PROTOKOLL 12.9.2002 kl. 13.15-16.50 Föredragande Broo: 1 Konstaterande av mötets laglighet och beslutförhet 2 Meddelanden Föredragande Nygård: 1 Disciplinärt ärende Föredragande Broo: 3 Ändring av förvaltningsinstruktionen (mandatperiodernas längd) och valinstruktionen och instruktionen för valen till institutionsråd 4 Besättande av en professur i statskunskap och ändring av dess område 5 Utnämning av direktör för språktjänsten 6 Ändring av en professur i vuxenpedagogik Föredragande Vainio: 1 Assistenturen i företagets organisation och ledning Föredragande Lindberg: 1 Riktlinjer den den interna resursfördelningen
ÅBO AKADEMI PROTOKOLL STYRELSEN R. Broo, tel. 4101 Möte 6/219 Gripen, II vån. torsd. 12.9.2002 kl. 13.15-16.50 Tavastgatan 13 Närv. Björkstrand Lönnroth Anckar Mattinen Fagervik Suksi Djupsund Ahlström Björkqvist Grönlund Lassus Levander Finne Huvila Söderholm Alanen Engblom Forsman Honka Blomqvist Dahlbacka Uddström Hansén Hagelstam Kraufvelin Wikman Lindqvist Granfors Alm Zilliacus A-M Ringwall-Moberg, protokollförare --------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 1 Konstaterande av mötets laglighet och beslutförhet Enligt punkt 2.2. Instruktion för behandling av ärenden vid Åbo Akademi (fastställd 27.3.1992) skall kallelse till styrelsens möten utsändas minst tre vardagar före mötet. Kallelsen utsändes 5.9.2002. Enligt punkt 2.6. Instruktion för behandling av ärenden vid Åbo Akademi är styrelsen beslutför, när mötets ordförande och minst hälften av styrelsens övriga medlemmar är närvarande. Beslutsförslag Mötet torde konstateras lagligt och beslutfört. 5.9.2002 R. Broo Beslut Mötet konstaterades lagligt och beslutfört. Ordförande Förvaltningsdirektör Gustav Björkstrand Roger Broo
ÅBO AKADEMI PROTOKOLL STYRELSEN R. Broo, tel. 4101 Möte 6/219 Gripen, II vån. torsd. 12.9.2002 kl. 13.15-16.50 Tavastgatan 13 Närv. Björkstrand Lönnroth Anckar Mattinen Fagervik Suksi Djupsund Ahlström Björkqvist Grönlund Lassus Levander Finne Huvila Söderholm Alanen Engblom Forsman Honka Blomqvist Dahlbacka Uddström Hansén Hagelstam Kraufvelin Wikman Lindqvist Granfors Alm Zilliacus A-M Ringwall-Moberg, protokollförare --------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 2 Meddelanden Rektor: Hänvisande till den av styrelsen antagna allmänna strategin har tillsatts en arbetsgrupp för strukturen på lärartjänsterna. Bilaga Rektor: Hänvisande till den av styrelsen antagna lärarutbildningsstrategin har tillsatts en samarbetsnämnd för svensk lärarutbildning och en samarbetsarbetsgrupp för ämnesstudier i klasslärarutbildningen. Bilagor Beslutsförslag Meddelandena torde antecknas till kännedom 5.9.2002 R. Broo Beslut Meddelandena antecknades till kännedom. Ordförande Förvaltningsdirektör Gustav Björkstrand Roger Broo
ÅBO AKADEMI PROTOKOLL STYRELSEN R. Broo, tel. 4101 Möte 6/219 Gripen, II vån. torsd. 12.9.2002 kl. 13.15-16.50 Tavastgatan 13 Närv. Björkstrand Lönnroth Anckar Mattinen Fagervik Suksi Djupsund Ahlström Björkqvist Grönlund Lassus Levander Finne Huvila Söderholm Alanen Engblom Forsman Honka Blomqvist Dahlbacka Uddström Hansén Hagelstam Kraufvelin Wikman Lindqvist Granfors Alm Zilliacus A-M Ringwall-Moberg, protokollförare --------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 3 Ändring av förvaltningsinstruktionen (mandatperiodernas längd) och valinstruktionen och instruktionen för valen till institutionsråd I den gällande förvaltningsinstruktionen av 20.3.1998 fastslås styrelsens och fakultetsrådens och institutionsrådens mandatperioder till två år. Detsamma gäller styrelsen för Österbottens högskola eftersom den sammansätts av medlemmar i akademistyrelsen. Se 2, 4, 15 och 21. Med tanke på behovet av kontinuitet och uppföljning i beslutsfattandet har framförts att mandatperioderna borde förlängas, bl.a. i externa utvärderingar av akademin. Särskilt studerandena har dock framfört kritik av förlängningsförslagen hänvisande till att uppdragen är tidskrävande och att akademin önskar snabbare genomströmning av studerandena. Frågan utreddes och diskuterades senaste läsår i samband med uppgörandet av en allmän strategi. Som en lösning på studerandemedlemmarnas i förvaltningsorganen dilemma framfördes att studerandena kunde ges kortare, rullande mandatperioder, t.ex. fortsättningsvis två år, enligt vad Studentkåren som utnämnande instans bedömer. Styrelsen beslöt 25.3.2002 anta en allmän strategi för Åbo Akademi. Därvid beslöt styrelsen enhälligt (åtgärdspunkt 42) att Valperioden utökas till 3 år så att kontinuiteten i beslutsfattandet stärks. Studerandena ges möjlighet till kortare, rullande mandatperioder. Beslutet kräver motsvarande ändringar av förvaltningsinstruktionen. En ny mandatperiod börjar 1.1.2003 och val skall anordnas denna höst. Enligt 5 valinstruktionen av 12.3.1998 väljer styrelsen för två år en valnämnd, som skall handha med valen sammanhängande åligganden. Förlängs valperioderna till tre år är det naturligt att också valnämnden sitter tre år. Det nu gällande valsystemet bygger för studerandenas del på att studentrepresentanterna i styrelsen och ÖHstyrelsen utses av studentkåren medan studentrepresentanterna i fakultets- och institutionsråden utses genom allmänna val. Skall stu-
dentrepresentanterna i den nya situationen ha rullande mandatperioder bör de enligt föredragandens bedömning utses av studentkåren i samtliga förvaltningsorgan. Annars måste för studerandenas del ordnas val varje år med den stora apparat detta kräver. Då akademin för styrelsens del övergick till att studentkåren (fullmäktige) skulle utse studentrepresentanterna motiverades det med att allmänna val slumpmässigt kan ge en skev sammansättning beträffande kön, fakultet, årskurs mm, t.ex. så att flertalet är andra årets statsvetarpojkar från Vasa. När studentkåren utser kan den garantera en balanserad och representativ sammansättning på de invalda. Samma resonemang gäller i mindre skala fakultetsråden och institutionsråden. Givetvis bör studentkåren därvid tillse att gräsrotsopinionerna beaktas t.ex. genom att anordna fakultetsvisa valmöten och höra ämnesföreningarna. Om studentkåren så önskar kan den i samband med kårfullmäktigevalen ordna inofficiella men i praktiken bindande fakultets- och institutionsrådsval. Då den s.k. högskoledemokratin infördes på 1970-talet var studerandenas intresse stort för att delta i förvaltningsorganen. Sedan dess har valdeltagandet stadigt sjunkit och problem uppstått att ens få fram tillräckligt med kandidater för att fylla de tillgängliga platserna. Många universitet har av denna anledning och för att tillse att studenterna i förvaltningsorganen är aktiva och motiverade överlåtit valen till studentkåren. T.ex. i Kuopio universitet, Jyväskylä universitet, Joensuu universitet, Tammerfors universitet, Uleåborgs universitet och Vasa universitet utses studentrepresentanterna i styrelsen och fakultetsråden och institutionsråden av studentkåren. Däremot tillämpar Helsingfors universitet fortfarande allmänna val till fakultets- och institutionsråd. Efter att föredraganden presenterat sina förslag för studentkåren har dess styrelse 4.9.2002 gjort ett uttalande där man föreslår att också studentrepresentanterna skulle väljas för tre år i allmänna val. Ståndpunkten avviker från tidigare ställningstaganden då man ansett tre år vara en alltför lång tid. Som föredragande med lång erfarenhet av studentrotationen i de kollegiala förvaltningsorganen anser jag också att tre år är en orealistiskt lång mandatperiod för studenterna. Den försvårar kandidatrekryteringen och förorsakar en lång period då nytillkomna studerande inte ges möjlighet till deltagande; den som skrivs in efter 1.10.2002 kan kandidera för förtroendeuppdrag först hösten 2005 för perioden 2006-2008. Sköts valen av studentkåren kan den välja för ett eller två år och ge intresserade och motiverade studerande möjlighet att påverka. Detta ligger också i akademins intresse, alldeles såsom studentkåren understryker. Förvaltningen bortser ingalunda från att det är en rikedom att studenterna deltar i beslutsfattandet. Föredragandens förslag syftar tvärtom till att öka studentaktiviteten. I de gällande instruktionerna talas om professorer och biträdande professorer. Då den sistnämnda tjänstekategorin inte längre finns bör formuleringarna korrigeras, dvs. termen biträdande professor strykas. Föredraganden har på basen av styrelsens linjebeslut och ovan nämnda överväganden utarbetat förslag till stadgeändringar. BILAGOR: 1. Förslag till ändring av förvaltningsinstruktionen 2. Förslag till ändring av valinstruktionen 3. Förslag till ändring av instruktionen för valen till institutionsråd 4. Studentkårens utlåtande Beslutsförslag
Styrelsen ändrar med de motiveringar som framgår av ovanstående föredragning förvaltningsinstruktionen och valinstruktionen och instruktionen för valen till institutionsråd i enlighet med bilagorna 1 och 2 och 3, samt anhåller om att kansler måtte fastställa ändringarna. Styrelsen ger rektor fullmakt att göra sådana formella och stilistiska ändringar som kanslersämbetet möjligen påyrkar. 29.8.2002 R. Broo Beslut Ett tilläggsförslag rörande ändring av förvaltningsinstruktionen och instruktionen för valen till institutionsråd utdelades (Bilaga 4a). Djupsund, understödd av Forsman föreslog, hänvisande till studentkårens uttalande, att studeranderepresentanterna i fakultetsråden och institutionsråden fortsättningsvis skall väljas genom allmänna val. Samtliga styrelsemedlemmar omfattade förslaget. I övrigt godkändes de föreslagna ändringarna i förvaltningsinstruktionen, valinstruktionen och instruktionen för valen till institutionsråd (Bilaga 6). Ordförande Gustav Björkstrand Förvaltningsdirektör Roger Broo
ÅBO AKADEMI PROTOKOLL STYRELSEN R. Broo, tel. 4101 Möte 6/219 Gripen, II vån. torsd. 12.9.2002 kl. 13.15-16.50 Tavastgatan 13 Närv. Björkstrand Lönnroth Anckar Mattinen Fagervik Suksi Djupsund Ahlström Björkqvist Grönlund Lassus Levander Finne Huvila Söderholm Alanen Engblom Forsman Honka Blomqvist Dahlbacka Uddström Hansén Hagelstam Kraufvelin Wikman Lindqvist Granfors Alm Zilliacus A-M Ringwall-Moberg, protokollförare 4 Besättande av en professur i statskunskap och ändring av dess område Professuren i statskunskap (tjänst 2001) vid ESF blir vakant senast vid årsskiftet 2004/05 då innehavaren, prof. Dag Anckar avgår med pension. ESF anhåller om att tjänsten måtte återbesättas med det ändrade området statskunskap, särskilt jämförande politik. Insnävningen av ämnesområdet motiveras med att över hälften av pro graduavhandlingarna i statskunskap idag har en inriktning på det jämförande studiet av politik. På forskarutbildningsnivå sägs trenden vara ännu mera markant. Statskunskapen är företrädd på finlandssvenskt håll förutom vid ESF även vid SVF och Helsingfors universitet. Ingen lärartjänst har inriktningen komparativ politik. ESF konstaterar sig ha ekonomiska förutsättningar för återbesättande av tjänsten. Tillgången på kompetanta sökande bedöms som god. Redan inom statskunskapen vid ESF finns fyra doktorer (docenter med den föreslagna inriktningen). I Sverige finns många potentiella kandidater. I statskunskap finns följande tjänster vid ESF: 2 professurer, en överassistentur, en assistentur och en heltidstimlärare. Därtill delas en amanuenstjänst med ämnet offentlig förvaltning i samma byggnad (Lindmanska huset). Vid SVF finns en professur i statskunskap, särskilt politisk kommunikation, ett lektorat i statslära samt ett lektorat i statskunskap och offentlig förvaltning. Under de senaste åren har utexamineringen i statskunskap varit föjlande: 1997: 24 mag., 1 dr; 1998: 14 mag., 1 dr; 1999: 14 mag., 1 dr; 2000: 11 mag., - dr; 2001: 17 mag, -dr. Antalet studieveckor är följande: 1997: 1811; 1998: 1514; 1999: 1782; 2000: 1623; 2001: 1850.
Föredragandens bedömning Statskunskapen är ESF:s största samhällsvetenskapliga ämne. Utexaminationen är god både absolut sett och i förhållande till antalet lärartjänster. Ämnet är populärt bland studerandena. Oaktat statskunskap finns på svenska även i Vasa och Helsingfors finns inte anledning till nedskärningar vid ESF. Tvärtom beslöt akademistyrelsen genom arbetsfördelning med SVF 1997 förstärka ämnet med en andra professur (innehavare Lauri Karvonen), medan statskunskapen vid SVF inriktades mot masskommunikation. Den svenska statskunskapen vid HU (prof. Jan Sundberg) är inriktad på politiska partier. Det finns alltså goda skäl för återbesättande. Då båda professorerna nu har den allmänna inriktningen statskunskap förefaller det, såsom ESF föreslår, vara ändamålsenligt att inrikta den ena på jämförande politik eftersom denna inriktning är stark inom ämnet och då så inriktade tjänster inte finns på annat håll. BILAGA: ESF framställning Beslutsförslag Med de motiveringar som framgår av föredragningen besluter styrelsen återbesätta den vakantblivande professuren i statskunskap i löneklass A 28 vid ESF (tjänst 2001) med det ändrade området statskunskap, särskilt jämförande politik. 30.8.2002 R. Broo Beslut Föredragandens förslag godkändes. Ordförande Gustav Björkstrand Förvaltningsdirektör Roger Broo
ÅBO AKADEMI PROTOKOLL STYRELSEN R. Broo, tel. 4101 Möte 6/219 Gripen, II vån. torsd. 12.9.2002 kl. 13.15- Tavastgatan 13 Närv. Björkstrand Lönnroth Anckar Mattinen Fagervik Suksi Djupsund Ahlström Björkqvist Grönlund Lassus Levander Finne Huvila Söderholm Alanen Engblom Forsman Honka Blomqvist Dahlbacka Uddström Hansén Hagelstam Kraufvelin Wikman Lindqvist Granfors Alm Zilliacus A-M Ringwall-Moberg, protokollförare --------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 5 Utnämning av direktör för språktjänsten Tjänsten som direktör för språktjänsten blev vakant efter förra direktörens Hans Nordströms bortgång i april 2002. Tjänsten har varit lediganslagen och söktes inom utsatt tid av PM Jan Jylhä FD Iris Lindahl-Raittila FM Kenneth Sjölund FD John Smeds FM Maja Stadius FM Ulla Stenman. Stenman återtog senare sin ansökan. Av direktören för språktjänsten krävs enligt 9 F om behörighetsvillkoren och uppgifterna för högskolornas personal (309/2.4.1993) högre högskolexamen, förtrogenhet med uppgiftsområdet och erfarenhet av ledaruppgifter. Därtill krävs enligt 1 L ang. den språkkunskap, som skall av tjänsteman fordras (222/7.6.1935) fullständiga kunskaper i svenska och förmåga att förstå finska. Enligt 29 i förvaltningsinstruktionen utnämns direktören av styrelsen. Enligt 8 instruktionen för de fristående institutionerna (26.3.1999) skall språktjänstdirektionen göra framställning om utnämning. Efter att ha konstaterat att alla sökandena är behöriga beslöt direktionen att kalla alla sökande till intervju. Enligt intervjuarnas uppfattning gav Jylhä och Sjölund en jämstark bild. Jylhä har som rektor för ett jämförelsevis stort arbetarinstitut lång erfarenhet av administrativa och organisatoriska uppgifter inom vuxenutbildningen inklusive ledarerfarenhet.
Hans grundutbildning och mångsidiga och fortgående fortbildning är ytterligare meriter. Dessutom är han språkintresserad och språkkunnig. Sjölund har, som långvarigt anställd amanuens och viceföreståndare vid Språktjänst, en god kännedom om uppgiftsområdet och Åbo Akademi. Han gav också en genomtänkt bild av språktjänstens utvecklingsmöjligheter. Också Sjölund är språkintresserad och kunnig. Intervjugruppen placerade Sjölund något före Jylhä. Språktjänstens personal har på ett personalmöte den 28.8.2002 behandlat ärendet. Efter diskussion genomfördes en sluten omröstning med möjlighet att rangordna tre kandidater. Resultatet av omröstningen gav Kenneth Sjölund flest poäng (47), varför personalen beslöt föreslå att Kenneth Sjölund väljs till direktör för Språktjänsten. I omröstningen kom Jan Jylhä på andra plats (43 poäng) och Iris Lindahl-Raittila på tredje plats (16 poäng). Språktjänstdirektionen sammanträdde 3.9.2002 och beslöt föreslå att Kenneth Sjölund utnämns till direktör räknat fr.o.m. 1.10.2002. I andra hand förordar direktionen Jan Jylhä. Föredragandens bedömning Språktjänstdirektionen anser att samtliga sökande uppfyller de formella behörighetskraven. Detta måste anses vara en liberal tolkning. FM Maja Stadius förtrogenhet med uppgiftsområdet kan anses för knapp. FD John Smeds och FD Iris Lindahl-Raittila saknar båda den erfarenhet av ledaruppgifter som förutsätts för direktörstjänsten. I varje händelse ställer dessa brister sökandena efter PM Jan Jylhä och FM Kenneth Sjölund. Den bästa förtrogenheten med uppgiftsområdet har Sjölund medan Jylhä har den klart gedignaste administrativa erfarenheten på ledarnivå. Båda har goda förutsättningar att på ett framgångsrikt sätt handha direktörstjänsten vid språktjänsten. Beredningen inom språktjänstdirektionen visar att Jylhä och Sjölund är jämnstarka. Personalens utlåtande faller likaså jämnt (Sjölund 47 rangordningspoäng, Jylhä 43 poäng, medan den tredje mest uppskattade kandidaten fick 16 poäng). Som jag ser det blir det närmast ett val mellan intern och extern rekrytering där Sjölund representerar kontinuitet och god kännedom om språktjänstens nuvarande verksamhet medan Jylhä företräder ådagalagd ledarförmåga och extern, ny kompetens. Avvikande från språktjänstdirektionens förslag bedömer jag att verksamheten bäst skulle betjänas av den profil Jylhä representerar. Tillämpningen av treterminssystemet fullt ut, övergången till ECTS (Bolognaprocessen), samordningen med fakulteternas undervisning, kvalitetskontrollen mm. ställer stora krav på direktörens administrativa kompetens och ledarskap. BILAGA: 1. Ansökningarna och sammanställning av sökandenas meriter (de fullständiga ansökningshandlingarna finns till påseende hos föredraganden) 2. Språktjänstdirektionens framställning Beslutsförslag Med de motiveringar som framgår av ovanstående föredragning besluter styrelsen utnämna rektor, PM Jan Jylhä till direktör (löneklass A 25) för språktjänsten räknat från den 1.10.2002. 3.9.2002 R. Broo
Beslut Eftersom olika meningar yppade sig angående vem av de sökande som skall utnämnas till direktör för språktjäsnten skreds till votering. V o t e r i n g. Alm yttrade: Beslutet är av stor betydelse och svårt att fatta. Direktionens enhälliga förslag sätts mot administrativ kompetens. Jag röstar för Jylhä. Lindqvist yttrade: Sjölunds långa och mångsidiga erfarenhet av arbetet inom språktjänsten samt det stöd Sjölund erhållit i direktionen och intervjugruppen gör att jag stöder Sjölund i valet av direktör för språktjänsten. Uddström yttrade: På grund av de administrativa kunskaper Jylhä har ansluter jag mig till föredragningen. Blomqvist yttrade: Undertecknad böjer sig för direktionens och intervjugruppens bedömning och röstar därför för FM Kenneth Sjölund för tjänsten osm direktör för språktjänsten vid Åbo Akademi. Forsman förenade sig med Blomqvist. Alanen förenade sig med föredragningen. Finne förenade sig med Blomqvist. Kraufvelin förenade sig med Blomqvist. Grönlund yttrade: Hänvisande till språktjänstdirektionens enhälliga förslag voterar jag för att Kenneth Sjölund utnämns till direktör för språktjänsten. Ahlström förenade sig med Grönlund. Söderholm förenade sig med Grönlund Suksi yttrade: Med hänvisning till den i föredragningen nämnda kompetensförordningens 9 förenar jag mig med föredragningen av den orsaken att jag med avseende på både förtrogenhet med uppgiftsområdet och erfarenhet av ledaruppgifter finner sökande Jylhä starkare än sökande Sjölund. Levander förenade sig med Grönlund. Mattinen förenade sig med Suksi. Lönnroth förenade sig med Suksi. Zilliacus förenade sig med Suksi. Granfors förenade sig med Suksi. Wikman förenade sig med Grönlund.
Dahlbacka förenade sig med Suksi. Honka förenade sig med Suksi. Engblom förenade sig med Grönlund. Björkqvist förenade sig med Grönlund. Djupsund förenade sig med Suksi. Fagervik förenade sig med Suksi. Anckar föreande sig med Suksi. Björkstrand förenade sig med Suksi. Genom den företagna voteringen hade styrelsen sålunda med rösterna 14 12 beslutat utnämna PM Jan Jylhä till direktör för språktjänsten, lk. A 25, räknat från 1.10.2002. Ordförande Gustav Björkstand Förvaltningsdirektör Roger Broo
ÅBO AKADEMI PROTOKOLL STYRELSEN R. Broo, tel. 4101 Möte 6/219 Gripen, II vån. torsd. 12.9.2002 kl. 13.15-16.50 Tavastgatan 13 Närv. Björkstrand Lönnroth Anckar Mattinen Fagervik Suksi Djupsund Ahlström Björkqvist Grönlund Lassus Levander Finne Huvila Söderholm Alanen Engblom Forsman Honka Blomqvist Dahlbacka Uddström Hansén Hagelstam Kraufvelin Wikman Lindqvist Granfors Alm Zilliacus A-M Ringwall-Moberg, protokollförare --------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 7 Ändring av en professur i vuxenpedagogik. Bordlagt ärende. Återbesättande av en professur inom yrkeslärarutbildningen Professuren i vuxenpedagogik vid PF (tjänst 4047) har varit vakant sedan dess inrättande 1.8.1995. Professuren i pedagogik, företrädesvis yrkesutbildning vid PF (tjänst 4013) blev vakant 1.5.2002 i och med prof. Rainer Nybergs pensionering. PF föreslår att ämnesområdena sammankopplas så att professuren i vuxenpedagogik ändras till en professur i pedagogik, företrädesvis vuxen- och yrkespedagogik samt att den kombinerade professuren placeras vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik. Den vakanta professuren i pedagogik, företrädesvis yrkesutbildning kan sålunda frigöras för andra prioriteringsområden inom fakulteten. Vilka dessa är nämns dock inte. Föredragandens bedömning I samband med behandlingen av lärarutbildningsstrategin på mötet 25.4.2002 beslöt styrelsen följande: Yrkeslärarutbildningen utökas genom gemensamma aktioner av PF och de svenska yrkeshögskolorna. Den vakantblivande professuren i pedagogik, företrädesvis yrkesutbildning vid PF återbesätts så att ansvaret för yrkesutbildningen och vuxenutbildningen kombineras. Styrelsens prioritering var entydigt yrkesutbildningens behov som kraftigt framförts i remissutlåtandena. Fakultetens framställning är inte i överensstämmelse med styrelsens beslut. Enligt min tolkning bör yrkesutbildningen nämnas före vuxenutbildningen och professuren placeras vid lärarutbildningsinstitutionen. Den av PF föreslagna placeringen inom allmänpedagogiken står i klar konflikt med styrelsens intentioner att stärka yrkes-lärarutbildningen. Jag föreslår därför att den vakanta professuren i pedagogik, företrädesvis yrkesutbildning ändras till en professur i pedagogik, företrädesvis yrkesutbildning och vuxenpedagogik, samt att den fortsättningsvis placeras vid institutionen för lärarutbildning. Genom styrelsens beslut att förena ansvaret för vuxenpedagogiken med
yrkeslärarprofessuren blir den sedan länge vakanta professuren i vuxenpedagogik obehövlig. Den bör därför indras. BILAGA: PF framställning Beslutsförslag Hänvisande till styrelsens beslut 25.4.2002 och till ovanstående föredragning besluter styrelsen återbesätta den vakanta professuren i pedagogik, företrädesvis yrkesutbildning (tjänst 4013) med det ändrade området professur i pedagogik, företrädesvis yrkesutbildning och vuxenpedagogik i löneklass A 28 och med forsatt placering vid pedagogiska fakulteten, institutionen för lärarutbildning. Styrelsen ger PF rätt att besätta professuren. Den vakanta professuren i vuxenpedagogik vid PF (tjänst 4047) indras. 30.5.2002 R. Broo Beslut Ärendet bordlades 6.6.2002 på förslag av Hansén, understödd av Burman. Tilläggsföredragning Efter bordläggningen i styrelsen har PF ånyo behandlat ärendet 3.9.2002. Fakulteten upprepar sin ståndpunkt att den vakanta professuren i vuxenpedagogik borde ombildas till en professur i pedagogik, företrädesvis vuxen- och yrkespedagogik samt att tjänsten måtte placeras vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik. I den personalplan som bifogas fakultetens framställning föreslås att den vakantblivande professuren i (allmän) pedagogik måtte återbesättas oförändrad, att den vakanta professuren i pedagogik, företrädesvis yrkesundervisning måtte ändras till en professur i miljöpedagogik. Föredragandens bedömning Enligt föredragandens uppfattning strider PF framställning fortsättningsvis mot styrelsens beslut 25.4.2002 att prioritera yrkesutbildningens behov. De facto är läget nu ännu mera bekymmersamt än då styrelsebeslutet fattades. Enligt de lärarbehovsutredningar som gjorts borde 500 svenska yrkeslärare utbildas fram till år 2010. Efter att prof. Rainer Nyberg pensionerats 1.5. 2002 har PF endast ett lektorat för yrkeslärarutbildningen och lektorn (Viveca Bäck) kommer att gå i deltidspension 1.11.2002. Det bekymmersamma läget har uppmärksammats av flera yrkesinstitutsrektorer och av den svenska överdirektören på Skolstyrelsen som anmodat akademin att ta sitt ansvar för utbildningen i fråga. Enligt min bestämda uppfattning bör en professur inom yrkesutbildningen i skyndsam ordning återbesättas. Samtidigt bör konstateras att PF har goda argument för att föra fram vuxenpedagogiken. Det är möjligt att styrelsens kompromiss 25.4.2002 att koppla vuxenutbildningen till yrkesutbildningen bör omprövas. Yrkesutbildningen riktas ju till ungdomar som slutar grundskolan (16-åringar och uppåt), medan vuxenpedagogikens målgrupp är betydligt äldre. För att tillgodose både fakultetens och styrelsens/avnämarnas önskemål kunde man därför aktivera professurer separat i yrkesundervisningen och i vuxenutbildningen. Förslaget om en professur i miljöpedagogik har i och för sig också goda skäl men borde som avseende ett nytt
ämne med osäker rekrytering och därmed finansiering stå tillbaka för de ovan nämnda prioriteringsämnena. Av dem har yrkesutbildningen garanterad finansiering genom särskilt öronmärkta anslag. Då PF emellertid i detta skede formellt begränsat sig till att föreslå aktivering av endast en professur föreslår jag att frågan om vuxenpedagogiken versus miljöpedagogiken tas till avgörande senare. BILAGA: 1. PF framställning av 7.5.2002 2. PF framställning av 3.9.2002 Ändrat beslutsförslag Hänvisande till styrelsens beslut 25.4.2002 och till ovanstående föredragning besluter styrelsen återbesätta den vakanta professuren i pedagogik, företrädesvis yrkesundervisning (tjänst 4013) vid PF i löneklass A 28 och med fortsatt placering vid pedagogiska fakulteten, institutionen för lärarutbildning. 5.9.2002 R. Broo Beslut Djupsund, understödd av Lönnroth, föreslog att den vakanta professuren i pedagogik, företrädesvis yrkesutbildning (tjänst 4013) skulle återbesätttas med det förändrade området pedagogik, företrädesvis yrkes- och vuxenpedagogik. Eftersom föredraganden vidhöll sitt beslutsförslag skreds till omröstning. Vid omröstningen erhöll Djupsunds förslag 25 röster (Alm, Lindqvist, Kraufvelin, Uddström, Blomqvist, Forsman, Alanen, Finne, Ahlström, Suksi, Mattinen, Lönnroth, Zilliacus, Granfors, Wikman, Dahlbacka, Honka, Engblom, Söderholm, Levander, Björkqvist, Djupsund, Fagervik, Anckar och Björkstrand) och föredragandens förslag 1 röst (Grönlund). Styrelsen hade sålunda beslutat i enlighet med Djupsunds förslag. I övrigt beslöts enligt föredragningen. Dekanus Björkqvist anmälde avvikande åsikt till protokollet. Ordförande Gustav Björkstrand Förvaltningsdirektör Roger Broo
Avvikande åsikt Jag vill för pedagogiska fakultetens del uttala missnöje med att beslut fattas om omändring av en annan professur än den som fakultetens framställning gäller. Jag anser i enlighet med fakultetens framställning, och med de motiveringar som fakulteten gett, att professuren i vuxenpedagogik borde ändras till en professur i pedagogik, företrädesvis vuxen- och yrkespedagogik, med placering vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik. Ole Björkqvist Jag konstaerar att ovanstående yttrande överensstämmer med vad som av vederbörande framfördes vid mötet. Gustav Björkstrand
ÅBO AKADEMI PROTOKOLL STYRELSEN G-B Lindberg, tel. 4121 Möte 6/219 Gripen, II vån. torsd. 12.9.2002 kl. 13.15-16.50 Tavastgatan 13 Närv. Björkstrand Lönnroth Anckar Mattinen Fagervik Suksi Djupsund Ahlström Björkqvist Grönlund Lassus Levander Finne Huvila Söderholm Alanen Engblom Forsman Honka Blomqvist Dahlbacka Uddström Hansén Hagelstam Kraufvelin Wikman Lindqvist Granfors Alm Zilliacus A-M Ringwall-Moberg, protokollförare --------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 1 Riktlinjer för den interna resursfördelningen Styrelsen har vid mötena 18.3.1999, 3.6.1999 och 5.10.2000 fastslagit riktlinjerna för akademins interna resursfördelning. Riktlinjerna är följande (bilaga 1 ): 1. Anslagsfördelningen mellan fakulteter Budgeterna för löner och för övriga driftsutgifter sammanslås så att 90 % ges för löner och 10 % för övriga driftsutgifter. För löner övergår akademin till en kalkylerad budget med följande tidtabell: år 2000 25 % 2001 30 % 2002 40 % 2003 50 % Den historiskt kalkylerade lönebudgeten räknas ut på basen av kostnaderna för de tjänster som är inrättade senast 1.1.1999, grundanslaget för timundervisning samt arvodena för institutionsarbete, korrigeringar och sakkunniguppdrag, allt enligt 1999 års budget. Den kalkylerade lönebudgeten beräknas enligt mål och resultat av högre grundexamina och doktorsexamina. Den till buds stående budgetsumman delas först så att 60 % fördelas på basen av mål och resultat inom examinationen av magistrar/diplomingenjörer. 40 % fördelas på basen av mål och resultat inom doktorsexaminationen. 2/3 av summan tilldelas enligt mål och 1/3 enligt resultat inom respektive grupp. Examensmålet är fastställt av undervisningsministeriet för respektive år och utbildningsområde medan examensresultatet utgör medeltalet av examina under de tre senaste åren. De lägre grundexamina rättsnotarie, barnträdgårdslärare och farmaceut medtas i
kalkylen med koefficienten 0,5. Vikterna för utbildningsområdena är följande: humaniora, ekonomi, samhällsvetenskaper, juridik (rättsnotarier), teologi, hälsovård 1,25 psykologi, pedagogik 1,5 naturvetenskaper, teknik 1,75 farmaci 3,25 Doktorsexamina är oviktade. Ett specialanslag ges för tjänster med kulturellt och allmänt ÅA- intresse. Tjänsterna är följande: intendenttjänsten vid Sibeliusmuseum (80 %), intendenttjänsten vid Sjöhistoriska institutet (80 %), lektoratet i musikvetenskap (50 %), amanuenstjänsten i musikvetenskap (80 %), dirigenttjänsten (deltid) för Akademiska orkestern, professuren i kvinnovetenskap (80 %) och forskningschefstjänsten vid Institutet för finlandssvensk samhällsforskning (80 %). Budgeten för övriga driftsutgifter tilldelas enligt studieveckor och publikationer så att 60 % bestäms enligt medeltalet av studieveckor under de tre senaste åren och 40 % enligt medeltalet av publikationer under samma tid. Studieveckor som hänför sig till prostgraduala studier har koefficienten 2 och monografier har koefficienten 3. Studieveckorna har samma vikter som högre grundexamina medan publikationerna är oviktade. 2. Anslagsfördelningen till fristående institutioner, FÄ och ÖH Utvecklingen av budgeten för fristående institutioner, FÄ och ÖH (exklusive fastighetsanslaget) följer utvecklingen av fakulteternas budgetanslag, dvs. om fakulteternas sammanlagda anslag växer, ökar även dessa enheters anslag. Och vice versa. Löneanslagen tilldelas enheterna på basen av kostnaderna för de tjänster som är inrättade senast 1.1.1999, grundanslaget för timundervisning samt arvodena för institutionsarbete, korrigeringar och sakkunniguppdrag, allt enligt 1999 års budget. Åren 2000-2002 anslås 5 % av de fristående institutionernas, FÄ:s och ÖH:s sammanlagda anslag till omfördelning mellan enheterna vid resultatförhandlingarna med rektor. År 2003 stiger anslaget som skall omfördelas till 10 %. Pga. det ansträngda budgetläget har det visat sig omöjligt att minska någon enhets anslag med upp till 5 % och denna regel i budgetprinciperna har ännu inte använts. Anslagen för fortbildning och öppen universitetsundervisning fördelas mellan fortbildningscentralerna i Åbo och Vasa enligt följande modell: dels enligt antalet närvaroanmälda studerande för grundexamen i Åbo resp. Vasa (läget 30.9 föregående år) dels enligt målet för och resultatet av kalkylerade helårsstudieplatser, varav 2/3 tilldelas enligt mål och 1/3 enligt resultat. Resultatet utgör medeltalet av kalkylerade helårsstudieplatser under de tre senaste åren. övergången till en mål- och resultatbaserad budget sker med följande tidtabell: år 2000 25 % 2001 30 % 2002 40 % 2003 50 %
Vid styrelsens aftonskola i Vasa i april diskuterades behovet av att ändra riktlinjerna för den interna resursfördelningen. En ändring behövs dels för att stimulera utexaminationen av magistrar och diplomingenjörer och inom vissa områden även av doktorer och dels för att förhindra den orättvisa som uppstår genom att vissa fakulteter tilldelas anslag på basen av examensmål som är orealistiskt höga. De alternativ som disktuerades var om den historiskt kalkylerade lönebudgeten skall fortsätta att minska till 20 % eller slopas helt och hållet samt om anslagstilldelningen på basen av 2/3 enligt examensmål och 1/3 enligt resultat ändras så att enbart examensresultaten utgör grunden för resurstilldelningen. Bilaga 2 visar olika alternativ uträknade på basen av årets basfinansiering. Alt 0a visar utfallet enligt gällande modell. Alt. 1a-1b visar utfallet om mål- och resultatfinansieringen ändras stegvis mot att enbart beakta resultat, dvs dessa alternativ beaktar 1/3 enligt mål och 2/3 enligt resultat. Alt. 2a-2b beaktar endast examensresultat. Alt. 0a, 1a, 2 a är uträknade enligt en historiskt kalkylerad lönebudget om 50 % och alt. 1b-2b enligt 20 %. Allmänt kan sägas att ändringarna i förhållande till årets grundbudget är relativt små. PF får i alla alternativ en minskning som delvis beror på svaga examensresultat 2001. Dock vinner PF litet på en övergång till att enbart beakta resultaten, vilket tyder på att PF:s examensmål är för låga, i synnerhet då det gäller doktorer. Jämfört med i år blir PF:s anslag ca 77 000 lägre i alt. 2a. En minskning av den historiskt kalkylerade lönebudgeten till 20 % innebär för PF:s del en anslagsminskning om ca 240 000 (alt. 2b). Även MNF:s anslag minskar något i alt. 2a, ca 64 000, och i alt. 2b, ca 33 000. HF och TF vinner mest på en ändring av budgetmodellen. Ovan beskrivna ändring av riktlinjerna för den interna resursfördelningen innebär att fluktuationer i examensproduktionen i högre grad påverkar fakulteternas budget även om regeln att räkna examenstalet som ett medeltal för tre år dämpar växlingarna. Beslutsförslag Hänvisande till ovan anförda motiveringar besluter styrelsen att de riktlinjer för den interna resursfördelningen som styrelsen godkänt vid möten 18.3.1999, 3.6. 1999 och 5.10.2000 i huvuddrag fortfarande tillämpas men att följande korrigeringar görs: 1. För löner fortsätter övergången till en kalkylerad budget med följande tidtabell: år 2003 50 % 2004 65 % 2005 80 % 2. Den kalkylerade lönebudgeten beräknas fr.o.m. år 2003 enbart på basen av resultaten av högre grundexamina och doktorsexamina. Resultatet utgör medeltalet av examina under de tre senaste åren. De lägre grundexamina rättsnotarie, barnträdgårdslärare och farmaceut medtas i kalkylen med koefficienten 0,5. 3. Anslagen för öppen universitetsundervisning fördelas mellan fortbildningscentralerna i Åbo och Vasa enligt följande modell: dels enligt antalet närvaroanmälda studerande för grundexamen i Åbo
resp. Vasa (läget 30.9. föregående år) dels enligt resultatet av kalkylerade helårsstudieplatser. Resultatet utgör medeltalet av kalkylerade helårsstudieplatser under de tre senaste åren. övergången till en resultatbaserad budget sker med följande tidtabell: 5.9.2002 G-B Lindberg år 2003 50 % 2004 65 % 2005 80 % Beslut Fagervik, understödd av Mattinen och Wikman, föreslog att nästa års resursfördelning uträknas på basis av 1/3 enligt examensmål och 2/3 enligt resultat (alt. 1 a). Eftersom föredraganden vidhöll sitt beslutsförslag skreds till omröstning. Vid omröstningen erhöll Fagerviks förslag 4 röster (Mattinen, Wikman, Engblom och Fagervik) och föredragandens förslag 22 röster (Alm, Lindqvist, Karufvelin, Uddström, Blomqvist, Forsman, Alanen, Finne, Grönlund, Ahlström, Suksi, Lönnroth, Zilliacus, Granfors, Dahlbacka, Honka, Söderholm, Levander, Björkqvist, Djupsund, Anckar och Björkstrand). Styrelsen hade sålunda beslutat enligt föredragningen. Ordförande Gustav Björkststrand Byråchef Gun-Britt Lindberg
ÅBO AKADEMI PROTOKOLL STYRELSEN K Nygård, tel. 4380 Möte 6/219 Gripen, II vån. torsd. 12.9.2002 kl. 13.15-16.50 Tavastgatan 13 Närv. Björkstrand Lönnroth Anckar Mattinen Fagervik Suksi Djupsund Ahlström Björkqvist Grönlund Lassus Levander Finne Huvila Söderholm Alanen Engblom Forsman Honka Blomqvist Dahlbacka Uddström Hansén Hagelstam Kraufvelin Wikman Lindqvist Granfors Alm Zilliacus A-M Ringwall-Moberg, protokollförare -------------------------------------------------------------------------------------------------- ------------- 1 Disciplinärt ärende mot NN Forskningsledare Tom Carlsson och hans medparter har i brev 14.6.2002 anfört misstanke om att NN då han författat två tentamenssvar i form av så kallade hemupplagor i en kurs som tillhör den fördjupande nivån i ämnet statskunskap, gjort sig skyldig till plagiering så att hela sidan 1 och början av sidan 2 i den 4,5 sidor långa uppsatsen om boken Politics, Media, and Modern Democracy: An International Study of Innovations in Electoral Compaigning and Their Consequenes utgörs av en direkt kopia av en text som tangerar essärubriken och som finns tillgänglig på Internet. I en andra essä har NN förfarit på lika sätt så att de två första sidorna av den sju sidor långa essän är plagiat. Rektor har 2.4.2002 tilldelat NN en varning för plagiering gällande en tidigare inlämnad version av den förstnämnda uppsatsen (dnr 951/32/02). NN har tillställt Rektor ett odaterat brev som sin förklaring i ärendet. NN har i sin förklaring anfört att han medger att han förfarit klandervärt i och med att hans uppmärksamhet falerat men bestritt forskningsledare Carlssons påstående om att NN gjort sig skyldig till plagiering. NN har från den förstnämnda uppsatsen, efter det att han tilldelats varning, avlägsnat alla de stycken som forskningsledare Carlsson påpekat att var plagierade. NN hade dock inget minne om att ytterligare någon annan paragraf i uppsatsen var plagierad. Den nu aktuella textdelen är oförändrad i förhållande till den text som var föremål för behandling av Rektor redan tidigare och var skriven 18 månader innan den inlämndes i juni 2002. NN har inte varit medveten om att de paragrafer Carlsson nu hänvisar till varit tagna från andra källor. NN anser att han nu står inför att en andra gång besträffas för samma förseelse. Att paragraferna från andra källor funnits kvar vid ett andra inlämnande av essän är ett tragiskt missöde men inte ett nytt försök till plagiat. Rektor har 19.8.2002 beslutat överföra ärendet att handläggas av styrelsen.
Handlingarna i ärendet finns till påseende hos avdelningssekreterare Ringwall-Moberg. Föredragandens bedöming NN medger indirekt att den förstämnda essäen till aktuella delar är plagiat, men bestrider att han haft uppsåt till fusk. NN ger inge någon förklaring beträffande den andra uppsatsen. Det framgår också från de till Carlssons brev bilagda handlingarna att fråga till aktuella delar i vardera fallet otvetydigt är om plagiat. NN har som sin egen text i nu aktuella essäer inlämnat plagiat. NNs påstående om att detta skulle ha skett av misstag då han inte kom ihåg att fråga var om plagiat är inte trovärdig. Jag finner därför att det är utrett att NN vid utförandet av en studieprestation uppsåtligen gjort sig skyldig till plagiering. Då NN beträffande den första essän inlämnat den ånyo efter det att han tillrättavisats av Rektor är det i detta fall inte fråga om samma förseelse som den han redan tillrättavisats för. NNs förseelse riktar sig mot undervisning och forskning. NNs förseelse är allvarlig. NNs förseelse måste bedömas också i belysning av att han redan tidigare, delvis till och med i samma studieprestation, tillrättavisats för plagiat. NN har inte låtit rätta sig av Rektors varning. I ärendet har inte framkommit några sådana omständigheter som skulle medföra att förseelsen skall bedömas som ringa. En studerande som inom universitetet gort sig skyldig till en förseelse som riktar sig mot undervisning eller forskning kan i stöd av 19 universitetslagen bestraffas med varning eller avstängas för viss tid, högst ett år. Då NN inte rättat sig av den honom tilldelade varningen bör NN avstängas för viss tid. Ett beslut att avstänga en studerande för viss tid kan i stöd av 36 universitetslagen verkställas, om inte universitetet eller förvaltningsdomstolen beslutar något annat. Beslutsförslag Styrelsen torde på ovan anförda grunder besluta att NN avstängs från akademin för fyra månader. Avstängningen träder i kraft 1.10.2002, dock tidigast från den dag då NN fått del av styrelsens beslut samt skrivit in sig vid Akademin som närvarande studerande. Beslutet skall bevisligen delges NN. 5.9.2002 K. Nygård Styrelsen 12.9.2002 Ärende 1, Nygård Beslut Föredragandens förslag godkändes. Ordförande Kanslerssekreterare Gustav Björkstand Kenneth Nygård Besvärsundervisning till förvaltningsdomstolen
ÅBO AKADEMI PROTOKOLL STYRELSEN M. Vainio, tel. 4102 Möte 6/219 Gripen, II vån. torsd. 12.9.2002 kl. 13.15-16.50 Tavastgatan 13 Närv. Björkstrand Lönnroth Anckar Mattinen Fagervik Suksi Djupsund Ahlström Björkqvist Grönlund Lassus Levander Finne Huvila Söderholm Alanen Engblom Forsman Honka Blomqvist Dahlbacka Uddström Hansén Hagelstam Kraufvelin Wikman Lindqvist Granfors Alm Zilliacus A-M Ringwall-Moberg, protokollförare 1 Assistenturen i företagets organisation och ledning Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten har med stöd av 29 i Förvaltningsinstruktionen hänskjutit utnämningen av en assistent vid Företagsekonomiska institutionen till styrelsen för avgörande. En assistentur i företagets organisation och ledning har på lagenligt sätt varit lediganslagen och sökts av fyra personer, av vilka tre konstaterades uppfylla de allmänna behörighetskraven dvs EM Evariste Habiyakare, EM Annica Isacsson och EM Nina Kivinen. Assistenturen gäller tiden 1.8.02-31.7.07. Isaksson och Kivinen är båda av fakulteten antagna för forskarstudier inom ämnet företagets organisation och ledning, Kivinen år 2000 och Isacsson år 2002. Habiyakare är forskarstuderande inom annat ämne och lämnas därför utanför den fortsatta jämförelsen. Varken Isacsson eller Kivinen har företagets organisation och ledning som huvudämne i sin grundexamen. Kivinens huvudämne är nationalekonomi och Isakssons marknadsföring. I assistentstadgans 6 (26.3.99) stipuleras om följande kriterier vid jämförelser av sökande till assistenttjänst: a) studieprestationer och vetenskapliga forskningsresultat inom ämnesområdet eller ett närliggande ämne i relation till antalet år som sökanden bedrivit fortsatta studier eller forskning; b) planerat forskningsarbete (forskningsplan) inom ämnesområdet samt c) undervisningsförmåga. Vid fakultetsrådsmötet den 14.6.2002 kunde enighet inte uppnås gällande kompareringen av Kivinens och Isacssons meriter för den nämnda assistenturen. Föredragande hänvisade till assistentstadgan och Kivinens mera omfattande meriter inom forskning och undervisning. Företrädarna för
företagsekonomiska institutionen argumenterade för Isacssons meriter särskilt inom det privata näringslivet och ansåg att Isakssons forskningsplan och inriktning klart bättre motsvarar ämnets nuvarande profil. Ämnesansvariga professor Henrik Bäckström (tj förh) har i sitt utlåtande även förordat Isacsson. Fakulteten beslöt efter omröstning med rösterna 3-8, utnämna EM Nina Kivinen till assistent i enlighet med föredragandes förslag. Institutionsrepresentanterna yrkade på ärendets hänskjutning till styrelsen. För närmare information om ärendets behandling i fakultetsrådet hänvisas till bilaga 1. Föredragandes bedömning I min bedömning utgår jag i från att: - Kivinen har avlagt forskarstudier inom ämnet (40 sv) samt deltagit i ett antal konferenser och kurser med presentationer, konferenspapper och föreläsningar. Ytterligare har hon deltagit som medarbetare i tre publikationer inom sitt forskningsområde. En del av prestationerna har tillkommit innan hon tog ut sin grundexamen 1999 och innan hon antogs som forskarstuderande år 2000. Kivinen har haft olika forskarbefattningar sedan 1995 och har av den anledningen ett försprång i förhållande till Isacsson som är i början av sin forskarkarriär. Isacsson har inte bedrivit forskarstudier inom ämnesområdet men har erfarenhet från det privata näringslivet sedan 1984 och sedan 1993 som privat företagare. Isacsson har ytterligare koordinerat olika EU-projekt. Denna typ av erfarenhet är sannolikt värdefull för institutionen men utgör enligt assistentstadgan inget kriterium för tjänsten. Med hänvisning till punkt a) i assistentstadgan anser jag därför att Kivinen är mera meriterad på denna punkt. - Om Isacssons och Kivinens forskningsplan och -inriktning råder i fakulteten olika mening. Jag konstaterar att bådas forskningsplaner har godkänts av fakulteten, dvs både Kivinens och Isacssons inriktning har bedömts falla inom ramen för ämnets profil. Det att Kivinen antagits under en tid då ämnesansvaret hafts av en tidigare forskningsledare, kan inte anföras som argument mot hennes anställning. Nuvarande ämnesansvarig förordar Isacsson. Med hänvisning till punkt b) i assistentstadgan konstaterar jag att såväl Kivinen som Isacsson har godkända forskningsplaner inom ämnesområdet men jag kan inte ta ställning till respektive forskningsplans ämnesrelevans. - Isacsson framför inga undervisningsmeriter i sin ansökan medan Kivinen har en viss undervisningserfarenhet som föreläsare på olika kurser och därtill har hon skött en assistentur i företagets organisation och ledning under ett års tid, vilket gett henne ytterligare undervisningserfarenhet. Någon utvärdering av hennes undervisningsförmåga finns inte. På basen av Kivinens större erfarenhet som lärare bedömer jag att Kivinen bör ställas före Isacsson gällande punkt c) i assistentstadgan. - Isacsson och Kivinen har båda svenska som modersmål (skolutbildning och mogenhesprov). Kivinen har inlämnat intyg över fullständiga kunskaper i finska. På basen av ovanstående resonemang bedömer jag att Nina Kivinen, tack vare sitt försteg framförallt beträffande punkt a) och c) i assistentstadgan, står meritmässigt före Annica Isacsson. Av denna anledning är andra - visserligen mycket anmärkningsvärda argument - sekundära.
Beslutsförslag Med hänvisning till ovanstående föredragning utser styrelsen EM Nina Kivinen till assistent i företagets organisation och ledning för tiden 1.10.2002-31.7. 2007. 3.9.2002 Vainio Beslut Föredragandens förslag godkändes. Ordförande Gustav Björkstrand Byråchef Margita Vainio