Ekonomi och Marknad december 2014. -Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad december 014 -Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Nötkött Får och lamm Med bakgrund av de ryska handelssanktionerna som infördes på griskött i början av 014, förväntas ingen exporttillväxt från EU under 015 utan uppskattas till cirka miljoner ton. Sveriges import av griskött minskade med hela 6,6 procent under de nio inledande månaderna av 014 trots att avräkningspriserna var betydligt högre i Sverige jämfört med och. Den svenska grisslakten uppgick till 1,9 miljoner slaktade djur under de nio inledande månaderna av 014 vilket är i paritet med föregående år. Trots prognoser om minskande produktionsnivåer under 015 spås världshandeln av nötkött öka med närmare procent till 9,9 miljoner ton. Exporten kommer att fortsätta domineras av Brasilien och Indien. En minskad slakt av kvigor som en del i uppbyggnaden av EU-ländernas mjölkbesättningar är delvis en förklaring till att nötköttsproduktionen stadigt minskat inom EU. Under 014 har dock effekterna av uppbyggnadsfasen börjat synas i takt med att mjölkkoantalet ökar i flera länder. EU-kommissionens prognos är att nötköttsproduktionen kommer att öka med 1,5 procent under 014 och under 015 spås ytterligare en ökning om,6 procent. Under perioden 01-014 ökade världshandeln med får- och lammkött med närmare 16 procent enligt FAO. Ungefär 85 procent av handelsvolymerna kommer från Australien och Nya Zeeland. En ökad konsumtion av får- och lammkött, särskilt i Asien och Afrika, driver världshandeln. Kinas import har fördubblats de senaste två åren vilket innebär att Kina köper i stort sett vart tredje kilo får- och lammkött som handlas i världen. I jämförelse med januari-september 013 närmast fördubblades Sveriges export av får- och lammkött, dock från relativt blygsamma nivåer. Exportökningen förklaras av en framgångrik handel med Finland (+151%) och Norge (+39%). Det har funnits förhållandevis god tillgång på slaktdjur under hela 014,,7 procent högre slakt av nötkreatur under perioden januari-september jämfört med samma period 013, och det finns ännu inga tecken på att det är en utslaktning av kor som sker. Samtidigt är prisnivån historiskt hög i förhållande till slaktvolymen vilket indikerar en förstärkning av efter-frågan på nötkött. Något sjunkande priser på färdigfoder under hösten kombinerat med ett slaktpris som ligger över föregående års nivå har inneburit en marginalförstärkning inom den svenska lammproduktionen. LRF 014 - EKONOMI OCH MARKNAD DECEMBER 014

Gris - prognos 015 10 858 5.1% 8 874 5.0% usa 005 1.5% mexiko kanada 1 860 1.6% 1 180 0.0% 381.6% 408-5.1% 840 3.1% 795 1.3% 0 175-0.4% 365-0.% 80 6.4% eu 00.3% 375-18.5% 3 194.7% ryssland 57 350 1.5% kina 58 50.% 1 000 3.5% 360.9% 485 10.% sydkorea hong kong 1 640 0.6% japan 1 75-3.4% 55-0.% 3 494 4.5% 700 19.7% Brasilien Produktion Konsumtion Export Import 1 000 ton cwe 1 000-tal 0.0% % 1 år Globalt Världsproduktionen av griskött förväntas nå närmare 0,6 miljoner ton under 014. Tillväxttakten på en global nivå ligger på i genomsnitt 1,8 procent per år. USDAs prognos för 015 ligger i stort sett i linje med tidigare utveckling och innebär en sammantagen världsproduktion på 1, miljoner ton. Utvecklingen stöds framförallt av en positiv produktionsutveckling i Kina, USA, Brasilien och Ryssland. Världens produktion av griskött är alltjämt koncentrerad till Kina, USA och EU som tillsammans står för mer än 80 procent av världsprodutionen. Exporten av griskött domineras av USA, EU och Kanada. Prognosen för 015 talar för att världshandeln med griskött ökar med 3,7 procent i förhållande till 014. Kina framstår allt tydligare som den drivande kraften i världshandeln och inför 015 spås importen öka med närmare 30 procent och landa på 1 miljon ton vilket innebär att en sjundedel av världshandeln av griskött går till Kina. Under de senaste åren har den kinesiska produktionstillväxten inte varit tillräcklig för att matcha konsumtionen av griskött. Trots relativt höga priser på kinesiskt griskött under det senaste halvåret har landets grisproducenter inte lyckats nå lönsamhet eftersom foderpriserna samtidigt stigit till de högsta sedan 006. En konsekvens av detta är en ökad utslakting av suggbesättningar vilket kommer att hämma produktionstillväxten under 015 och öka efterfrågan på importerat griskött. Figur 1. Fördelning av världsproduktionen av griskött. Kina EU USA Brasilien Ryssland Vietnam Kanada 51.3% 0.0% 9.7% 3.1%.5%.% 1.7% 9.5% Den amerikanska produktionen väntas uppgå till 10,3 miljoner ton under 014 vilket är en minskning med 1,9 procent i förhållande till 013 och en kraftig nedjustering (-4, %) från tidigare prognos från USDA. Bakgrunden till nedjusteringen är utbredningen av PED-viruset. Effekterna av viruset framkommer tydligt vid en analys av antalet levande grisar per kull, som under perioden december-februari sjönk från 10,08 till 9,53 jämfört med samma period föregående år. Sedan mars 014 har det skett en återhämtning och antalet levande grisar per kull är nu åter på den nivå som rådde innan PED-utbrottet. Prognosen inför 015 ger en årlig produktion på 10,9 miljoner ton, en uppgång med närmare 5 procent jämfört med 014. En stark återhämtning från PED-utbrotten, ökat antal suggor i produktion (+1 procent) samt ökade slaktvikter tack vare lägre foderpriser är stödjande faktorer i prognosen. USA behåller positionen som världens största exportör av griskött och USDA spår en ökning av exportvolymerna med motsvarande,6 procent under 015. Uppskattningsvis kommer,4 miljoner ton griskött exporteras, huvudmarknaderna är Asien och Mexiko. Figur. Utvecklingen för antalet levande grisar per kull i USA. 10.4 10. 10 9.8 9.6 9.4 9. 9 mars-maj juni-aug sept-nov Levande per kull dec-feb mars-maj juni-aug sept-nov 10.16 dec-feb 9.53 mars-maj 01 013 014 10.16 juni-aug 3 LRF 014 - EKONOMI OCH MARKNAD DECEMBER 014 4 LRF 014 - EKONOMI OCH MARKNAD DECEMBER 014

Russian Institute for Agricultural Market Studies (IKAR) presenterade en rysk produktionsprognos med målsättning att producera fem miljoner ton griskött år 00. Den ryska produktionen ökade med närmare 17 procent under de inledande nio månaderna under 014 och förväntas landa på närmare 3 miljoner ton. Rådande importstopp fungerar som en accelerator i Rysslands strävan att bli självförsörjande på kött. Den ryska regeringen stimulerar tillväxten i branschen med fodersubventioner, regionala stödprogram samt ränte- och kreditsubventioner. Flera av de större aktörerna i köttkedjan har aviserat investeringar på 193 miljarder rubel de kommande åren. Produktivitetsförbättringar inom produktionen är en annan bidragande orsak till den starka tillväxttakten. 01 växte 49 procent av grisarna upp på moderna, högteknologiska anläggningar och tio procent av grisarna kom från omoderna små gårdar. År 014 är närmare 60 procent av produktionen högteknologisk och endast 3 procent kommer från omoderna uppfödningsanläggningar. Figur 3. Rysslands import av griskött i relation till konsumtionen. 35% 30% 5% 0% 15% 10% 5% 0% 3% 010 3% 0 33% 01 7% 013 Import i relation till konsumtion 15% 1% 014 015 prognos Marknadsbalansen inom EU Med bakgrund av de ryska handelssanktionerna som infördes på griskött i början av 014, förväntas en dämpning av produktionstillväxten under 014, enligt en uppdaterad prognos från EUkommissionen. Närmare en tredjedel av EUs grisköttsexport är riktad till Ryssland. 80 procent av grisköttsexporten till Ryssland tillgodoses av,, Spanien, Frankrike, Nederländerna och Polen. Konsekvenserna av Rysslands handelsrestriktioner har under inledningen av året mildrats genom ökad avsättning av europeiskt griskött på den asiatiska marknaden, huvudsakligen Filippinerna, Sydkorea och Japan. Utbrottet av PED-viruset i amerikanska grisbesättningar har förbättrat EUs manöver- utrymme på exportmarknaden vilket mildrat effekterna av de ryska handelsrestriktionerna något. Återgången till mer normala amerikanska produktionsnivåer syns tydligt under senare delen av 014 och kommer att sätta press på det europeiska grisköttet och accentuerar ytterligare behovet av att stärka positionerna på den asiatiska exportmarknaden under 015. Eventuellt kan nya oväntade marknader öppna sig för EUs grisköttsexport under 015. I takt med att Brasilien allt tydligare positionerar sig som Rysslands viktigaste leverantör av griskött i frånvarande konkurrens från EU, minskar landets handelsbalans och möjligheter kan eventuellt uppstå att exportera griskött från EU till Brasilien. 10.0% 5.0% 0.0% -5.0% -10.0% -15.0% -0.0% EU 8 Belgien Tjeckien Irland Grekland Spanien Frankrike Italien Ungern Nederländerna Österrike Polen Portugal Rumänien Finland Sverige Storbritannien Figur 5. Förändring i antalet suggor i produktion per land under perioden 01 013 samt perioden 013-014 1. % 14/13 prel % 13/1 Källa: Eurostat 1 Avser preliminära siffror för vissa utvalda länder. Figur 4. Marknadsbalansen för griskött inom EU-8 (1 000 ton cwe). EU 8 % förändring 010 0 01 013 prel. 014 prognos 015 prognos 14/13 prognos 15/14 prognos Nettoproduktion 686 993 518 361 38 409-0,6% 0,8% Import 9 18 19 16 17 17 6,3% 0,0% Export 1 815 151 154 07 037 037-7,7% 0,0% Konsumtion Konsumtion per capita* (kg) 0 900 3 0 860 3 0 384 31 0 170 31 0 18 31 0 389 31 0,% 0,0% 0,8% 0,6% Självförsörjningsgrad 109 1 1 1 0 0-0,7% -0,1% Slaktutveckling och handelsflöden i Sverige Antalet slaktade grisar i Sverige var i stort sett oförändrad under Utvecklingen är särskilt intressant med anledning av att skillnaden i producentpris för griskött mellan länderna. Det svenska perioden januari-september jämfört med samma period 013. Sveriges import av griskött minskade med hela 6,6 procent avräkningspriset för slaktgrisar ligger på en betydligt högre nivå under de nio inledande månaderna av 014. Framförallt minskar än för både och vilket hypotetiskt borde leda importen från (-8 %) och (-%). till ett högre importtryck och därmed pressade priser. Källa: EU-kommissionen Ett utdrag ur Eurostats preliminära sammanställning över antalet suggor i produktion i maj-juni visar att antalet suggor fortsätter att minska inom EU. Minskningen av antalet suggor i så många EU-länder är till stor del en konsekvens av implementeringen av Grisdirektivet från och med 1 januari 013. Noterbart är att betydande grisproducerande länder som exempelvis, Spanien och Polen har utökat suggbesättningarna under 014 vilket stödjer prognosen om en viss återhämtning av EUs grisproduktion under 015. Implementeringen av lösgående dräktiga suggor inom ramen för Grisdirektivet leder inte till lägre produktionsnivåer inom EU, utan snarare till att de producenter som inte är tillräckligt produktiva väljer att lägga ner och de som är kvar utökar. 18 17 16 15 14 13 1 10 Vecka 47 49 51 1 3 5 7 9 13 15 17 19 1 3 5 7 9 31 33 35 37 39 41 43 45 47 013 014 Figur 6. Avräkningspriser för slaktgrisar i kronor per kilo. Sverige Källa: SCB * Priserna avser slaktpris inkl. intransportkostnad till slakteri. Genomsnittlig intransportkostnad för Sverige beräknas till 0,48 kr / kg. Medelpriset är vägt och baseras på de uppgifter som de största slakterierna rapporterar in till EU, från Sverige via Jordbruksverket. 5 LRF 014 - EKONOMI OCH MARKNAD DECEMBER 014 6 LRF 014 - EKONOMI OCH MARKNAD DECEMBER 014

Debatten om djurvälfärdsfrågor och antibiotikaanvändning under 014 kan ha bidragit till att stärka statusen för svenskt griskött och därmed betalningsviljan. Jordbruksverket bekräftar bland annat i en rapport från oktober 014 om svenska konsumenters matvanor att betalningsviljan för svenska råvaror stärkts kraftigt under perioden 0-014. Den svenska exporten visar en kraftig tillväxt under samma period. Bland annat exporten till Polen (+1 %) och Italien (+533%) har en positiv utveckling. Figur 7. Slaktutveckling och handelsflöden av griskött i Sverige. Sverige jan - sept 014 % 014/013 Antal slaktade grisar (1 000-tal) 1 98-0, Export (ton) 133 18,5 8 568 4 Polen 5 566 1 Nya Zeeland 3 47-1 603-19 Italien 1 54 533 Import (ton) 10 389-6,6 41 5-8 33 80-1 88 13 Nederländerna 5 159-3 Finland 3 506-18 Lönsamhetsindikator Priserna för både smågrisar och slaktsvin förstärktes från mitten av mars fram till och med juli då priserna föll tillbaka med närmare 5 respektive 9 procent. Även foderpriserna sjönk med i storleksordning 9 procent under mitten av sommaren, vilket sammantaget inneburit oförändrade marginaler inom grisproduktionen. Under hösten har spannmålspriserna på bland annat MATIF- och Chicagobörsen stigit med stöd av negativa rapporter om höstgrödornas utveckling bland annat i Ryssland och USA. Flera analytiker hävdar dock att prisuppgången inte är motiverad med bakgrund av de höga lagernivåerna som råder på bland annat vete. När det gäller proteingrödorna, i synnerhet sojabönor, är marknaden fallande. Sjunkande råoljepriser påverkar även de vegetabiliska oljorna från främst soja i en nedåtgående riktning. Det rapporteras från Brasilien att ovanligt lite av den kommande sojaskörden har sålts på termin eller kontrakterats på annat sätt. Det mesta av säljtrycket från Brasilien finns alltså kvar vilket fortsättningsvis kommer att ha en dämpande effekt på prisbilden. Sammantaget innebär informationen att någon uppjustering av foderpriserna inte är att vänta i ett kortsiktigt perspektiv. Figur 8. Den svenska slaktgrisnoteringen i relation till priset på färdigfoder1 och priset på smågrisar. 0 18 16 Källa: Jordbruksverket och SCB. 14 1 Smågris/slaktvikt 10 Foder x,8 8 Slaktgris 6 4 0 010 7 LRF 014 - EKONOMI OCH MARKNAD DECEMBER 014 0 01 013 014 Källa: Egen bearbetning. 1 Multplicerat med en faktor:,8 kg foder/kg levande tillväxt. Priset på smågrisar är dividerat med en slaktvikt om 91,4 kg. 8 LRF 014 - EKONOMI OCH MARKNAD DECEMBER 014

Nöt - prognos 015 10 868 -.3% 10 944 -.4% usa 355 -.7% kanada 1 145 -.9% 1 5 0.6% 10 15 3.0% 8 055 1.3% 35 10.1% 7 475 0.0% 7 585 0.1% eu 355-1.4% 45-3.9% 15 0.5% ryssland 300.% 4 50 3.7% 1 950 5.4% 85 0.0% 6 400-1.9% indien 515 1.0% 6 893-1.% kina hong kong 750 15.4% sydkorea 405-1.% japan 740-1.3% 650 0.8% 850 1.1% 00 5.3% uruguay argentina Brasilien 435 13.0% Produktion Konsumtion Export Import 1 000 ton cwe 1 000-tal 0.0% % 1 år 340-6.8% 1 590-10.4% australien nya zeeland 575 0.9% Globalt Världsproduktionen av nötkött förväntas minska med 1,5 procent under 014. Enligt USDAs prognos kommer den uppgå till 58,7 miljoner ton. USA fortsätter en flerårig trend med fallande produktionsvolymer, en naturlig konsekvens av tidigare höga utslaktning av kvigor som lett till en långsam besättningsåterbyggnad. Australien spås en kraftig produktionsminskning om 7 procent under 015, och 10 procent lägre exportvolymer, vilket är en följd av rekordhöga utslaktningstal under de senaste två åren med anledning av omfattande torka. I stor utsträckning kompenseras produktionsbortfallet på global nivå av en fortsatt mycket stark produktionstillväxt i Brasilien och Indien. Trots prognoser om minskande produktionsnivåer under 015 spås världshandeln av nötkött öka med närmare procent till 9,9 miljoner ton. Exporten kommer att fortsätta domineras av Brasilien och Indien som båda har haft en häpnadsväckande exporttillväxt under de senaste fem åren, 43 respektive procent! Asien, och då främst Kina och Hong Kong, är drivande krafter bakom den ökande handeln med nötkött. Under 015 spås importen öka med 1 respektive 15 procent i de båda länderna. Figur 9. Fördelning av världsproduktionen av nötkött. USA Brasilien EU Kina Indien Argentina Australien 18.5% 17.4% 1.7% 10.9% 7.% 4.9% 4.0% 4.4% Marknadsbalansen inom EU Avskaffandet av mjölkkvoterna 015 har inneburit en uppbyggnad av mjölkkobesättningarna inom EU vilket bekräftas av en minskad slakt av kvigor i förhållande till totala antalet kvigor under de senaste fem åren. Närmare två tredjedelar av nötköttet som produceras inom EU är kopplat till mjölkproduktionen. En minskad slakt av kvigor som en del i uppbyggnaden av EU-ländernas mjölkbesättningar är delvis en förklaring till att nötköttsproduktionen stadigt minskat inom EU. Under 014 har dock effekterna av uppbyggnadsfasen börjat synas i takt med att mjölkkoantalet ökar i flera länder. EU-kommissionens prognos är att nötköttsproduktionen kommer 36% 35% 34% 33% 3% 31% 30% 9% 8% 7% 6% att öka med 1,5 procent under 014 och under 015 spås ytterligare en ökning om,6 procent. Den svaga prisutvecklingen inom mejeribranschen kan eventuellt leda till en förhöjd utslaktning av nötkreatur vilket ytterligare kommer att öka nötköttsproduktionen under 015. Figur 10. Antal slaktade kvigor i förhållande till totala antalet kvigor mellan 009-013 inom EU8. 009 010 0 01 013 Antal slaktade kvigor (EU8) Källa: Eurostat Nötköttsimporten till EU spås minska med 1,6 procent under 014 och prognosen för 015 ger en ytterligare minskning med 9 LRF 014 - EKONOMI OCH MARKNAD DECEMBER 014 10 LRF 014 - EKONOMI OCH MARKNAD DECEMBER 014

0, procent. Huvudsakligen är det en konsekvens av minskade importvolymer från Argentina och Uruguay som med anledning av förstärkta inhemska handelsrestriktioner begränsar den tillgängliga exportvolymen. Brasilien, som är den dominerande nötköttsexportören till EU, är dessutom en av få större aktörer som inte drabbats av Rysslands handelsrestriktioner. Prognosen är att Brasilien kommer att utöka samarbetet med Ryssland på bekostnad av en minskad export till EU. Produktionstillväxten under 014 exporterades i sin helhet främst till Ryssland, under det inledande halvåret innan sanktionerna trädde i kraft den 7 augusti, samt till Bosnien Hercegovina och Schweiz. Under 015 förväntas EUs export av nötkött vara i stort sett oförändrad. Figur. Marknadsbalansen för nötkött inom EU-8 (1 000 ton cwe). EU 8 % förändring 010 0 01 013 prel. 014 prognos 015 prognos 14/13 15/14 Nettoproduktion 8 3 8 05 7 708 7 389 7 501 7 693 1,5%,6% Import 31 86 75 304 99 98-1,6% -0,3% Export 53 37 10 161 175 176 8,7% 0,6% Konsumtion 8 181 8 0 7 773 7 53 7 65 7 814 1,%,5% Konsumtion per capita* (kg) 10 1,0% 1,9% Självförsörjningsgrad 100 10 101 100 100 100 0,5% 0,1% Källa: EU-kommissionen Slaktutveckling och handelsflöden i Sverige Antalet slaktade nötkreatur ökade med,7 procent under perioden januari-september jämfört med samma period 013. En relativt kraftig ökning av antalet slaktade kvigor (+5,%) kan indikera en förhöjd utslaktning i mjölkbesättningarna med bakgrund av rådande marknadssituation och svaga lönsamhet. Den svenska exporten av nötkött ökade under januari-september med 1,3 procent i jämförelse med samma period föregående år. Exporttillväxten är särskilt stark i och Belgien. Den totala importen av nötkött minskade med 3,3 procent under januari-september. Irland ökade dock sin export till Sverige med 7 procent och fortsätter att vinna marknadsandelar i Sverige på bekostnad av framförallt. I dagsläget har Irland 6 procent av exportmarknaden på nötkött i Sverige. Figur 1. Slaktutveckling och handelsflöden av nötkött i Sverige. Sverige jan - sept 014 % 014/013 Antal slaktade nötkreatur (1 000 tal) 315,9,7 Kalv 18,7-6,8 Tjur 134 3,4 Stut 4,7 10,5 Ko 94,4 0,8 Kviga 44,3 5, Export (ton) 10 673 1,3 4 610 34 Finland 517 3 1 654-13 863-4 Belgien 614 0 Import (ton) 101 10-3, Irland 6 0 7 07-5 Nederländerna 18 481-10 Polen 10 74-4 10 447-3 7 856-15 Lönsamhetsindikator Priset på färdigfoder har fortsatt att sjunka sedan i somras och har sedan dess legat stabilt på samma nivå. I jämförelse med vecka 48 föregående år är priset på färdigfoder ca 30 öre lägre per kilo. Det innebär en lägre foderkostnad motsvarande 1,4 kronor per kilo slaktad vikt. När det gäller priset för inköp av kalvar har prisnivån varit relativt konstant vid en ettårsjämförelse. Avräkningspriset omräknat för en mjölkrastjur i svenska kronor låg enligt SCB prisstatistik på 31,46 kronor per kilo vecka 48. Vid motsvarande vecka i fjol låg priset på 9,3 kronor per kilo. Nötkött minus foder och kalv har gått från,6 kronor per kilo slaktad vikt 013 till 6,1 kronor per kilo slaktad vikt 014. Marginalen ska räcka till att täcka övriga uppfödningskostnader så som arbete, byggnader, kapital med mera. Det har funnits förhållandevis god tillgång på slaktdjur under hela 014,,7 procent högre slakt av nötkreatur under perioden januari-september jämfört med samma period 013, och det finns ännu inga tecken på att det är en utslaktning av kor som sker. Samtidigt är prisnivån historiskt hög i förhållande till slaktvolym vilket indikerar en förstärkning av efterfrågan på nötkött. Källa: Jordbruksverket och Eurostat. Figur 13. Avräkningspris, kalv- och foderkostnad per kg slaktad vikt. 40.00 35.00 30.00 5.00 Foder 15.00 10.00 Nötkött 5.00 0 01 013 014 47 38 0 9 45 7 36 9 18 5 43 5 34 7 16 41 50 3 3 5 14 39 010 48 30 Vecka 0.00 LRF 014 - EKONOMI OCH MARKNAD DECEMBER 014 Kalv 0.00 Avser 16 månaders mjölkrastjur, 300 kg slaktad vikt. Uppgifterna bygger på SCBs statistik för en R3 ungtjur men är justerade för klassning, från R till O-, och transportkostnad till slakteriet på drygt en krona är borträknad. Källa: Bearbetning av Taurus 1 LRF 014 - EKONOMI OCH MARKNAD DECEMBER 014

Lamm - 014 Källa: FAO 315 0.3% 31 19.% 338.1% 9 0.0% SYDAMERIKA 989 1.0% 1 100-1.0% eu afrika 3 0 1.8% 34 9.7% 145 -.6% 3 00.0% 35 6.1% 33 6.9% 4 77 0.6% 4 087 1.4% 41 10.8% 31-9.4% 4 08 0.6% 4 343 1.1% kina ASIEN EXKL. KINA 5 5.0% 30 7.4% 430-0.9% 146-13.6% 1 0.0% 575-4.5% australien 3 0.0% 371-7.0% Produktion Konsumtion Export Import 1 000 ton cwe 1 000-tal 0.0% % 1 år 38 -.4% 405-9.0% nya zeeland Globalt Får- och lammköttsproduktionen domineras av de asiatiska och afrikanska länderna som tillsammans utgör närmare 80 procent av världsproduktionen. Huvuddelen av produktionen konsumeras dock inom länderna varför strukturen vad gäller handel av får- och lammkött ser helt annorlunda ut. Figur 14. Fördelning av världsproduktionen av får- och lammkött 014. Kina 8.8% Under perioden 01-014 ökade världshandeln med får-och lammkött med närmare 16 procent enligt FAO. Knappt 85 procent av handelsvolymerna kommer från Australien och Nya Zeeland. En ökad konsumtion av får- och lammkött särskilt i Asien och Afrika driver världshandeln. Importen till Kina har fördubblats de senaste två åren och innebär att Kina köper i stort sett vart tredje kilo får- och lammkött som handlas i världen. Figur 15. Fördelning av världens export av får- och lammkött 014. Enligt Beef and Lamb New Zealand förväntas exporten av lammkött minska med,6 procent under 015 till följd av återuppbyggnad av besättningarna. För exporten av fårkött är prognosen en Marknadsbalansen inom EU EUs produktion förväntas minska med 1,7 procent under 014 och prognosen inför 015 lämnas oförändrad på en produktion motsvarande 9 000 ton. Nya Zeelands värdemässigt viktigaste marknad för lamm är EU dit 39 procent av volymen men 49 procent av värdet exporterades minskning med 0, procent för samma tidsperiod. Motsvarande siffror för Australien är en minskning med 1,1 och 1,3 procent för lamm- respektive fårköttsexporten. under 014. Under året som gått har Nya Zeeland minskat exporten till EU med 5,9 procent men en starkare efterfrågan från i synnerhet Storbritannien innebär ökade möjligheter att vinna tillbaka marknadsandelar och förhöjd export till EU under 015. Källa: FAO Asien exkl. Kina 9.% Afrika 1.6% EU 7.1% Australien 4.1% Nya Zeeland Sydamerika.9%.4% 3.8% Källa: FAO Kina 0.5% Asien exkl. Kina 4.3% Afrika 3.6% EU 3.5% Australien 44.8% Nya Zeeland Sydamerika 38.7% 3.% 1.3% Figur 16. Marknadsbalansen för lamm inom EU-8 (1 000 ton cwe). EU 8 % förändring 010 0 01 013 prel. 014 prognos 015 prognos 14/13 15/14 Nettoproduktion 948 956 91 94 908 9-1,7% 0,3% Import 40 190 00 195 198 -,5% 1,5% Export 1 15 5 36 39 39 8,3% 0,0% Konsumtion Konsumtion per capita* (kg) 1 176 1 163 1 086 1 073 1 063 1 069-0,9% -5,3% 0,6% 0,0% Självförsörjningsgrad 8 84 87 88 89 89 1,3% -0,% Källa: EU-kommissionen 13 LRF 014 - EKONOMI OCH MARKNAD DECEMBER 014 14 LRF 014 - EKONOMI OCH MARKNAD DECEMBER 014

Nya Zeeland 16 % Belgien 868 6% 756-9% 40.00 30 30.00 0 0.00 10 10.00 0 0.00 010-1 Källa: Jordbruksverket och SCB. 40 014-46 -10% 014-4 165 50.00 014-35 Irland 50 014-33% 014-13 10,5% 977 013-3 8 89 60.00 013-43 Import (ton) Att slaktpriserna håller sig uppe en längre period över vår och sommar gör sannolikt att fler vårlammsproducenter går över till mindre kraftfoder i sin produktion och istället fokuserar på en mer gräsbaserad uppfödning med slakt under tidig sommar. 60 013-10 39% 013-1 46 01-51 -31% 01-9 16 01-40 151% Norge 01-7 04 01-18 93% Finland 0-48,1% 67 0-6 146,6 Export (ton) 0-37 Antal slaktade lamm (1 000-tal) 0-4 0,5% 0-15 % 014/013 0,7 010-45 jan - sept 014 Antal slaktade får (1 000-tal) Något sjunkande priser på färdigfoder under hösten kombinerat med ett slaktpris som ligger över föregående års nivå har gett stärkt marginal. Priskurvan för slaktpriser har över åren fått en bredare topp och perioden med lågt pris på hösten blir smalare. 010-3 Sverige Lönsamhetsindikator 010-34 Den svenska slakten av får var oförändrad medan slakten av lamm ökade marginellt i jämförelse med perioden januari-september 013. I jämförelse med januari-september 013 närmast fördubblades exporten av får- och lammkött, dock från relativt blygsamma nivåer. Exportökningen förklaras framförallt av en framgångsrik handel med Finland (+151%). Även importen ökar för samma period. Nya Zeeland ökade sin export kraftigt under perioden på bekostnad av Irland som fortsätter att tappa marknadsandelar i Sverige. Figur 17. Slaktutveckling och handelsflöden av får och lamm i Sverige. 010-1 Slaktutveckling och handelsflöden i Sverige Figur 18. Utvecklingen i slaktintäkter och foderkostnader i den svenska lammproduktionen. Kravfoder kr/kg Grovfoder kr/kg Slaktpris/kg Bearbetning av Magnus Jönsson. 15 LRF 014 - EKONOMI OCH MARKNAD DECEMBER 014 16 LRF 014 - EKONOMI OCH MARKNAD DECEMBER 014

Utgivare: LRF 014 Text: Christian Näslund LRF Kött Textbearbetning: Ingrid Whitelock Whitelock Projektmedia Grafisk form: Mikael Peterson och Fredrik Fransson Korea Grafiska Foto: Calle Bredberg, Patrick Degerman, Ulf Palm, Ester Sorri och Anders Wirström