Ärende 16. Utveckling av reservkraft i Karlskoga kommun

Ärende 16 Utveckling av reservkraft i Karlskoga kommun

Tjänsteskrivelse 1(2) 2019-02-08 KS 2019-00129 Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Mats Johansson Kommunstyrelsen Utveckling av reservkraft i Karlskoga kommun Sammanfattning I nuläget finns reservkraft i två olika former som kan aktiveras vid kortare eller längre strömbortfall i kommunen. Fast installerad reservkraft och möjlighet till inkoppling av mobil reservkraft. Den reservkraft som finns tillgänglig bedöms inte längre vara tillräcklig utifrån de krav som ställs på kommunen att ha en förmåga till att bedriva samhällsviktig verksamhet. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 8 februari 2019 Rapport, Reservkraft för ett robustare Karlskoga Bakgrund Omvärldsläget har förändrats sedan Karlskoga kommun gjorde de första investeringarna i reservkraft. Klimatförändringar och en förändrad hotbild ställer större krav på kommunen att kontinuerligt ha en förmåga att bedriva samhällsviktig verksamhet. I överenskommelsen om kommunernas krisberedskap slås det bland annat fast att: Kommunen ska använda underlaget från risk- och sårbarhetsanalysen i planering och genomförande av åtgärder för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet, samt stärka förmågan att hantera extraordinära händelser. Samtidigt som kraven ökar blir kommunens verksamheter alltmer elberoende. Socialförvaltningen behöver tillgång till avbrottsfri reservkraft på fler vårdboenden för att kunna säkerställa patientsäkerheten. Samtidigt är det Folkhälsoförvaltningens ansvar att försörja kommunens samhällsviktiga verksamhet med måltider hela dygnet, ett uppdrag som också kräver avbrottsfri reservkraft. I överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar regleras det hur planeringen för civilt försvar återupptas. Det civila försvaret syftar till att samhället ska fungera vid höjd beredskap och krig i Sverige. Civilt försvar bedrivs inom ramen för kommunens ordinarie verksamhet. Det civila och militära försvaret bildar tillsammans totalförsvaret.

Tjänsteskrivelse 2019-02-08 2(2) KS 2019-00129 Målet för det civila försvaret är att: Värna civilbefolkningen Säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna Bidra till Försvarsmaktens förmåga Detta innebär att kommunerna har ett betydligt större ansvar när det gäller kontinuitetsplanering, livsmedelsförsörjning och befolkningsskydd. Ett ansvar som också kräver att kommunen har tillgång till reservkraft för att upprätthålla den samhällsviktiga verksamheten. Investeringsutgift för utveckling av reservkraft uppgår enligt rapporten till ca 6,1 mnkr. I pågående arbetet med investeringsbudget 2020-2026 kommer denna post att ingå. Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut Kommunstyrelsens ledningskontor föreslår att kommunstyrelsen: 1. Godkänner rapporten Reservkraft för ett robustare Karlskoga som ett led i kommunens förberedelser för civilt försvar. 2. Ger kommunstyrelsens ledningskontor i uppdrag att presentera en plan för genomförandet av förslagen i rapporten, med beskrivning av roller och ansvar. 3. Planen för genomförandet lämnas till kommunfullmäktige för fastställande. Mats Johansson Säkerhetssamordnare

1 (10) Socialnämnden Handläggare Eva Persson Kommunstyrelsen Rapport; Reservkraft för ett robustare Karlskoga Syfte Syftet med och anledningen till denna rapport är att förvaltningarna vill få tydliggjort vad man kan förvänta sig när det gäller reservkraft vid ett längre strömavbrott. I dagsläget finns det inte någon som kan redogöra för ansvar, roller och hur helheten ser ut. Det saknas även dokument och beslut. Förvaltningarna behöver få en bild av om de reservkraftverk som finns har tillräcklig kapacitet. Inledning För att få en bild av detta har en första kontakt och möte skett mellan socialförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen. Redan i inledande samtal konstaterades att det inte bara går att titta på en enskild förvaltnings behov utan till helheten i kommunen. Vid nästa möte fanns även representanter från folkhälsoförvaltningen, Karlskoga Energi och Miljö AB, samhällsbyggnadsförvaltningen, socialförvaltningen, Karlskogahem samt kommunens säkerhetssamordnare med. Det har skett en stor förändring i samhället sedan 2006 när de befintliga reservkraftverken installerades. Vid mötet var samtliga överens om att reservkraften behöver byggas ut för att klara kommunens åtagande. Man var även överens om att ansvar och roller behöver tydliggöras. Denna rapport har tagits fram för att tydliggöra problematiken och för vidare politiskt beslut om reservkraft som en del av Karlskogas civila försvar. Bakgrund Elsäkerhetsverket skriver på sin hemsida att de senaste tio åren har flera stora elavbrott visat på en ökad sårbarhet inom viktiga samhällssektorer. Elsäkerhetsverket har genomfört en studie som visar att det behövs större kunskap om ansvar och regler kring hur reservkraft ska skötas. Den snabba tekniska utvecklingen och användningen av el har lett till ett ökande beroende av en trygg elförsörjning för samhällets alla sektorer och därmed medfört en ökad sårbarhet för samhället vid elavbrott. Myndigheten för samhällskydd och beredskap skriver i sin vägledning rörande reservkraftverk att planering och uppbyggnad av reservkraftkapacitet alltid bör utgå från ett övergripande ledningsbeslut och ha sin grund i risk- och sårbarhetsanalysen för organisationen. Arbetet med reservkraft är aldrig ett ansvar för en enskild säkerhetssamordnare eller motsvarande medarbetare. Organisationens ambitionsnivå för elförsörjning vid planerade och oplanerade POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS BANKGIRO 691 83 Karlskoga Fakturahantering 0586-610 00 sn@karlskoga.se 441-4736 BESÖKSADRESS Box 50755 TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Baggängsvägen 65 202 71 Malmö 0586-610 89 www.karlskoga.se 212000-1991

2 (10) driftavbrott, är utgångspunkten för arbetet. Vilka verksamheter i organisationen ska alltid ha elförsörjning och inom vilken tid? När målsättningen är klar, är det dags för varje organisation att besluta vilka åtgärder som krävs, och reservkraft kan då vara en av de nödvändiga investeringarna. Det finns ett flertal olika rapporter att läsa om stora elavbrott som vi haft i Sverige tillexempel, stormen Gudrun, Dagmar med flera, i samtliga av de rapporterna så är slutsatsen vi skulle haft fler reservkraftverk. Karlskoga kommun har till skillnad från andra kommuner flera ingångar från regionnätet. En av anledningarna till det är att det finns en försvarsindustri i kommunen. Kommunen behöver trots bra redundans ha en egen kapacitet när det gäller reservkraft om ett stort regionalt eller lokalt strömbortfall skulle inträffa. När stormen Gudrun svepte över landet 2005 blev detta uppenbart, då flera smålandskommuner blev utan ström i över en månad. Fullmäktige i Karlskoga beslutade efter detta att det bland annat skulle köpas in mobila reservkraftverk och att några byggnader skulle utrustas så att dessa reservkraftverk gick att docka i byggnader vid behov. Kommunen har även utrustat några byggnader med stationär reservkraft när det funnits behov av det. Nulägesbeskrivning I Karlskoga kommun finns reservkraft i två olika former som kan aktiveras vid kortare eller längre strömbortfall. Några byggnader har fast installerad reservkraft och några är förberedda för inkoppling av mobila reservkraftverk. Det finns dock bara två mobila kraftverk till tre förberedda byggnader. Vilka två byggnader/verksamheter som ska prioriteras vid ett skarp läge är inte klargjort och behovet kan också ändrats över tid. Mobila reservkraftverk Nickkällan och Torpdalen som tidigare var särskilt boende i form av servicehus samt Bergslagshallen är förberedda för inkoppling av mobil reservkraft. Tanken med Bergslagshallen var att denna byggnad skulle kunna användas som värmestuga för behövande medborgare. De mobila reservkraftverken som finns är dimensionerade så att de kan försörja hela byggnaden behov vid elavbrott. Stationära reservkraftverk När det gäller fast installation av reservkraftverk så finns detta på kommunstyrelsens hus på Katrinedalsgatan 2-4 där kommunen äger byggnaden, samt vid Skrantahöjdsvägen 23, 33, 35 36 samt Vallmovägen 11 (flera huskroppar som sitter ihop med olika adresser) där Karlskogahem äger byggnaderna. Vid Skrantahöjdsvägen finns en mängd olika verksamheter, vårdboende, dagvård, kontor för tjänstepersoner (stor del av förvaltningarnas ledning) it- avdelning samt kommunens serverhall.

3 (10) Reservkraftverket på Skrantahöjdsvägen/Vallmovägen installerades i första hand för att säkerställa driften av kommunens serverhall som finns i byggnaden. Kapaciteten på kraftverket tillät att övriga verksamheter kopplades på, så de facto så fungerar reservkraften i hela den fastigheten. Ansvarsförhållandet mellan Karlskoga kommun och Karlskogahem otydligt. I dagsläget är det IT avdelningen som ser till att kraftverket tankas med mera då ingen annan velat ta ansvar för det. Skriftligt avtal som reglerar skötsel och drift saknas och behöver upprättas. Vid Bergslagens räddningstjänst finns både mobil och fast installerad reservkraft, Karlskoga kommunen äger byggnaden. Även denna byggnad är tänkt att kunna fungera som värmestuga vid en kris. Avsaknad av rutiner Det finns idag inga kända skriftliga och fastställda rutiner som beskriver hur driften ska säkerställas i ett skarpt läge samt hur skötsel och ansvars fördelning ser ut i normalläget. 1. Vilken verksamhet som ska prioriteras, vad anses vara mest samhällsviktig verksamhet 2. Vem ansvarar för de olika stegen i en uppstartsfas 3. Vem ansvarar för drift när de är i gång 4. Vem ansvarar för underhåll när de inte används 5. Vem äger tolkningsföreträde när det gäller att besluta att de mobila reservkraftverken ska aktiveras Socialförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen har inte heller kartlagt när behovet är som störst och hur mycket ström verksamheten förbrukar när belastningen är som störst. Det finns heller ingen kartläggning av hur mycket reservkraftverken klarar av att producera samt hur anläggningarna är uppsäkrade. Det behöver även göras en bedömning om det behövs en viss överkapacitet på vissa platser i kommunen, med utgångspunkt från att kommunen ska planera för civilt försvar igen. En rimlighetsbedömning saknas och behöver göras och dokumenteras. Om kommunens reservkraftverk ser till att byggnaderna försörjs, hur fungerar det då hos KEMAB vid ett större elbortfall? Har de reservkraft för att få tillexempel fjärrvärmen fram till samtliga byggnader, samt annan ström? Eller bara till vissa, eller till alla? Analys och framtida behov Så som vår omvärld ser ut idag och så som klimatförändringarna har påverkat väderleksförhållandena är frågan hur Karlskogas behov av reservkraft ser ut nu och i framtiden. Det som kan konstateras är att det inte ser ut som det gjorde 2005 och att det ständigt förändras.

4 (10) Det som också förändrats med tiden är socialförvaltningens behov, som i dagsläget vårdar betydligt mer sjuka och sköra medborgare i socialförvaltningens vårdboenden än vad som var fallet för bara några år sedan. Den vård som bedrivs idag är betydligt mer strömkrävande än tidigare och i vissa fall är strömmen till och med livsavgörande. Tidigare vårdades dessa medborgare på sjukhuset när de var i behov av så omfattande vård, i dag finns de både hemma i sitt ordinära boende och i kommunens vårdboenden. I dag behövs ström till allt från taklyftar (vilket är standard) till andningsmaskiner, sugar, journalsystem med mera som måste fungera över tid för att förvaltningen ska kunna säkerställa patientsäkerheten. Socialförvaltningen är också beroende i att en del andra verksamheter inom kommunen fungerar även i ett läge då kommunen står utan normal strömförsörjning. Folkhälsoförvaltningens ansvar att försörja samma målgrupp äldre med måltider hela dygnet, kräver säker och stationär strömförsörjning. Detta gäller även ansvaret att tillgodose behovet av måltider till de barn som behöver omsorg då föräldrarna ska arbeta i krissituationen. Totalförsvar Enligt regeringens försvarspolitiska inriktning 2016-2020 ska planeringen för civilt försvar återupptas. Det civila försvaret syftar till att samhället ska fungera vid höjd beredskap och krig i Sverige. Civilt försvar bedrivs inom ramen för verksamheten i kommunen. Det civila och militära försvaret bildar tillsammans totalförsvaret. Målet för det civila försvaret är att: Värna civilbefolkningen Säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna Bidra till Försvarsmaktens förmåga Kravet är att kommunen ska påbörja arbetet med de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap så att de på sikt kan fullgöra sin uppgift inom totalförsvaret i händelse av krigsfara och krig. Detta innebär att kommunerna har ett betydligt större ansvar när det gäller kontinuitetsplanering, livsmedelsförsörjning, förrådsutrymmen för livsmedel, planering för evakuering av befolkningen till platser där nödvändig el och värme finns samt till skyddsrum. Medborgares egna ansvar KEMAB kan vid ett större elavbrott säkerställa att fjärrvärmenätet fungerar fram till fastighet. Den enskilde fastighetsägaren har därefter ett eget ansvar för att kunna ta emot och försörja sin fastighet. Detta har bland annat påtalats i broschyren När krisen eller kriget kommer som samtliga hushåll i landet har fått i sin brevlåda. Varje medborgare måste räkna med att initialt klara sig själv i en krissituation och bör skaffa sig strategier för det oavsett om man har värme via fjärrvärmenätet eller inte. Dock kan man utgå ifrån att långt ifrån alla kan det.

5 (10) Samhällsviktiga verksamheter En samhällsviktig verksamhet är en verksamhet som vid bortfall av eller en svår störning i verksamheten, ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Samhällsviktig verksamhet är en verksamhet som är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Vid ett större strömbortfall måste en del av den definierade samhällsviktiga verksamheten prioriteras när det gäller strömförsörjning. Om man tittar i kommunens risk- och sårbarhetsanalys så kan man utläsa att samhällsviktig verksamhet inom kommunkoncernen är: Karlskoga kommun: Barnomsorg och grundskola. Socialtjänst, området för individ, familj och funktionsnedsättning samt områdena för vård- och omsorg. Tillagningskök. Kommunens telefonväxel, webbaserad information och sociala medier. Politisk ledning och krisledning samt väghållning. Karlskoga Energi och Miljö AB: Produktion och distribution av el. Produktion och distribution av fjärrvärme. Produktion och distribution av dricksvatten. Avloppshantering. Renhållning. Drift och underhåll av stadsnät. Karlskogahem: Lokalförsörjning, i huvudsak bostäder. Kommunen har ingen plan för vilka verksamheter som bör prioriteras när det gäller reservkraft vid längre och kortare strömbortfall. Självskrivet torde nog ändå vara att vårdboenden samt en del av kommunens tillagningskök, utifrån dagens avancerade vårdbehov behöver ha reservkraft i viss omfattning för att människor inte ska avlida på grund av strömbortfallet. Driften av kommunens växel och krisledningsplats, samt serverhall behöver säkerställas. I vilken omfattning skolorna och förskolor behöver det bör diskuteras vidare. Likaså i vilken omfattning väghållningen är strömberoende. Behovet av kommunala värmestugor behöver också diskuteras och planeras. Att skapa reservkraft till flera kommunala byggnader kostar enligt samhällsbyggnadsförvaltningen i stora drag 1,5 2 miljoner per anläggning beroende på förutsättningarna i aktuell byggnad. Socialförvaltningens analys samhällsviktig verksamhet Socialförvaltningen har i dagsläget cirka 325 vårdboendeplatser där de mest sjuka, företrädesvis äldre vistas. Vårdboendet vid Skranta har 115 platser som redan i dag har stationär reservkraft i fastigheten. Torpdalens byggnad med 46 vårdboendeplatser har mobil reservkraft som kan installeras inom ett par timmar. Detta innebär att i dagsläget har 49 % av vårdboendena har reservkraft varav 35 % har det inom några sekunder. Detta får nog anses som låg andel när det rör sig om så pass sjuka och sköra personer.

6 (10) Om stationär reservkraft installeras även på Lötängen så skulle ytterligare 80 platser ha reservkraft. Vilket skulle innebära att totalt 74 % vårdboendena har reservkraft, varav 60 % inom ett par sekunder. Med dessa omfattningen skulle man kunna anse att socialförvaltningen har en robust verksamhet utifrån strömförsörjning. Vid ett större strömbortfall skulle patientsäkerheten kunna säkerställas då personer som har behandlingar eller hjälpmedel där ström är avgörande kan fortsätta att få det. De brukare som bor på platser som inte har reservkraft och som är beroende av det ur ett livsnödvändigt perspektiv kan då evakueras till vårdboende med reservkraft enligt förvaltningens förtätningslista som finns sedan tidigare. När det gäller de mobila reservkraftaggregaten så är inte Nickkällan första prioritet för socialförvaltningen längre. Orsaken är att detta inte är ett särskilt boende nu mera utan ett ordinärt boende med vanlig bostadskö som idag administreras av Karlskogahem. Förvisso är det för äldre men det är dock att likställa med vanlig lägenhet på staden i detta avseende. Torpdalen har däremot omvandlats från att vara särskilt boende i form av servicehus till att vara ett vårdboende där de mest sjuka äldre bor, vilket gör att det är mer prioriterat än tidigare. Folkhälsoförvaltningen och skolförvaltningens analys samhällsviktig verksamhet Folkhälsoförvaltningens tillagningskök har tillgång till reservkraft i mobil form vid Mårbackaköket. För att klara måltidsförsörjningen krävs även att stationär reservkraft kompletteras till förvaltningen. I händelse av större strömbortfall behöver prioritering göras, utifrån vilka verksamheter som ska få lagad mat i första hand. Grundskolebarn och gymnasieungdomar, får i ett skarpt läge ta med sig matsäck hemifrån. Huruvida skolan ska vara öppen över huvudtaget får bedömas från händelse till händelse beroende på tidsaspekter med mera. Däremot kommer förskolebarnen att prioriteras vid ett strömbortfall. Förskolan är också att betrakta som en samhällsviktig verksamhet på ett annat sätt än vad grundskola och gymnasieskolan är. Orsaken till detta är att det är viktigt att den är i drift, så att föräldrar som har sitt arbete i en samhällsviktig verksamhet kan arbeta och bidra i händelsen. Vikten av att ha förskolan öppen har påtalats från kommuner som var drabbade i samband med stormen Gudrun. Förslagsvis så lagar tillagningsköken i första hand mat till vårdboendena och förskolan i en skarp händelse. Byggnationen av nytt beredningskök måste därför ha stationär reservkraft för att säkerställa leverans av mat till de samhällsviktiga verksamheter som analysen omfattar. Ansvar för reservkraft i normalt läge Mobila reservkraftverk. Den mobila reservkraften förvaras och testkörs hos Karlskoga Energi och Miljö. Förslagsvis tar de ansvar för att dessa servas och provkörs med ett

7 (10) förutbestämt intervall även fortsättningsvis. KEMAB äger även rätt att använda verken när de har behov av det i samband med arbeten på elnätet i normalläget så som det ser ut idag. Skriftligt avtal mellan kommunen och bolaget som reglerar skötsel och drift saknas och behöver upprättas. Orsak till ansvar Anledningen till att KEMAB bör ha ansvaret är att installationen sker på deras nät, före det som man kallar mätpunkt/överlämningspunkt och det är bara de som får göra installationer i sitt nät. Stationära reservkraftverk Respektive fastighetsägare ansvarar förslagsvis för att verken servas och provkörs med ett förutbestämt intervall. Skriftligt avtal mellan respektive verksamhet och fastighetsägare som reglerar skötsel och drift saknas och behöver upprättas. Orsak till ansvar Stationära reservkraftverk är installerade efter mätpunkten/överlämningspunkten i lokalen. Detta innebär att allt som görs i reservkraftverket påverkar fastighetsägarens nät och där är det bara fastighetsägaren som får som göra och besluta om åtgärd i sitt nät. Likaså kan reservkraftverket påverkas av att fastighetsägaren gör andra åtgärder i sin fastighet utan att vare sig samhällsbyggnadsförvaltningen, KEMAB eller de som bedriver verksamheten i lokalerna vet om det. Ansvaret bör därför ligga hos fastighetsägaaren efter mätpunkten. Investering och reinvestering Förslagsvis ligger investering- och reinvesteringskostnad samt ägandet kvar inom kommunens verksamhet. Lagstiftning För alla reservkraftanläggningar gäller ellagens (1997:857) bestämmelser för utförande och underhåll av sådana anläggningar med avseende på elsäkerhet. Detaljerade tekniska regler för konstruktion, installation och skötsel av reservkraftsystem finns i svensk standard, både för mekanik och el, och i branschpublikationer för de vanligaste förekommande reservkraftsystemen. Myndigheten för samhällskydd och beredskap skriver att en viktig aspekt är att reservkraft är en värdefull resurs även vid planerade elavbrott, oavsett om orsaken är interna ombyggnationer av elsystemet eller om elnätsbolagen bygger om sina nät. Karlskogahems syn Förslaget enligt ovan när det gäller ansvar för reservkraft i normalt läge är gruppen inte enig om. Samtliga av kommunens representanter ser det som en klok och riktig lösning. Karlskogahem anser dock att

8 (10) reservkraften är kommunens ansvar i samtliga lägen och ett de inte ska vara inblandade i dem vare sig när det gäller fasta eller mobila. Alternativ lösning Den alternativa lösningen skulle vara att Karlskogahem och samhällsbyggnadsförvaltningen har ett gemensamt ansvar man ska dock vara medveten om att det kan finnas en risk för otydlighet och kommunikationsmissar i en sådan lösning. Karlskogahem skulle också kunna ha huvudansvaret där det är de som är fastighetsägare men kalla samhällsbyggnads vid provkörningar med mera för att ha ett mer robust Karlskoga i form av kunskapsbackup. Ansvar för reservkraft i skarp drift Mobila reservkraftverk KEMAB ansvarar förslagsvis för att sätta de mobila reservaggregaten i skarp drift på uppmaning av samhällsbyggnadsförvaltningen som gör det i samråd med de förvaltningar som finns i lokalerna, förvaltningschef på respektive förvaltning är beslutande i frågan. Respektive fastighetsägare ansvarar för att låsa upp fastigheten åt KEMAB så att installation kan ske i de fall man behöver in i fastigheten. Oftast installeras dessa i skåp utanför fastigheten. Efter hur lång tid detta ska ske beror på årstid och väderförhållanden, avvägning får ske av samhällsbyggnadsförvaltningen i samråd med respektive förvaltningschef samt kommunens säkerhetssamordnare. KEMAB ansvarar för service och underhåll under driftgång. Orsaken till att ansvaret bör ligga på KEMAB är samma som ovan, de är nätägare. Dock äger KEMAB rätten att delegera uppgifter i de fall då deras personal omdirigerats av Svenska Kraftnät utifrån elberedskapslagen. Stationära reservkraftverk Stationära reservkraftverk startar automatiskt vid strömbortfall, respektive fastighetsägare ansvarar för service och underhåll under driftgång. Orsaken till att ansvaret bör ligga på fastighetsägaren är samma som ovan, reservkraftverken sitter efter mätpunkt alltså i fastighetsägarens elnät. Drivmedel Kostnad och ansvar för drivmedel åligger den som har ansvar för reservkraftverket. Karlskogahems syn Förslaget enligt ovan när det gäller ansvar för reservkraft i skarp är gruppen inte enig om. Samtliga av kommunens representanter ser det som en klok och riktig lösning. Karlskogahem anser dock att reservkraften är kommunens ansvar i samtliga lägen och ett de inte ska vara inblandade i dem vare sig när det gäller fasta eller mobila.

9 (10) Förslag på utveckling av reservkraftverk Som en del i att skapa ett robust Karlskoga vid strömbortfall så behöver reservkraften utvecklas utifrån ovan problematisering och förslag. Generellt sätt bör man tänka att när man identifierat att en lokal ska ha reservkraftverk så ska det göras en bedömning av hur tidskritisk verksamheten är. Är bedömningen att verksamheten är tidskritisk, och att betrakta som samhällsviktig verksamhet så ska reservkraftverket vara stationärt. Befintligt och nytt Förslagsvis så prioriteras Torpdalen när det gäller de befintliga mobila reservkraftsaggregaten, då detta är ett vårdboende med 46 vårdboendeplatser. När det gäller Bergslagshallen/Mårbackaköket så föreslås att kommunen investerar i ett stationärt reservaggregat, så det fungerar mer omedelbart. På så sätt säkerställs del av livsmedelsförsörjningen, samt en värmestuga. Nickkällan prioriteras inte initialt i ett skarpt läge då detta inte längre är ett särskilt boende utan ordinära bostäder som vilka som helst. Som förstärkning föreslås i stället att Bråtenskolan utrustas med inkopplingsmöjligheter för mobil reservkraft. Anledningen till att denna byggnad är lämplig är att den har pelletsbrännare för uppvärmning. Detta skulle innebära att denna byggnad skulle kunna hållas varm även vid ett totalstopp bara man får i gång cirkulationen med hjälp av reservaggregat. Detta skulle innebära en ökad robusthet i form av en lokal som kan användas som värmestuga. Även förskolan vid Kartografen (Gullvivan) bör utrustas med inkopplingsmöjligheter för mobil reservkraft. Detta på grund av att verksamheten behöver vara igång och kunna förtätas så att kommunens medarbetare kan lämna sina barn och arbeta vid samhällstörning i form av längre strömbortfall. När det gäller stationära installationer på vårdboenden så föreslås att kommunen investerar så att Lötängen får stationär installation av reservkraftverk. Det skulle innebära att 60 % av kommunens vårdboendeplatser har reservkraft inom några sekunder samt att 74 % av kommunens vårdboendeplatser har möjlighet till någon form av reservkraft inom ett par timmar. När det gäller beredningsköken så föreslås tillagningsköket som byggs nu att utrustas med stationärt reservkraftverk, för att säkerställa leveransen av mat utifrån prioriterade och samhällsviktiga verksamheter. Vidare föreslås att Mårbackaköket/Bergslagshallen får stationärt reservkraftverk. Även centralförrådet bör utrustas med stationärt reservkraftverk för att säkerställa väghållning och fordonsunderhåll.

10 (10) Bergslagens räddningstjänst är väl försörjda med både stationär och mobil reservkraft där det mobila kraftverket kan lånas ut vid behov. Reservkraftverk efter utbyggnad Platser Fast Uttag för mobilt Prioriterade av mobilt Torpdalen X 1 Nickkällan X 3 Mårbackaköket, X Bergslagshallen Storängen X beredningsköket Lötängen X Skranta i X Bråtenskolan X 4 Förskolan Kartografen X 2 Bergslagens X X räddningstjänst Centralförrådet X Ungefärlig kostnad för utveckling av reservkraftverk Verksamhet Ungefärlig Införandeår kostnad Bråtenskolan 60 000 2021 Lötängen vårdboende 1 500 000 2020 Beredningsköket Storängen 1 500 000 2019 Bergslagshallen/Mårbackaköket 1 500 000 2020 Centralförrådet fordonsverkstad 1 500 000 2021 Förskolan Kartografen 60 000 2019 Total kostnad 6 120 000 Karlskogas arbete med civilt försvar Fokus ska under planeringsperioden ligga på: stärkt säkerhetsskydd, kompetenshöjning gällande totalförsvar planer för den verksamhet som ska bedrivas under höjd beredskap Med utgångspunkt från kommunens beredskapsförberedelser och denna rapport bör kommunstyrelsen fatta beslut om vidare handläggning. i Med skranta menas, tjänstpersoners kontor på skrantahöjdsvägen 35, serverhallen, samt vårdboenden vid skrantahöjdsvägen, vallmovägen och dagvården.