Verksamhetsinriktning

Transkript

1 Verksamhetsinriktning med ekonomiska planer Riksidrottsförbundet/SISU Idrottsutbildarna

2 Riksidrottsförbundet/SISU Idrottsubildarna, 2015

3 3 Verksamhetsinriktning RF och SISU Idrottsutbildarna ska till varje stäm ma föreslå en tvåårig verksamhetsinriktning med ekonomiska planer. Verksamhetsinriktningen ger styrelsen ledning för att styra, leda och prioritera verksamheten för RF och SISU Idrottsutbildarna de två nästkommande åren, samt vad dess distriktsorganisationer och basverksamheten ska fokusera på utifrån att stödja, leda, företräda, bilda och utbilda idrottsrörelsen. Verksamhetsinriktningen för tar sikte på Idrottsrörelsens vision Svensk idrott världens bästa och utgår från det strategidokument som RF-stämman beslutade i maj I strategidokumentet antogs en definition av idrottsrörelsen enligt nedan. Definition av idrottsrörelsen Idrottsrörelsen definieras som alla förbund anslutna till Riksidrottsförbundet och deras medlemsföreningar. Till Idrottsrörelsen hör också stödorganisationerna, vilka är RF och dess distriktförbund som stödjer, leder och företräder idrottsrörelsen, SISU Idrottsutbildarna som utbildar och bildar idrottsrörelsen, Sveriges Olympiska kommitté och Sveriges Paralympiska Kommitté som förbereder och leder det svenska deltagandet i olympiska respektive paralympiska spel. Idrotts- AB organiseras inom idrottsrörelsen men har inte rösträtt inom idrottsrörelsens demokratiska system. Samlingsnamnet Svensk Idrott används synonymt med begreppet idrottsrörelsen. RF-stämman fattade också beslut om en ny verksamhetsidé för idrottsrörelsen: Vi bedriver idrott i föreningar för att ha roligt, må bra och utvecklas under hela livet. Verksamhetsinriktningen skrivs i ett gemensamt dokument för RF och SISU Idrottsutbildarna. Ingångsvärdena för de tvååriga långsiktiga målen kom mer att fastställas med nollmätningar inför 2016 års verksamhetsår för att identifiera nu läge. Verksamhetsidén är idrottsrörelsens uppdrag. I strategidokumentet anges fem övergripande mål mot 2025 som Svensk idrott strävar efter. De övergripande målen är idrottsrörelsens gemensamma mål och därför har också SF ett indirekt ansvar att leda sina respektive förbund gent emot dessa.

4

5 5 Verksamhetsinriktning med ekonomiska planer Övergripande mål De övergripande målen är en konkretisering av verksamhetsidén (uppdraget) som skall hjälpa idrottsrörelsen att tillsammans prioritera den verksamhet som tar den i riktning mot visionen, Svensk idrott världens bästa. De övergripande målen sätter riktningen, men anger inte hur verksamheten ska bedrivas. De är inte till för att mätas i absoluta termer utan de bryts ner i tvååriga verksamhetsinriktningar med tvååriga så kallade långsiktiga mål. Dessa mål ska vara mätbara och följas upp. Att använda övergripande mål är en metod för att hitta ett begripligt sätt att beskriva hur idrottsrörelsen ska arbeta i en gemensam riktning fram till Målen ska ge en helhetsbild av hur idrottsrörelsen gemensamt möter framtidens utmaningar i en enad idrottsrörelse och som en modern idrottsorganisation. Ofrånkomligen går de övergripande målen in i varandra, det ena målet förutsätter det andra. Vision Svensk idrott världens bästa Övergripande mål 2025 VI VI VI VI Verksamhetsinriktning med ekonomisk plan (långsiktiga mål) - RF:s uppdrag - SISU:s uppdrag - SF:s indirekta ansvar Verksamhetsplaner m. budget (kortsiktiga mål) Basverksamhet med kortsiktiga mål per år Figur.1 Verksamhetsstyrningsmodell som beskriver de olika nivåerna och måldefinitioner mot övergripande mål 2025.

6 6 Strategiska områden med övergripande mål 2025 Livslångt idrottande Svensk idrott ska vidareutveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening under hela livet. Svensk idrott ska nå fler idrottsliga framgångar internationellt. Idrottens värdegrund är vår styrka Alla lever och leder enligt Svensk idrotts värdegrund. Idrott i förening Svensk idrott ska vidareutvecklas, samverka med andra aktörer och ge goda möjligheter att idrotta i förening. Idrotten gör Sverige starkare Idrottsrörelsen är en ännu starkare samhällsaktör.

7 Strategiska områden med övergripande mål Strategiskt område: Livslångt idrottande Övergripande mål: Svensk idrott ska vidareutveckla verksamhet en så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening under hela livet. Svensk idrott ska ha en attraktiv verksamhet där barn, unga, vuxna och äldre kan och vill träna och tävla under hela livet. Idrottsrörelsen vill ha en fortsatt hög rekrytering av barn och vi vill att ungdomar stannar längre inom föreningsidrotten oavsett om de vill motionera eller tävla på elitnivå. Vi vill flytta den streckade linjen i figuren på nästa sida i pilens riktning så att fler blir engagerade inom idrottsrörelsen. Ledorden är: så många som möjligt, så länge som möjligt i en så bra verksamhet som möjligt. För att uppnå detta behöver föreningsmiljön vara utvecklande och glädjefylld. Alla oavsett bakgrund, sociala eller ekonomiska förutsättningar, ska känna gemen skap i föreningen. Barn- och ungdoms idrotten ska bedrivas i enlighet med idrottsrörelsens idéprogram Idrotten vill. För att fler ska vilja vara med behöver idrottsrörelsen också utveckla nya tränings- och tävlingsformer som efterfrågas och tillgången till anläggningar behöver öka. Detta sammantaget ger goda förutsättningar för att fler kommer att idrotta i föreningar i framtiden på såväl, barnungdoms- motionsnivå och detta leder också till en elitidrott i världsklass.

8 8 Strategiska områden med övergripande mål 2025 Med ambitionen att vara en rörelse för livslång idrott, behöver det traditionella synsättet där idrottsrörelsen kan illustreras som en pyramid med en bred bas som utgör barn- och ungdomsidrotten och en spetsig topp i form av elitidrotten, förändras. Det finns numera en vilja att beskriva idrottsrörelsen som en rektangel där såväl barn, unga, vuxna och äldre ska ha möjlighet att idrotta i en förening under hela livet på sina egna villkor oavsett ålder och ambitionsnivå. Idén med den sammanhållna idrotten finns kvar med koppling mellan bredd och elit men kompletteras med synen att idrottsrörelsen ska utveckla verksamhet för människor under hela livet. Pyramiden i bilden nedan finns enligt detta synsätt inuti rektangeln och ambitionen är att flytta den streckade linjen i rektangeln i den stora pilens riktning så att fler som ägnar sig åt bredd och motionsidrott gör det inom idrottsrörelsen. Förflyttning Traditionellt synsätt Pyramid bredd för att få elit Framtida synsätt Rektangel bredd och elit Breddidrott (med tävlingsinslag) Motionsidrott Äldre Elitidrott Vuxna Elitförberedande idrott Unga Ungdomsidrott Barn Barnidrott Innanför idrottsrörelsen Figur 2. Bilden beskriver en förflyttning från att traditionellt likna idrottsrörelsen vid en pyramid med en bred bas av barn- och ungdomar och en spetsig topp som utgör elitidrotten, till att se idrottsrörelsen som formen av en rektangel där såväl barn, unga, vuxna och äldre ska ha möjlighet att idrotta i en förening under hela livet. Pyramiden finns enligt det nya synsättet inuti rektangeln och ambitionen är att flytta den streckade linjen i rektangeln i de svarta pilarnas riktning så fler idrottar inom idrottsrörelsen.

9 Strategiska områden med övergripande mål IDROTTSRÖRELSEN SKA UNDER HA: utvecklat nya tränings- och tävlingsformer med ökad flexibilitet för olika åldrar i alla SF förbättrat förutsättningar och vidareutvecklat metoder för att engagera nya grupper i alla SF intensifierat arbetet för att nå de beslutade jämställdhetsmålen till RF OCH SISU IDROTTSUTBILDARNAS LÅNG- SIKTIGA MÅL RF och SISU genomför dialoger med samtliga SF och identifierar utifrån deras behov insatser för att stödja utvecklingen mot idrott hela livet. Dialoger genomförs också med alla landsting/regioner och samtliga 290 kommuner avseende förutsättningar för föreningslivet inkluderat tillgången till anläggningar och idrottsmiljöer. Arbetet ska resultera i att: 39 % (+2%) av Sveriges befolkning ska vara aktiv i idrott i en idrottsförening minst har medverkat i prova-på verksamhet Minst ledare och tränare har genomfört utbildningar i ökad mångfald och jämställdhet.

10 10 Strategiska områden med övergripande mål 2025 Strategiskt område: Livslångt idrottande Övergripande mål : Svensk idrott ska nå fler idrottsliga framgångar internationellt Elitidrotten är en liten men viktig och engagerande del av Svensk idrott. Med utgångs punkt i en sammanhållen idrott binds elitidrotten ihop med såväl barn- som ungdoms- och breddinriktad idrott. Ingen föds till elitidrottare utan utvecklingen och vägen dit startar redan från de tidiga kontakterna med föreningsverksamheten där en inspirerande och engagerande miljö skapad av kompetenta ledare och tränare lägger den grund som så småningom kan resultera i internationella topprestationer. Att stärka Svensk idrotts internationella konkurrenskraft är en investering i all idrott. Det skapar förebilder och inspirerar till fortsatt idrottande, under hela livet. IDROTTSRÖRELSEN SKA UNDER HA: stärkt sin internationella konkurrenskraft stärkt sin internationella representation stärkt Sveriges goda renommé som evenemangsarrangör. RF OCH SISU IDROTTSUTBILDARNAS LÅNG- SIKTIGA MÅL RF och SISU samverkar i det samlade elitidrottsstödet med Sveriges Olympiska Kommitté och Sveriges Paralympiska kommitté. Organisationerna har olika roller där effekten av det samlade stödet ska påverka den internationella konkurrenskraften. Via Centrum för Idrottsevenemang ger RF och SISU stöd i arbetet med att ansöka om och arrangera internationella idrottsevenemang i Sverige. Ett statsfinansierat elitidrottsstöd på minst 100 MSEK årligen ska återskapas. Samtliga SF med internationell verksamhet ska ha upprättat en strategi för att få fler internationel la evenemang.

11 Strategiska områden med övergripande mål Strategiskt område: Idrottens värdegrund är vår styrka Övergripande mål: Alla lever och leder enligt Svensk idrotts värdegrund. Glädje, gemenskap, demokrati, delaktighet, allas rätt att vara med och rent spel genomsyrar Svensk idrott. Värdegrunden ska vara integrerad i den dagliga verksamheten samt i ledarutbildning och föreningsutveckling så att det värderingsbaserade ledarskapet blir en självklarhet. Det gör att idrottsrörelsen får en bättre verksamhet och att Svensk idrotts varumärke stärks. Idrottsrörelsen ska utveckla metoder och förhållningssätt hur vi agerar när någon inte bedriver verksamhet i enlighet med värdegrunden. IDROTTSRÖRELSEN SKA UNDER HA: arbetat aktivt i alla SF med att integrera idrottens värdegrund utvecklat metoder och förhållningssätt för att agera när idrottens värdegrund inte följs. RF OCH SISU IDROTTSUTBILDARNAS LÅNGSIK- TIGA MÅL RF och SISU genomför utvecklingsdialoger med SF där anvisningarna för barn- och ungdomsidrott tillsammans med idrottens värdegrund utgör en viktig del. Här följs det återkommande upp hur SF lever och leder med värdegrunden som utgångspunkt. Andelen föreningar som genomfört ett värdegrundsarbete ska öka med minst 10 % årligen.

12 12 Strategiska områden med övergripande mål 2025 Strategiskt område: Idrott i förening Övergripande mål: Svensk idrott ska vidareutvecklas, samverka med andra aktörer och ge goda möjligheter att idrotta i förening. Svensk idrott behöver utveckla möjligheten att engagera sig inom föreningsidrotten i flexiblare former. Förutsättningarna för att engagera sig i en förening som ledare behöver kartläggas och förenklas utifrån dagens krav och villkor. Förenings kunskapen behöver stärkas och en fortsatt diskussion om medlemskapet, idrottsrörelsens särart och samverkan med andra aktörer behöver föras. IDROTTSRÖRELSEN SKA UNDER HA: vidareutvecklat möjligheten i alla SF att engagera sig inom föreningsidrotten i nya former RF OCH SISU IDROTTSUTBILDARNAS LÅNG- SIKTIGA MÅL RF och SISU stödjer föreningar som vill utveckla sin verksamhet och organisation. Föreningarnas förutsättningar ska kartläggas och analyseras och det ska ges förslag på åt gärder som kan förenkla för föreningen och de ideella ledarna. Medlemsdemokrati ska stärkas genom att minst deltagare årligen deltar i förenings utveckling och/eller utbildning i föreningskunskap.

13 Strategiska områden med övergripande mål Strategiskt område: Idrotten gör Sverige starkare Övergripande mål: Idrottsrörelsen är en ännu starkare samhällsaktör. Svensk idrott ska utvecklas inom de föregående strategiska områdena och effekten av ett lyckat förändringsarbete blir att idrottsrörelsen kommer att vara en ännu starkare samhällsaktör än vad den är idag. Det är viktigt att göra politiker och andra beslutsfattare medvetna om den samhällsnytta som idrottsrörelsen bidrar till genom att kommunicera idrottens ekonomiska och sociala roll i samhället samt vad föreningsidrotten betyder för hälsan hos befolkningen och som en mötesplats för integration. Idrottsrörelsen behöver utveckla metoder för att stärka den gemensamma opinions- och påverkanskraften för att få rimliga resurser och goda förutsättningar för verksamheten. IDROTTSRÖRELSEN SKA UNDER HA: stärkt den gemensamma påverkanskraften för att få rimliga resurser och goda förutsättningar för verksamheten. RF OCH SISU IDROTTSUTBILDARNAS LÅNG- SIKTIGA MÅL RF företräder idrottsrörelsen för att få goda förutsättningar och ett starkt statligt stöd. DF har samma uppgifter på regional/landsting som kommunal nivå. För att på ett trovärdigt sätt kunna argumentera kring idrottens samhällsnytta för fortsatt självständighet, ökade resurser och förbättrade förutsättningar är det avgörande att idrottsrörelsen bedriver verksamheten i enlighet med den gemensamma värdegrunden och i linje med de gemensamma målen. Statsanslagen till RF och SISU Idrottsutbildarna höjs med 330 MSEK för RF och 60 MSEK för SISU Idrottsutbildarna i budget 2017.

14 14 Strategiska områden med övergripande mål 2025 Fortsatt arbete med Idrottsrörelsens strategiarbete mot mål 2025 En strategisk plan för att arbeta mot de övergripande målen 2025, ska tas fram till RFstämman Denna plan kommer bland annat innehålla förslag på förändrade arbetssätt och stödsystem. En analys av det nuvarande bidragssystemets effekter kommer också att göras. IDROTTSRÖRELSEN SKA UNDER HA: fortsatt vidareutvecklat sin verksamhet mot idrottsrörelsens övergripande mål RF OCH SISU IDROTTSUTBILDARNAS RESULTAT- OCH UTVECKLINGSMÅL En övergripande strategisk plan för att arbeta mot de övergripande målen 2025 ska ha utarbetats.

15 15

16 16 Ekonomiska planer RF:s ekonomiska plan RF har i budgetunderlaget för 2016 årligen äskat om en uppräkning av det statliga stödet med 330 MSEK. Detta för att: Det lokala aktivitetsstödet till idrottsföreningarna återställs och sedan succesivt höjs, för att kunna upprätthålla och utveckla verksamheten. Stödet till specialidrottsförbunden höjs för att kunna utveckla verksamheten. Utveckla verksamheten i föreningar och förbund för att göra idrotten än mer öppen och attraktiv för människor under hela livet och på så sätt stärka hälsan hos befolkningen. Möjliggöra för fler barn- och unga från socioekonomiskt utsatta familjer samt andra underrepresenterade grupper att kunna vara med inom föreningsidrotten. Ytterligare stärka arbetet med mångfald i föreningar och därmed bidra till integrationen i samhället. Stärka arbetet för att alla ska leva och leda enligt idrottsrörelsens värdegrund och att barn- och ungdomsidrotten bedrivs utifrån ett barnrättsperspektiv. Utveckla satsningen på Idrottens föreningslära för att öka demokrati- och föreningskunskapen inom Svensk idrott. Fortsätta den samlade elitsatsningen för att stärka Svensk idrotts internationella konkurrenskraft. Öka antalet dopingprov samt stärka det förebyggande antidopingarbetet. Stärka stödet till idrottsforskningen.

17 Ekonomiska planer EKONOMISK PLAN * RIKSIDROTTSFÖRBUNDET Intäkter Utfall 14 Budget 15 Plan Statsmedel Övriga intäkter (räntor) Utnyttjade reserverade medel 11 Summa intäkter Kostnader Antidoping Forskning, CIF Riksidrottsgymnasier (RIG) Idrottslyftet Verksamhet av gemensam natur LOK-stöd SF-stöd DF-stöd Elitstöd SOK OS SHIF/SPK Paralympics 10, Bosön Övriga verksamhetskostnader Summa kostnader Resultat att hanteras av RS -0,9 0 0 * Decimaler förekommer i de fall det är nödvändigt för att kunna korsreferera mot årsredovisningen. I övrigt avrundas beloppen utan decimal Belopp i MSEK Kostnader/Resursfördelning % 1% 2% 17% 35% 29% 14% Idrottslyftet Verksamhet av gemensam natur LOK-stöd SF-stöd Antidoping Forskning, CIF Riksidrottsgymnasier (RIG)

18 18 Ekonomiska planer SISU Idrottsutbildarnas ekonomiska plan SISU Idrottsutbildarna har i budgetunderlaget för äskat om en uppräkning av det statliga stödet med 41 MSEK, utöver pris och löneomräkning. Dessutom äskat om ett årligt ökat folkbildningsanslag med 15 MSEK. Detta för: att SISU Idrottsutbildarna ska ha lika stort stöd per studietimme som genomsnittet av andra studieförbund. En särskild satsning på ökad mångfald. EKONOMISK PLAN * SISU IDROTTSUTBILDARNA Intäkter Utfall 14 Budget 15 Plan Statsmedel Bosön Idrottsfolkhögskola Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader Stöd till distrikt och föreningar Utbildningsmodulen Stöd till SF/MO Bosön Idrottsfolkhögskola Riksidrottsmuséet 2 3,7 4,3 Övriga verksamhetskostnader Summa kostnader Resultat att hanteras av RS * Decimaler förekommer i de fall det är nödvändigt för att kunna korsreferera mot årsredovisningen. I övrigt avrundas beloppen utan decimal Belopp i MSEK

19 Ekonomiska planer Kostnader/Resursfördelning % 5% 9% Stöd till distrikt och föreningar Utbildningsmodulen 11% Stöd till SF/MO 4% 68% Bosön Idrottsfolkhögskola Riksidrottsmuseet Övriga verksamhetskostnader

20 Idrottens hus, Stockholm Tel: Fax E-post: Hemsida: Riksidrottsförbundet/SISU Idrottsutbildarna Foto: Bildbyrån Grafisk form: Mu ab September 2015