Kulturarv och historiebruk besökarnas och invånarnas synvinklar

Relevanta dokument
Sverige i tiden. Historier om ett levande land. Lotta Fernstål, Petter Hellström, Magnus Minnbergh & Fredrik Svanberg (red.)

RELIGION. Läroämnets uppdrag

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag

Yttrande över betänkandet (SOU 2011:31) Staten som fastighetsägare

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

Det handlar om vision

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

MÄNNISKANS SPRÅK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

LEDNING & STYRNING PÅ GEMENSAM VÄRDEGRUND. Bengt-Åke Gustafsson Växjö universitet

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

Vad vill Moderaterna med EU

Folkuniversitetets internationella ramprogram

GLOBALA FAKTA OM LÄSFÖRMÅGA

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2

ruralt fysiska strukturer ekologiska samband hydrologi vyer landskaps känsla produktion konventionen gestaltning värdefullt flöden nutid utveckling

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

Kulturen i Örnsköldsvik

Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet

Community Archives i Sverigeförutsättningar. Angelica Björlestrand / Presentation vid Nordiska Arkivdagarna

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST UPPGIFTER

Del ur Lgr 11: kursplan i slöjd i grundskolan

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

Rumslig strategisk planering på regional nivå

Studieplanering i organisationen

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket Ur GSD Blå kartan, diarienummer

SÖLVESBORG. - av naturliga skäl -

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Kulturarvets värden. mellan affektion och attraktion. Historiens betydelse i kulturmiljöförvaltningen. af Beate Feldmann Eellend, ph.d.

Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat Liber AB.

Läroplan för den grundläggande konstundervisningen i Hantverk

En skärgårdsdröm Ett gammalt sommarställe har efter en totalrenovering fått ett helt nytt uttryck och blivit ett sommarnöje för flera generationer.

- Fortsatta studier. Studentarbeten

eck utv relativt väl ecklade utv goda relativt väl ecklade elativt väl förhållandevis stor utv lade och r 213

Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun

FRÅGEFORMULÄR. Var vänlig fyll i ett eget frågeformulär, även om ni är flera personer i hushållet som har fått formuläret.

Ett rödare och varmare Kristinehamn

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

Ansökan; Bottenvikens Skärgårdsfest i Piteå 2014 (21-24/8) Bottenvikens Skärgårdsfest i Piteå en arena och mötesplats för hela Bottenviken.

Vi växer för en hållbar framtid!

Ny grafisk symbol för Sölvesborg

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

Vision och övergripande mål

Naturorienterande ämnen

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

SCR:s PUNKTER FÖR 2020

socialdemokraterna.se WORKSHOP

# # # # # Nationalitetens#betydelse#för#namnidentiteten## hos#unga#finska#och#sverigefinska#kvinnor#

Vad är värdefullt i kulturmiljöerna och för vilka är de värdefulla?

Kartläggning av fiskare i Holland och Belgien

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

Södertörnskonferensen den 14 januari 2010

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

En ö i ett hav. Miljön, orörd skärgård. Ålänningarnas starka samhörighet med och beroende av naturen. Närhet till naturen.

IDROTT SOM LANDSBYGDS- UTVECKLARE I VÄSTERBOTTENS LÄN

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt

Barn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

UTSTÄLLNINGAR NORDSTAN JUL. textilkonstnär katrin bawah

En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå

KRIG OCH KONFLIKTER I VÄRLDEN

Planering Historia Antikens världar HT/2015. ÅK 7 Namn:

HISTORIA. Ämnets syfte

Våga Visa kultur- och musikskolor

Landsbygder, varumärken, entreprenörskap och socialt kapital Små kommuner kan också göra något!

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad SKOLFS: 2000:135

Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne

Fortsatt utveckling av Brunns historiska silvergruva

Analys av kompetensutvecklingen

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, Antaget av kommunfullmäktige

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum

Första söndagen efter Trefaldighet Lars B Stenström

LPP Vikingatiden Årskurs 4

Röster om folkbildning och demokrati

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre

Transkript:

Kulturarv och historiebruk besökarnas och invånarnas synvinklar Akademilektor, docent, FD Katriina Siivonen Nordisk etnologi, Åbo Akademi Från dåtidens Dracula till framtidens Tarzan 25.10.2013 Arken, Åbo Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 25.10.2013 1

Speciella drag i en globaliserad värld Kärnan i den nutida globaliseringen är en kulturell förändring Kulturen är mycket heterogen med varierande individuella drag i relation till homogeniteten inom den moderna, industrialiserade världen Detta är synligt i vardagslivet, och samtidigt också som förändringar i ekonomiska, politiska och administrativa strukturer och aktiviteter För det andra väsentligt är dematerialiseringen av ekonomin och samhället Det ekonomiska värdet av den immateriella delen av produkter sägs att växa i relation till den materiella delen För det tredje allt mera komplicerade nätverk binder människor ihop både lokalt och globalt, vilket leder till mera och mera mångdimensionella och dynamiska sociala strukturer Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 25.10.2013 2

Kulturarv och historiebruk Som följd av globaliseringens kulturell förändring förstärkas upplevelseekonomin i en alltmera komplicerad verksamhetsomgivning Inom denna omgivning behöver turismindustrin färdigheter för kulturproducering Kulturarv och historiebruk; historia och kulturbruk Men jag kommer att argumentera, att ännu viktigare är färdigheter för verksamhet och samverkan i olika kulturella miljöer I hurudana situationer och på vilket sätt kommer detta fram? För att kunna svara till denna fråga, behövs för det första en definition om begreppet kultur Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 25.10.2013 3

Vad är kultur? Kulturen består av föremål, byggnader, kulturlandskap, kunskaper, färdigheter, näringar, betydelser, berättelser, seder, vanor, världsbilder Dessa kan på olika sätt utnyttjas inom turismen Kulturen är en kombination av Tradition Kulturell ärftlighet (heredity) Kulturarv Bendix, Regina 2000: Heredity, Hybridity and Heritage from One Fin de Siècle to the next. I Pertti J. Anttonen, Anna-Leena Siikala, Stein R. Mathisen & Leif Magnusson (ed.) Folklore, Heritage Politics and Ethnic Diversity. A Festschrift for Barbro Klein, 37 56. Botkyrka, Sweden: Multicultural Centre. Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 25.10.2013 4

Tradition som kontinuitet Traditionen överförs alltid från en människa till en annan Traditionen uppfattas ofta som materiella och immateriella kulturella företeelser, som har blivit överförda från en generation till en annan Då betonar man den kulturella kontinuiteten med begreppet tradition Kontinuiteten som kulturell hållbarhet: Petrisalo, Katriina 2001. Menneisyys matkakohteena. Kulttuuriantropologinen ja historiatieteellinen tutkimus perinnekulttuurin hyödyntämisestä matkailuteollisuudessa. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 802. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura. Longue durée (Fernand Braudel) Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 25.10.2013 5

Tradition som förändring och kontinuitet Kulturella företeelser överförs från en människa (individ) till en annan, också från yngre till äldre: tradition består både av förändring och kontinuitet Traderingsprocessen kan ses som en kedja av enstaka överföringar. Kedjan kan vara lång, men den kan också vara väldigt kort (kortast en kedja med tre länkar) Tradition kan överföras diakroniskt (i tiden) eller synkroniskt (inom en tidsperiod) Växelverkan och traditionsöverföringar mellan människor är inte begränsade totalt till några gränser i tiden, rummet eller socialt > kultur och traditioner är globala Min argument är, att dessa egenskaper av tradition är mera och mera väsentliga i analysen av nutiden Bringéus, Nils-Arvid 1976: Människan som kulturvarelse. Lund: LiberLäromedel. Se också Talve, Ilmar 1963: Suomalainen kansatiede. Tähänastista kehitystä ja tulevaisuuden tehtäviä. Åbo: Turun yliopisto, kansatiede. Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 25.10.2013 6

Kulturens ärftlighet Kulturell ärftlighet sammanbinder ihop en viss grupp av människor med en i viss mån gemensam/delad kombination av vissa traditioner Ärftliga kulturella fenomen är både materiella och immateriella vardagliga saker, traditioner Ärftligheten har sina rötter i historien och den fortsätter i framtiden Ärftliga saker, traditioner, är både vackra och fula, goda och dåliga Det är möjligt att ärva traditioner från andra människogrupper (kulturen är hybrid; Bendix) Kulturen blir ärftlig genom växelverkan mellan människor på en plats, men också via Internet, media, social media, inom en social- eller intressegrupp, etnisk grupp, via handel, turism, migration Människor kan höra samtidigt till flera olika grupper med sammanbindande kulturell ärftlighet Man kan ansluta sig till och avlägsna sig från dessa grupper Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 25.10.2013 7

Kulturarv Kulturarv är inte samma sak som kulturens ärftlighet (heredity) (Bendix 2000) eller tradition Kulturarv består av materiella och immateriella symboler Dessa symboler fungerar som instrument i skapandet av presentationer av etniciteter, lokaliteter, regioner, nationer, dvs. olika kulturer med vissa, definierade gränser och viss innehåll Kulturarvet består av speciellt utvalda och värdefulla fenomen De vardagliga traditionerna fungerar som råmaterial i produktionen av kulturarv, i kulturarvifiering Kulturarvet ses som en naturlig och väsentlig presentation av etniciteter, lokaliteter, regioner, nationer... Notdragare-statyn i Rimito (Forskning av Veikko Anttila och Jukka Pennanen) Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 25.10.2013 8

Kulturarvet är ett verktyg Kulturarvet är ett centralt begrepp i den regionala, nationella, europeiska och globala kultur- och regionpolitiken Kulturarvet har institutionell kraft Den Europeiska Unionen, stater och andra organisationer som behärskar över någon region eller någon grupp av människor producerar och använder kulturarv i sin verksamhet Också museer, hembygdsföreningar, andra föreningar, företag (turismen; upplevelseekonomin) osv. Beckman, Svante 1998: Vad vill staten med kulturarvet? I Annika Alzén & Johan Hedrén (ed.) Kulturarvets natur. Stockholm/Stenhag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion Shore, Chris 2000: Building Europe. The Cultural Politics of European Integration. London & New York: Routledge. Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 25.10.2013 9

Kollektiva skärgårdar - kulturens ärftligheter I sin vidaste mening räcker sig skärgården nästan från fastlandet ända till det öppna havet De stora öarna, som ligger nära fastlandet hör inte till skärgården I den mest begränsade formen innehåller skärgården endast öar dit man kommer enbart med en egen båt och där bor fasta invånare som har sina rötter i skärgården och behärskar skärgårdskunskaper, som de har lärt sig genom egna erfarenheter i skärgården Skärgården är ett relativt begrepp, som varierar enligt begreppets användare och kontext mellan dessa två ändpunkter Därtill egna närområden är mera bekanta åt var och en än de andra områden Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 25.10.2013 10

Centralt i vardagliga skärgårdsidentiteter I skärgårdens vardagliga kultur binder sig människor starkast till sitt eget skärgårdsområde genom dess natur och havet, dels också genom olika symboler Dessa symboler är simultant vacker och grym skärgårdsnatur, öarnas stränder som gränser, friheten att arbeta och definiera sitt eget sätt att leva inom dessa gränser i en skör balans med andra skärgårdsbor samt på öarna inlärda kunskaper, som besegrar symboliskt externa auktoriteter och den externa tjänstemanna- och boklärdomen Skärgården är ett relativt begrepp, som varierar kontinuerligt Allt detta hör till traditioner och kulturens ärftligheter Ett dominerande drag i skärgårdsidentiteter är det, att man vill definiera förändringar i och tolkningar av skärgården och livet där själv inom öarnas symboliskt viktiga gränser Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 25.10.2013 11

Produktifierad skärgård ett nostalgiskt allternativ Som exempel TuMa-projekt, i vilket Skärgårdshavets utvecklingscentral utvecklade turismen i skärgården i slutet av 1990- talet och producerade en turismstrategi för området Enligt projektet består skärgårdskulturen i Egentliga Finland av kulturlandskap, byamiljöer, röda stugor, traditioner och näringar, vilka håller på att försvinna från den nutida skärgården på grund av moderniseringsprocessen, och som man skulle vilka skapa på nytt för upplevelseekonomiska ändamål > Historiebruk i formen av ett önskat levande liv i skärgården; samma tankesätt används fortfarande inom den globala turismen Projektet definierade som utvecklingens mål värnandet av de ovannämnda fenomenen för turismens förfogande Projektet påpekade som skärgårdens svagheter den försvinnande kulturen och föreslog att området borde ha invånare, som idkar fiske och boskapsskötsel Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 25.10.2013 12

Skärgården som en modern turismprodukt Projektet Skärgårdssmak, ett Interreg-projekt, definierade på slutet av 1990-talet skärgården till en modern produktmiljö Den bestod av t.ex. gourmetportioner i skärgårdsrestauranger och förnäma konsthantverksprodukter I praktiken valde projektet en grupp av restauranger, ordnade utbildning till deras personal för att restaurangerna skulle nå en internationell nivå i deras verksamhet och skulle därmed förtjäna Skärgårdsmak-symbolen Utbildaren kom med idéer som härstammade utanför skärgården Tanken var att restauranger skulle utnyttja lokala råvaror för att stöda områdets primärnäringar: fiske och jordbruk Primärnäringar samt produktionslandskapet representerades i en estetiserad form i projektets marknadsföringsmaterial Ändå: på tallriken finns inte sådan mat man har ätit i skärgården förr, inte äter man sådant nu heller som vardagsmat Maten är riktad till en global turist med en benämning av skärgårdsmat Även hantverkare fick motsvarande stöd för sin verksamhet Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 25.10.2013 13

Vardagliga och producerade skärgårdar i balans Dels lyfter man i kulturproduktionen och i historiebruket fram för skärgårdsidentiteter väsentliga och bekanta kulturella drag Dessa är till exempel det gågna skärgårdslivet med till det anknytna skärårdskunskaper, som får en position som kulturarv // Den oestetiserade skärgården Dessa kulturella drag har en stor betydelse för de lokala människor i vardagen, fast de inte vill, att skärgårdens utveckling skulle begränsas ändast till estetiserandet, vårdandet och bevarandet av det gågna livet i form av kulturarv Jakten Eugenia Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 25.10.2013 14

Vardagliga och producerade skärgårdar i spänning Dels fungerar kulturproduktionen medvetet mot lokala, vardagliga skärgårdsidentiteter Detta händer till exempel då, man ordnar utbildning i skärgården eller när man skapar nya samarbetsnätverk i skärgården Då ställer man verksamheten inom krätsen av den för många skärgårdsidentiteter väsentliga självbestämmanderätten, som gärna motstår externa auktoriteter Då ställer man sig likaså inom krätsen av den sköra sociala balansen, som man strävar till att upprätthålla i skärgården Dessa åtgärder kan skapa ny verksamhet samt nya samarbetsrelationer, om man tillräckligt anpassar dem till de väsentliga dragen i skärgårdsidentiteterna Här opereras inom den vardagliga överföringen av tradition, inte avsevärt med kulturarv Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 25.10.2013 15

Vardagliga och producerade skärgårdar i konflikt Dels kolliderar de producerade skärgårdssymbolerna omedvetet med centrala drag av skärgårdsidentiteter I dessa fall bygger man upp en image, som får en position som kulturarv, och som består av för lokala identiteter främmande element Man utnyttjar upplevelseekonomin, som definieras enligt kundernas uppfattningar Detta gör man dels med hjälp av auktoriteter och/eller idéer, som kommer utanför skärgården, vilket i sig själv är i konflikt med många skärgårdsidentiteter Syns i vardagen som en ordlös känsla av att det immateriella i skärgården säljs bort Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 25.10.2013 16

En utmaning för kulturarvifieringen och historiebruket För att kunna analysera detta som helhet är det väsentligt att betrakta kulturproduktionen, dvs. kulturarvifieringen och historiebruket som en del av kulturen, inte bara som aktiviteter, som utvecklar och utnyttjar kulturen Den kulturellt hållbara kulturproduktionen ger akt på kulturen på sina olika nivåer Man beaktar kulturen i dess ordlösa och vanemässiga, samt klart yttrade symboliska former som traditioner, vilka utvecklas som en del av den mänskliga, vardagliga kommunikationen Man beaktar kulturen som ärftliga helheter, som är kollektiva, men har diffusa gränser, vilket betyder att ingen har rättigheter att ensam använda kulturell definitionsmakt att ingen har en egenrätt till produktifieringen av kulturdrag, som framstår också annanstans I den globala världen har även andra än de lokala invånarna en personlig relation till olika områden, vilket bör beaktas Sommargäster, turister, båtffolk Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 25.10.2013 17

Vad är det som borde vara hållbart i kulturproduktionen? Primärt borde kulturen vara hållbar och vårdas som en interaktionsprocess mellan olika människor Värde till individuella, varierande och förändrande kulturella drag, dvs. till traditioner och kulturens ärftlighet Som hjälp aktiviteter som gynnar den jämställda, kulturella växelverkan mellan enstaka människor (lokala människor, turister...) i deras vardagliga sysslor Sekundärt borde man vårda gemensamma kulturella produkter, som används som instrument t.ex. inom turismen T.ex. en lokal/regional/nationell kulturdrag, som blir upphöjd till kulturarv Man kan använda kulturen instrumentellt på ett hållbart sätt genom att definiera kulturarvet gemensamt i en öppen process med delaktighet Då kan man bättre undvika negativa spänningar mellan kulturarv, traditioner och kulturens ärftlighet Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 25.10.2013 18