1 (7) Mötesanteckningar Anteckningar från seminarium Vården för sköra och äldre 19 november 2014 Tid: Klockan 13.00-16.00 Plats: Ullevi lounge, Nya Ullevi, Skånegatan 10,. Närvarande: Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Evelina Andersson, nämndsekreterare Nina Hautanen, planeringsledare Harriet Pukari, kommunikatör Ingegerd Svensson, planeringsledare Ben Norman, nämndsekreterare Astrid Brauer, controller Anna Karlsson, planeringsledare Håkan Hilmér, hälso- och sjukvårdschef Hälso- och sjukvårdsnämnderna Evert Svenningsson (S), ordförande hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Jenny Svanergren (MP), vice ordförande hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Elise Norberg Pilhem (V), ordförande hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Jan-Åke Simonsson (S), ordförande hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Per Vorberg (M), andre vice ordförande hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Magnus Berntsson (KD), andre vice ordförande hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Per Tenggren (S), ordförande hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Frank Andersson (S), ordförande hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Johan Fält (M), andre vice ordförande hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Ingrid Bergman (MP), vice ordförande hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Birgit Lövkvist (V), vice ordförande hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Föredragande Linda Macke, Kommun och sjukvård samverkan i sområdet Micaela Kronberg Thor, Kommun och sjukvård samverkan i sområdet Agneta Bergqvist, Kommun och sjukvård samverkan i sområdet Maria Taranger, sektionschef Sahlgrenska Universitetssjukhuset Karin Fröjd, medicinsk rådgivare HSA Elisabet Löfdal, Palliativa sektionen, geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Christina Wikman Lundbom, verksamhetschef Kungälvs sjukhus Agneta Hamilton, verksamhetschef vårdcentralen Kusten, Närhälsan Åsa Lind, primärvårdsområdeschefer Jörgen Thorn, primärvårdsområdeschefer Marie Roth, sjuksköterska Postadress: Regionens Hus 405 44 Besöksadress: Lillhagsparken 5 Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: hsnk@vgregion.se
Anteckningar från gemensamt pensionärsråd och möte med handikapp- och patientorganisationer och HSN 4, 5, 7, 11 och 12, 2014-11-19 2 (7) Pensionärsorganisationer och handikapp- och patientorganisationer Ulla Adolfsson, Autism- och Aspergerföreningen René Ahlberg, Hjärt- och Lungsjukas Länsförening Hjördis Ahlm, Pensionärsråd HSN 12 Lotta Alkroth, omsorgskoordinator Mölndalsakuten Lars-Gunnar Andersson, DHR Margareta Andersson, Epilepsiföreningen Bohuslän Margaretha Andersson, Neuroförbundet i Mona Andersson, Pensionärsråd HSN 5 Monica Andreasson, Reumatikerföreningen i Partille Eva Bengtsson, Pensionärsråd HSN 12 Birgitta Carlson, Pensionärsråd HSN 11 Ann-Mari Ekberg, Astma- och Allergiföreningen i Ingela Ekholm, PRO Birgitta Eliasson, Lindome PRO LPR Inga-Lisa Elzer, Pensionärsråd HSN 12 Håkan Eneström Kent Enlund, Pensionärsråd HSN 4 Mona Eriksson, Reumatikerdistriket i Nils-Erik Eriksson, Pensionärsråd HSN 7 Zaidi Folias, Pensionärsråd HSN 11 Berit Fredholm, Pensionärsråd HSN 5 Hans Fredriksson, Pensionärsråd HSN 11 Birgitta Garnemark, Demensföreningen Viveca Gedda, Pensionärsråd HSN 5 Aina Granath Ulla Grangård, Pensionärsråd HSN 12 Vally Gustavsson, Astma- och Allergiföreningen i Inger Gävert, Pensionärsråd HSN 12 Marianne Hagman, Pensionärsråd HSN 12 Liljan Hallgren, Pensionärsråd HSN 7 Gunnar Hallsberg, Pensionärsråd HSN 7 Gunnel Hedling Hans Hellman, PRO samordnare Elisabeth Hermansson, Psoriasisförbundet Stor Ritva Huttonen, Psoriasisförbundet Stor Arvid Ingmyr, Pensionärsråd HSN 4 Gun-Britt Ivarsson, Pensionärsråd HSN 4 Asta Jansen, Pensionärsråd HSN 11 Johan Jareborg, Pensionärsråd HSN 5 Britt Johansson, Pensionärsråd HSN 11 Britt-Marie Johansson, Pensionärsråd HSN 11 Britt-Marie Johansson, Reumatiker Härryda Aina Jonsson, Diabetesföreningen Berith Jonsson, Pensionärsråd HSN 7 Thomas Jägerbratt, Pensionärsråd HSN 7 Gun Karlsson, Pensionärsråd HSN 11 Wiwi-Anne Kimhed, Pensionärsråd HSN 7 P-O Klint Terttu Kuokka, Pensionärsråd HSN 12 Pia-Lotta Lagerlöf, DHR Ale Ingela Larsson, Pensionärsråd HSN 7 Wiola Leidemark, Pensionärsråd HSN 7 Lena Liedman, DHR Ewy Lindberg, Pensionärsråd HSN 4 Alf Lundberg, Pensionärsråd HSN 11 Kerstin Lundhag, DHR Kungälv Bo Löfgren Birgitta Magnusson, Hörselskadades förening i Gunnar Moen, Pensionärsråd HSN 5 Dan Nilsson, Hörselskadades förening i Maj-Britt Nilsson, Pensionärsråd HSN 4 Sam Nodlycke, Pensionärsråd HSN 7 Ingierd Norder, PRO Barbro Norén Klang, Psoriasisförbundet Stor Monica Nyström, Hjärt- och Lungsjukas Länsförening Sune Oderström, Pensionärsråd HSN 5 Bertil Olofsson, Pensionärsråd HSN 7 Per Olle Oxvik, Pensionärsråd HSN 12 Mariella Olsson, Pensionärsråd HSN 11 Gunnar Petterson, Pensionärsråd HSN 4 Liljana Purnovska, Reumatikerdistriktet i
Anteckningar från gemensamt pensionärsråd och möte med handikapp- och patientorganisationer och HSN 4, 5, 7, 11 och 12, 2014-11-19 3 (7) Solweig Pålsson, Pensionärsråd HSN 7 Wiwi-Anne Radesjö, Pensionärsråd HSN 4 Ritva Rankanen, Härryda Reumatikerföreningen Monica Rydh, SPF Margaretha Sahlin, Pensionärsråd HSN 5 Birgitta Sandqvist, Pensionärsråd HSN 7 Rune Schandorff, Pensionärsråd HSN 4 Solvig Sjöholm, Pensionärsråd HSN 11 Barbro Sjölund, Pensionärsråd HSN 12 Gunnar Sonehed, Pensionärsråd HSN 12 Jan Spång, Pensionärsråd HSN 11 Anna-Lena Stjernlöf, Pensionärsråd HSN 5 Eva Sördal, Demensförening Mölndal- Härryda Siv Tengman, Psoriasisförbundet Stor Kerstin Thompson, Pensionärsråd HSN 7 Anita Tymberg, Pensionärsråd HSN 4 Britt-Marie Törngren, Pensionärsråd HSN 11 Birgitta Wall, Psoriasisförbundet Stor Monika Wellsten, Strokeföreningen Louise Wettéus, Omsorgskoordinator SU/Mölndal Eva Wolf, Pensionärsråd HSN 7 Aino Åberg, Pensionärsråd HSN 12 Lars Holmgren, HSN 11 Övriga närvarande Carina Westerelve, SIMBA Ale kommun
4 (7) 1. Vad pågår i sområdet för att förbättra vården och omsorgen av sköra äldre? Linda Backe är projektledare för Äldresatsningen och arbetar för Kommun och sjukvård samverkan i sområdet. Samverkan sker med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndals sjukhus, Östra sjukhus samt alla offentliga och privata vårdcentraler. Äldresatsningen använder sig av ett kvalitetsregister som består av Senior Alert, SveDem (ett register för vårdcentralen för utredningar vid demens), BPSD (beteendemässig och psykiska symptom vid demens), och Palliativregistret. Micaela Kronberg Thor informerar om arbetet med brytpunktssamtal för Kommun och sjukvård samverkan i sområdet. Brytpunktssamtal är aktuellt när patienten har fått en diagnos och det inte finns möjligheter till livsförlängande behandling. Läkaren initierar ett samtal där man tillsammans med patienten och anhöriga planerar vården. En central del är att få så hög livskvalitet som möjligt. Jämfört med 2011 har registreringar i Palliativ registret ökat. Agneta Bergqvist vid Kommun och sjukvård samverkan i sområdet arbetar med området psykisk ohälsa. För att arbeta med frågan psykisk ohälsa har personal utbildats som instruktörer i Första hjälpen till psykisk hälsa och första-hjälpare. Cirka 100 stycken första-hjälpare ska utbildas innan året är slut och är ett viktigt verktyg för att ta reda på orsaker till psykisk ohälsa. Det är till stor del kommunal personal, inklusive hemtjänstpersonal, som blir utbildade. 2. Vårdkostnader och kvalitet i olika vårdformer Maria Taranger Läkare Maria Taranger är sektionschef på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och berättar om en undersökning bestående av cirka 300 äldre där det bland annat konstaterades att en medelpatient kostar vården cirka 450 000 per person för 1,5 års vård. Maria Taranger beskriver att slutenvård inte motsvarar den kvalitet som insatser i hemmet med vård i primärvården ger. Det goda livet för sjuka och äldre i är en handlingsplan som vården kring äldre utgår ifrån. Palliativa registret visar på information kring kvalitén för personer i livets slutskede. Därför är det viktigt att antalet personer minskar inom slutenvård då 8-9 dagar inom slutenvård är lika kostsamt som att få hembesök från en sjuksköterska var tredje dag under ett helt år. Idag tar man in patienten till vården. I framtiden måste vården ta sig till patienten. 3. Evidensbaserad vård av äldre Läkare Karin Fröjd är medicinsk rådgivare på HSA och före detta chefsläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hon arbetar bland annat med evidensbaserad medicin (EBM) vilket är medicinska utredningar och behandlingar som bygger på forskning och kvalitetssäkrad
5 (7) kunskap. Det finns en forskningsbrist på EBM för de mest sjuka äldre. Vetenskapen verkar tro att forskning gjord på 70-åringar ger resultat som är applicerbara på 85-åringar vilket inte stämmer. Myndigheten för vårdanalys har studerat kroniska sjukdomar och kommit fram till att vården borde blir mer patientcentrerad, samordnas utifrån multisjuklighet och vara mer proaktiv. Att följa enskilda rekommendationer från riktlinjer kan i vissa fall riskera att leda till felbehandling när det gäller äldre personer. Ett minskat behov av slutenvård har påvisats för patienter som har fått: Läkemedelsgenomgångar Kontaktsjuksköterska i slutenvård Sjukgymnastisk behandling under vårdtiden Personcentrerad vård Slutsatsen är att personcentrerad vård är viktigt där bedömning och behandling sker av multiprofessionella team med geriatrisk kompetens. Det är även viktigt att läkemedelsgenomgångar sker och att en samordning och uppföljning genomförs. 4. Beskrivning och erfarenheter av ASiH. När blir det aktuellt? För vem? Finns olika vårdtyper? Läkare Elisabet Löfdahl, palliativa sektionen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset informerar om avancerad sjukvård i hemmet (ASiH). Idén med ASiH är vare sig att förkorta eller att förlänga livet det handlar om att bejaka livet så som det är. Man tänker kring vad livskvalitet innebär och försöker stödja närstående och efterlevande. Det finns två typer av vårdnivåer kring palliativ vård: Den allmänna och den specialiserade palliativa vården. Den allmänna är symptomlindrande vård i livets slutskede där man försöker uppmärksamma de palliativa vårdbehoven. Inom palliativ vård är det teambaserade arbetssättet en framgångsfaktor. Den specialiserade vården är en remissinstans som enbart jobbar med palliativ vård och där krävs det oftast en mer komplicerad situation för att dessa team ska träda in. För vård genom ASIH krävs remiss vilket följer av en bedömning av behovet av teamets samlade resurser. Sen görs en planering tillsammans för hur vården ska och inte ska se ut. Sjukdomsbeloppet ser olika ut med olika sjukdomar. Brytpunktssamtal är oftast lättare i sjukdomstyper som exempelvis cancer där patienten efter en viss punkt bara blir sämre och sämre istället för att hälsan går i vågor. För slutenvården har Sahlgrenska Universitetssjukhuset 15 vårdplatser medan Hospice i Bräcke, Änggården och Kålltorp har 10 platser vardera, som är en kommunal verksamhet.
6 (7) För öppenvården har s stad fyra stycken ASiH-team: Nordost, Väster, Centrum och Hisingen. ASiH-teamet består av sjuksköterskor, fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator och läkare. Läkarna och sjuksköterskorna är tillgängliga 24 timmar om dagen. De flesta patienterna har en cancerdiagnos. Ansöka till Hospice kan de som är folkbokförda i göra. Om personen är folkbokförd utanför görs ansökan via den egna kommunen. Cirka 10-12% av förväntade dödsfall vårdas i specialiserad vård. Med ASiH har man sjukhusets säng fast i patientens hem. Hur ser man på den existentiella ohälsan som ångest och liknande? Vi försöker vara så medvetna som möjligt. De sociala faktorerna vägs samman med de andra. Vi pratar mycket med närstående och religiösa samfund. Räcker antalet palliativa vårdplatser till? I s Stad har vi plats eftersom vi har hospice med 30 platser. SUs antal platser är lite för lite. 5. Erfarenheter från AVH-teamet på Kungälvs sjukhus Läkare Christina Wikman Lundbom och Marie Roth från Kungälvs sjukhus presenterar avancerad vård i hemmet (AVH-team). Avancerat vård i hemmet-team startades upp 2008 med läkare och fyra sjuksköterskor för området Tjörn, Stenungssund och Ale. Arbetet sker i den befintliga verksamheten med hemsjukvård och primärvård. Verksamhet dagtid under helgfria dagar. Om man har en annan funktionsnedsättning i botten och får en sådan sjukdom, vad har ni för redskap att tackla ett mer komplicerat fall? Vi tar hand om allt. Vi får lära och utbilda oss om vi inte kan. Utbildningen är jätteviktig. Det bedrivs utbildning för sjuksköterskor i hemsjukvård och för undersköterskor och sköterskor på boendena. 6. Hur möter vårdcentralen patienternas behov av hembesök och medverkan vid vårdplanering? Läkare Agneta Hamilton, verksamhetschef på vårdcentralen Kusten, Närhälsan, informerar om hur primärvården fungerar idag. 1 oktober 2009 infördes vårdvalet i Västra Götalandsregionen. En ny Patientlag gäller från 1 januari 2015 som betonar patientens
7 (7) medbestämmande. Patienters medbestämmande är något man arbetat med inom primärvården och en satsning pågår med att utöka antalet hembesök. Det pågår även ett projekt med mobil hemsjukvårdsjour. Åsa Lind och Jörgen Thorn är primärvårdschefer på Närhälsan och presenterar statistik på vårdcentralernas antal hembesök. Närhälsan Torpavallens vårdcentral har gjort 212 hembesök med 533 listade patienter medan kvarterskliniken Lorensberg har 300 listade och har genomfört 1 hembesök. Vad beror dessa skillnader på? Några vårdcentraler har stora särskilda boende vilket leder till fler hembesök. Olika arbetssätt har också påverkat och man kan se att vårdvalsmodellen inte har gynnat hembesöksfrekvensen positivt. Primärvården har varit dåliga på att vara med på vårdplaneringar för patienter som kommit från sjukhusen. Därför påbörjas distansmöten vid samordnad plan vid utskrivning från slutenvård införs 2015. En målsättning som finns är att arbeta nå ut till fler patienter som är över 75 år. Detta genom att använda sig av bland annat av äldresjuksköterskor, primussremisser (primärvård ut från sjukhus), seniorhälsan, webbkollen efter utskrivning från sjukhuset samt samordnad individuell plan. Detta för att undvika att patienterna hamnar mellan stolarna. Människor har speciella behov vid början av livet och speciella behov vid slutet BVC är ett naturligt inslag i primärvården, varför är inte äldremottagningar lika naturliga? Det har varit mycket tal om äldrevårdscentraler men när det gäller äldres vård är det mycket som måste bedrivas på sjukvårdsnivå snarare än på primärvårdsnivå. Vill du se bilder och läsa mer om seminariet den 19/11 kan du gå in här: http://www.vgregion.se/sv/vastra-gotalandsregionen/startsida/vard-och-halsa/sa-styrs- varden/halso--och-sjukvardskanslierna/halso--och-sjukvardskansliet-i- Goteborg/Publicerat/Varden-av-skora-aldre/