förening som ledare behöver kartläggas och förenklas utifrån dagens krav och villkor. Föreningskunskapen behöver stärkas och en fortsatt diskussion om medlemskapet, idrottsrörelsens särart och samverkan med andra aktörer behöver föras. Idrottsrörelsen ska under 2016-2017, i alla SF, vidareutvecklat möjligheten att engagera sig inom föreningsidrotten i nya former. SISU Idrottsutbildarna Halland, ska under 2016-2017 Stödja bildnings- och utbildningsverksamheter i SDF och föreningar som vill utveckla sin verksamhetsidé, verksamhet och organisation. Genom bildnings- och utbildningsverksamheter i SDF och förening stärka kunskapen om föreningen samt medlems- och föreningsdemokrati. Stödja bildnings- och utbildningsverksamheter i SDF och föreningar som syftar till att rekrytera, utveckla och behålla såväl organisationsledare som aktivitetsledare. 18
Idrotten gör Sverige starkare Strategiskt område Idrottsrörelsen är en ännu starkare samhällsaktör Svensk idrott ska utvecklas inom de föregående strategiska områdena och effekten av ett lyckat förändringsarbete blir att idrottsrörelsen kommer att vara en ännu starkare samhällsaktör än vad den är idag. Det är viktigt att göra politiker och andra beslutsfattare medvetna om den samhällsnytta som idrottsrörelsen bidrar till genom att kommunicera idrottens ekonomiska och sociala roll i samhället samt vad föreningsidrotten betyder för hälsan hos befolkningen och som en mötesplats för integration. Idrottsrörelsen behöver utveckla metoder för att stärka den gemensamma opinions- och påverkanskraften för att få rimliga resurser och goda förutsättningar för verksamheten. För att på ett trovärdigt sätt kunna argumentera kring idrottens samhällsnytta för fortsatt självständighet, ökade resurser och förbättrade förutsättningar är det avgörande att idrottsrörelsen bedriver verksamheten i enlighet med den gemensamma värdegrunden och i linje med de gemensamma målen. Idrottsrörelsen ska under 2016-2017 stärka den gemensamma påverkanskraften för att få rimliga resurser och goda förutsättningar för verksamheten. SISU Idrottsutbildarna Halland ska under 2016-2017 Stödja och leda, i samarbete med SDF och föreningar, ett aktivt påverkansarbete med samhällsföreträdare på regional och lokal nivå Medverka till att synliggöra och allmänt öka kunskapen om studieförbundet betydelse för idrottsrörelsen och därmed dess unika bidrag till samhällets utveckling. Verka så att den samlade idrottsrörelsen i Halland får bra förutsättningar för folkbildning och mer regionalt och kommunalt stöd. stödja bildnings- och utbildningsverksamheter i idrottsrörelsen som sammanfaller med samhällsutvecklingen och därmed ge idrotten och folkbildningen en starkare samhällsställning SISU Idrottsutbildarna Halland Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Halland har till uppgift att, enligt stadgar, planera, leda, samordna och utveckla studie-, bildnings- och utbildningsverksamheten inom distriktet i enlighet med Förbundsstämmans beslut och Förbundsstyrelsens (FS) givna anvisningar och riktlinjer. Verksamheten följer Förordning (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen. Syftet med statens stöd till folkbildningen är att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, samt bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Basen i verksamheten är bildningsverksamhet med deltagarstyrda lärgrupper. Studieförbundet erbjuder även 19
föreläsningar, kurser och kulturarrangemang samt medverkar i olika utvecklings- och organisationsprocesser. Samverkan med Hallands Idrottsförbund Hallands Idrottsförbund är Riksidrottsförbundets regionala förbund och består av samma medlemsorganisationer som SISU Idrottsutbildarna Halland, som därutöver har tre övriga medlemsorganisationer. Hallands Idrottsförbunds roll och uppgift är att stödja, företräda och leda idrotten i distriktet. Hallands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Halland har därmed olika roller men kompletterar och stödjer varandra i det dagliga arbetet för idrottens utveckling. De båda organisationernas verksamhetsinriktningar är därför tätt sammankopplade och beroende av varandra för ett optimalt resultat. Verksamhetsidé SISU Idrottsutbildarna ska vara en eftertraktad resurs för idrotten som stimulerar människors lärande, stärker engagemanget och utvecklar verksamheten. Vårt utbud ska präglas av mångsidighet, flexibla metoder och hög pedagogisk kvalitet till konkurrenskraftiga priser. Vision Vår vision och ledstjärna är vi är där när idrotten lär. Värdegrund Den samhällsfinansierade folkbildningsverksamheten har hos oss en särställning, med särskilda avsikter och riktlinjer. Vår folkbildningsverksamhet utgår från idrotten och dess behov. Vår utgångspunkt är idrottsrörelsens gemensamma idé- och värdegrundsprogram Idrotten vill. Det är den idémässiga bas vi har som utgångspunkt i rollen som idrottens bildnings- och utbildningsorganisation. Vi ser lärandet som en livslång process, där vi utgår från människors olika insikter, erfarenheter och förutsättningar. Dialogen, mötet och samtalet är centralt med en prägel av att lära av andra, men också lära varandra. Vi ska i all verksamhet utgå från idrottens behov. Vi ska inspirera och stimulera till att ständigt utveckla och förbättra idrotten till form och innehåll. Vi avstår från uppdrag utanför idrotten. SISU Idrottsutbildarnas primära uppgift är att vara en resurs i medlemsorganisationernas (MO) lärande och utveckling. Den sekundära uppgiften är att vara en resurs för idrotten utanför MO. Öppenhet, engagemang och trovärdighet ska prägla vad vi säger och vårt sätt att vara. Detta gäller i relationen och samspelet med våra uppdragsgivare, men också mellan individer och olika organisationsled inom SISU Idrottsutbildarna. Vår styrka bygger på att vi är ett samtal lag, med kraftfulla lagdelar, där vi har ett gemensamt ansvar för helheten och för att nå vår vision. Idrotten finns över hela 20
landet, vilket innebär att förutsättningarna och behoven varierar. För oss är det viktigt med en lokal anpassning, samtidigt som vi värnar om helheten. I denna anda ska vi stötta, stimulera och stärka varandra. En avgörande framgångsfaktor är medarbetarnas kompetens och skicklighet samt ett engagerat förhållningssätt till uppdraget. Regelbunden kompetensutveckling är avgörande. Visste du att SISU Idrottsutbildarna i Halland har 14 500 unika personer som deltagare i studie- och bildningsverksamhet samverkar med 350 föreningar har 13 500 ideella aktivitets- och organisationsledare i studie- och bildningsverksamhet når totalt 27 000 deltagare i lärgrupper, lärande för barn, kurser och processarbete varav 52 % är kvinnor har 1 300 ideella lärgruppsledare 21
Styrelsens förslag till ekonomisk plan 2016 Tkr Plan 2015 Resultat Plan 2016 Intäkter Verksamhet 1 100 1 062 1040 Offentligrättsliga bidrag Statsbidrag 3 600 3 625 3775 Statsbidrag, särskild satsning 0 100 500 Regionbidrag 1 600 1 370 1870 Kommunbidrag 750 740 495 Kommunbidrag, särskild satsning 550 467 200 Övriga bidrag 200 215 210 Rörelsens intäkter 7 800 7 579 8 090 Kostnader Studiematerial -500-363 -400 Konsulttjänster -350-381 -300 Lokaler -300-352 -400 Administration -725-678 -700 Bildning och utbildning -900-725 -800 Förvaltning -200-174 -150 Externa kostnader -400-325 -350 Personal -4 500-4 291-5 000 Rörelsens kostnader -7 875-7 289-8 100 Resultat -75 290-10 Finansiella intäkter 25 8 10 Resultat -50 298 0 22
Föredragningslista Punkt 12 Beslut om strategisk ledning Styrelserna för Hallands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Halland föreslår att DFstämman och SISU-stämman beslutar att att att att ställa sig bakom DF-styrelse och SISU-styrelse förslag om stärkt strategisk ledning föridrottsrörelsen i Halland genom att fastslå att vid denna stämma välja samma person/-er till både Hallands Idrottsförbunds styrelse och SISU Idrottsutbildarna Halland s.k. personunion. ställa sig bakom DF-styrelse och SISU-styrelse förslag om att öka antalet, vid stämman valda, ledamöter i styrelserna från sex till åtta, samt därmed fastställa ändringarna i 5 kap. 1 DF stadgar samt 5 kap. 1 SISUdistriktets stadgar, i enlighet med förslaget till stadgeändringar. att stadgeändringarna träder ikraft med omedelbar verkan vid denna stämma att gälla vid valen under föredragningslistans punkt 14. Notera att om stämmorna bifaller att-satserna kommer valen av DF och SISU-d ordförande och ledamöter ske gemensamt, under punkterna 14 och 15. Sammanfattning Hallands Idrottsförbund (DF) och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Halland (SISU) är två olika juridiska personer med två olika uppdrag. DF och SISU-d olika roll och uppgift som ska tydligt kommuniceras och regleras i respektive organisations stadgar. DF har som till uppgift att stödja, leda och företräda den samlade idrottsrörelsen i Halland. SISU har som studieförbund roll och uppgift att bilda och utbilda inom idrottsrörelsen. Distriktsstyrelsernas förslag är att gemensam strategisk ledning för DF och SISU bidrar till att förverkliga det strategiarbete för idrottsrörelsen som påbörjats i samband med Riksidrottsmötet 2015. Vid samma stämma beslutades om personunion mellan Riksidrottsstyrelsen och Förbundsstyrelsen i SISU. Idag har 18 av 20 distrikt personunion. Styrelser i personunion för de två juridiska personerna DF och SISU och därmed en gemensam strategisk ledning, kan i ökad grad bidra till att skapa ett starkt stödsystem med helhetssyn för halländsk idrott. Att välja en gemensam ordförande och gemensamma ledamöter i båda styrelserna skapar en möjlighet att på än bättre sätt stödja medlemsförbunden och dess föreningar. Mot ovan bakgrund förordar både DF och SISU-d styrelser att personunion ska råda även i styrelserna i Halland. 23
Bakgrund Riksidrottsmötet 2013 beslutade att RF tillsammans med SF skulle arbeta fram en för svensk idrott gemensam strategi för framtiden. Vid Riksidrottsmötet 2015 beslutades om en för idrotten gemensam strategi mot 2025. För att en strategi ska kunna omsättas i praktiken behövs ett antal verktyg finnas. För föreningar och SDF ska det vara enkelt att få stöd och hjälp med sin verksamhetsutveckling. DF tillhandahåller idag ett antal stöd till föreningar. SISU olika verktyg finns inom folkbildningens ram. Verktyg som är viktiga för utveckling av idrottsrörelsen är bildning och utbildning. En samordning, med gemensam strategisk styrning och ledning, ska finnas såväl på riks- som distriktsnivå inom stödorganisationerna. Och, så är det numera i RS och FS samt i 18 av 20 distrikt på regional nivå. Idrottsrörelsen behöver på ett mer samlat sätt engagera sig i det övergripande behovet av utvecklings-, bildnings- och utbildningsstöd, såväl på förenings- som på förbundsnivå. Det behövs en starkare kraftsamling och en gemensam ledning för strategins förverkligande. En ledning för att styra, leda och prioritera verksamheten för såväl DF som SISU-d. Att fokusera på bas- och utvecklingsverksamhet utifrån de olika uppdrag organisationerna har - ett idrottsuppdrag och ett folkbildningsuppdrag. Sammantaget fokuseras den strategiska ledningen till att Stödja, Leda, Företräda, Bilda och Utbilda inom idrottsrörelsen. Två olika uppdrag DF ska, enligt stadgarna och Riksidrottsförbundets stadgar handha för idrottsrörelsens gemensamma angelägenheter inom distriktsidrottsförbundets gränser och arbeta enligt beslut på Riksidrottsförbundets stämma samt följa RS beslut. DF har att följa det basuppdrag som RS fastställt. Bland annat att företräda idrottsrörelsen gentemot myndigheter, politiker och samhället i övrigt, fördela anslag till idrottsrörelsen i distriktet, ge rådgivning och stöd till medlemsorganisationerna samt samordna arbetet kring idrottsrörelsens värdegrundsfrågor. Hallands Idrottsförbunds roll och uppgift kan också sammanfattas i att stödja, företräda och leda för att utveckla idrottsverksamheten (Idrotten), skapa förutsättningar och resurser (Resurserna) ge service (Stöd och service) Idrottsrörelsens vision är Svensk idrott världens bästa. En vision som i grunden innebär att Svensk idrott vill vara bäst i världen för alla på alla nivåer. Att ständigt utvecklas och förbättras både till form och innehåll. Det bygger på en självstyrande och samlad idrottsrörelse med starka förbund och föreningar samt en utbildningsverksamhet i världsklass. SISU har till uppgift att, enligt stadgar, planera, leda, samordna och utveckla studie-, bildnings- och utbildningsverksamheten inom distriktet i enlighet med Förbundsstämmans beslut och Förbundsstyrelsens (FS) givna anvisningar och riktlinjer. Basen i verksamheten är bildningsverksamhet med deltagarstyrda lärgrupper/studiecirklar. Studieförbundet erbjuder även föreläsningar, kurser och kulturarrangemang samt medverkar i olika utvecklings- och organisationsprocesser. 24
Bildning och utbildning är viktiga bidrag för att Idrottsrörelsens visioner ska kunna uppnås. Att med folkbildningens metoder verka inom idrottsrörelsen i enlighet med de intentioner som anges i folkbildningspropositionen (prop. 2013/14:172) Allas kunskap allas bildning. DF bildades redan 1905 och allt sedan SISU bildande 1985 har samverkan och samarbete utifrån ovan beskrivna roller och uppgifter varit viktiga. Relationen mellan DF och SISU har handlat om såväl gemensamma projekt som administrativa och ekonomiska frågor, t ex båda organisationer har funnits fysiskt på samma plats. Under åren har Riksidrottsmötet beslutat om olika översyn och förbättring av bl a styrfunktioner mellan RF-DF-SISU-SISU-distrikt. Det har tecknats olika samspels-pm och samarbetsavtal för att stärka och samordna Ledning och styrning samt resurserna inom idrottens distriktsorganisationer. Genom beslut av RIM 2011 i Uppsala (RF- och SISU-stämman), om idrottens lokala och regionala organisation, infördes en ordning innebärande att det i varje idrottsdistrikt ska finnas ett för SISU-distrikt och DF gemensamt kansli med en distriktsidrottschef med ansvar för båda organisationerna. Allt i syfte att resursoptimera och samordna ledning och styrning av de stödfunktioner som finns. I den utredning som föregick förslaget uttrycktes också att det vore till fördel om distriktsorganisationerna arbetade mot att få en personunion i distriktsstyrelserna. I dagsläget finns en gemensam distriktsidrottschef i samtliga distrikt. I 18 av 20 distrikt finns därtill personunion i distriktsstyrelserna. DF omsätter cirka 7,8 miljoner kronor. Största intäkten är offentligrättsliga medel från stat och region. Det finns 8 anställda. I övrigt hänvisas till DF årsredovisning. Därtill äger DF dotterbolaget Idrottscentrum Halland AB. Uppgiften är att driva verksamhet i egen träningsanläggning, personlig träning samt rådgivning inom träningslära. Ett övergripande mål är att arbeta så att länets idrott ska få en enklare väg in i vad det akademiska idrottsområdet erbjuder. Tidigare ansvarade Studentkåren för verksamheten. På förfrågan från Högskolan övertog DF verksamheten. På inrådan av Riksidrottsförbundet drivs verksamheten i aktiebolagsform. Bolaget omsätter 4 miljoner och har 4 anställda samt arvoderade instruktörer. SISU omsätter cirka 7,5 miljoner kronor. Största intäkten är offentligrättsliga medel från stat, region och kommuner. Det finns 10 anställda. I övrigt hänvisas till SISU årsredovisning. Motiv för samordnad styrning av DF och SISU För att i vardagen arbeta med idrottsrörelsens strategiarbete kommer det att krävas en omfattande bildnings- och utbildningsinsats. SF och SDF har en uppgift att styra, leda och följa upp sin egen idrotts utveckling. Och att stimulera föreningens medlemmar till att vilja utveckla verksamhet och en helhetssyn på verksamheten som möjliggör för människor att idrotta och vara engagerade i föreningar under hela livet. Att fortsatt arbeta med utbildning av ledare, både förtroendevalda och tränare, är viktigt för att säkerställa att verksamheten bedrivs på ett bra sätt i enlighet med våra värderingar. DF och SISU behöver, utifrån olika roller, samordna än mer sin verksamhet som stöd för idrottsrörelsens utveckling. I strategiarbetet mot 2025 har konstaterats att det finns ett antal 25
samhällstrender som påverkar idrottsrörelsen. Det förväntas mer professionalitet och kvalitet i utförandet av idrottsverksamheten. I arbetet med att stärka idrottsföreningen och ledarens roll är bildnings- och utbildningsverksamhet avgörande. Idrottsrörelsen ser även konkurrens från privata alternativ för idrottande och träning. Tillsammans med idrottsföreningar och SDF ska DF medverka att utveckla verksamhet som fler vill delta i. SISU pedagogiska verktyg medverkar till att tydliggöra föreningsidén och föreningslivets mervärde. Detta kräver inte minst ökad föreningskunskap. Vi vill medverka till att fler ska idrotta hela livet för att känna gemenskap och stärka sin hälsa. DF och SISU behöver nu ta nästa steg för att tydligare sammankoppla folkbildning och utbildning med utvecklingen av idrottsverksamheten utifrån medlemmarnas önskemål. En gemensam strategisk ledning för DF och SISU kan starkt bidra till att förverkliga detta. Fortsatt skilda formella organisationer, DF och SISU, ska hållas samman i en funktionell struktur som leds av två olika styrelser men med personunion i de bägge styrelserna. Regelverk, anslagsgivares förväntningar på DF och SISU studieförbundet ska naturligtvis följas. Bildnings- och utbildningsverksamhet, i dess grundläggande principer, ska kopplas som en naturlig del till idrottsrörelsens visioner och strategier. En tydlighet i ledningsstrukturen på förtroendemannanivå kommer att stärka arbetet i DF och SISU organisationerna. Olika delar i stödsystemet kommer att hänga ihop. Motiv för att öka antalet ledamöter Vid överläggning i oktober 2015 enades representanter för DF och SISU-d om ett gemensamt förslag avseende antalet ledamöter omfattande en ordförande (väljs för ett år) och att öka antalet ledamöter från sex till åtta ledamöter (fyra väljs för två år och fyra för ett år). Detta medför att förslag till stadgeändring kommer att tillställs stämmorna. Hallands Idrottsförbund har därtill ledamot utsedd av Region Halland. Anledningen är att DF, sedan drygt tio år, tillhör en av de institutioner som finns inom Region Halland för utveckling av såväl kultur- som idrottslig verksamhet. I samband med SDF-träff i november informerade styrelserna sin avsikt avseende förslaget. Att öka antalet ledamöter har bl a för avsikt att fler ska kunna vara delaktiga i styrelsens arbete. Det är inte styrelsesammanträden som ska utgöra den största tiden av ett förtroendeuppdrag. Det handlar mer om av bevaka och läsa in sig på olika områden som ingår i idrottens strategiarbete. Öka kunskaper för fatta bra strategiska beslut. Styrelserna har redan idag bevakningsområden och dessa kommer att utvecklas i takt med att RS och FS sätter en ny förtroendeorganisation som omfattar nio förtroendemannagrupper i olika strategiska områden. DF och SISU-d kommer att vara, och är redan, en del i detta arbete. Fler ledamöter ska även möjliggöra för dem att följa föreningsverksamheten som dagligen sker i olika idrotter. Den största delen i ett styrelseuppdrag är dock att föra fram idrottens och folkbildningens samhällsnytta. Att bevaka och försvara dess självständighet. Styrelsens ledamöter ska vara aktiva lokalt och regionalt i detta arbete. Möte med politiker och andra samhällsföreträdare ska stå högt upp på agendan. 26