SVENSKA KRAFTNÄT /2441/2 PROTOKOLL

Transkript

1 SVENSKA KRAFTNÄT Beredskap och säkerhet Magnus Lommerdal /2441/2 PROTOKOLL Elberedskapsrådet möte 1/2015 Närvarande Johan Askerlund Daniel Jonsson Bo Krantz (ordförande) Ove Landberg Cecilia Nyström (studiebesöket) Lars Ström Mikael Toll Mats Wallinder Helena Wänlund Frånvarande Greta Berg Lars Joelsson Jan Mörtberg Övriga Jean-Pierre Essad (föredragande) Magnus Lommerdal (sekreterare och föredragande) Malin Stridh (föredragande) Innan mötet genomfördes ett studiebesök på Värtaverket i Stockholm där Fortum berättade om och visade upp byggnationen av det nya kraftvärmeverket KW8. Fortum har fått elberedskapsmedelför att installera en återlcylare som möjliggör elproduktion även när fjärrvärme inte produceras. Sammanträdets öppnande Ordföranden Bo Krantz hälsade rådet välkomna och speciellt välkomna till de nya ledamöterna Helena Wänlund (Svensk Energi) och Lars Ström (Energimarknadsinspektionen). 1/6

2 Föregående mötesprotokoll Ordföranden gick igenom föregående mötes protokoll. Angående Försmaktens elförsöijningstrygghet informerade Askerlund om att utredningen och frågorna har fått väldigt bra gehör inom försvarsmakten. Protokollet lades därefter till handlingarna. Uppföljning föregående år Stridh presenterade utfallet för 2014 års beredskapsmedel. Mellan budget och slutgiltigt utfall är det små skillnader vilket är en stor förbättring mot tidigare år och ett steg i rätt riktning att utnyttja beredskapsmedlen på ett bra sätt. Under året är det dock stora rörelser i prognoser och projekt. Stridh berättade att rambudgeten läggs redan innan sommaren och att en detaljerad budget för elberedskapsmedel görs i oktober. Det innebär dock att mycket kan hända från budget till första prognos vilket föranlett att det görs en extra prognos (Po) redan i januari. Stridh berättade att ambitionen är att det ska finnas förberedda åtgärder som kan flyttas fram eller tillbaka i tiden om utrymme finns eller saknas. Att utfallet blir lägre än prognoserna beror bland annat på att vissa åtgärder slutfördes redan 2013 (och utbetalades tidigare) och att nya medarbetare har fått in nya synsätt och idéer som gör att anslaget kan nyttjas på ett effektivare sätt. Det finns även problem med att kostnaderna ökar eller minskar trots förstudier och att tidplanerna ibland är för optimistiska. Inom verksamheten har en större förändring genomförts där funktionsgrupper skapats inom områdena: Säkerhet, Elberedskap, Dammsäkerhet samt Krisberedskap & tillsyn. Genom att införa dessa grupperingar hoppas man uppnå en bättre samverkan bl.a. kring ekonomiska prognoser och utfall. Askerlund undrade om utfallet för tillsynsverksamheten. Stridh kommenterar att utfallet för 2014 är lägre än förväntat på grund av att det tagit längre tid att få igång verksamheten. För årets verksamhet fanns ett upplägg med tillsyn men på grund av att medarbetare slutat på enheten reviderades upplägget. Landberg frågade om det kommer att ske någon tillsyn hos elnätsföretagen kring hantering av sekretesskyddad information. Stridh svarade att det ska göras men att det inte är planerat ännu. Indirekt kommer dock tillsyn att göras då 2015 och 2016 års risk- och sårberhetsanalyser fokuserar på informationssäkerhet och information kommer att begäras in från företagen. Ett lägre utfall i till exempel utbildning och övning för Elsamverkansledningarna förklaras med att nya medarbetare kom in och tillsammans med elnätsföretagen såg ett behov av att börja från en annan startpunkt än vad som ursprungligen var planerat. 2/6

3 Ödrift Jean-Pierre Essad presenterade mötets huvudtema: ödrift. Presentationen började med förklaringar om hur det svenska elsystemet är uppbyggt och vilka kriterier som använts vid dimensionering av fel. Strömavbrott på stamnätet är mycket ovanliga och har bara inträffat två gånger de senaste 40 åren. I det senaste fallet 2003 drabbades sydvästra Sverige och Själland av ett avbrott på grund av två i tiden tätt följande tekniska fel. Under 1998 drabbades Kanada av ett isoväder som drabbade elförsörjningen i området kring Monteral hårt under lång tid. Motsvarade oväder har inträffat 1921 i Sverige. Ödrift kan under liknande omständigheter ge möjlighet till regional försöijning av ett elektrisk isolerat område som försöijs av en eller flera produktionsanläggningar. Svenska kraftnät har tidigare arbetat med ödrift utifrån ett lerigshot där tanken varit att få igång de delar av elnätet som varit intakta. När hotbilden förändrades kvarstod prioritering av ödrift i storstäderna (Stockholm, Göteborg och Malmö). Sedan ett par år tillbaka finns ingen styrning från uppdragsgivaren mot ödrift men verktyget finns fortfarande kvar i Svenska kraftnäts "produktportfölj". Essad gick igenom de huvudsakliga aktiviteter som utförs vid ett ödriftsprojekt. Det görs förstudier, åtgärder i kraftverk, åtgärder i kommunikationer mellan produktion och elnät, ödriftsplaner och instruktioner upprättas, kraftverk provas för att verifiera förmågan, personal utbildas och övas. För Göteborg och Malmö finns idag etablerade ödrifter, mycket tack vara att nya kraftverk byggts det senaste decenniet och att dessa då anpassats för ödrift. Essad informerade om att det under 2014 gjordes en förstudie av förutsättningarna för ödrift i Stockholm. Studien visar på möjliga förslag för att etablera en ödrift och alternativa lösningar med att förstärka inleveranserna av el till regionen. Som en del i förutsättningarna visas även hur det stora omstruktureringsprojektet Stockholm ström förändrar nätet i Stockholms region. Produktionskapaciteten i Stockholmsregionen är en av grundstenaran för ödrift. Svenska kraftnät råder har inte ansvar för produktionen utan får utgå från de förutsättningar som förligger. Toll frågade när ett strategibeslut för ödrift Stockholm kan fattas. Stridh svarar att en strategi och en inriktning är relativt nära men att det är frågor som behöver beredas ytterligare internt inom Svenska kraftnät. Eftersom produktionsresurserna inom Stockholm är begränsade behöver särskilt alternativ till ödrift studeras. Målet är en robust elförsörjning vari ödrift är en av flera möjliga lösningar. Efter att inriktningen är klar internt kommer en diskussion att tas med departementet. 3/6

4 Wallinder berättade att som samhällsviktig verksamhet är Riksbanken självt uthållig till en viss grad liksom sektorn men att den även är beroende av andras verksamheter som i sin tur är beroende av el. Wänlund välkomnade diskussionen på nationell nivå där inte bara elnät utan även elproduktion inkluderas som en viktig komponent för elförsörjningen. I en diskussion kring Styrel framkom att det är viktigt att skilja på elavbrott och effektbrist. Styrel är ett verktyg för att minska konsekvenserna i samhället vid effektbrist, nationellt eller inom ett isolerat område som en ödrift. Varken ödrift eller styrel är att se som en garanti, verksamhetsansvariga har fortfarande kvar ansvaret för sin verksamhet. Toll frågade hur Svenska kraftnät ser på ödrifter i mindre orter. Stridh svarar att arbetet pågår med att identifiera vilka förvaltningskostnader som en ödrift medför och vilka investeringar som hittills är gjorda utifrån det kommer en strategi att fastställas med vilket stöd mindre orter kan få och vilka som kan få stöd till eventuella nya ödrifter. En förutsättning för att ödrift ska vara möjligt är att flera parter är involverade. RSA arbetet 2015 Lommerdal presenterade det arbete som är planerat med risk och sårbarhetsanalys för årets regleringsbrev finns ett uppdrag rörande informationssäkerhet. I det kommer Svenska kraftnät analysera informationssäkerheten för de nödvändiga verksamheterna och tekniska systemen, både från myndighetens och från sektorns perspektiv. Tiden medger inte en genomgripande kartläggning utan vid årets slut bestäms om fördjupning i ämnet ska göras under nästa år eller inte. För första gången ska Svenska kraftnät utnyttja möjligheten att enligt elberedskapslagen och elberedskapsföreskrifter begära in information från elföretag (nät, produktion, handel) enligt 8. Det gäller identifierade riskkällor, kritiska källor, brister och sårbarheter som kan leda till sådana störningar i elförsöijningen att det kan medföra svåra påfrestningar på samhället. Denna typ av begäran är av en inventerande karaktär. Behövs det mera information kan en annan typ av begäran, enligt 9, användas där specifika frågor kan ställas till företag. Det sker i så fall under I år har ett ca 20- tal företag valts ut, vilka representerar olika stora företag inom nät, produktion och handel. Begäran är planerad att skickas ut under mars månad och sista dag för företag att lämna in uppgifter är i slutet av september. 4/6

5 Som stöd i arbetet för företagen har en vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser tagits fram. Svenska kraftnät planerar också för att under våren anordna ett par fysiska informationsträffar för företag. Det inkomna underlaget ska användas i arhete med att inrikta elberedskapsåtgärder. Svenska kraftnät behöver information från aktörer inom elförsörjningen, var de ser brister och vad de behöver hjälp med, så att vi tillsammans kan göra Sveriges elförsörjning mer robust. Från och med den i mars 2015 ställer MSB nya krav på RSA-arbetet. Tidigare förmågebedömning av sektor har till exempel ersatts av frågeformuler bland annat mer inriktade mot myndighetens krishantering. Besöksprogram fältövning 2015 Lommerdal presenterade status på den fältövning som tidigare presenterats för rådet. Under slutet av februari och mitten av mars besöks Jämtkraft respektive Skellefteå Kraft för den förberedande övning där företagen i en skrivbords övning får scenariot med en så stor störning att egna resurser inte är tillräckliga och de måste ta emot förstärkningsresurser från Svenska kraftnäts reparationsberedskap. Under vecka 16 kommer fältdelen av övningen att ske och under tisdagen den I4:e april och onsdagen den 15 :e april finns det möjlighet att besöka övningen. En separat inbjudan kommer att skickas ut till rådsmedlemmarna och deras organisationer. Övriga frågor Toll önskade att Svenska kraftnät på nästa möte ska redovisa hur man ser på sin roll i den civila försvarsplaneringen. 5/6

6 Nästa möte Nästa möte är den 3:e september klockan 09:45 till 13:15 på Svenska kraftnäts kontor i Sundbyberg. Sammanträdet avslutas Ordföranden förklarar mötet avslutat. Justeras Vid protokollet 6/6