DYKKUNSKAP 2. Studieplan för CMAS/SSDF tvåstjärniga sportdykarutbildning

DYKKUNSKAP 2 Studieplan för CMAS/SSDF tvåstjärniga sportdykarutbildning

2 INLEDNING Det som du nu håller i handen är en studieplan som kommer att användas på den tvåstjärniga sportdykarutbildningen tillsammans med boken Sportdykning och övrig litteratur. Den blir till en god hjälp i inlärningen av nya begrepp mm som du kommer i kontakt med under din sportdykarutbildning. Studieplanen kan även användas som repetitionshjälpmedel. Lycka till Svenska Sportdykarförbundet 1995 Svenska Sportdykarförbundet Framtaget av Robert Winton Projektledare och layout: Örjan Lindhe Redigering av Sven-Gunnar Wall Teckningar och figurer av Rico Oldfield, Brian Croxford, David Sisman BSAC (Brittish Sub Aqua Club) och Nina Ulmaja Reviderad 2008 av SSDF:s Tekniska kommitté Mångfaldigandet av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt av den 30 december 1960 förbjuden utan medgivande av förlaget, Svenska Sportdykarförbundet. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering, duplicering, stencilering, overhead-visning, fotografering, bandinspelning, videoinspelning etc. Sidan 2 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

3 Innehåll Inledning Sida 2 Innehåll 3 Vad är en studiecirkel 4 Kursintroduktion T1 5 Dykplanering T2 10 Dykmetoder T3 14 Dyktabeller T4 19 Livräddning T5 25 Fysiologi och dykfysik T6 29 Fridykning, ytsim P1 34 Livräddning P2 35 Ytsim P3 36 Pardyk 1 D1 37 UV-navigation D2 38 Mörkerdyk D3 39 Dyk till max 30 meter D4 40 Dyk med livlina D5 41 Pardyk 2 D6 42 Pardyk 3 D7 43 Dyk utan parlina D8 (frivilligt dyk) 44 Sidan 3 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

4 Vad är en studiecirkel? SISU Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) skall i linje med idrottens mål och inriktning tillgodose främst idrottsföreningarnas, specialidrottsdistriktsförbundens (SDF), specialidrottsförbundens (SF) samt övriga anslutna organisationers behov av medlemsutbildning. Målsättning Att ge deltagarna ett hjälpmedel för att lära sig baskunskaper inom dykning. Att ge deltagarna en förståelse för de betingelser som styr dykningen. Att ge deltagarna kunskaper om och erfarenhet av säkerhetsfrågor. Vad krävs för att bilda en studiecirkel? Studiecirkeln skall omfatta minst 3 studietimmar, minst 3 sammankomster och under minst 3 studieveckor. Alla deltagare skall ha studieplan och studiebok. Gruppen skall bestå av lämpligt antal personer med avseende på ämnet, studiernas uppläggning och möjligheterna till gruppdynamiska effekter. För optimal inlärning är en grupp om 7-8 deltagare lämpligast. I särskilda fall kan lägst 3 och högst 20 deltagare som är 15 år eller äldre godkännas som en studiecirkel. Dokumentation av cirkelns arbete skall lämnas till SISU. Arbetssättet skall vara demokratiskt i den mening att deltagarna skall ha ett aktivt inflytande vid planeringen av studiernas uppläggning. Merparten av studietiden skall utgöra cirkelns eget arbete men viss del får användas till studiebesök. Cirkelledare är instruktör i Svenska Sportdykarförbundet. Föreläsare är ämneskunniga personer eller instruktörer i SSDF Sammankomst Datum/Tid Sammankomst Datum/Tid 1. 11. 2. 12. 3. 13. 4. 14. 5. 15. 6. 16. 7. 17. 8. 18. 9. 19. 10. 20. Sidan 4 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

5 KURSINTRODUKTION T1 Denna sammankomst repeterar gamla kunskaper och ger en inblick i de olika intresseområdena inom dykningen och repeterar "säker dykning". Mål Du skall efter sammankomsten kunna redogöra för hur man skall uppträda i givna situationer i samband med dykning samt hur man handlar vid och förebygger incidenter. Text till avsnittet finner du på följande sidor i litteraturen Dykpraxis Utrustning flik 200 Utbildning flik 100 Förberedande uppgifter Ge minst tre exempel på dykaktiviteter utöver ren sportdykning. Vad bör du kontrollera med din parkamrat innan dyket påbörjas? Vad är det första du skall göra efter det att du bryter ytan? Hur ofta bör du serva din regulator? Fördjupade kunskaper fås genom att läsa följande litteratur Dykpraxis Extrautrustning flik 300 Kurspresentation Sammankomsten syftar till att repetera kunskaper för att du själv skall kunna planera och leda ett dyk. 1:1. Till vilket djup är du utbildad att dyka som tvåstjärnig dykare? 1:2. Hur lång total dyktid krävs för att du skall få dyka i par med en enstjärnig dykare? Sidan 5 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

6 1:3. Vad krävs av dig som dykare? Dykaktiviteter Under vattnet öppnar sig en ny värld med massor av fantastiska växter, djur och gamla vrak! Kunskap om allt detta gör dykningen roligare; dessutom upptäcker man mycket mer om man vet vad man skall leta efter. 1:4. Vad är marinbiologi? 1:5. Hur arbetar marinarkeologer? 1:6. Ge exempel på andra dykaktiviteter. Pardykning En parkamrat är en livförsäkring och dessutom till stor glädje vid all dykning! 1:7. Vad skall du alltid kontrollera med din parkamrat före ett dyk? 1:8. Varför skall man planera dyket gemensamt? 1:9. Varför är det viktigt att du är bekant med din parkamrats utrustning? Sidan 6 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

7 Förbereda dykning Gå igenom dyket med dykledare och parkamrat. Planera maxtid, maxdjup, i- och uppstigningsplats, riktning, dykprofil mm. 1:10. I vilken ordning tar du på dig dykutrustningen? 1:11. Om du använder frontväst skall den tas på före viktbälte och flaska. Varför? 1:12. Vad innebär grundavvägning? Dykledarens roll En dykledare är en specialutbildad erfaren dykare som vid dykutfärder har ansvaret för säkerheten och organisationen på dykplatsen. 1:13. Vad är dykledarens uppgift vid ett dyk? 1:14. Varför är det så viktigt att ha en dykledare? 1:15. Hur blir man dykledare? Sidan 7 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

8 Under dyket Börja alltid dyket med att kontrollera spännen, octopus, riktningar, tid och tillgänglig luft. 1:16. Beskriv hur du dyker då det är strömt. 1:17. Vad bör du kontrollera med jämna mellanrum under dyket? 1:18. När skall man med tanke på luftmängden senast avbryta ett dyk? Avbryta dyket Vill du avbryta dyket: etablera kontakt med parkamrat, signalera och gå tillsammans mot ytan. Vid ytan skall flytkraft säkras. Signalera "OK" till dykledaren. 1:19. Ge fyra exempel på när du bör avbryta ett dyk? 1:20. Vad gör du om du under dyket skulle förlora kontakten med din parkamrat? Säkerhetsstopp Avsluta alla djupa dyk med ett säkerhetsstopp! 1:21. Varför är det viktigt att avsluta varje dyk med ett säkerhetsstopp? 1:22. Vad finns det för risker med att skjuta upp en ytmarkeringsboj? Nöduppstigning Använd i första hand eventuella reservluftskällor! Sidan 8 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

1:23. När bör du välja en fri uppstigning (FU) före andra alternativ vid ett luftstopp? 9 Separation från dykledare Det är viktigt att du håller dig inom planerat dykområde. Dykare utom synhåll för dykledare kan orsaka falsklarm. 1:24. Vad skall man göra om man kommer utom synhåll för dykledaren? 1:25. Vad gör du om situationen inte medger kontakt med dykledaren? Ge exempel på sådana situationer. Att undvika incidenter Incidenter beror på beteende- och/eller materielfel. 1:26. Hur förebyggs beteendefel? 1:27. Du skall genomföra två upprepade dyk under en dag, ett till 18 meter och ett till 27 meter Vilket dyk börjar du med och varför? 1:28. När finns det behov av ett "dykfritt dygn"? 1:29. Hur kan du förebygga materielfel? Summering Planera dyket och dyk enligt planen. Var observant på eventuella problem och avbryt i tid. Vid problem, stanna-tänk-handla. Sidan 9 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

10 DYKPLANERING T2 Denna sammankomst behandlar dykplanering enligt minnesregeln PLUMS. Mål Du skall efter sammankomsten kunna göra en dykplanering som uppfyller kraven på säker dykning enligt PLUMS. Text till avsnittet finner du på följande sidor i litteraturen Dykpraxis Dykplanering flik 600 Förberedande uppgifter Vad står bokstäverna i minnesordet PLUMS för? Ge några exempel på varför det är viktigt att dykplanera? I vilken radiokanal sänds sjövädret och vilka tider gäller? Var i Dykpraxis kan du läsa om dykledarens planering? PLUMS PLUMS är en minnesregel för att underlätta dykplaneringen och öka säkerheten vid all slags dykning. 2:1. Kan du komma på några andra minnesord för t ex parkontrollen? 2:2. Vad avses med "luften"? Platsen En noggrann kartläggning av platsen och dykmålet underlättar och ger dykningen mervärde. 2:3. Vilken information kan ett sjökort ge dig som dykare? Sidan 10 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

11 2:4. Vilken information kan en bilkarta ge? 2:5. Rita en signalflagga A med de rätta färgerna och måtten. Luften Vädret är en viktig faktor när man skall dyka. Vissa dyk går inte att genomföra vid dåligt väder! 2:6. Hur kan du, bortsett från väderleksrapporter, kontrollera vädret på en dykplats? 2:7. Vad skall man tänka på då man dyker från båt? 2:8. Varför är det viktigt att kontrollera senaste väderleksrapporten innan dykplatsen bestäms? Utrustningen Prova ny utrustning i bassäng före första utedyket! 2:9. Var hittar du information om säkerhetskrav på dykutrustning? 2:10. När/var funktionstestar du din utrustning innan du skall dyka? 2:11. Varför skall du serva hela din utrustning regelbundet? Sidan 11 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

12 Människan Även om utrustningen är felfri är det inte säkert att den som skall använda den är det. 2:12. Vad bör du inför en dykning göra om du använder någon medicin? 2:13. Hur ofta bör du som dykare genomgå läkarundersökning? 2:14. Vilka bieffekter ger alkohol vid dykning? 2:15. Varför är det viktigt att man som dykare har god kondition? Säkerheten Det är viktigt att alla vet hur man hanterar eventuella nödsituationer. 2:16. Vilka förutom dykledaren skall känna till larmrutinerna och var närmaste telefon finns? 2:17. Hur skall signalflagga A vara placerad ute på dykplatsen? 2:18. Vilka personer bör finnas på land förutom dykledaren vid en dykning? 2:19. När måste man följa sjötrafikbestämmelserna? 2:20. Varför skall dykprotokoll alltid föras vid dykning? Sidan 12 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

13 Summering PLUMS kanske verkar mycket att gå igenom inför varje dyk, men en riktig dykplanering är avgörande för säkerheten. P=platsen L=luften (vädret) U=utrustningen M=människan S=säkerheten Sidan 13 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

14 DYKMETODER T3 Dykpraxis tar upp de rekommendationer för utbildning, utrustning och säkerhet som SSDF har satt upp för att minska olycksriskerna vid olika dykmetoder. Denna sammankomst går igenom de dykmetoder som en tvåstjärnig dykare normalt skall behärska. Mål Du skall efter sammankomsten ha kännedom om krav och rekommendationer för de angivna dykmetoderna samt kunna använda Dykpraxis vid din dykplanering av dessa. Text till avsnittet finner du på följande sidor i litteraturen Dykpraxis Dykmetoder flik 400 Förberedande uppgifter Ge fem exempel på olika dykmetoder. Vad är skillnaden på vrakdykning A och B? Som tvåstjärnig dykare får du max dyka till... meters djup? Vilken utbildning krävs för att göra ett isdyk? UV-navigering Långa och besvärliga hemsimningar kan undvikas genom att man behärskar UVnavigering. 3:1. Ge tre exempel på hur man kan navigera under vattnet utan kompass. 3:2. Redogör för hur du navigerar med en kompass. 3:3. Hur fungerar en magnetkompass? Mörkerdykning Mörkerdykning är en av de mest fascinerande dykmetoderna. Den kräver dock särskilda säkerhetsåtgärder. 3:4. Hur ger du en nödsignal vid mörkerdykning? Sidan 14 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

15 3:5. Vilken extra utrustning krävs vid mörkerdykning? 3:6. Hur markerar du din position för dykledaren under dyket? Vrakdykning A Vrakdykning A avser dykning kring vraket på behörigt avstånd. 3:7. Vilka åtgärder vidtar du vid dykning på vrak om det sker från båt? 3:8. När gäller fornminneslagen? 3:9. Vilken extrautrustning skall du ha med dig? Varför? Isdykning Håll korta dyktider då avkylningseffekten är kraftig. Varm dryck och varma kläder är ett måste! 3:10. Rita två olika typer av vakar som kan användas vid isdykning. 3:11. Vad gör du om säkerhetslinan lossnar vid ett isdyk? Sidan 15 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

16 Råbandsknop 3:12. Vad bör du tänka på när det gäller regulatorn? Dykning till större djup än 20 meter men mindre än 30 meter När du dyker till mer än 30 meter skall du ha minst 500 liter luft kvar när du kommer upp till ytan. 3:13. Vad är ett djupdyk? 3:14. Varför är det extra viktigt med ett säkerhetsstopp vid djupdykning? 3:15. Vad gäller om dyket skulle bli djupare än 30 meter? Dyk på hög höjd Normal dykning i Sverige omfattar sällan dykning på hög höjd utom i vissa fjällsjöar. 3:16. Varför har vi speciella tabeller vid dykning på hög höjd? 3:17. Vad räknas som dykning på hög höjd? 3:18. Var hittar du dessa tabeller för dykning på hög höjd? Sidan 16 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

17 Strömdykning Tänk på att vattenströmmen ofta är starkare än du tror! 3:19. Vid strömdyk krävs "extrautrustning, vilken? 3:20. Vad menas egentligen med ett strömdyk? 3:21. Varför är det extra viktigt att hålla koll på djupmätaren vid strömdykning? Dyk med ytmarkeringsboj Metoden används framför allt vid kompassimning. 3:22. Vad bör man tänka på då man använder en sjunkande lina? 3:23. Hur skall man använda ytmarkeringsbojen vid ett mörkerdyk? Ytmarkeringsboj 3:24. Hur bör dykparet fördela uppgifterna vid kompassimning med ytmarkeringsboj? Sidan 17 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

18 Dyk från båt Dyk från båt innebär ofta nedstigning i fritt vatten varvid nedstigningslina skall användas. 3:25. Vad bör man tänka på vid uppgång i båt, särskilt då det går vågor/dyning? 3:26. Vad bör man tänka på när det gäller båtmotorn? 3:27. Vem har ansvaret för dykarna då de befinner sig i båten? Summering Dyk aldrig utan erforderlig kunskap om och utbildning i varje specifik dykmetod. De olika dykmetoderna finns beskrivna i Dykpraxis. Se till att kraven på utbildning och extrautrustning efterföljs! Avancerad vrakdykning där fri väg till ytan inte kan erhållas rekommenderas inte av SSDF. Sidan 18 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

19 DYKTABELLER T4 Denna sammankomst repeterar tabelläsning för enkla och upprepade dyk samt ger en introduktion i tabelläsning vid säkerhetsstopp. Mål Du skall efter sammankomsten kunna tabelltermer, tabelläsning vid enstaka och upprepade dyk med direktuppstigning samt kunna ta fram tider för säkerhetsstopp. Text till avsnittet finner du på följande sidor i litteraturen Dykpraxis Tabeller flik 700 Nordisk standardtabell Förberedande uppgifter Vad menas med dyktid? Hur får man fram tillgänglig dyktid för upprepat dyk? Vilken gruppbeteckning får du efter 32 minuters dykning till 20 meters djup? Hur bör du avläsa tabellen vid en kylig eller arbetsam dykning? Vad innebär det att göra ett säkerhetsstopp? Tabellhistoria Dyktabellens gruppbeteckningar utgör ett mått på det kväveöverskott som dykaren har löst i kroppens vävnader. Om detta överskott är för stort (genom för lång dyktid och/eller för stort dykdjup) eller om uppstigningshastigheten är för snabb, finns risk för tryckfallssjuka. 4:1. När beskrevs för första gången sambandet mellan tryckfallssjuka och frigörandet av gaser i kroppens vävnader? 4:2. Vad baseras Nordisk Standardtabell på? Sidan 19 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

20 Tabellterminologi Henrys lag säger att den lösta gasmängden i en vätska är proportionell mot gasens partialtryck. Vid högre tryck kan större mängd gas lösas. Vid en trycksänkning återgår gasmolekylerna till fri form. 4:3. Vad menas med dykdjup? Effekt av Henrys lag 4:4. Vad innebär total dyktid? 4:5. Vad menas med direktuppstigning? 4:6. Förklara vad som menas med ytintervall. 4:7. Vad innebär förbrukad dyktid? Sidan 20 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

21 Tabellens uppbyggnad Detta avsnitt är repetition från enstjärnig sportdykarutbildning. 4:8. Undersök vilka olika tabeller som finns samt eventuella skillnader. 4:9. Vilka tre delar består Nordisk Standardtabell (NST) av? 4:10. Vilken uppstigningshastighet används i NST? Luftförbrukning När vi dyker andas vi komprimerad luft med samma tryck som det omgivande vattentrycket. Härav följer att ju djupare vi dyker desto större blir luftförbrukningen. "Fri luft" avser den volym som den komprimerade luften skulle uppta vid normalt atmosfärtryck. 4:11. Vilken mängd "fri luft" har en flaska på 10 liter som är fylld till 250 bar? 4:12. Ungefär hur stor minutvolym är andningen vid vila för en "normal" person? Vad kan den vid ansträngning öka till? 4:13. Hur räknar du ut luftförbrukningen (i mängden "fri luft") på ett visst djup? 4:14. Hur gör du för att få reda på hur länge luften i dina flaskor räcker? Sidan 21 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

22 Dykplanering Dyk skall alltid planeras inom tabellgränserna för direktuppstigning. 4:15. På vilket djup skall du göra ett säkerhetsstopp? Och varför? 4:16. Skall ett upprepat dyk vara grundare än det föregående? 4:17. Hur avläser du tabellen då du under dyket utsatt dig för tungt arbete och/eller kyla? 4:18. Vad är den fysiologiska förklaringen till svaret i fråga 4:17? Tabelluppgifter 4:19. Du gör ett dyk till 27 meter i 20 minuter. Efter en ytintervall på 2:13 gör du ett andra dyk med dyktiden 55 minuter. Beräkna max dykdjup samt gruppbeteckning efter det andra dyket. Fyll i badkaren fullständigt. + = + = Sidan 22 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

23 4:20. Du gör ett dyk till 21 meter i 40 minuter. Efter en ytintervall på 1:47 gör du ett andra dyk med maxdjupet 18 meter. Beräkna max dyktid samt gruppbeteckning efter det andra dyket. Fyll i badkaren fullständigt. + = + = 4:21. Efter ett första dyk till 24 meter med dyktiden 30 minuter vill du göra ett 35 minuters dyk till 15 meter. Hur länge måste du stanna vid ytan innan du kan genomföra det andra dyket? Fyll i badkaren fullständigt. + = + = 4:22. Vad blir minsta ytintervall mellan två dyk till 18 meter då dyktiden båda gångerna är 45 minuter? Fyll i badkaren fullständigt. + = + = Sidan 23 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

24 4:23. Klockan 8.00 gör du ett dyk till 30 meter med dyktiden 20 minuter. Vid vilket klockslag kommer du upp efter ett andra dyk till 27 meter med dyktiden 20 minuter med kortast möjliga ytintervall. Andra dyket skall genomföras med direktuppstigning. Fyll i badkaren fullständigt. + = + = Summering Ökat tryck och hårt arbete ger större kväveupptagning. Ingen tabell är 100 % säker för alla dykare! Dyk aldrig på gränserna! Luftförbrukningen ökar med ökat dykdjup. Sidan 24 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

25 LIVRÄDDNING T5 Denna sammankomst tar upp hur man skall gå till väga vid ett antal olika olyckstillbud. Det du kommer att lära dig är huvudsakligen inriktat på dykning, men mycket är också tillämpbart i andra olyckssituationer. Mål Du skall efter sammankomsten teoretiskt kunna redogöra för en räddningsaktion vid ett antal olika tillbuds-/olyckssituationer. Text till avsnittet finner du på följande sidor i litteraturen Dykpraxis Första hjälpen flik 900 Förberedande uppgifter Ge exempel på några situationer då man bör avbryta en dykning. Vad gör du om du under en dykning förlorar kontakten med din parkamrat? Vad står förkortningen LABC för? Hur rapporterar du en incident till SSDF? Vaksamhet God kontroll över sig själv och sin parkamrat gör att man kan avbryta ett dyk innan en allvarlig situation uppstår. 5:1. Vad kännetecknar en stressad dykare? Vad kan du göra för att lugna ner en stressad parkamrat? 5:2. Hur kan man genom vaksamhet undvika många olyckstillbud? 5:3. Hur gör du om du av någon anledning vill avbryta en dykning? Sidan 25 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

26 I en olyckssituation I en olyckssituation är det lätt att göra något överilat. Planera, förbered och öva därför alltid alla räddningsaktiviteter inför en dykning. 5:4. Var hittar du flödesscheman för åtgärder vid dykeriolycksfall? Hur ser ett sådant flödesschema ut? Rita ett exempel nedan. 5:5. Vem skall fördela arbetet och se till att resurserna utnyttjas på bästa sätt vid en olyckssituation? Bärga offret Olika incidenttyper kräver olika insatser! 5:6. Hur bärgar du en dykare som blivit medvetslös under vattnet? Ett sätt att ta upp en livlös dykare ur vattnet Sidan 26 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

27 5:7. Redogör för hur du bärgar en dykare under vattnet som är vid medvetande. 5:8. Hur tar du hand om en panikslagen dykare i ytan? LABC och HLR Överblicka situationen, hur många är skadade och i vilken grad. Planera vad som behöver göras och vem som skall göra vad! Se till att det händer. Dessa tankar behöver inte ta mer än några sekunder men är värdefulla sekunder. 5:9. Redogör för hur du går tillväga vid LABC. 5:10. Beskriv tekniken vid HLR. 5:11. Hur skall oxygenterapiutrustning användas? Larmrutiner Via VHF-radio: Anropa kustradiostation på kanal 16. Via mobiltelefon eller vanlig telefon: Slå 112 direkt. 5:12. Diskutera i grupp vilken säkerhetsutrustning som alltid bör finnas med vid dykning. 5:13. Beskriv den larmrutin du skall använda vid en olycka. 5:14. Var kan du få icke akut dykerimedicinsk rådgivning? Sidan 27 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

28 Dykrapport Det är av största betydelse att incidenter i samband med dykning rapporteras in till SSDF för registrering och handläggning. 5:15. Vad är en "Dykrapport"? 5:16. Vad ligger dykrapporterna till grund för? 5:17. Hitta på en incident och fyll i en dykrapport. Summering Överblicka - Planera - Agera! Tänk på din egen säkerhet. Träning ger färdighet. Träna därför även efter utbildningen! Ytterligare kunskaper inom räddningsteknik kan du få genom dyksamaritkursen. Observera att Dykpraxis och loggboken har utmärkta faktasidor om olycksfall och flödesschema för åtgärdsprogram. Sidan 28 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

29 FYSIOLOGI OCH DYKFYSIK T6 Denna sammankomst beskriver kroppens reaktioner vid vistelse i vatten samt dess påverkan av gaser under tryck. Den ger också kunskap om de fysikaliska lagar som styr denna påverkan. Mål Du skall efter avslutad sammankomst veta varför kroppen behöver syre och hur den förses med detta. Du skall också känna till hur andningen regleras och förstå varför man inte skall hyperventilera. Vidare skall du förstå vikten av att anpassa en dykning till din fysiska och psykiska förmåga samt känna till de effekter på kroppen som uppkommer då olika gasers partialtryck förändras. Text till avsnittet finner du på följande sidor i litteraturen - Förberedande uppgifter Vilka enheter använder vi oftast för tryck? Vad beskriver Daltons lag? Vad är alveoler? Hur regleras andningen? Vilka är symptomen vid koldioxidförgiftning? Vad orsakar tryckfallssjuka? Grundläggande dykfysik Gasernas allmänna tillståndslag kan, då temperaturen i de flesta fall saknar betydelse, skrivas om till Boyles lag som lyder: P1 x V1 = P2 x V2. (P = tryck, V = volym, 1 = före förändring, 2 = efter förändring) Med hjälp av denna formel kan man beräkna tillgänglig luft, luftförbrukning etc. 6:1. Hur mycket luft av atmosfärtryck innehåller en "dubbelfyra" fylld till 300 bar? 6:2. Hur mycket luft förbrukar en dykare på 20 meter djup om han vid ytan förbrukar 25 liter/minut? Daltons lag säger att en gasblandnings (till exempel luft) totaltryck är lika med summan av partialtrycken, Ptot = P1 + P2 + P3. Partialtrycken beror i sin tur på de olika gasernas procentuella andel. 6:3. Beräkna kvävets partialtryck på 30 meter vid dykning med luft. Sidan 29 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

30 6:4. Beräkna syrets partialtryck på 10 meter vid dykning med luft. Ämnesomsättning och syreförbrukning Kroppen består av flera billioner celler som på olika sätt ser till att kroppens alla funktioner fungerar. 6:5. Vad kräver dessa celler för att kunna fungera? 6:6. Vad krävs för effektiv förbränning av kolhydrater? Vilka "slaggprodukter" bildas? 6:7. Varför är syreförbrukningen högre då rörelser utförs i vatten jämfört med luft? Luften vi andas Det syre kroppen behöver får vi från luften. 6:8. På vilket djup, vid dykning med vanlig luft, börjar syrgas bli skadligt om max P O2 är 1,4 bar? 6:9. Försök, med ledning av svaret i 6:8, räkna ut på vilket djup ren syrgas skulle bli giftigt? Andning och blodcirkulation Luftens syre når kroppens celler genom lungorna och blodcirkulationen. Hjärnan och hjärtat är mest känsliga för syrebrist och förses därför först med syrerikt blod. Andningen regleras genom speciella receptorer i andningscentrum som känner av koldioxidhalten. 6:10. Rita en schematisk bild över andning och blodcirkulation. Sidan 30 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

31 6:11. Hur och när yttrar sig kvävenarkos? 6:12. Varför är kolmonoxid giftigt för kroppen? Dykning och andningsorganen Lugn regelbunden andning och kontrollerad uppstigning eliminerar risken för lungbristning. 6:13. Förklara varför lungornas volym inte minskar med ökat dykdjup vid apparatdykning till skillnad från fridykning? 6:14. Hur kan koldioxidförgiftning uppstå? 6:15. Beskriv symptomen på koldioxidförgiftning? 6:16. Redogör för behandling av koldioxidförgiftning. 6:17. Vad är hyperventilering? 6:18. Vad kan hyperventilering orsaka vid fridykning? Sidan 31 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

32 6:19. Varför händer detta? Drunkning Vid omhändertagande av drunknad är det viktigt att snarast ge konstgjord andning eller syrgas samt transport till sjukhus. 6:20. Vad menas egentligen med drunkning? 6:21. Varför skall den som råkat ut för ett drunkningstillbud alltid till sjukhus, även om tillståndet för stunden verkar gott? 6:22. På vilka två olika sätt kan kroppens syresättning upphöra vid drunkning?. Sidan 32 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

33 Kväveupptagning Kväve som löser sig i kroppen under tryck kan leda till tryckfallssjuka. Vid för snabb uppstigning eller vid en stor kväveansamling och normal uppstigning kan den lösta gasen i kroppen övergå till gasform snabbare än lungorna hinner vädra ut den. Symptomen varierar beroende på var bubblorna hamnar. 6:23. Redogör för Henrys lag och relatera till tryckfallssjuka. 6:24. Redogör för tryckfallssjuka. Orsak? Symptom? 6:25. Hur skall tryckfallsjuka behandlas? Summering: Boyles lag: P1 x V1 = P2 x V2 med vars hjälp man kan beräkna tillgänglig mängd luft, luftförbrukning etc. Kväve som löses i kroppen under tryck kan leda till tryckfallssjuka vid för snabb uppstigning och/eller för stor kvävemättnad. På djup större än 30 meter fungerar kvävet i luften som en narkosgas. Symptomen är desamma som vid alkoholberusning. Sidan 33 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

34 FRIDYKNING, YTSIM P1 Förutsättningar och krav Övningen genomförs från land eller båt. Övningen ska genomföras på en känd plats med för övningen lämplig väderlek. En instruktör ska medfölja varje elevpar om inte följebåt används. Lilla utrustningen samt dräkt. Mål Demonstrera grundläggande vattenvana, fensim och fridykningsteknik. Innehåll 1. Genomgång av övningen 2. Förbered och ta på dykutrustning 3. Igång i vattnet 4. Ytsimsövning 5. Genomgång och utrustningsvård Sidan 34 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

35 LIVRÄDDNING P2 Förutsättningar och krav Övningen genomförs från land eller båt. Övningen ska genomföras på en känd plats med för övningen lämplig väderlek. Det är lämpligt att denna övning är den enda praktiska under dagen för att minimera skaderisken. Elever samt instruktör och skademarkör ska ha komplett utrustning enligt Dykpraxis. Ytbärgare samt oxygenterapiutrustning ska finnas på plats liksom larmutrustning och utrustning för första hjälpen. Instruktör ska medfölja dykparet under hela övningen. Instruktör/skademarkör kan med fördel använda nitrox som andningsgas under förutsättning att hon/han har utbildning för detta. Minsta djup för övningen är 5 meter, maximalt djup 10 meter. Lektion T5 ska vara avklarad. Mål Eleven ska kunna rädda sin parkamrat eller skademarkör från botten på ett djup mellan 5 och 10 meter med full dykutrustning i öppet vatten. Utrustning Nedstigningslina med markeringsboj. Innehåll 1. Genomgång av övningen 2. Påklädning och parkontroll 3. Igång i vattnet och ytkontroll 4. Livräddningsövning 5. Genomgång och utrustningsvård Sidan 35 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

36 YTSIM P3 Förutsättningar och krav Övningen genomförs från land eller båt. Övningen ska genomföras på en känd plats med för övningen lämplig väderlek. En instruktör ska medfölja varje elevpar om inte följebåt används. Komplett dykutrustning enligt Dykpraxis ska användas. Räddningsdykare (ytbärgare) och utrustning för första hjälpen ska finnas på plats liksom oxygenterapiutrustning och larmutrustning. Mål Eleven ska klara av att simma 500 meter med full dykutrustning i öppet vatten. Innehåll 1. Genomgång av övningen 2. Förbered och ta på dykutrustningen 3. Igång i vattnet 4. Ytsim 5. Genomgång och utrustningsvård Sidan 36 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

37 PARDYK1 D1 Förutsättningar och krav Dyk från land. Denna övning får anpassas till lokala förhållanden. Max 10 meters dykdjup, min 5 meters dykdjup. Min 20 minuters dyktid, rekommenderad dyktid ca 40 min. Elevparet planerar och leder dyket. Lektionerna T5 och P2 ska vara avklarade. Instruktör ska medfölja under hela dyket. Komplett dykutrustning. Mål Eleverna ska kunna planera och genomföra sitt dyk i självständiga dykpar med avseende på tid, djup och navigation. Innehåll 1. Genomgång av övningen 2. Påklädning och parkontroll 3. Redovisning av dykplan 4. Igång och ytkontroll 5. Anmälan till dykledare 6. Pardyk 7. Anmälan till dykledare 8. Uppgång 9. Genomgång Sidan 37 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

38 UV-NAVIGATION D2 Förutsättningar och krav Dyk från land. Elevparet planerar och leder dyket. Max 10 meters dykdjup, min 2 meters dykdjup. Lektionerna T3, T5 och P2 samt övning D1 ska vara avklarade. Komplett dykutrustning. Mål Eleverna ska lära sig hur man navigerar under vattnet med kompass samt få allmän dykerfarenhet på egen hand. Utrustning 1 markeringsboj per dykpar. Minst en kompass per dykpar. Innehåll 1. Genomgång av övningen 2. Påklädning och parkontroll 3. Redovisning av dykplan 4. Igång och ytkontroll 5. Anmälan till dykledare 6. Navigationsdyk 7. Pardyk 8. Anmälan till dykledare 9. Uppgång 10. Genomgång Sidan 38 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

Förutsättningar och krav 39 MÖRKERDYK D3 Dyket genomförs från land eller båt. Dykplatsen ska vara utmärkt med en dykskärm som ska kunna belysas. Uppstigningsplatsen ska kunna belysas så att den lätt kan lokaliseras av dykarna. Max 10 meters dykdjup, min 2 meters dykdjup. Max 40 minuters dyktid, min 20 minuters dyktid. Lektionerna T3, T5 och P2 samt övning D1 ska vara avklarade. Komplett dykutrustning. Mål Att eleverna ska förstå de speciella problem som råder vid mörkerdykning samt att de ska få prova på ett välorganiserat mörkerdyk. Utrustning Belysning till dykflaggan. Belysning till uppstigningsplatsen. 1 cyalumstav per dykpar. 1 ytmarkeringsboj (t ex transparent dunk med cyalumstav i) med 10 meter lina per dykpar. 1 kompass per elev. 1 dyklampa per elev. Innehåll 1. Genomgång av övningen 2. Påklädning och parkontroll 3. Redovisning av dykplan 4. Igång i vattnet och ytkontroll 5. Anmälan till dykledare 6. Pardyk 7. Anmälan till dykledare 8. Uppgång 9. Genomgång Pardyk max 40 minuter Sidan 39 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

40 DYK TILL MAX 30 METER D4 Förutsättningar och krav Dyket sker från båt utefter nedstigningslina eller från land utefter bottenprofilen. Max 30 meters dykdjup, min 25 meters dykdjup. Elevparet planerar och leder dyket under överinseende av medföljande instruktör. Lektionerna T3, T5 och P2 samt övning D1 ska vara avklarade. Minst tvåstjärnig instruktör ska medfölja under hela dyket. Komplett dykutrustning. Under övningen kan jämförelser mellan dyk med tabell och dyk med dykdator genomföras för att eleverna ska få utökad förståelse för skillnader mellan olika sätt att planera dyk. Mål Att ge eleverna erfarenhet av dykning på stort djup. Innehåll 1. Genomgång av övningen 2. Beräkning av teoretisk luftförbrukning och maxtid 3. Påklädning och parkontroll 4. Redovisning av dykplan 5. Igång och ytkontroll 6. Anmälan till dykledare 7. Pardyk 8. Uppstigning med säkerhetsstopp 9. Anmälan till dykledare 10. Uppgång 11. Genomgång Sidan 40 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

41 DYK MED LIVLINA D5 Förutsättningar och krav Dyket genomförs från land eller båt. Undvik platser där det finns risk för att linan kan fastna. Max 10 meters dykdjup. Min 20 minuters dyktid. Lektionerna T2, T3 och P2 samt övning D1 ska vara avklarade. Räddningsdykare ska finnas på platsen. Eleven ska agera både dykare och linskötare. Denna kursdel kan utgå om alla har gått SSDF:s sök och bärningskurs. Mål Eleverna ska behärska säkerhetssignaler samt kunna hantera lina utan att trassel uppstår. Utrustning 2 linor (minst 30 meter/lina). Innehåll 1. Genomgång av övningen 2. Påklädning och parkontroll 3. Redovisning av dykplan 4. Igång och ytkontroll 5. Anmälan till dykledare 6. Lindyk 7. Anmälan till dykledare 8. Uppgång 9. Byte av linskötare/dykare 10. Upprepning av punkt 4-8 11. Avklädning 12. Genomgång Sidan 41 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

42 PARDYK 2 D6 Förutsättningar och krav Dyk från land eller båt. Denna övning får anpassas till lokala förhållanden. Max 20 meters dykdjup, min 10 meters dykdjup. Min 20 minuters dyktid, rekommenderad dyktid ca 40 min. Elevparet planerar och leder dyket. Lektionerna T1-T6 och P1-P3 samt D1-D5 ska vara avklarade. Komplett dykutrustning. Under övningen kan jämförelser mellan dyk med tabell och dyk med dykdator genomföras för att eleverna ska få utökad förståelse för skillnader mellan olika sätt att planera dyk. Mål Eleverna ska kunna planera och genomföra sitt dyk i självständiga dykpar med avseende på tid, djup och navigation. Innehåll 1. Genomgång av övningen 2. Påklädning och parkontroll 3. Redovisning av dykplan 4. Igång och ytkontroll 5. Anmälan till dykledare 6. Pardyk 7. Anmälan till dykledare 8. Uppgång 9. Genomgång Sidan 42 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

43 PARDYK 3 D7 Förutsättningar och krav Dyk från land eller båt. Denna övning får anpassas till lokala förhållanden. Max 30 meters dykdjup, min 10 meters dykdjup. Min 20 minuters dyktid, rekommenderad dyktid ca 40 minuter beroende på dykdjup. Elevparet planerar och leder dyket. Lektionerna T1-T6 och P1-P3 samt D1-D6 ska vara avklarade. Om eleverna dyker till större djup än 20 meter ska minst tvåstjärnig instruktör följa med under dyket. Komplett dykutrustning. Under övningen kan jämförelser mellan dyk med tabell och dyk med dykdator genomföras för att eleverna ska få utökad förståelse för skillnader mellan olika sätt att planera dyk. Mål Eleverna ska kunna planera och genomföra sitt dyk i självständiga dykpar med avseende på tid, djup och navigation. Innehåll 1. Genomgång av övningen 2. Påklädning och parkontroll 3. Redovisning av dykplan 4. Igång och ytkontroll 5. Anmälan till dykledare 6. Pardyk 7. Anmälan till dykledare 8. Uppgång 9. Genomgång Sidan 43 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

44 DYK UTAN PARLINA D8 (FRIVILLIGT DYK) Förutsättningar och krav Dyk från land eller båt. Denna övning får anpassas till lokala förhållanden. Max 20 meters dykdjup, min 5 meters dykdjup. Min 20 minuters dyktid, rekommenderad dyktid ca 40 min. Elevparet planerar och leder dyket. Lektion T3 ska vara avklarad. Instruktör ska medfölja under hela dyket. Max två elever per instruktör. Komplett dykutrustning. Mål Eleverna ska kunna planera och genomföra sitt dyk i självständiga dykpar med avseende på tid, djup och navigation. Eleverna ska klara att genomföra dyket utan att separation uppstår. Innehåll 1. Genomgång av övningen 2. Påklädning och parkontroll 3. Redovisning av dykplan 4. Igång och ytkontroll 5. Anmälan till dykledare 6. Pardyk 7. Anmälan till dykledare 8. Uppgång 9. Genomgång Sidan 44 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd

45 Sidan 45 av 45 Senast ändrat: 2009-07-01 Status: Fastställd