Brf. Brunnsviken, Bergshamra

Brf. Brunnsviken, Bergshamra Preliminär utvecklingsplan 7/6-2005 Förslag till upprustning och utveckling av gårdsmiljö 2005 Cecilia Pilbäck - Tilia Trädgårdsplanering

Förord På uppdrag av Brf. Brunnsvikens styrels har undertecknad fått i uppdrag att under våren/försommaren 2005 ta fram en upprustnings- och utvecklingsplan för utemiljön vid bostadsrättsföreningen. Arbetet i första etappen omfattar inventering, dokumentation och analys av befintlig gårdsstruktur och dess innehåll. I denna etapp ges förslag på akuta skötsel- och underhållsinsatser för träd- och buskvegetation samt förslag till nyutveckling av vegetationsinnehållet på gårdarna. Under den första etappen tas också övergripande förslag fram till nygestaltning av specifik funktionsytor på gårdarna. Dokumentet skall ses som ett underlagsmaterial för ett vidare arbete med utemiljön där en andra etapp kan innehålla mer detaljerade förslag för uppbyggnad av t.ex. planteringsytor med perenner- och buskar. Uppsala i maj 2005 Cecilia Pilbäck Trädgårdsmästare Roger Elg Landskapsarkitekt LAR/MSA

Innehållsförteckning Övergripande mål...1 Entréer till bostadsrättsföreningen...2 Nuläge...2 Diskussion...2 Förslag...3 Yttre ram runt bostadsområden...4 Nuläge...4 Diskussion...4 Förslag...5 Funktionsytor (samlingytor, sittplatser, lekplatser mm.)...6 Nuläge...6 Lekytor Diskussion...6 Förslag...7 Parkrummet Diskussion...7 Förslag...8 Mindre uterum i nordväst Diskussion...8 Förslag...8 Sittytor Diskussion...9 Cykelparkeringar Diskussion...9 Gemensamma vegetationslister på innergårdar...10 Nuläge...10 Diskussion...10 Förslag...10 Buskar...11 Nuläge...11 Diskussion...11 Förslag...13 Träd...14 Inledning...14 Målsättning...14 Generella riktlinjer för hur träd bör betraktas som vegetationselement...15 Dynamik...15 Bakgrund...15 Diskussion...15 Specifika art- och sortval...16 Bakgrund...16 Diskussion...16 Skötsel och underhåll...16 Diskussion...17 Förslag...17 Specifika skötselåtgärder...18 Mark- och planteringsarbeten...19 Växtmaterial...20

Övergripande mål Det förslag till upprustning och utveckling av gårdsmiljön inom Brf. Brunnsviken som föreslås bygger på det aktuella behovet av olika funktioner inom området anpassat till dagens boende och också med tanke på en långsiktigt hållbarhet av miljön. Som grund för en hållbar miljö ligger kunskapen i att hantera, sköta och utveckla en miljö på ett medvetet och kunskapsriktigt sätt. Det faktum att en utemiljö innehåller en stor del vegetation i form av buskar, träd och även perenner och lökväxter innebär en kontinuerlig förändring av strukturen i utemiljön. Förutom att vegetationen tillför rent estetiska karaktärer såsom blomning och vackert bladverk fyller de funktioner såsom rumsavgränsning mm. Det som bl.a. är avgörande för hur vegetationen fungerar i området är dess dynamiska utveckling. Vegetation växer och blir större, påverkas av olika yttre- och inre faktorer och ska framförallt hanteras utifrån dessa aspekter. Gårdarnas innehåll bör i alla avseenden vara rikt och varierat. Det är dock mycket viktigt att det inte skapas en känsla av för stor splitring i form av att varje yta skall ha sin egen karaktär och sitt eget val av växter, utrustning mm.. För gårdsmiljön som helhet är det viktigt att uppvisa en sammanhållen kärna/stomme. Det kan t.ex. uttryckas i återkommande materialval, växtval samt struktur och uppbyggnad av ytorna. Viktigt är att de åtgärder som genomförs sammantaget leder till en trivsammare utemiljö för de boende och för besökare. Det är samtidigt betydelsefullt att de ekonomiska medlen för utemiljön används och hanteras på ett korrekt och ändamålsriktigt sätt. Genom att använda rätt växtmaterial i rätt sammanhang, sköta och underhålla vegetationen på ett bra sätt, välja material som är lämpligt för olika funktionsytor mm. skapas inte bara en vacker miljö utan även en mer kostnadseffektiv miljö. Utrymme kan istället skapas för en kontinuerlig utveckling och uppföljning av gårdsmiljöerna. Målet är att... Se till att området innehåller funktioner i form av sittplatser, lekplatser mm. med avseende på aktuellt behov. Se till att gårdsmiljöerna innehåller variation och är estetisk tilltalande för boende och besökare. Se till att bostadsområdet har en sammanhållen övergripande karaktär och uppbyggnad. Se till att den vegetation som finns inom området hanteras och sköts på ett ändamålsenligt sätt för att gynna dess utveckling samt dess estetiska och funktionella värden. Se till att de ekonomiska medlen hanteras på ett kostnadseffektivt sätt genom ändamålsriktig skötsel och underhåll samt anpassade materialval. 1

Entréer till bostadsområdet Nuläge Det finns 6 egentliga entréer till bostadsområdet. 2 st. ligger i den östra delen, 1 st. i den västra delen, 1 st. i nordväst samt 2 st., en på var sida, i anslutning till parkeringsplatsen. Om man ser till hur man kommer vidare in i bostadsområdet ifrån parkeringssidan så kan man ytterligare se flera mindre entréer. Entréerna har idag olika karaktärer och förutsättningar. Den södra av entréerna i öster utgörs av en smal angöringsväg och ett trapparti, den södra entréen i väster är en något bredare gång- och cykelväg med lutning. Övriga entréer till området ligger i plan med övriga ytor runt om. Bild 1. Den södra entrén på västsidan med Bild 2. Östsidans smala passage med buskplanteringar en större gräsyta i direkt anslutning. på var sida och en trapp som entré in till bostadsområdet. Diskussion Entréer har en betydande funktion för ett bostadsområde. De har som uppgift att vara gräns mellan skilda rum/områden och då samtidigt signalera att en ny identitet och karaktär kommer till mötes. Det är också viktigt att entréerna är tydliga och välkomnande både för de boende och för besökare. Entréerna till Brf. Brunnsviken har idag en relativt anonym, delvis splittrad karaktär/identitet. Den södra entrén på östsidan upplevs dessutom som trång då buskarna tar för sig i sidan och på sikt kommer att hänga över och behöver klippas. Målet är att göra dessa strategiska punkter mer tydliga och med relativt enkla medel skapa en sammanhållen huvudkaraktär för samtliga entréer där man använder ett genomgående tema, material, växtinnehåll etc. Det hindrar dock inte att man får en variation mellan de olika entréerna. Istället handlar det om att utgå ifrån de specifika förutsättningarna vid varje entré och ta till vara på dem, t.ex. befintliga träd, höjdskillnader mm. I det fall man skulle skapa helt skilda innehåll och karaktär för de olika entréerna finns en risk att entréerna uppfattas som ryckta ur sitt sammanhang, dvs att höra till en gemenskap. Nu kan istället signalen utåt vara lika från alla håll och var man än går in i området så möts man av samma signaler. 2

Förslag Entréerna ges ett nytt kompletterande innehåll i form av lök- och/eller perenna växter. Inga nya planteringsytor ska anläggas. Istället utnyttjas gräsytor samt redan befintliga växtbäddar med buskvegetation. Vid varje entré kan samma art/arter av lök och perenner återkomma för att skapa en sammanhållen karaktär. Även färg- och formmässig upprepning används för att hålla en enhetlig karaktär. I gräsmattor planteras enbart lökväxter. Här används arter som har förmåga att konkurrera med gräset och samtidigt vara uthålliga på sikt och även kunna föröka sig. Förslag till arter för plantering direkt i gräsmatta är t.ex. flocktulpan (Tulipa tarda-vit/gul), vårstjärna (Chionodoxa forbesii - ljusblå alt. vit), rysk blåstjärna (Scilla siberica - mörkblå), porslinshyacinth (Puschkinia scilloides - ljusblå/vit),snökrokus (Crocus tomasinianus - blå), höstkrokus (Crocus speciosus - blå) och olika typer av påsk- och pingstliljor (Narcissus). Alla arter förutom narcisserna planteras spridda i gräsmattorna i många små grupper om ca. 15-25 lökar. Grupperna placeras ut inom en större given yta med ett avstånd av ca 30-50 cm. Narcisser planteras med fördel i anslutning till t.ex. befintliga träd i grupper om ca 15-25 st. med ett avstånd mellan grupperna på ca 50-70 cm. Totalt åtgår färre lökar av narcisser för att skapa en fullgod effekt. Narcisserna kommer inte att föröka sig utan håler sig på plats.för de arter som planteras direkt i gräsmattor kan man på sikt räkna med att de sprider sig. För att nå bästa spridningseffekt föreslås att de efter blomning skall ges möjlighet att fröa sig innan gräset klipps. Bild 3 och 4. Lökväxter blir ett komplement i gräsmattor och nya perennplanteringar. Gräsytor i anslutning till t.ex. parkeringsplatsen föreslås ingå i lökprogramet. I de befintliga buskplanteringarna direkt i anslutning till entréerna tas mindre ytor i anspråk för perenn- och lökplanteringar istället för de buskar som finns där idag. Det exakta läget, storleken och utformningen av dessa ytor presenteras och diskuteras i etapp 2. Inom dessa ytor tas befintliga buskar bort och ersätts av en stomme med robusta och pålitliga perenner som kan ge ett förstärkt blomflor till entréytor över året. Här kombineras perennerna med lökväxter som ger ytorna en tidig start på vegetationssäsongen. 3

Yttre ram runt bostadsområdet Nuläge På den västra samt södra sidan om bostadsområdet utgörs gränsen mellan det privata och offentliga rummet av en blandhäck med medelhöga buskar. Häcken fungerar både som en inramning till de mindre privata trädgårdarna samt som en gemensam gräns utåt för bostadsrättsföreningen. Häcken är i vissa lägen friväxande och välvuxen och på andra ställen hanterad med beskärning i olika grad. Diskussion Häcken är en viktig inramning till de privata trädgårdarna och fungerar som ett avskärmande skydd för de som bor i markplan med tanke på utanförliggande gång- och cykelvägar. Samtidigt skapar häckarna ett bra mikroklimat för de små trädgårdsrummen där vinden bromsas upp, behövlig skugga skapas etc. Häcken ska även ses som den gemensamma gränsen utåt för bostadsrättsföreningen. Idag hanteras och sköts häcken mycket ojämnt. Vissa partier har beskurits hårt och bitvis på ett felaktigt sätt (gäller även träd - se vidare under Träd). Trädgårdarna innanför häcken påverkas naturligtvis av hur buskarna utvecklas och växter till. Varje enskild art fungerar olika där en del breder ut sig mer än andra i sida, någon blir gles i karaktär osv. Det ger konsekvenser för hur trädgården innanför kan användas och disponeras. Framförallt blir det i detta sammanhang, då det handlar om små trädgårdar, viktigt med utrymmet. När buskarna tar för sig så blir en naturlig åtgärd att genast hålla dem tillbaka med beskärning. Genom att beskärning utförs spontant blir helhetsresultatet oftast mindre bra. Vissa buskar skärs bara in i sida mot trädgården, andra kapas på en viss höjd och enstaka partier tillåts vara friväxande. Variationen i häcken, där flera buskarter ingår, kan både ses som en för- och nackdel. Mångfalden ger en karaktär av rikedom och blir en varierande ridå både vad gäller blom- och bladkaraktärer. Den blir också en mer personlig gräns mellan privat och offentligt rum då den skiljer sig och varierar mellan de enskilda trädgårdarna. Som helhet och som gemensam gräns fungerar den mindre bra med tanke på den ojämna skötseln och hanteringen. Bild 5. En blandhäck av buskar utgör gräns mellan det privata och offentliga rummet (södra delen). 4

Förslag Det är viktigt att de buskar som ingår i blandhäcken hanteras korrekt vad gäller beskärning. Inte minst för att utåt ge en så bra karaktär på häcken som möjligt. Vidare så föreslås att man inventerar de arter som förekommer med avseende på hur de egentligen fungerar. Finns där någon buskart som inte lämpar sig alls i sammanhanget med tanke på t.ex. utbredning, höjdtillväxt mm.? Framförallt så är det viktigt att de boende i markplan får ge sina synpunkter på hur blandhäcken fungerar och utifrån det ta ställning till specifika åtgärder. Några alternativa lösningar är......att behålla det befintliga växtmaterialet och utefter de enskilda arterna genomföra en ändamålsenlig hantering, framförallt vad gäller beskärning....att tillåta att de buskar som inte riktigt passar in i ramen, t.ex. alltför bredväxande arter, tas bort och ersätts med annan lämplig art. Vid ett byte kan man diskutera om häcken fortfarande i sin helhet skall vara friväxande eller om man kan tillåta att man för in arter som lämpar sig för formklippning. Det skulle ge en ännu mer varierad karaktär och förstärka trädgårdsmässigheten....att byta ut samtligt buskmaterial mot ett nytt och då förslagsvis buskarter som lämpar sig för formklippning för att kunna utnyttja trädgårdsytan maximalt. Här kan man fundera på om man vill skapa en enhetlig karaktär längs hela sträckan och bara använda en buskart eller föra in flera olika arter. Lämpliga arter för formklippning är t.ex. liguster (Ligustrum vulgare), avenbok (Carpinus betulus), måbär (Ribes alpinum) och häckhagtorn (Crataegus grayana). Ett byte av samtligt befintligt buskmaterial bör göras i etapper för att undvika en alltför öppen och ung karaktär under lång tid. 5

Funktionsytor Nuläge Inom bostadsområdet finns plats för olika funktioner vilka är knutna till specifika delar. Tydligast i funktion är de tre lekytor som finns, samt ytor för parkering av bilar och cyklar. I anslutning till dessa och på några övriga platser finns också sittytor. I de centrala delarna av området, direkt söder om parkeringsplatsen, finns ett öppet parkrum med sittytor samt konstverk. Lekytor Diskussion Ytor som används till lek tar stor del av det gemensamma utomhusrummet. Det skall givetvis finnas lekytor inom området och det är även viktigt att det finns lek för både mindre och strörre barn. Som läget är idag tar leken alltför stor plats på bekostnad av annan möjlig aktivitet inom bostadsområdet. Den östra lekplatsen har ett väl fungerande innehåll och är utformad på ett bra sätt (se bild 9). Lekplatsen i väster har däremot brister i både utformning och innehåll. Flera platslösningar skapar svårskötta ytor samtidigt som lekytans redskap/och innehåll är undermåligt. Den cykelparkering som finns i anslutning till lekplatsen är placerad centralt och lösningen tar onödigt mycket utrymme totalt sätt (se bild 6). Vissa detaljytor är svårskötta, t.ex. den gräsbård som omger delar av sandlådan (se bild 7). Den norra lekplatsen är innesluten i ett avskärmat relativt stort uterum där en sandlåda och några gunghästar finns tillsammans med en stor gräsyta (se bild 8). Bild 6.Den västra lekplatsen har utformats på ett sätt Bild 7. Smala gräsbårder nära sandlådan är svårskötta som skapar dåligt utnyttjade ytor och ger en rörig karaktär. och upplevs samtidigt som missprydande. Bild 8. Den norra lekplatsen. Bild 9. Lekplatsen i väster fungerar väl. 6

Förslag Den östra lekplatsen föreslås vara kvar i sin nuvarande utformning. Den åtgärd som dock bör genomföras är att skapa en stabilare och prydligare avgränsning mot gång- och cykelvägar samt mot enskilda angränsande trädgårdar (se vidare under Buskar). Avgränsningar mot gång- och cykelvägar bör utformas med ny buskvegetation och en lämplig undervegetation av perenna örter. Dock ska det högre flerstammiga prydnadskörsbäret bevaras!!!!! Befintliga vinbärsbuskar mot bod i söder sparas och kompletteras med undervegetation. Förslagsvis kan park- eller månadssmultron planteras som marktäckare. Ut mot gångvägen kan ett lägre staket sättas upp för att minska risken för att onödiga smitvägar uppstår genom planteringsytorna. Den västra lekplatsen föreslås få en ny utformning och ett nytt innehåll. Leken skall fortfarande ingå som centralt tema. Förslag presenteras i ett antal ideskisser. Utifrån dessa diskuteras ett slutligt förslag för ytan fram i samråd mellan projektör och beställare. Den norra lekplatsen avvecklas till förmån för annan aktivitet. Rummet behöver nödvändigtvis inte inredas med fast utrustning utan kan vara ett fritt rum för både vila, picknick, grillning och annan typ av lek. Parkrummet Diskussion Centralt i bostadsområdet finns en större yta som idag kan betraktas som ett öppet parkrum med delvis prydnadskaraktär vilken utgörs av ett konstverk och mindre planteringar. Rummet är en tydlig knutpunkt inom bostadsområdet och är också viktig kontrast till andra funktionsytor såsom t.ex. lekrummen. Förslag finns idag på att uppföra en mindre föreningslokal inom ytan. Det är viktigt att ytan får fortsätta att vare en centrala vistelseyta och att det fortfarande ges plats och möjlighet till annat nyttjande av parkrummet oavsett om där byggs en mindre tillbyggnad. En lokal kan ju dessutom hjälpa till att förtydliga platsens centrala roll. Platsen ska kunna innehålla mer av prydnadskaraktär än vad den gör idag och på så sätt skilja sig från de andra uterum som finns i området. Det är också angeläget att förstärka rummets avgränsningar mot omgivande gång- och cykelvägar. 7 Bild 10. Centarlt i bostadsområdet ligger det mer parkliknande rummet där plats för prydnad ges.

Förslag Innan ytan ges sin slutliga utformning och sitt innehåll måste beslut tas om uppförande av en eventuell föreningslokal. Den tillbyggnad som då sker bör väl anpassas i skala till befintliga hus och till storleken på parkrummet. Byggnaden bör placeras så att maximal parkyta kan användas för annat innehåll. Möjlighet att bygga in lokalen i den slänt som gränsar mot parkeringen bör t.ex. studeras. I övrigt så bör rummet innehålla möjligheter till sittplatser, planteringar av prydnadskaraktär samt en väl definierad gräns mot omkringliggande gång- och cykelvägar. En formklippt häck, med ingångar i strategisk lägen, är ett väl fungerande alternativ. Den formklippta häcken skapar med sin strikthet en mer ordnad och prydlig karaktär och ger platsen den dignitet som den förtjänar. Mindre uterum i nordväst Diskussion Det mindre uterum som ligger upphöjt i förhållande till omgivande mark utanför entrén till hus i nordväst innhåller idag en sittgrupp, en mindre yta stenbeläggning samt en mindre gräsyta. Rummet är omgärdat av planteringsytor innehållande huvudsakligen lägre vegetation. Ytans läge är strategiskt och utmärkt skyddat från nordanvindar och ger samtidigt mycket soltillgång. En del av ytan fungerar som sittplats men är totalt sätt relativt outnyttjad som plats. Dessutom medför dess utformning och innehåll av en liten gräsmatta en ökad skötselintensitet som kan ifrågasättas och då kopplat till dess storlek. Är gräset i detta läge en nödvändighet med tanke på vad den lilla ytan kan användas till? Gräset måste, trots den ringa ytan, skötas genom klippning. Bild 11. Det lilla vistelserummet i områdets nordvästra del. Förslag Ytan ges en ny utformning. Förslag presenteras i ett antal ideskisser. Utifrån dessa diskuteras ett slutligt förslag för ytan fram i samråd mellan projektör och beställare. 8

Sittytor Diskussion Det skall givetvis finnas goda möjligheter att sitta ner på bänkar inom bostadsområdet, både i anslutning till lekplatser samt i enskilda lägen. Förutom fasta sittbänkar kan det naturligtvis även ges plats för mobila trädgårdsmöbler inom föreningen. Dessa kan användas på ytor där man inte har låst upp sig för en speciell funktion. T.ex. då man vill använda ett grönt rum för festliga tillfällen mm. Cykelparkeringar Diskussion Behovet av cykelparkeringar får bedömas inom föreningen/styrelsen anpassat till de boendes önskemål. Principen bör dock alltid vara att placeringen av cykelparkeringen ska vara undanskymd och t.o.m. avskärmad så att uppställningsytan inte blir en blickpunkt inifrån lägenheterna. Så är t.ex. cykelparkeringen vid den västra lekplatsen onödigt synlig som tidigare nämnts. Bild 12. Cykelparkeringen ligger onödigtsynlig och bör omformas. 9

Gemensamma vegetationslister på innergårdar Nuläge Framför husen mellan entréer på gårdssidan, vid gavlar och i anslutning till t.ex. mindre fristående förråd mm. löper planteringsytor. Dessa har idag ett relativt varierat innehåll med avseende på växtmaterial och uppbyggnad. Huvudsakligen består vegetationen av olika typer av prydnadsbuskar. Flera av ytorna som gränsar till privata entréer har tagits i anspråk för egen odling. Bild 13. Smal planteringsyta mellan entréer med Bild 14. Yta intill förråd som tagits i anspråk för buskvegetation. egen odling. Diskussion Ytorna med vegetation fungerar huvudsakligen bra, speciellt buskvegetationen där den är placerad så att den med tanke på dess sluthöjd inte stör t.ex. framför fönster (se vidare under Buskar). På flera av bostadsrättsföreningens gemensamma ytor har egna initiativ tagits vad gäller nytillskott av växter. Perenna örter har planterats in och enskilda avvikande buskarter. En variation av både växter och andra material inom ett område är alltid trevligt och även nödvändigt för att skapa en upplevelserik och tilltalande miljö. Dock så tenderar enskilda planteringsytor att alltmer få karaktären av trädgårdstäppor. Variationen inom området skall givetvis finnas och här skall finnas plats för både buskar, perenner, klängväxter och träd. Det viktiga är att planteringsytorna utformas på ett sådant sätt att den övergripande karaktären blir sammanhållen och skapar en balans inom området. Idag är vissa partier enbart planterade med buskar och ger i sig inte den variation som kanske eftersträvas. Problematiken har uppstått i att man vill få in mer variation men utan att utgå ifrån ett helhetskoncept. I denna problematik ligger också ansvaret för skötsel och kostnader som hanteringen medför. Förslag En översyn av de enskilda ytorna ska göras med avseende på innehåll och funktion. Var står buskar som inte fungerar tillfredställande (se vidare under Buskar)? Ett tillskott av både perenner och klätterväxter till buskytor bör göras för att öka variationen på växtmaterialet. Vid entréer kan robusta och slittåliga perenner få uppta en mindre yta och här också kompletteras med lökväxter. Vid fria vägar kan stuprör utnyttjas som klätterstöd samt klätteranordningar, typ Gröna Vajern kan monteras upp för att ge plats åt klängväxter. Buskarter som är nyinplanterade och som idag har etablerat sig samt står i bra lägen kan fortfarande få vara kvar och fungera som accentgivare. Variationen inom området skapas inte genom att använda ett stort antal olika arter och sorter av växter. Istället skall ett återkommande planteringssystem/förslag upprepas för varje yta och innehålla i stort samma arter och sorter för gårdsmiljöerna som helhet. Variationen ligger istället i att de enskilda ytorna varierar i storlek och att man inte exakt skapar samma areella yta för varje art. 10

Buskar Nuläge Som tidigare nämnts så består stor del av vegetationenen inom bostadsområdet av olika buskarter. Dessa har på sina ställen en god funktion och är i huvudsak i god kondition. Inom området finns även ytor där buskvegetationen fungerar otillfredställande p.g.a. att den är felplacerad med tanke på sin storlek och utbredning, har synliga tecken på felaktig skötsel samt i något fall har även arter som ej är är sunda och friska noterats. Diskussion För att nå en så attraktiv och tilltalande karaktär som möjligt med buskar förutsätter det att man har en god kunskap om hur enskilda buskar utvecklas och hur de ska skötas. Kunskaper om utveckling krävs för att placera rätt buske på rätt plats där de inte stör eller påverkar intilligande ytors funktioner såsom t.ex. entreér där buskar kan breda ut sig och ta plats, vid ytor där cyklar skall placeras, utanför fönster där man vill ha utsikt och släppa in ljus mm. En rätt placering gör också att växtens egenskaper och uttryck kommer fram tydligare. Att behöva beskära en växt för att den blir för stor på en plats innebär att växtens karaktär och växtsätt inte framträder som tänkt eller att man t.o.m. går miste om vacker blomning. Men framförallt leder felaktig placering till onödig skötsel och onödiga kostnader. Bild 15. Syrenerna framför cykelparkeringen står ca 50 cm från cykelstället. Buskarna breder ut sig betydligt i sida och konkurrerar om platsen ut mot parkeringsytan. Beskärning genomförs för att lösa problemet. Många ytor inom området kan konstateras ha ett buskinnehåll som inte riktigt fungerar på platsen. Så t.ex. är storvuxna buskar planterade mycket nära vissa funktionsytor, som t.ex. cykelparkeringar (se bild 15). Även framför fönster står buskar som i detta läge blir för stora och kräver att de hålls tillbaka med beskärning. Ser man till hur vissa buskytor, t.ex. på husgavlarna där det inte finns några fönster, är uppbyggda så står där överlag arter som blir relativt låga. Dessa kan inte riktigt svara mot den skala som den kala och höga gavelväggen har och känns för små i sammanhanget, speciellt som bara en art, med samma höjd, oftast har använts. 11

Förutom den tillbakahållande beskärningen av buskar i tidigare omnämnda felplacerade lägen så förekommer felaktig beskärning även i andra sammanhang. Ej korrekt beskärning av norskspireor (Spiraea x cinerea Grefsheim ) har t.ex. gjorts i områdets östra del. Norskspireorna har kapats till en höjd av ca 30-40 cm och har förgrenat sig tätt, kvastlikt vid denna höjd och givit upphov till en s.k. beskärningsmidja. Här hade en föryngringsbeskärning på ca 5-10 cm från marken varit lämplig. Arten hade svarat bra på en sådan hårdare föryngringsbeskärning och fortfarande under samma växtsäsong nått en ansenlig höjd. Vidare så noteras överlag en hård och radikal beskärning av vissa buskar i specifika lägen. Frågan väcks genast om detta är en ändamålsenlig hantering? Är det så att det är en medveten föryngringsbeskärning för att ge växten nytt liv eller har beskärningen gjorts för att växten till slut har blivit för stor. I vissa lägen upplevs ytorna kanske som allt för igenvuxna och nedskuggande. Så har t.ex. syrenerna i gattet mellan husen på södersidan hanterats med hård beskärning. Är det för att man vill öppna upp eller ta bort nedskuggande grenverk nära markplan för vissa boende? I så fall kommer samma problematik att återkomma på sikt. Bild 16 och 17. En tillsynes hård beskärning har genomförts av syrener i gatt mellan hus i söder. En utvärdering av dagens hantering, placering och funktion av buskar är nödvändig för att lösa en inbyggd problematik enligt ovanstående resonemang. Ett självklart mål måste vara att hantera anläggningens innehåll på ett ändamålsriktigt sätt. Den nuvarande hanteringen leder inte till några estetiska, ekonomiska eller för växterna positiva förbättringar på lång sikt. Förutom skötsel som påverkande faktor till buskars kondition så finns inom bostadsområdet skador hos enskilt buskmaterial orsakat av klimatologiska och fysiologiska faktorer. Häckoxbär (Cotoneaster lucidus), som finns inom området, drabbas på våra breddgrader ofta av köldskador tidigt under våren. Häckoxbäret vegeterar relativt tidigt och de vätskefyllda unga skotten frostsprängs så att vävnaden spricker upp. Detta i sin tur föranleder sekundära skador såsom svamp- 12

påväxt av s.k. cinnobersvamp (rödvårtssjuka). En mängd torrkvist blir resultatet vilket ger växten ett skräpigt utseende, speciellt under tidig vår. Under vegetationsperioden i övrigt kan dock häckoxbäret se bra ut men är huvudsakligen inte frisk. Bild 18. Häckoxbär förekommer inom bostadsområdet. Arten svarar inte fullt ut mot kraven på sundhet för en växt och drabbas lätt av s.k. frostsprängning på ung ved samt påväxt av svamp i skadade delar. Förslag En utvärdering måste göras i samråd med representanter från bostadsrättsföreningen där det tydligt framgår hur de boende uppfattar hur buskvegetationen fungerar. Det visas tydligt genom den tillbakahållande beskärning som genomförs idag att flera buskar är felplacerade, t.ex. framför fönster och intill funktionsytor. Samtidigt finns en omvänd problematik där ytor som skulle kunna innehålla ett högre buskmaterial inte utnyttjats till detta, t.ex. vid gavelväggar. Som främsta mål skall den långsiktiga aspekten vad gäller estetiska värden, ändamålsenlig skötsel samt ekonomi beaktas. Efter utvärdering föreslås en ny detaljplanering för buskytorna där ett tillskott av både perenner och klätterväxter skall ingå. Huvudsakligen skall det befintliga växtmaterialet utnyttjas. Vissa arter tas dock bort helt, andra kan flyttas till andra platser inom bostadsområdet. T.ex. så bör de storvuxna syrenerna i raden närmast cykelparkering tas bort helt. Utbyte av häckoxbär inom bostadsområdet föreslås. Lämplig ersättare som kan svara mot den funktionen som krävs på platsen, dvs en formbar häck i önskad höjd, är måbår (Ribes alpinum). Den fungerar även väl i samspel med det eventuella slitage som kan uppstå nära lekytor. Bild 19. Buskvegetationen utmed husgavlar svarar inte riktigt upp mot den stora skalan på väggen. Samtidigt så ger buskarna ingen variation i uttryck över sträckan vare sig höjd- eller karaktärsmässigt. Ytan uppfattas som ensartad och intetsägande. 13

Träd Inledning Träden representerar den mer storskaliga vegetationsstrukturen och har till skillnad från buskar, perenner samt andra mindre växter, en betydande roll för helhetsstrukturen och stommen inom ett område. Träd bör därför beaktas utifrån ett speciellt perspektiv. Inledningsvis så presenteras en målsättning som kort och precist anger de mål som man ska utgå ifrån i föreningen då man i teori och praktik hanterar frågeställningar kring trädbeståndet. Underlaget omfattas därefter av generella riktlinjer för hur träd bör betraktas som vegetationselement med utgångspunkt i sitt sammanhang och över tiden. Slutligen presenteras alternativa förslag till hantering av träd inom bostadsområdet. Målsättning att hålla ett varierat trädbestånd med avseende på olika arter där representation finns av framförallt lövfällande träd samt barrträd (i den mån de kan ges plats). att hålla ett varierat trädbestånd med avseende på ålder inom området för att på så sätt ge variation i upplevelse samtidigt som det byggs in en fungerande dynamik i beståndet över tiden. att variera användningen av träd inom området där träden ska ses både som enskilda individer, i mindre grupp/er eller i ett större sammanhang, t.ex. som en enhet som bildar en allérad. att se träden inom området i relation till funktion/omgivning och vad de kan skapa vad gäller t.ex. skuggverkan, skalfaktor etc. att noggrant välja träd i relation till ovanstående punkt för att på så sätt minimera skötsel/ underhåll som kan bli nödvändigt. att bedriva skötsel och underhåll som gynnar träds etablering, utveckling och långsiktiga kondition. Bild 20. Inom området finns huvudsakligen ett ungt trädbestånd. Större, mer friväxande arter, står i anslutning till det centrala parkrummet och intill bilparkeringen. 14

Generella riktlinjer för hur träd bör betraktas som vegetationselement med utgångspunkt i sitt sammanhang och över tiden. Dynamik Bakgrund I de flesta anlagda områden är utgångspunkten oftast att ny vegetation har planterats i området efter att husen uppförts. Det gör att vegetationen i området, speciellt vad gäller träd, ofta är likåldrig. Till en början är huvudintrycket av trädvegetationen att den har ungefär samma höjd men beroende på enskild art och tillväxthastighet kan detta på sikt ge större variation. Vissa arter har en snabb utvecklingskurva, såsom t.ex. björkar och popplar, och kopplat till detta också en kort livslängd i förhållande till mer långsamväxande arter. Det är därför av stor vikt att sammansättningen av det artval man gör är varierat på så sätt att där finns både snabbväxande, medelstarkväxande och långsamväxande arter. Resultatet blir således ett bestånd som har ett både långt och kort utvecklingsskede inbyggt i tanken och kan fungera uthålligt över tiden. Arter som växer snabbt är intressanta för att ge tidig karaktär, skapa volym och ge lite ålderskänsla. Individer som växer långsamt ger naturligt detta på sikt, beroende på art. Vid planering av ett område, oavsett om det är i en nyplaneringsfas eller en restaurerings- eller kompletteringsfas längre fram, så betyder helheten alltså mycket för både upplevelse, innehåll och hantering av trädbeståndet. Diskussion Ett utvecklingsarbete av trädbeståndet i Brf. Brunnsviken ska bl.a. utgå ifrån vilka individer/arter som finns och är värdefulla att behålla samt hur dessa idag används/fungerar och hanteras. Eventuella kompletteringar ska tillföra och svara mot de målsättningar som ställs för trädbeståndet inom området. Det är viktigt att få in ett ungt trädbestånd samtidigt som äldre träd finns bevarade inom bostadsområdet. Det är också viktigt att ha klart för sig hur trädbeståndet kommer att förändras under kommande år och se vilka träd som kommer att falla ifrån respektive bli nya karaktärsträd. I en del fall så kan det vara svårt att hitta en lösning som är helt optimal vad gäller t.ex. sluthöjd på ett träd. I det fall man väljer en alltför svagväxande art till en plats där man inte vill ha för stor kronvolym eller för högt/brett träd kan det låta vänta på sig alltför länge innan resultat uppnås. I det fallet så kan ett annat alternativ vara att plantera in ett träd som når funktion och fyller ställda krav tidigare än det första förslaget men kanske på sikt kommer att växa ur sin roll. Härvid måste ett ställningstagande göras vad gäller båda alternativ och se konsekvenser och kostnader för desamma. 15

Specifikt art- och sortval Bakgrund Träd kan ge upphov till en stor variation i ett området både vad gäller årstidsvariation, karaktärsuttryck, funktion, storlek mm. Träd kan användas för att skapa olika enheter, både av individkaraktär samt träd placerade i grupp eller rad. Varje trädart signalerar sina kännetecken och bidrar till att skapa ett uttryck och en karaktär. I vissa fall kan det enskilda trädet ha en tydlig karaktär som kan användas för att skapa en specifik platsidentitet. Träd varierar i storlek. Flera arter blir mycket stora och skapar med sina yviga kronor stora volymer. Dessa träd fyller sin funktion om de är rätt placerade, i annat fall kan de vara till förträt. Andra träd är betydligt mindre och når även som fullvuxna ingen större höjd. Dessa fungerar oftast väl i den intimare skalan och det mindre rummet. Diskussion Brf. Brunnsviken har trots sin ringa areella yta och sin ålderskaraktär en stor variation vad gäller utemiljön. De olika delytorna ger rum för träd av olika uttryck och karaktär. T.ex. finns den äldre lindraden mot vägen i norra delen samt småskaligheten av prydnadsträd inne på gårdarna. Vidare så gränsar bostadsområdet till öppen naturkaraktär i söder och väster med stora gräsytor för mer friväxande trädarter. Möjligheten till ett varierat trädbestånd finns således men efterlevs inte speciellt med utgångspunkt i hur man tycks hantera träden efter samma mall var de än står (se vidare under Skötsel och underhåll). Skötsel och underhåll Bakgrund För att kunna åstadkomma det resultat man vill uppnå med ett trädbestånd inom ett område så krävs en hantering och skötsel av detsamma som är riktig och ändamålsenlig. Att helt undkomma skötsel och underhåll av ett trädbestånd är inte realistiskt. Genom att noggrant planera och utgå ifrån de kriterier som ställs på ett träd i en specifik situation/ett speciellt läge kan man välja en trädart som lämpar sig mer väl jämfört med andra alternativa val. På så sätt kan man minimera skötsel/underhåll och förhindra onödiga ingrepp. Träd behöver kontinuerlig skötsel/underhåll alltifrån uppbyggnadsbeskärning, framförallt när träden är mindre, till normalt underhåll i form av borttagande av döda grenar etc. I enskilda fall kan skötseln innebära att specifika träd/enheter formklipps mer regelbundet. 16

Diskussion De senaste åren har kraftiga beskärningar gjorts i delar av trädbeståndet inom Brf. Brunnsviken. Det kostar föreningen årligen samtidigt som åtgärderna i flera fall inte har bidragit till att gynna trädens kondition eller dess utseende. Det är dessutom åtgärder som inte är ett engångsingrepp utan många gånger stimulerar till ytterligare tillväxt hos träden vilket medför krav på återkommande hantering. Träd som inte längre fyller sin funktion, ställda krav och har vuxit ur sin roll kan inte åtgärdas enligt ovan nämnda resonemang. Man måste ta ställning till hur trädet skall hanteras. Det krävs ett nytt tydligt grepp, vilket ofta är att trädet fälls och ersätts med ett nytt eller inte alls. Bild 21, 22 och 23. Exempel på hur träd inom bostadsområdet har hanterats med krftig inskärning av kronor. Är denna hantering ändamålsenlig med tanke på en hållbar och vacker utemiljö? Förslag Det krävs att man har en tydlig hanteringsplan i föreningen för hur man bör gå till väga med trädens skötsel/underhåll i området. Vilka åtgärder ska genomföras regelbundet, vilka insatser har mer specifik karaktär och hur hanteras dessa etc? För att försäkra sig om att den skötsel/underhåll som genomförs bedrivs riktigt samt att få en bild av de kommande åtgärder som är/kan bli aktuella bör man göra regelbundna besiktningar/ genomgångar på plats i bostadsområdet. En genomgång/år kan vara lämpligt där expertis tillsammans med utförare och beställare går igenom i fält och utvärderar de åtgärder som har genomförts och samtidigt bedömer vad som ska genomföras. På detta sätt förankrar man skötseln och underhållet och ger möjlighet att se hanteringen ur ett ekonomiskt perspektiv. Framför allt så är denna metod bra att använda vid hantering av träd. Felaktiga utförda insatser, eller andra faktorer som påverkar negativt, kan äventyra ett betydande innehåll och värde i en miljö som kan vara svårt att återskapa inom rimlig tid eller inte alls. Träd tillhör denna kategori. Metoden går givetvis att genomföra även beträffande andra delar, såsom övrig vegetation, funktionsytor mm. 17

Specifika åtgärder Lindallén i norr Förslag till åtgärder Allén består av lindar vars grenverk kan påverka sikt/ljusinsläpp till lägenheterna vilka har fönster som vetter mot norr och även gaturummets funktion som helhet. En kontinuerlig uppstamning av de lägst sittande grenarna bör göras för att skapa en fungerande rumskaraktär. Viktigt i sammanhanget är på vems mark lindarna står. Samråd ska naturligtvis ske med markägare/förvaltare innan åtgärder. Bild 24. Lindallén i norr. Bild 25. Gräs runt träd försämrar möjligheterna till god utveckling. Ytor runt trädstammar Förslag till åtgärder. För att träd skall kunna få en så bra utveckling och tillväxt som möjligt skall en yta runt trädstammen motsvarande en cirkel med diametern ca. 60 cm vara fri från gräs. Gräs är en mycket stark konkurrent om vatten, luft och näring. Åtgärden ska genomföras inom hela bostadsområdet för träd i denna situation. Efter borttagning av grässvålen kan ytan istället täckas med grus alternativt täckbark eller med en perenn ört, t.ex. flocknäva (Geranium macrorrhizum) eller jättedaggkåpa (Alchemilla mollis). Perenna örter konkurrerar inte på samma sätt som gräs och är därför lämpliga i sammanhanget. 18

Mark- och planteringsarbeten Bakgrund För att bibehålla en god och fungerande kvalitet av träd i området över tiden så kommer man vid återkommande tillfällen att behöva göra nyplanteringar av träd. Här vid så kommer naturligt nya markarbeten behöva göras och nytt växtmaterial att behöva anskaffas och planteras. När markarbeten utförs skall dessa göras med så stor omsorg som möjligt för att skapa en ny och bra växtplats till de nya trädet/-n. Rekommendationer från expertis skall följas i de fall detta anges! Det är t.ex. viktigt att den nya planteringsgropen håller en så stor volym av god jord att det nyplanterade trädet kan etablera sig och utvecklas på ett bra sätt. Vidare så bör växtbädden ligga något högre än omgivande mark för att förhindra att planteringsytan blir en grop där vatten samlas och står under längre tid. Detta leder ofta till starkt försämrade villkor för det nya trädet. Ett inbyggt problem som måste åtgärdas om man över huvud taget skall få någonting att växa på platsen. Observera att jord på nyanlagda ytor oftast sjunker ihop något och därför kan det vara klokt att se till att där finns en extra förhöjning av växtbädden. Det är också viktigt att planteringen av trädet utförs på ett korrekt sätt och att trädet skyddas och stabiliseras i samband med planteringsarbetet. Plantera inte träd för djupt! Träd skall sättas så att rothalsen, d.v.s. övergången mellan rotsystem och stam ligger i markytan. Ofta kan man se träd som har planterats för djupt, vilket ger samma effekt på trädets utveckling som vid stående vatten. Trädet dör! Stabilisering och skydd av trädet ska utföras vid plantering. Trädstöd (standardmodell, impregnerat trä, omkrets ca 18-22 cm) ska slås ner i marken, med fördel redan innan man planterar ner själva trädet. Trädstöden, som bör vara tre (3 st.), slås ner runt centrum i gropen i en trekant. Därefter riktas trädet in i centrum och jord fylls på runt rotsystemet. På så sätt behöver man inte riskera att man vid nedslagning av stolpar skadar rotsystemet. Modellen med att sätta tre stödstolpar runt trädet bidrar även på ett bra sätt till att skydda stammen från påkörningsskador av gräsklippare. Observera att trädstöd aldrig bör gå upp ovanför stammen och in i kronans grenverk där de kan förorsaka felväxt, skavskador mm! Det är också mycket viktigt att man inte låter trädstödet stå kvar alltför länge vid trädet. Kontrollera och följ upp om trädstödet har någon funktion! Trädet förankras i stolparna med sadelgjord. Sadelgjorden är mjuk och följsam och ger inte upphov till skavskador på trädet som t.ex. plastband kan göra. Det kan också vara klokt att skydda trädet, speciellt i ung ålder, mot harar och rådjur som kan göra skador på träden. En enkel och bra metod är att klippa till hönsnät i lämplig höjd och fästa runt stödstolparna. Gnagskydd i form av plastspiraler kan användas på mindre träd. Det är tyvärr mycket vanligt att dessa glöms bort och t.o.m. växer in i trädet. 19

Växtmaterial Bakgrund Vid anskaffning av växtmaterial bör man följa de rekommendationer som finns vad gäller art/ sort, proveniens, kvalitet och storleksangivelser. Detta för att försäkra sig om att man får det bästa växtmaterialet som går att få tag i för det tänkta ändamålet. Innan man genomför nyplanteringar bör man försäkra sig om att det föreslagna materialet finns tillgängligt på marknaden. Speciellt viktigt är det när det gäller träd! Det kan vara klokt att ha en plan i god tid innan nyplantering där man förbeställer material så att det finns att tillgå när det är dags för plantering. Flertalet plantskolor kan odla växter på beställning, s.k. kontraktsodling. När växtmaterialet anländer bör man kontrollera dess kvalitet och försäkra sig om att det är rätt växter man fått samt att de inte är skadade eller på annat sätt undermåliga. 20