Östra Götalands. Frö- och Oljeväxtodlare ek för. 100 år. Jubileumsskrift. Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlare 100 år

Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlare ek för 100 år Jubileumsskrift Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlare 100 år 1

Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlare ek för 2 Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlare 100 år

Innehåll 100 år för respekt med sig 4 Föreningens ordföranden 6 Före 1912, Frö- och oljeväxtodlingen 8 1987-2012, Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlareförening. En återblick på verksamheten de gångna 25 åren 10 11 Vallfröodlingen 1987-2012, en årskrönika 18 Oljeväxtodlingen 1987-2012, en årskrönika 22 Linodlingen 29 Jönköpings läns fröodlingsförening 30 Norra Kalmar läns Frö- och Oljeväxtodlare förening 35 Har rapsodlingen någon framtid? Funderingar ur odlarens och rådgivarens perspektiv 36 Berättelse över Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlare ek för verksamhet under tiden 1 januari 31 december 2011 38 Föreningens verksamhet 2011 39 Karl Fingal Gunnarsson mitt i vårbruket 1891 på Bobergs Västergård. I bakgrunden syns Fornåsa kyrka, före tornets uppförande. Gården hitom kyrkan är Bobergs Länsmansboställe, idag Fornåsa Bygdegård. Mellan kyrkan och klockstapeln till höger syns Lönsås kyrka. Foto: Okänd. Vårbruk 2011, Albin Gunnarson (sonsons son till Karl Fingal) vältar rödklöverinsådd. Hästen är utbytt mot traktor på 6 ton och 145 hästkrafter. Kyrkan har fått torn och vindkraftverk syns i bakgrunden. Foto: Micke Fransson. Utgivare: Layout: Foto: Tryck: Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlare ek för Kristina Lundström, Hushållningssällskapet Äldre bildmaterial från respektive fröodlareförenings arkiv. Foton på äldre maskiner är tagna på Föreningen Odalmannens Museum LTAB, Linköpings Tryckeri AB Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlare 100 år 3

100 år för respekt med sig Frö- och oljeväxtodlarna i Östra Götaland fyller 100 år. Föreningen har arbetat för odlarnas bästa i ett helt sekel! Det inger respekt. M an behöver inte grotta ner sig i detaljer kring personliga uppoffringar men det borde ge vid handen att föreningens förtroendevalda, ofta ideellt, spenderat en ansenlig mängd tid i möten, förberedelser och på resande fot för odlarnas bästa. Detta har självklart inte bara inneburit hårt arbete utan även varit socialt givande och utvecklande både personligt och yrkesmässigt. Framtiden vet vi inte så mycket om men behovet av entusiastiska förtroendevalda kommer att bestå och i det sammanhanget måste det vara utvecklande att lägga ner tid på ändamålet. En tillbakablick på odlingen av vallfrö och oljeväxter i vårt område visar att den har varit viktig inte minst ekonomiskt. En god lönsamhet är och måste även i framtiden bli den viktigaste ledstjärnan. Tjänar inte lantbrukaren pengar på sin odling förtjänar den inte sin plats i växtföljden. Just för tillfället är lönsamheten i vallfröodlingen pressad medan priserna på raps och oljelin är konkurrenskraftiga. En ständig utmaning är den varierande avkastningen på rödklöversidan och speciellt i detta stycke är långsiktighet ett måste. Hur kommer man då att kommentera odlingen av dessa grödor vid nästa jubileum? Har vi GMO-raps i området år 2037 när föreningen fyller 125 år? Har majsen tagit över den konventionella vallodlingen år 2062 pga klimatförändringarna? Vilka skadegörare har vi i grödorna år 2087 och hur bekämpar vi dem? Har vi ett Europas förenta stater år 2112 med en, vad vet jag, turkisk jordbruksminister? De grödor vi engagerar oss i är uppskattade såväl med tanke på natur och miljö som ur ett mer estetiskt perspektiv. Tänk så många vackra svenska sommarbilder med blommande rapsfält som används i en mängd sammanhang. För den delen förekommer även blommande lin- och klöverfält. Mina tankar jämför våra rapsfält med den stimavgift som en kompositör uppbär när dennes musik spelas i offentliga sammanhang. Tanken kanske far iväg väl långt får jag väl erkänna men våra grödor är uppskattade inte bara med tanke på den olja och foderkaka som vi producerar utan även för landskapsupplevelsen som vi erbjuder, helt gratis! Snacka om nyttighet i dubbel bemärkelse. Jag läste nyligen en artikel i Dagens Industri om en planerad odling av raps i stor skala i Ryssland. I något av fallen odlar man raps på en enhet som är så stor att den inte bara blir tjusig från bilfönstret eller från ett flygplan på 10 000 meters höjd. Odlingsrutan som beskrevs i artikeln är så stor att man i mitten av blomningen skulle kunna se den från månen med blotta ögat! Raps är verkligen en gröda som vi kan vara stolta över och den ger intryck i hela vår värld. En god vän säger till mig, när rapsen står i full blom en solig dag, ta med dig dina närmaste ut i rapsfältet med varsin stol och ett bord, ta med fika eller varför inte en flaska champagne och bara njut av rapsblommorna, bina och den svenska sommaren. Rapssafari 4 Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlare 100 år

eller retreat i det gula, vad vet jag, kanske ett ytterligare sätt att tjäna pengar på din rapsodling eller bara ren och skär njutning. Frågetecknen är många men till syvende och sist handlar det om att tillvarata odlarnas intresse så att vi tillsammans för utvecklingen framåt och uppnår lönsamhet i odlarledet. Endast på det viset kan vi motivera existensen av en förening som Östra Götalands Fröoch Oljeväxtodlareförening. Detta gällde 1912, så är fallet idag 2012 och kommer att vara avgörande även år 2112. I denna jubileumsskrift finner du, som vi hoppas, intressant läsning med såväl historiska tillbakablickar som framåtsyftande information och vision. Trevlig läsning! Tomas Fahlgren, ordförande Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlare 100 år 5

Föreningens ordföranden Kammarherre Philip Trozelli 1912-1914 Direktör C O Hagberg 1914-1918 Förvaltare J Th Hallendorff 1919-1922 Godsägare C G Pyk 1922-1932 Friherre Gösta Hermelin 1933-1953 Friherre Gustaf Lagerfelt 1954-1958 6 Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlare 100 år

Agronom Torgny André 1959-1970 Lantmästare Stig Lindén 1971-1995 Lantmästare Bengt-Olov Gunnarson 1995-2003 Agronom Magnus Börjeson 2004-2006 Lantmästare Tomas Fahlgren 2007- Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlare 100 år 7

Före 1912 Frö- och oljeväxtodlingen Stig Lindén, lantmästare, Österskog, Borensberg tidigare ordförande i föreningen Vallfröodling har ju varit känt i många hundra år. Man tog från början frö som låg på skullbotten sedan man tagit bort höet till foder. Det är först de senaste 50 åren som man skördat höet före axgång. I slutet på 1700-talet började man byta till sig fröblandningar mellan bönder. Efterhand som utvecklingen framskred så satte man av en del av sin slåttervall för att skörda till frö. Rensmaskiner s k vannor kom under andra halvan av 1800- talet, alltså före de stationära tröskverken, och de bidrog till att fröet blev renare och sannolikt också fick en bättre grobarhet. N är handel mellan länder kom igång också på jordbruksprodukter i mitten på 1800-talet kom det in importerat frö främst från mellaneuropa. Detta visade i många fall en för dålig vinterhärdighet för våra nordliga förhållanden liksom ofta brister i både grobarhet och renhet. I början av 1870-talet kom därför de lokala frökontrollanstalterna till. Där kunde man analysera frö och förhindrade att det sämsta såddes. Man hittade efterhand också odlingsmaterial av både klöver och gräs som var särskilt Rajgräs. Foto: Gunilla Lindahl-Larsson. 8 Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlare 100 år

lämpligt för bygden och som man försökte hålla isolerat i odlingen. Det var de s k lokalsorterna där vi fortfarande har senklöversorten Bjursele från Västerbotten i odling. De flesta övriga lokalsorter försvann ur handeln i början av 1960-talet. Vallfröodlarna insåg också att skulle man få framgång med säkra och höga skördar så måste man ha ett bra utsäde. Därför kom Föreningen för inhemsk fröodling tillstånd i mitten på 1870-talet. Det började som en lokal förening i mellansverige men fick sedan avgreningar till södra Sverige. Det var föregångaren till de lokala fröodlareföreningarna, varav Östergötlands Fröodlingsförening var en av de första i landet. Oljeväxtodlingen Raps- och rybsodlingen har samma tidsålder, nämligen från mitten och slutet av 1700-talet. Man hade små odlingar och pressade fröet i små pressar, och oljan användes som rovolja till belysnings- och uppvärmningsändamål. Man försökte också använda rapskaka till foder men det misslyckades pga dålig smaklighet samt att det ansågs sätta ned mjölkproduktionen. Efterhand lärde man sig att upphetta rapskakan och insåg att det förbättrade smakligheten och som man trodde också fick bort en del av de giftiga substanserna. Rapsbaggarna var redan då ett stort problem och odlingen gick i vågor. Man prövade att slå bort dem i odlingarna samt också att klistra fast dem på brädor penslade med sirap eller melass. När mineraloljorna började komma på marknaden i slutet av 1800-talet så upphörde odlingen men då saknade man rapskakan varför en import av den kom från Indien. Denna rapskaka var dock en blandning av pressrester från svartsenap och raps åter fick man problem med smaklighet och dåligt produktionsresultat. Lin Linodlingen har sannolikt en längre historia än den övriga oljeväxtodlingen. Den var i Förestående förslag till stadgar äro å sammanträde den 18 April 1879 antagna. första hand inriktad mot spånadslin för linnetillverkning. Men linfrö kunde användas till foder i begränsade mängder. Avkok av linfrö användes också som läkemedel mot magproblem. Man visste att linfröet innehöll blåsyra men genom att koka det och slänga bort ett par omgångar med vatten så fick man kvar slemämnen i avkoket som hade en positiv inverkan på matsmältningen. Under 1700-talet kom man också underfund med att linoljan i kokt form hade bra konserverande verkan på obehandlat trä. Detta gjorde att färgindustrin kunde breddas från slamfärger till linoljefärger som under 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet var en mycket stor produkt främst med importerad linolja som bas. Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlare 100 år 9

1987 2012 Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlareförening Lennart Svensson, agronom, Kasta Gatugård, Vadstena tidigare VD för Hushållningssällskapet Östergötland Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlareförening har anledning att uppmärksamma att det nu är 100 år sedan föreningen startade sin verksamhet. Vi gör det med en blick tillbaka på de senaste 25 årens händelser som föreningen varit engagerad i. De första 75 åren finns uttömmande redogjorda för i dels två publikationer som avser 1912-1919 respektive 1920-1937 under benämningen Östergötlands fröodlings historia dels en skrift om Östergötlands Fröodlareförening 1912-1987 som utgavs när föreningen uppmärksammade att föreningen funnits i 75 år. Ö stergötlands Fröodlareförening bytte namn 1996 till Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlareförening i samband med att föreningen då gick samman med Jönköpings läns Fröodlingsförening som beslutat att gå i likvidation. Den senare föreningen hade funnits sedan 1921. Sex år senare, 1 januari 2002 kom även Norra Kalmar läns Frö- och Oljeväxtodlareförening att gå samman med Östra Götlands Frö- och Oljeväxtodlareförening. Kalmarföreningen söker sina rötter tillbaka till 1915. Bakgrunden till sammanslagningarna var viljan att effektivisera verksamheten där de mycket små föreningarna hade allt svårare att ekonomiskt driva verksamheten vidare. Från 2002 omfattar föreningens verksamhetsområde Östergötlands och Jönköpings län samt norra delen av Kalmar län. Medlemsantalet Då, för 25 år sedan hade Östergötlands Fröodlareförening 2 443 medlemmar. Den alltjämt pågående strukturrationaliseringen inom jordbruket har minskat antalet brukningsenheter och därmed medlemmar i Fröodlareföreningen. Inte minst accentuerades denna utveckling i samband med det livsmedelspolitiska beslutet om avreglering 1990 då svenskt jordbruk ensamt i Europa skulle avreglera sitt jordbruk. Man kan inte heller frigöra sig från att några lantbrukare också valt att stå utanför föreningen när den 10 Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlare 100 år

automatiska anslutningen via fröavgiften som handeln samlade in upphörde från och med 1991. Medlemsantalet den 30 juni 2010 hade minskat till 642 stycken i den större föreningen Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlare. En återblick på verksamheten de gångna 25 åren Föreningens olika verksamhetsområden Föreningen är en lokal odlarorganisation inom Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare (SFO). Verksamhetsidén är att främja odling av oljeväxter inklusive lin och vallfrö. Tidigare hade föreningen också spannmål med som bevakningsområde men i och med att Sveriges Spannmålsodlareförening bildades 1987 har spannmålen fått en egen intresseorganisation. Lin upptog föreningen på sitt bevakningsområde 1994 då linodlingen återigen tagit fart i landet efter att ha varit försvunnen sedan de statliga stöden för linodling försvann 1953. Rådgivning och information Rådgivning och information till medlemmarna om vallfrö- och oljeväxtproduktion har varit en av föreningens huvuduppgifter tillsammans med försöksverksamhet och jordbrukspolitisk bevakning och då i det senare fallet som förmedlare av argument från den lokala medlemskåren. Fram till och med 1992 lämnade föreningen bidrag till en växtodlingskonsulenttjänst på Hushållningssällskapet med ca 25 % av årskostnaden för densamma. Växtodlingskonsulenten arbetade med allmän rådgivning till fröodlarna i Östergötland och medverkade på informationsdagar och fältvandringar. Från och med 1993 beslöt föreningen att istället för ett allmänt bidrag till en växtodlingskonsulenttjänst köpa budgeterade och definierade tjänster av Hushållningssällskapet. Från tid till annan då informationsbehovet varit särskilt stort har föreningen också sänt ut odlarbrev till medlemmarna. Särskilt intensivt var detta åren efter inträdet i EU hösten 1994. Odlarbreven har bl a informerat om certifierad odling av våroljeväxter, uppmanat Styrelsen 1986/87, från vänster: Bertil Pettersson, Klas Kristenson, Gunnar Ljungberg, Magnus Lind (adj), Ingemar Tegnell, Gunnar Wall, Stig Lindén, Lennart Svensson, Sture Johansson, Gunnar Olai, Bleckert Lagerfelt och Bengt Börjeson. Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlare 100 år 11

till ökad sådd av höstoljeväxter och något år också om ökad vallfröodling, informerat om prissäkring och terminshandel, sortval, växtskydd m m. Årsstämmor och årsberättelser har också huvudsakligen ägnats rådgivning och information sedan väl formalia avklarats. Årsberättelserna har väl beskrivit odlingsförutsättningarna och omfattningen av vallfrö- och oljeväxtodlingen årligen. Dessa har också fram till 2007 haft ett stort avsnitt om de senaste rönen från försöken med oljeväxter. Därefter har det inte ansetts motiverat att fortsätta då motsvarande information finns väl samlad i den årliga försöksrapporten från Mellansvenska försökssamarbetet och Svensk Raps. Från 2008 har årsberättelserna ändrat karaktär och tar upp intressanta rön från före ningens arrangerade studieresor såväl som intressanta artiklar författade av specialister på fröodling i landet. Årsstämmorna har vid sidan av stämmoförhandlingarna tagit upp dagsaktuella program med viktigt innehåll för såväl frösom oljeväxtodlarna med föredrag om både odlingsteknik, sortval, växtskydd och inte minst jordbrukspolitiska spörsmål. Bland intressanta ämnesområden som tagits upp genom åren återfinns rubriker som Har GATT-förhandlingar och Perestrojka i Sovjet något med svenskt jordbruk att göra?, Alternativodling, något att räkna med eller räkna på?, Biobränslen med speciell tonvikt på rapsolja, Bevisa att svenskt rapsfrö är värt merbetalning ställer Du upp på kvalitetssäkring?, Hur kan vi höja kvaliteten på tetraploid senklöver behöver vi dessa relativt svårodlade sorter i grovfoderproduktionen?, Svensk nyttig rapsolja, till vilket pris som helst?, Spännande ökning av linodlingen en upplevelse att skörda!, Vallfröodling i praktiken knep och kunskap, Framtidskontrakt nu får odlarna vara med i marknaden, Slutförhandlingen om Agenda 2000, Kan vi förstärka värdet av svensk rapsolja i ett pressat läge?, Teknisk användning av rapsolja hopp eller förtvivlan, Marknadssituationen för svenskt vallfrö i allmänhet och mellansvenskt vallfrö i synnerhet, Vad händer i en blötare framtid föredrag av SMHI, Trösksådd jakten på effektiv etablering fortsätter, Efterfrågan på raps ökar 12 Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlare 100 år

marknaden är nästan omättlig, Projektet Vallfrö 10 000. Rubrikerna ger en god inblick i det odlingstekniska och politiska klimat som vallfrö- och oljeväxtodlingen befunnit sig i under den här perioden. Fältvandringar och demonstrationer En mycket viktig del av odlareföreningens upplysningsverksamhet har varit fältvandringar och i samband med dem information om jordbrukspolitiska beslut och demonstrationer av maskinutvecklingen. Fältvandringarna har inte sällan ordnats i samarbete med Hushållningssällskapet. En del fältvandringar har varit särskilt välbesökta i samband med stora förändringar inom jordbruket. Så samlade fältvandringen 1990 på Klostergården i Vreta kloster inte mindre än 190 deltagare efter det omvälvande livsmedelspolitiska beslutet i juni 1990, då svenskt jordbruk skulle avregleras och växtodlingen stod inför 90 öre och inget arealstöd men väl omställningsstöd. Fältvandringen på Klostergården året därpå var nästan lika välbesökt, 160 deltagare. År 2002 arrangerade föreningen odlarträff hos sin dåvarande ordförande Stig Lindén, Österskog, Borensberg. På plats fanns också två olika märken av skördetröskor och med dessa som utgångspunkt förde tillverkare och maskinkonsulent Christer Johansson, Hushållningssällskapet, en dialog kring inställningar för att nå bästa fröskörderesultat utan att tröskorna kördes i fält. Odlarträffen samlade 150 personer. Det skulle dröja ända till 2009 i september innan något liknande ordnades med skördedemonstration i rödklöver hos Eje Steen, Åsby, Väderstad, där två skördetröskor provtröskade i ett rödklöverfält som behandlats på lite olika sätt före skörden. Dessutom demonstrerades en stränglyftare som kan förbättra situationen om man stränglagt rödklövern före skörd istället för att bladdöda. Det finns inte utrymme att här räkna upp alla demonstrationer av olika tekniker för etablering av höstraps och skörd av vallfrö som visats genom åren från att direktsådden gjorde sitt intåg till minimerad jordbearbetning och sådd av raps i samband med stubbearbetning efter stråsäd och försök med direktsådd med såaggregat direkt kopplat Fältvandring på Bobergs Västergård, maj 2010. Foto: Elenore Wallin. Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlare 100 år 13

efter skärbordet på skördetröskan. Ovanstående får ses som ett axplock ur alla intressanta odlarträffar som arrangerats varje år under den här perioden. Seminarier och utbildning av vallfröodlare Under början av 1990-talet sjönk vallfröodlingen i landet och i Östergötland som en följd av besvärande stora lager, men de jordbrukspolitiska besluten och då inte minst omställning 90 gjorde att konsumtionen ökade. Tillbakagången blev alltför kraftig och nu behövdes fler vallfröodlare. Därför ordnade Fröodlareföreningen 1994 tillsammans med odlarföreningarna i de runtom Östergötland angränsande länen en seminarieserie i vallfröodling som samlade 45 deltagare. Både tidigare fröodlare och nya sådana samlades vid tre olika tillfällen under våren och vid skördetillfället för kurs och utbyte av erfarenhet. För att stimulera till bättre kvalitet i vallfröodlingen anordnade föreningen tillsammans med vallfröhandeln i området en kurs i vallfröodling i Skönberga församlingshem i februari 2001 och man vände sig framförallt till nya växtodlare men även till mer erfarna som kände ett behov av att vidareutbilda sig. I februari 2004 ordnade föreningen ånyo en kurs i vallfröodling i Linköping. Dels fanns ett stort informationsbehov om MTR-reformens konsekvenser för fröodlingen och dess marknad dels behövde odlingen av ekologiskt vallfrö öka. MTR-reformen innebar kortfattat att arealstöden skulle försvinna och alla stöd frikopplas från odlingen och ett nytt gårdsstöd skulle inrättas. Behovet av ekologiskt vallfrö ökade då de ekologiska vallodlarna fick allt mindre dispenser att använda konventionellt odlat vallfrö i sina vallfröblandningar. Jordbruksverket, Utsädesföretagen, SFO, Hushållningssällskapet och länsstyrelserna tog ett initiativ till en kampanj för kvalitet och stabilitet i den ekologiska vallfröproduktionen. Projektet påbörjades 2005 och avslutades 2007. Projektet innehöll odlarbrev, lokala aktiviteter, kursdagar och studieresor. År 2008 tog Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare initiativ till ett treårigt projekt för att lyfta fram och utveckla den svenska vallfröodlingen. Vallfrö 10 000 som projektet kallades är den största satsning på vallfröområdet någonsin i Sverige. Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlare bidrog till projektet med 100 000 kr. Projektnamnet Vallfrö 10 000 syftar på målsättningen att till år 2010 producera 10 000 ton vallfrö i Sverige. År 2008 producerades cirka 7 000 ton på cirka 12 000 hektar. Målet skulle nås genom att öka såväl avkastning som areal. Andra målsättningar var att öka avkastningen i alla arter av vallfrö med 10 % och att Sverige ska bli världens största producent av ekologiskt odlat vallfrö. Rådgivningsaktiviteterna i Vallfrö 10 000 omfattar en databas med försöksresultat, nya odlingsvägledningar samt konferenser, skördedemonstrationer och fältvandringar. Försöksverksamheten Försöksverksamheten har vad gäller beslut om försöksprogram och tillgängliga resurser skötts centralt via Sveriges Frö- och Oljeväxtodlares försökskommitté. I försökskommittén hade föreningen en representant fram till dess att den upphörde år 2000 i samband med att branschorganet Svensk Raps AB bildades. Svensk Raps bildade då en arbetsgrupp för odlingsutveckling med representanter från ägarna av branschbolaget. Fram t o m 1999 hanterade den lokala föreningen även ekonomin vad gäller försöksverksamheten inom ramen för de medel som den centrala organisationen ställde till lokalföreningens förfogande. Från år 2000 sköttes detta centralt, varvid också den lokala organisationens andel av fröavgifterna till SFO förändrades. Den totala försöksverksamheten med oljeväxter i Östergötland är resultatet av såväl SFO:s som Sveriges Lantbruksuniversitets och lokala länsförsöks samlade ansträngningar. I början av perioden var den årliga försöksvolymen nästan 90 fältförsök, men den sjönk så småningom och 1994 var försöksvolymerna nere på 37 årliga försök. Både SFO och 14 Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlare 100 år

Sveriges Lantbruksuniversitet minskade sin fältförsöksverksamhet. I SFO:s fall berodde det i mångt och mycket på omprioritering av resurser till marknadsföring av svensk rapsolja och bevakning av jordbrukspolitiken inför det stundande EU-inträdet hösten 1994. Först 1998 kunde försöksverksamheten öka något mot bakgrund av SFO:s totala resurser. På initiativ av vår förening påbörjades också detta år försöksserier inom vallfröodlingen. Med början 1998 och några år framöver inspekterade styrelsen höstoljeväxtförsöken i samband med ett styrelsemöte tidigt på våren. Avsikten med försöksbesiktningen var att få en fördjupad kunskap om försöksutförandet i allmänhet och om möjligheter att begränsa försöksfel i synnerhet. Det hade nämligen visat sig att många försök i landet var behäftade med så stora försöksfel att de fick kasseras när skördarna skulle sammanställas. Styrelsen ville därmed försäkra sig om att satsade resurser användes väl och inspektionerna gav aldrig upphov till någon stor kritik i Östergötland, där försöksutförandet från Hushållningssällskapet var välskött. Vid försöksbesiktningen i april år 2000 diskuterades också vem som styr vilka frågeställningar som utreds i försöken. Man kom fram till att det är en stor påverkan från rådgivare, produktionsmedelstillverkare och handeln. Att jordbrukarnas intresse behövde bevakas ännu mer var en av slutsatserna, vilket också är en viktig uppgift för odlareföreningen. Marknadsföring av svensk nyttig rapsolja I samband med omställning 90 och det livsmedelspolitiska beslutet och senare inträdet i EU hösten 1994 insåg styrelsen vikten av att hävda den svenska rapsoljans ställning på marknaden för att behålla en så stor inhemsk odling som möjligt. Föreningen valde att stödja Hushållningssällskapets matkonsulent med medel för att genomföra aktiviteter vid matmarknader i Finspång, Borensberg, Söderköping, Valdemarsvik och ICA vid Mobilia i Mantorp. Vid dessa tillfällen hade matkonsulenten också hjälp av styrelsemedlemmarna Sortförsök i lin vid Klostergården. Notera de vitblommande sorterna. Foto: Sven-Åke Rydell. Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlare 100 år 15

och deras respektive vid många tillfällen. Arbetet med konsumentupplysning fortsatte under 1994 med att Hushållningssällskapets matkonsulent demonstrerade svensk rapsoljas förträfflighet i ett antal butiker med stort kundunderlag i Östergötland. Under det följande året utbildade Hushållningssällskapets matkonsulent 30 elever vid restaurangskolan Dackeskolan i Mjölby vad gäller svensk rapsoljas användningsmöjligheter. Den svenska rapsoljan hade 1993 ca 60 % av den inhemska marknaden för vegetabiliska oljor och nådde 1995 som mest 70 % marknadsandel. Fröodlareföreningen gjorde vad den kunde för att stärka och behålla den här positionen. Medlemsvärvning Som nämnts i samband med redovisningen av antalet medlemmar var det inte längre möjligt med automatisk anslutning till odlarföreningen och betalande av fröavgift till SFO i samband med avräkningarna från handelsföretagen. Från och med 1991 kontrakterade Jordbruksverket istället för den tidigare regleringsföreningen Sveriges Oljeväxtintressenter (SOI) alla oljeväxter i landet i överensstämmelse med den nya jordbrukspolitiken. I det politiska beslutet låg också ett krav på att avsättningen till de gemensamma forsknings- och försöksresurserna inom Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare, SFO, skulle vara frivillig. Därför hade Jordbruksverket infört en kryssmarkering på odlingskontrakten där man som odlare kryssade för om man medgav avsättning till SFO. Det visade sig att ett icke oväsentligt antal odlare avstått eller glömt att fylla i avsedd ruta, varför SFO och de lokala föreningarna gick miste om motsvarande intäkter. I detta läge beslöt Fröodlareföreningens styrelseledamöter att kontakta nästan samtliga odlare som inte gett tillåtelse att dra odlaravgiften från avräkningen. Arbetet delades upp mellan styrelseledamöterna och det var inte svårt att argumentera för den nytta som SFO gör för frö- och oljeväxtodlingen i landet genom sin forsknings- och försöksverksamhet och jordbrukspolitiska bevakning med åtföljande lobbyarbete. Föreningen nådde en anslutning på 91 % av samtliga oljeväxtodlare och nådde därmed riksgenomsnittet. Några år senare, 1997 och 1998, upprepades medlemsvärvningskampanjen på liknande sätt med gott resultat. Året därpå, 1999, nöjde sig styrelsen med att skriva brev till dem som inte erlägger odlaravgift och medlemsavgift. Jordbrukspolitisk bevakning Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlareförening har inte drivit någon egen jordbrukspolitisk bevakning och påverkan för att skapa så goda förutsättningar för vallfrö- och oljeväxtodlingen som möjligt. All jordbrukspolitisk bevakning har skett indirekt via riksorganisationen SFO där den lokala föreningen har varit ett viktigt remissorgan. Bland de viktigaste händelserna som föreningen haft att förhålla sig till är det stora livsmedelspolitiska beslutet i slutet av 1980-talet när svenskt jordbruk ensidigt i Europa skulle avregleras under en femårsperiod. Beslutet hade om det gått igenom inneburit att svenskt jordbruk knappast kunde ha överlevt då 90 öre utan arealstöd var en grov om ändå verklighetsförankrad sammanfattning av beslutet vad gäller spannmålsodlingen. Nu blev det inte så utan omställning 90-programmet tog över istället där lantbrukarna fick en chans att mot statliga stöd ställa om sin produktion från jordbruksprisreglerade grödor. Även detta program sköts i sank i och med att Sverige lämnade in sin ansökan om EG-medlemskap. Begreppet EU kom in i bilden först något år senare. Inom EU hade man att ta ställning till hur Sverige och Jordbruksdepartementet skulle behandla jordbruket inom varje lands nationella ramar. Inte minst gällde detta zonindelningen för spannmål och oljeväxter som låg till grund för arealstödets storlek kopplat till historiska avkastningsnivåer. Mycket arbete lades också ner på att få en inhemsk merbetalning av svenska oljeväxter 16 Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlare 100 år

kontra världsmarknadspriset, ett miljöstöd, pga dels oljeväxternas positiva växtföljdseffekter med minskat behov av svampbekämpning i efterföljande grödor dels det vackra inslaget i landskapsbilden. Stöden skulle behövas för att oljeväxtodlingen i landet skulle kunna konkurrera med högre avkastande områden i Europa. Förslaget vann aldrig regeringens gillande och infördes inte heller. Istället försökte odlarorganisationen att övertyga handeln om att det skulle gå att kvalitetssäkra svensk oljeväxtodling och ta ut en merbetalning på marknaden om odlarna följde vissa odlingskrav och dokumenterade odlingen. Försök gjordes under ett par år att kontraktsteckna våroljeväxter, garantioljeväxter, mot merbetalning hos handeln. Handeln var dock inte villig att betala tillräckligt bra för denna odling och det hela rann ut i sanden. Mottagningskontroll 1988-1991 Under 1988 tog föreningen initiativet till en mottagningskontroll där handeln tog emot raps. Bakgrunden var att det inte sällan uppstod delade meningar mellan lantbrukarens uppfattning om kvalitén på den mottagna rapsen och handelns analys. Misstankarna riktades mot att provuttagningen vid leveransen inte gjordes tillräckligt representativt. Därför fick Hushållningssällskapets växtodlingskonsulenter på uppdrag av fröodlareföreningen göra en mottagningskontroll vid handelns mottagningsplatser. I några fall visade det sig att rensnings- och provtagningsförfarandet inte varit tillfredsställande, vilket bekräftade behovet av förbättringar och även behovet av kontrollen. Mottagningskontrollen fortsatte även 1989 och fortfarande konstaterades mindre brister, varav en mycket allvarlig i provuttagningsrutinen, vilket föranleder mottagningskontrollen att fortsätta även 1990 på de platser där brister konstaterats föregående år. Endast en allvarlig brist kvarstod efter årets mottagningskontroll. För fjärde året i rad genomfördes mottagningskontrollen 1991 och den här gången blev det inga anmärkningar på mottagningsplatserna. Provtagningarna kom att normaliseras och bli tillfredsställande under de fyra åren som kontrollen pågick. Skördeuppskattning I alla år fram till dess att Svensk Raps AB gjorde det möjligt att lämna skördestatistik direkt på deras hemsida har föreningen varit engagerad i en skördeuppskattning. Skördeuppskattningen har varit värdefull som bakgrund till de årliga prisförhandlingarna för vallfrö som skedde med handeln fram t o m 2004 då de av konkurrensbegränsningsskäl blev förbjudna. Föreningen sände ut en odlarenkät till såväl vallfrö som oljeväxtodlare som sedan bearbetades lokalt och sändes in till SFO. Snart dags för skörd av timotejfrö. Foto: Gunilla Lindahl-Larsson. Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlare 100 år 17

Studieresor Studieresor har alltid gett nya impulser och uppslag till odlingsförbättringar och därmed varit ett uppskattat inslag i föreningens verksamhet. Studieresorna arrangerades under en lång tid tillsammans med Hushållningssällskapet men på senare år har föreningen själv svarat för upplägg och program. Studieresornas övergripande upplägg var att vartannat år göra en kortare studieresa inom landet eller i vårt eget län medan studieresorna vartannat år ställdes utomlands. Till en början var deltagarantalet begränsat till vad som rymdes i två bussar, vilket i viss mån skapade en del problem när övernattning och förtäring skulle arrangeras och inte minst när det gällde möjligheten att se och höra vad som förevisades och sades i så stor folksamling. Så småningom blev studieresorna begränsade till vad som rymdes i en turistbuss. Särskilt intressanta studieresor ställdes till det förutvarande östblocket, Estland, Polen, tidigare DDR och Ungern, efter att Berlinmuren fallit på hösten 1989, vilket fick östblocket att så småningom rämna och bli mer öppet och tillgängligt. Att på ort och ställe ta del av privatiseringen av det tidigare kolchos- och sovchosjordbruket och bli invigd i den mödosamma vägen för de privata lantbruken att ställa om till marknadsekonomi var synnerligen intressant. Värd för SFO fullmäktiges möte 1995 Vartannat till vart tredje år genomför SFO en 2-dagars utbildning och information för sin fullmäktigeförsamling. Det hade alltid varit hög klass på både genomförande och innehåll på dessa dagar. Det var därför en mycket betydelsefull uppgift som dåvarande Östergötlands Fröodlareförening tog på sig att svara för de praktiska arrangemangen och studiebesöken vid detta möte 1995. Som ett exempel på den noggrannhet varmed man tog sig an uppgiften kan nämnas att ordförande och sekreterare åkte studiebesökens runda i bussfart och med kronometer i handen för att dels inte missta sig på förflyttningstiderna dels kontrollera framkomligheten för bussarna som användes på utflykten. Behöver det sägas att fullmäktigedagarna genomfördes till punkt och pricka enligt uppgjort program! Vallfröodlingen 1987-2012, en årskrönika 1987 Vallfröarealen omfattade 998 ha. Klöverodlingen dominerade helt med nära 700 ha av rödklöver och alsikeklöver. Av timotejfrö odlades 186 ha. Detta år var det mycket svaga skördar på klöver beroende på dålig pollinering och urusla skördeförhållanden. 1988 Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare ek för bildades efter att de båda organisationerna Sveriges Fröodlareförbund och Sveriges Oljeväxtodlares Centralförening beslutat att gå samman. 1989 Efterfrågan på kromosomfördubblade klöversorter (tetraploida) ökar och är större än tillgången. De tetraploida sorterna har bättre uthållighet och ger högre vallskördar varför de är mera efterfrågade av vallodlarna. Bara 8 % av Östergötlands medelsena fröklöverareal var besådd med tetraploida sorter. För ängssvingel och timotej, skrivs det i årets verksamhetsberättelse, noteras den kanske största skörden någonsin med 792 respektive 566 kg/ha. 1990 Av den totala rödklöverarealen på 551 ha är 45 % medelsen klöver och 55 % senklöver. Av den medelsena rödklöverarealen var 26 % tetraploid rödklöver. De tetraploida sorterna hade en avsevärt lägre fröavkastning och skördevariationen var större än hos de diploida sorterna. Skördarna i Östergötland var 185 kg/ha för den diploida klövern och bara 55 kg/ha för den tetraploida klövern. Det var ingen prisskillnad per kg mellan de olika sorterna men odlingsstödet per hektar var 200 kr för den diploida klövern och 900 kr för den tetraploida plus att den senare också hade 18 Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlare 100 år

ett odlingsstöd på 2 kr/kg. Med ett framförhandlat pris på 13,25 kr/kg för den tetraploida klövern skilde det i alla fall mer än 900 kr/ha i bruttointäkt till den diploida klöverns fördel. 1991 Nu minskar vallfröodlingen dels beroende på välfyllda lager men också pga osäkerhet om odlingsvillkoren efter det livsmedelspolitiska beslutet under hösten 1990 (jordbrukets påbörjade avreglering). Särskilt oroade man sig för vallfröstödets fortsättning. Den totala vallfröarealen i Östergötland var 1 154 ha. Under året sker en fortsatt förskjutning mot tetraploid odling av medelsen klöver. Under året försvann den begynnande rödsvingelodlingen från länet. Från och med detta år är det Statens Jordbruksverk som fastställer aktuella stöd till vallfröodlingen och totalkostnaden för detta har i statsbudgeten begränsats till 10 miljoner kr men SFO och handeln har fått ge förslag till fördelning under 1991. 1992 Under året hade vi den minsta vallfröodlingen under de senaste 25 åren, 754 ha i området. Tidigare års goda skördeutfall och stagnerande konsumtion och obefintliga exportmöjligheter hade lett till en besvärande lageruppbyggnad, varför denna temporära produktionsanpassning var nödvändig. Emellertid hade nu odlingen av tetraploida sorter av medelsen klöver slagit igenom som ett svar på marknadens behov. Mer än 90 % av årets klöverareal av medelsen klöver var av tetraploida sorter. 1993 Även 1993 års odling av vallfrö blev liten i kölvattnet av tidigare besvärande stora lager. Landets areal var nu inte mer än ca 5 500 ha. Priserna steg dock pga att tidigare stora inhemska lagertillgångar av rödklöver och timotej nu var borta. För ängssvingel fanns dessutom en kraftigt förbättrad världsmarknad i bakgrunden. 1994 Förhandlingarna om villkoren efter EU-inträdet 1995 gör redan nu klart att odlingsstöden enbart kommer att utgå som kg-stöd och inte som tidigare också arealstöd. I landet fick vi ett krav på 15 % träda av den s k reformarealen för att begränsa produktionen och få ner spannmålsöverskotten. Vallfrögrödorna betraktades inte i EU som en reformgröda och räknades därför inte in i den areal som låg till grund för procentuellt trädeskrav. 1995 Lagren reducerades snabbare än väntat under 1994 då odlingssäsongen gav ett stort bakslag i fröavkastningen. Den tidigare 5-åriga arealminskningen bröts nu under 1995 och det odlades 7 200 ha i landet. För att fylla det svenska behovet av vallfröutsäde för jordbruksoch grönytefrö beräknades det krävas en inhemsk odling på närmare 10 000 ha. Fröodlareföreningen visade i sin årsskrift en jämförelse mellan bruttointäkterna för vallfrö, oljeväxter, höstvete och korn för att visa att vallfrö mycket väl kan konkurrera med spannmålsodlingen. Detta för att stimulera till ytterligare ökad vallfröodling. 1996 Vallfröodlingen i landet ökade till 7 600 ha, vilket visar på lyhörda odlare. Landets enda alsikeodling finns nu inom Östra Götalands fröodlingsområde. Lättgräsen saknas helt från och med nu i vårt område. Man konstaterar att vallfröarealerna i landet nu har ökat till en nivå som är väl anpassad till behovet. Foto: Gunilla Lindahl-Larsson. Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlare 100 år 19

1997 Vallfröodlingen är av ungefär samma omfattning som under de senaste tre åren, ca 1 100 ha i Östergötland. Området har norra Europas bästa förutsättningar för odling av ängssvingelfrö, vilket också avspeglar sig i de med europeiska mått mätt höga skördarna. Stora lager av timotej gör att utläggen inför 1998 minskar. Trots detta importeras stora lager av timotej till EU från framförallt Kanada. Vi borde alltså också kunna odla för export men handeln har hittills varit alltför passiv att ta tillvara odlarnas intressen. 1998 Ökad efterfrågan på vallfrö beroende på bl a minskad odling i Östeuropa. Sverige borde ta hand om en del av detta utrymme men då måste den svenska vallfröodlingen effektiviseras och skördarna öka. Här behövs satsning på utveckling och ökad rådgivning och handeln måste också satsa på sorter som går att exportera. I dag satsas nästan enbart på det inhemska behovet. 2000 SFO efterfrågar större aktivitet från fröfirmorna att sälja svenskt frö på exportmarknaden, vilket nu börjar bära frukt. Intresset för vallfröodling ökar när ekonomin i spannmåls- och oljeväxtodlingen blivit sämre. Inte mindre än 9 273 ha vallfröodling anmäldes till fältbesiktning detta år. De tre senaste åren har ängssvingelodlingen ökat med 50 %. 2001 På vallfrösidan har den dominerande frågan varit EU-kommissionens förslag att utbetalningsnivån för kilostödet ska maximeras till 1998 års nivå och kvoteras på respektive medlemsland. Sverige som ökat sin areal med 50 % de senaste tre åren skulle få kraftigt sänkta kg-stöd. Klöverarealerna nådde 700 ha i vårt område men 20 år tidigare var arealen klöverfrö 1 200 ha. Export av rödklöverfrö är svårt då vårt sortmaterial är anpassat för våra nordliga förhållanden och inte lämpat för Sydeuropa. Av timotej och ängssvingel är efterfrågade sorter utomlands också odlingsbara även i Sverige, vilket torde öppna för möjligheter. Vallfröodlingen i landet är nu uppe i 11 649 ha, vilket innebär 50 % ökning på bara tre år. 2002 För tredje året i rad ökar vallfröarealerna, nu till 12 899 ha i landet och toppen på tillväxtkurvan är troligen nådd. Fortsatt ökning kräver utökad exportmarknad. I vårt område når fröarealerna 2 041 ha. EU- Kommissionen har bestämt att kilostödet ska begränsas till medelnivån under perioden 1996-2000 med högsta och lägsta nivån borttagna. Fröodlareföreningen anser att man därmed låser fast en produktion som rådde före Agenda 2 000 där Sverige, som ökat sin produktion kraftigt de senaste åren, drabbas särskilt hårt. 2003 Vallfröarealen i landet är nu uppe i 13 216 ha och i vårt område 2 081 ha. Toppen är nu nådd och fröfirmorna begränsar utläggen till nästa år. Följden blev att årets prisförhandlingar innebar ganska kraftiga prissänkningar beroende på marknadsläget med ökande lager. Nu börjar också efterfrågan på ekologiskt vallfrö att komma. Målet måste vara att allt ekologiskt vallfrö ska räcka till de ekologiska vallfröblandningarna. I landet odlades 750 ha. De senaste fem åren har vallfröstödet varit oförändrat. SFO förordar i MTR (översynen av EU-stöden i halvtid) ett frikopplat stöd för vallfröodlingen för att undvika inlåsningseffekter för vallfröodlarna. Man var övertygad om att svensk timotejodling kommer att behöva ett särskilt stöd för att kunna konkurrera på marknaden. Kg-stödet har varit en mycket väsentlig del hittills i timotejfröodlingens ekonomi. 2004 Under de senaste tre åren har det funnits mer än 12 000 ha vallfrö i landet vilket är något för mycket då konsumtion och export inte motsvarar frömängden. Detta gäller inte för ekologiskt vallfrö där marknaden inte är tillgodosedd. Priset för ekologiskt vallfrö utgår från det konventionellt odlade med ett påslag om 50-100 %. Därtill kommer ett miljö 20 Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlare 100 år

stöd om 2 200 kr/ha. Behovet av ekologiskt vallfrö uppskattas till 2 400 ha i landet men odlingen är bara ca 1 500 ha. Nya rensningstaxor infördes 2004, vilka inte ändrats de senaste 10 åren. De nya taxorna premierade dem som tröskar/odlar fram en ren fröråvara. Taxorna är anpassade till de danska förhållandena. Detta var sista året som SFO och handelsföretagen hade ett undantag från Konkurrensverket att förhandla om grundpriset på vallfrö. Konkurrensbegränsningslagen ställde hinder i vägen för fortsatta prisförhandlingar. 2005 Från 2005 års skörd försvann kg-stödet, vilket slog hårdast mot timotejfröodlingen där kg-stödet varit mer än halva bruttointäkten. Från detta år gäller helt nya ramkontrakt med handeln och därmed helt nytt avräkningssystem för frövaran som en direkt följd av att de tidigare prisförhandlingarna om grundpris tvingats upphöra av konkurrensskäl. Antingen tecknas ett fastpriskontrakt eller också tecknas kontrakt efter en modell med à-contobetalning. Detta innebär att ingen odlare vet vilket slutpris som gäller för frövaran förrän året efter skördeåret. Förhoppningsvis ger det nya systemet möjlighet till ett mer marknadsanpassat pris. Avräkningsförfarandet var valfritt om det skulle ske efter verkligt rensningsutfall eller efter råvaruanalys som kunde begäras antingen av odlaren eller fröfirman. Det nya systemet gynnar konkurrensen mellan handlarna om odlarna. Hittills har rödklöver, timotej och ängssvingel avräknats efter råvaruanalys. Den infördes för ca 20 år sedan då de små vallfröarealerna gav upphov till många små partier. Med råvaruanalysen kunde handeln effektivisera sin rensning och blanda partier med förutsägbart slutresultat. I dag med större partier har råvaruanalysen inte samma betydelse längre. Ekologiskt vallfrö tillgodoser fortfarande inte inhemskt behov trots en odlingsökning till 2 060 ha under året vilket var en ökning med 50 % sedan föregående år. Vallfröodlingen räknas nu in i gårdens totala stödberättigade areal och får samma arealstöd som t ex spannmål. Lantbrukarna får nu bedöma om fröodlingen klarar konkurrensen från gårdens andra grödor. 2006 Arealerna av ekologiskt vallfrö fortsätter att öka och är nu uppe i 2 660 ha. Sverige är därmed näst störst som producent av ekologiskt vallfrö i EU. SFO driver en kampanj för att förbättra kvaliteten som innehållit odlarbrev, kursdagar och studieresor. Tyngdpunkten har legat på etablering och ogräsbekämpning därför att dessa moment är avgörande för ett lyckat resultat i den ekologiska odlingen. Timotejodlingen har samma omfattning som tidigare och har alltså inte påverkats av osäkerheten om prisnivåerna sedan kg-stöden frikopplats från fröodlingen. I landet når vallfröarealerna 12 762 ha trots att marknaden är avreglerad och pressade priser råder. Det finns ett intresse från nya aktörer och då inte minst utländska att förlägga vallfröodling till Sverige. Priset på timotej har sjunkit med 40 %, vilket var förutsett. Uppenbart är att det behövs ett bättre pris om timotejodlingen ska vara intressant framöver. Spannmålspriserna börjar stiga under 2006. Om inte vallfröpriserna ökar kommer vallfröodlarnas intresse att minska. 2007 Nu börjar ansträngningarna att odla vallfrö för export Foto: Gunilla Lindahl-Larsson. Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlare 100 år 21

bära frukt. Företag utanför Sverige har kontrakterat 600 ha vallfrö. Den ekologiska vallfröodlingen nådde sin topp föregående år och har nu minskat till 2 300 ha och med knappt 700 ha i vår förenings område. En tredjedel av områdets vallfröodling är därmed ekologisk. 2008 Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare tog initiativ till ett treårigt projekt som ska lyfta fram och utveckla den svenska vallfröodlingen. Vallfrö 10 000, som projektet kallas, är den största satsning på vallfrö- om rådet någonsin i Sverige. Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlare bidrog till projektet med totalt 100 000 kr. Projektnamnet Vallfrö 10 000 syftar på målsättningen att Sverige till år 2010 ska producera 10 000 ton vallfrö. Målet ska nås genom att öka såväl avkastning som areal. På lite längre sikt ska det gå att fördubbla den svenska vallfröproduktionen. Andra målsättningar är att öka avkastningen i alla arter av vallfrö med 10 % och att Sverige ska bli världens största producent av ekologiskt odlat vallfrö. Rådgivningsaktiviteterna i Vallfrö 10 000 omfattar en databas med försöksresultat, nya odlingsvägledningar samt konferenser, skördedemonstrationer och fältvandringar. 2009 Detta år har nya odlingsvägledningar tagits fram av SFO för konventionellt odlad timotej, ängssvingel, rödsvingel, rajsvingel, rörsvingel, ängsgröe, engelskt rajgräs, hundäxing, rödklöver och vitklöver. Tröskningen är ett av de kritiska momenten i fröodlingen så under skördesäsongen 2009 ordnades skördedemonstrationer i Dalsland (rajsvingel), Skåne (ängsgröe) och Östergötland (rödklöver). Kraftiga prissänkningar på vallfrö medan både priset på spannmål och oljeväxter är relativt högt påverkar intresset för vallfröodling. 2010 Vallfrö 10 000-projektets sista år. Landets vallfröareal håller sig stadigt kring 12 000-13 000 ha. Noterbart är att den ekologiska andelen nu utgör nästan 25 %. Det gör Sverige till en av världens största producenter av ekologiskt vallfrö. Från att under de tre senaste åren ha varit världsledande fick vi detta år dock kännas vid att den danska arealen översteg den svenska med ett par hundra hektar. 2011 Projekt Vallfrö 10 000 avslutades med en konferens i februari i Linköping. Totalt under projekttiden har det satsats 3 miljoner kronor och genomförts 59 försök i 23 olika serier. Oljeväxtodlingen 1987-2012, en årskrönika 1987 Hösten 1987 såddes 6 310 ha höstraps och 548 ha höstrybs i Östergötland. Höstrapsarealen ökade pga det politiska beslutet Omställning 90. Beslutet innebar bl a att en viss areal skulle avsättas för träda som fick ett visst stöd. På så sätt skapades en lämplig förfrukt till höstraps. 1988 Fortfarande var det möjligt att odla oljeväxter med hög halt av erukasyra. Odlingen av s k dubbellåga sorter som hade låg halt av både glukosinolater och erukasyra upptog 58 % av arealen oljeväxter detta år. Årets pris för oljeväxtfrö var ca 2,95 kr/kg. Om inte giltigt odlingskontrakt fanns med SOI (regleringsföreningen Sveriges Oljeväxtintressenter) skedde ett avdrag på priset med 10 %. Dubbellågt vårrybsfrö betalades med 3,15 kr/kg. 1989 En mer allmän övergång skedde till odling av dubbellågt sortmaterial och av vårrybs var det endast 10 % av arealen som var av enkellåg typ. Detta år började Lantmännen ODAL att kontraktera oljeväxtodling för direkt användning i egna foderfabriker och det blev 650 ha första året. SFO fick samma avgift inbetald som från lantbrukarna då ODAL betalade fröavgifterna även på denna frömängd. 22 Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlare 100 år

1990 Trädesprogrammet i omställning 90 ledde till att sådden av höstoljeväxter de senaste två åren nära fördubblades. Vid höstsådden 1990 uppstod en beslutssituation. Skulle man så enkellåg eller dubbellåg höstraps? Beslutet var svårt eftersom lämpliga sorter av dubbellåg typ (s k 00-typ) som klarade en normalvinter i vårt område saknades och enkellåg höstraps förutskickades skulle betalas med 15 % lägre pris 1991. Prisskillnaden kom dock att stanna på 8,5 % skulle det visa sig senare. Kontrakteringen av foderoljeväxter till Lantmännens foderfabrik ökade till 1 000 ha. 1991 Från och med 1991 kontrakterar Jordbruksverket alla oljeväxter i landet i överensstämmelse med den nya jordbrukspolitiken. I det politiska beslutet låg också ett krav på att avsättningen till de gemensamma forskningsoch försöksresurserna inom SFO skulle vara frivillig. Därför hade Jordbruksverket infört en kryssmarkering på odlingskontrakten där man som odlare kryssade för om man medgav avsättning till SFO. Kontrakteringen av foderraps till Lantmännen Odals foderfabriker fortsätter att öka och når 1 140 ha. Fortfarande odlas 473 ha höstrybs i området. 1992 Fortfarande saknas lämpliga sorter av 00-typ för odling i vårt område. Inför 1992 aviserades en prisskillnad mellan 00- och 0-typ på 15 % men det blev hela 20 % när prissättningen var klar. Under året ville Jordbruksverket (Staten) återigen prova ett nytt kontraktsförfarande. I akt och mening att inom regleringsekonomin köpa in så billig frövara som möjligt från odlarkåren infördes ett anbudssystem. Handel och större oljeväxtodlare fick lämna offert till Jordbruksverket på det pris man ville ha för det som kontrakterades. Minsta kontraktsvolym var 200 ton och därför kom merparten av odlarna att skriva ett underleverantörskontrakt med handeln. Senaste dag för anbudet inför 1993 var 24 april 1992. Odlarna blev därmed tvungna att planera såväl höstrapssådd 1992 om våroljeväxtsådd 1993 innan vårsådden 1992 ens tagit sin början. För att ytterligare Ett frodigt rapsfält gläder både själen och plånboken. Foto: Sven-Åke Rydell. Östra Götalands Frö- och Oljeväxtodlare 100 år 23