BROMMA STADSDELSNÄMND TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 138-13-1.1. SID 1 (23) 2013-03-22 Handläggare: Karin Lindbom Telefon:08-508 06 000 Till Bromma stadsdelsnämnd Underlag för budget 2014 med inriktning 2015 och 2016 Bromma stadsdelsnämnd Förvaltningens förslag till beslut Nämnden godkänner underlaget för budget 2014 med inriktning för åren 2015-2016. Lena Lundström Stoltz Stadsdelsdirektör/tf. Verksamhetsområdeschef äldreomsorg Karin Lindbom Verksamhetsområdeschef Administration Annica Lagerqvist Verksamhetsområdeschef Förskola och teknik Birgitta Lindskog Verksamhetsområdeschef Socialtjänst och fritid Sammanfattning I ärendet redovisas stadsdelsnämndens underlag till budget 2014 med inriktning 2015 och 2016. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges inriktningsmål och vision 2030 beskrivs nämndens övergripande planering och behov. Särskilt viktiga prioriteringar under planperioden är en systematisk uppföljning och analys av resultat för att utveckla och förbättra insatserna samt fortsatt utökning av evidensbaserad verksamhet inom äldreomsorgen, omsorgen om personer med funktionsnedsättning, förskolan samt individ och familjeomsorgen.
SID 2 (23) Specifika satsningar inom de olika verksamhetsområdena är; parker och parkstråk är trygga och välskötta, rekrytering av förskollärare och satsning på fortbildning, mat som lagas nära de äldre, kommande kommunalisering av hemsjukvården, utveckling av korttidsvård, satsning på samordnad boendeplanering för personer med funktionsnedsättning, att utveckla samverkan mellan de verksamheter som möter barn och unga samt leverera jämställda resultat. Bakgrund Enligt kommunallagen ska kommunens budget innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Planeringen inom staden ska utgå från vision 2030. Av nämndens underlag ska det framgå vilka frågor och faktorer som har störst påverkan på verksamhetens utveckling och ekonomi under perioden. Stadsledningskontoret upprättar utifrån nämndernas underlag ett ärende som behandlas av kommunstyrelsens ekonomiutskott i maj. Slutsatserna i underlagen ska användas som underlag i det kommande budgetarbetet inom staden. Ärendets beredning Ärendet har beretts i samverkan med samtliga verksamhetsområden. Pensionärsrådet och Rådet för funktionsnedsatta har beretts tillfälle att lämna synpunkter. Behandling i förvaltningsgruppen har ägt rum enligt bifogat protokoll. 1. Kommunfullmäktiges inriktningsmål Nedan redovisas en sammanställning av stadsdelsnämndens strategiska satsningar för att bidra till uppfyllelse av kommunfullmäktiges inriktningsmål under perioden 2014-2016. 1.1 Stockholm är en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök Parker och parkstråk är trygga och välskötta Företag etablerar sig i Bromma Personer med försörjningsstöd uppnår egen försörjning Fortsatt systematiskt miljöarbete utifrån stadsdelens handlingsplan 1.2 Kvalitet och valfrihet utvecklas och förbättras Kunskaps- och evidensbaserade verksamheter Systematiska uppföljningar på verksamhets- och individnivå. Fokus på analys av resultat för att fortsätta utveckla och förbättra verksamheten Fortsatt utbyggnad och utveckling av förskoleverksamhet Rekrytering av förskollärare och satsning på fortbildning Mat som lagas nära de äldre
SID 3 (23) Hemsjukvård i förändring Utveckling av korttidsvård Samordnad boendeplanering i staden för personer med funktionsnedsättning Motverka hemlöshet Utveckla samverkan mellan socialtjänst, skola, förskola, landstinget och frivilligorganisationerna barn och unga Barn- och ungdomsperspektivet ska beaktas Leverera jämställda resultat 1.3 Stadens verksamheter är kostnadseffektiva Fokus på uppföljningar och analys av resultat för att utveckla och effektivisera Omvärldsanalys 2. Nämndens verksamhetsområde Befolkningen i Bromma stadsdelsområde ökar med cirka 7 000 invånare fram till 2016 enligt befolkningsprognos, vilket är den faktor som har störst påverkan på verksamhetens utveckling och ekonomi. Befolkningsökning ställer krav på effektiv administration och samverkan inom staden. Befolkningsförändringarna kommer att påverka volymerna och ställer krav på planering för kommande behov inom de olika verksamhetsområdena. 2.1 Förskoleverksamhet Fortsatt utbyggnad av förskoleverksamheten Förvaltningen har genom åren byggt upp ett konstruktivt samarbete med stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret för att säkra utbyggnaden av lokaler för förskoleverksamheten i samband med bostadsexploateringar i Bromma. Nedan redovisas de förskoleprojekt som för närvarande är aktuella utifrån att andelen förskolebarn beräknas öka med ca 515 barn under perioden 2012 till 2021.
SID 4 (23) Vid Pippi Långstrums gata 14 i Mariehäll startar verksamhet för ca 100 barn i augusti 2013. I Mariehällsskolan kommer verksamhet för ca 80 barn att startas hösten 2013. I bostadsexploateringen vid Karlsbodavägen i Mariehäll planeras verksamhet för ca 80 barn. I bostadsexploateringar vid Kyrkbacken i Blackeberg planeras verksamhet för ca 100 barn. Vid Karin Blixens gata i Blackeberg kommer verksamhet för ca 90 barn att startas i augusti 2014. Tvåavdelningsförskola vid Gruntviksgatan i Blackeberg ersätts med en ny typförskola för cirka 100 barn med verksamhetsstart augusti 2015. Vid Beckombergavägen 76 i Norra Ängby startar verksamhet för ca 80 barn i augusti 2014. Vid Brommaplan i den planerade bostadsexploateringen ingår en förskola för cirka 80 barn. I samarbete med stadsbyggnadskontoret har förvaltningen beställt planarbete i syfte att skapa permanenta fastigheter för förskoleverksamheterna med adress Korsvägen 15, Nyängsvägen 66 och Ålstens skogsväg 21 i trädgårdsstaden. Resurstilldelningsmodell Förvaltningen ser med stor oro på det för året nya budgetförutsättningarna, dvs att förskolornas antal inskrivna barn ska läsas av även i juni och juli. I Bromma är det ca 550 barn som slutar förskolan för att börja i förskoleklass. Om föräldrarna säger upp barnens plats vid midsommar så innebär det att förvaltningen kommer att ha 550 tomma platser med ett motsvarande intäktsbortfall på ca 11 mnkr för dessa två månader, samtidigt som förvaltningen har kostnader för verksamheten, personal och lokaler. Flera förskoleenheter rapporterar att barnens närvarotider på förskolorna har ökat och att många barn har en närvarotid som överstiger 40 timmar per vecka. Med många barn och långa dagar finns svårigheter att nå en fullgod personaltäckning hela dagen, en farhåga som förstärks av årets nya budgetförutsättningar. Rekrytering av förskollärare och fortbildning Andelen förskollärare behöver ökas. Bromma ser fortsatt stora svårigheter att rekrytera förskollärare, dels på grund av för få utbildade och dels beroende på såpass höga lönekrav att flera förskoleenheter ser svårigheter att klara av kostnaderna inom budgetram. Det är viktigt att staden fortsätter sin dialog med högskolorna så att de utökar antalet utbildningsplatser för förskollärare. Förskollärarnas ansvar har förtydligats i den reviderade läroplanen och därför måste deras roll också stärkas och utvecklas genom ökade kunskaper och insikter om läroplanens uppdrag och barns lärprocesser. Utbildning av obehöriga till barnskötare och av barnskötare till förskollärare behöver fortsätta.
SID 5 (23) IT-strategi Bromma förskolor kommer under året avsluta utbildningen i PIM - praktisk it- och mediakompetens. Detta innebär ett förbättrat användande av IT-verktygen för lärande, samarbete, kommunikation och administration och på så vis förbättrad och utvecklad verksamhet mot en högre måluppfyllelse, allt i enlighet med stadens IT-strategi. För att nå hela vägen är det viktigt att staden avsätter tillräckliga resurser för att tillgodose de behov som föreligger, såsom verksamhetsanpassad utrustning, snabbare uppkopplingar, fortsatt kompetensutveckling samt för den tid som behövs för detta. Uppföljning Kravet på uppföljning av förskolans verksamhet har förtydligats i den reviderade läroplanen. De olika uppföljningsmodeller som används i staden behöver utvärderas för att utröna effekten för förskoleverksamheten i Stockholm. Bromma utvecklar en uppföljningsmodell i samarbete med utbildningsförvaltningen som syftar till att mäta förskolepersonalens förmåga att skapa lärprocesser för barnen. 2.2 Verksamhet för barn och unga Mötesplatser för unga Fritiden har stora utmaningar framöver för att locka fler barn och ungdomar till verksamheterna. Marknadsföring via digitala medier samt arbete med att förstärka samarbetet med föreningslivet i Bromma är viktiga medel för att öka besöksstatistiken. Hur behoven ser ut med fritidsverksamheter i de nya bostadsområdena måste analyseras innan nya verksamheter startas. Frågor behöver ställas kring vad barn och ungdomar själva vill ha för att deras önskemål/behov ska tillgodoses/uppfyllas etc. 2.3 Kultur och föreningsverksamhet En prioriterad målgrupp för kulturinsatser i Bromma är barn inom den kommunala förskolan. Barnen i förskolan ska få delta i eget skapande och kulturaktiviteter. En viktig inriktning är att barn i förskolan får möta professionella konst- och kulturupplevelser och uttrycka sig i eget skapanden. Inom förskoleenheterna finns kulturombud som träffas kontinuerligt för att planera kulturaktiviteter och utbyta erfarenheter. Förskoleverksamheten deltar även på webbplatsen "Kulan", där syftet är att skapa en mötesplats mellan förskola och kulturliv. Stadsdelsområdets bibliotek är en fortsatt viktig samarbetspartner till förskoleverksamheten. 2.4 Äldreomsorg Bromma har cirka 9 800 invånare som är 65 år och äldre. Under den närmaste tioårsperioden beräknas antalet personer i åldern 65-79 år öka med drygt 50 procent, medan gruppen 80 år och äldre ökar med drygt 20 procent under samma tid.
SID 6 (23) Med utgångspunkt från bl.a. befolkningsutvecklingen beräknar Sweco i sin framskrivning av äldreomsorgsbehovet 2012-2040, att antalet personer i Bromma som behöver äldreomsorgens insatser ökar med cirka 16 procent (281 personer) mellan åren 2012 och 2022. Inom äldreomsorgen präglas utvecklingsarbetet av uppföljning av resultat för att kunna styra arbetet mot de effekter som vi vill uppnå för de äldre i Bromma som får insatser. Äldreomsorgens värdegrund ska göras känd för all personal och ska hållas levande i det praktiska arbetet genom att utrymme ges för dialog om vad som är ett värdigt liv för de äldre och hur personalens arbetssätt kan påverka förutsättningarna för detta. I förlängningen ska verksamheten kunna styras mot att ge insatser och använda arbetssätt som ger goda resultat för de äldre, med målet att ha äldreomsorg med mycket god kvalitet i enligt med vision 2030. Boende för äldre Kommunfullmäktige har uppdragit åt Äldrenämnden att årligen, i samband med nämndens underlag för budget de kommande tre åren, ta fram förslag till boendeplanering för äldre. I den regionala boendeplan som de fyra stadsdelarna i Västerort tagit fram på uppdrag av Äldreförvaltningen är den samlade bedömningen att utbudet av vård- och omsorgsboende inom västerort kan tillgodose behovet under de närmaste åren. Dock finns ett behov av upprustning av befintliga boenden, alternativt nybyggnad för att långsiktigt möta framtida behov och för att tillgodose dagens myndighetskrav. Generellt kan sägas att platser som avvecklas i vård- och omsorgsboende behöver ersättas. Idag finns en relativt god överensstämmelse mellan tillgång och efterfrågan på vård - och omsorgsboenden inom Bromma stadsdelsområde. Enligt Swecos prognos bedöms efterfrågan öka motsvarande 65 platser under den närmaste tioårsperioden. En konsekvens av valfrihetssystemet är att det inte längre är lika lätt att förutse den enskildes val av vård- och omsorgsboende. En majoritet av de äldre i Bromma har dock hittills valt ett boende, kommunalt eller privat, inom den egna stadsdelen. Bromma stadsdelsnämnd har beslutat att godkänna förslag om ombyggnad inom en del av Tranebergs trygghetsboende till ett nytt vård- och omsorgsboende med 44 lägenheter för vård- och omsorgsboende och fyra korttidsvårdsplatser.
SID 7 (23) Ombyggnaden genomförs av Micasa och innebär att en del (A-huset) inom Tranebergs trygghetsboende byggs om till vård- och omsorgsboende. Därefter flyttas hela Blackebergs vård- och omsorgsboende samt korttidsboendet Pensionat Kinesen över till de nybyggda lokalerna. Enligt den tidplan som Micasa tagit fram för ombyggnationen beräknas ombyggnadstiden till cirka två år, det vill säga att inflyttning kan ske i augusti 2014. Därefter överlämnas fastigheten som idag inrymmer Blackebergs vård- och omsorgsboende och servicehus till Micasa. I Bromma består en förhållandevis stor andel av bebyggelsen av trevåningshus utan hiss, vilket medför att många äldre därigenom får sämre förutsättning för ett självständigt liv. Det behövs alternativ för de äldre som önskar och behöver ett mer tillgängligt boende. Sannolikt kommer det att finnas ett behov av seniorboende och trygghetsboende i olika upplåtelseformer som ett komplement för äldre som inte är i behov av heldygnsomsorg. Korttidsvården utvecklas Det finns behov av att komplettera och specialisera korttidsvården för att bättre tillgodose behov av avlastning för anhöriga som vårdar en närstående med demenssjukdom. Bromma stadsdelsförvaltning ska, tillsammans med Hässelby Vällingby, se över möjligheten att gemensamt inrätta ett korttidsboende för denna målgrupp. Mat som lagas nära Maten och måltiden är av central betydelse för de äldres hälsa och välbefinnande. Idag saknas tillagningskök på Mälarbacken och därmed också möjlighet att laga mat nära de äldre som bor på vård- och omsorgsboendet. Maten lagas istället på Tranebergs restaurang för att därefter transporteras till Mälarbacken. I samband med transport påverkas ofta matens smak, utseende och näringsvärde negativt då varmhållningstiden förlängs. För att slippa transporter och därmed skapa större förutsättningar för att fler äldre är nöjda med den mat som serveras pågår projektering av ett tillagningskök i anslutning till Mälarbacken. Det ger även miljömässiga vinster. Det pågår även projektering av ett mindre tillagningskök inom det nya vård- och omsorgsboende som kommer att byggas i Traneberg. Ett tillagningskök integrerat med vård- och omsorgsboendet ger de äldre möjlighet att känna doften av mat och nybakat bröd samt att vara delaktiga i måltiden. Om erforderliga beslut fattas beräknas köken kunna stå klara någon gång under 2014. Hemsjukvård i förändring Inom Stockholms län pågår ett samarbete mellan Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms Län, KSL, med inriktningen att delar av hemsjukvården kommunaliseras år 2015. En förutsättning för detta är att samtliga kommuner inom länet är överens med varandra och med Stockholm läns landsting om gränsdragning och skatteväxling. Övergripande mål är en god, trygg och säker vård för den enskilde samt att samhällets resurser används effektivt. Förändringen kommer sannolikt att ställa nya och större krav på hemtjänstutförarna och det är därför viktigt att i god tid planera och organisera inför denna förändring.
SID 8 (23) Förvaltningen följer detta arbete och ser fördelar för de äldre med en sammanhållen hemtjänst och hemsjukvård. Uppföljning av resultat Uppföljning av avtal och verksamhetsuppföljning inom stadens valfrihetssystem utgör en viktig och allt mer omfattande del av verksamhetsområdets administrativa resurser. Kundvalssystemet inom hemtjänst innebär att den enskilde kan välja mellan ett stort antal företag som är upphandlade enligt Lagen om valfrihet (LOV). Brommas äldre har i dagsläget ett hundratal hemtjänstutförare att välja mellan. Staden har beslutat godkänna nya hemtjänstutförare vid fyra tillfällen per år, vilket medför att det successivt tillkommer nya utförare. Därutöver finns närmare 200 boendeenheter i vård- och omsorgsboenden inom stadens valfrihetssystem. Äldreförvaltningen fördelar uppföljningsansvaret mellan stadsdelsförvaltningarna i enlighet med Kommunfullmäktiges uppföljningsmodell. Under de närmaste åren kommer fortsatt fokus att läggas på uppföljning av resultat för brukarna inom äldreomsorgen i Bromma. Biståndshandläggarens beställning till utföraren preciserar den äldres individuella behov och ska tillsammans med en systematisk uppföljning av de individuella insatserna säkerställa att insatserna tillgodoser den äldres behov och önskemål och att målen med insatserna uppnås. En systematiserad individuppföljning ska även utgöra underlag för de verksamhetsuppföljningar, av såväl enskilda som kommunala verksamheter, som genomförs inom äldreomsorgen. Tillsammans med resultat från brukarundersökningar som staden och Socialstyrelsen genomför kan förvaltningen få kunskaper för att kunna styra mot arbetssätt och insatser som ger största möjliga värde för de äldre. 2.5 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Samordnad boendeplanering Det finns behov av bostäder inom området. Inom stadsdelsområdet är planering inledd för att bygga en till två gruppbostäder i samband med Brommaplans exploatering. Vidare avser förvaltningen att inleda ett samarbete med Micasa angående planering av en gruppbostad i Blackebergs vård- och omsorgsboende, som är under avveckling. Utvecklingen är att brukargrupperna efterfrågar mer varierande boendeformer än tidigare. Efterfrågan ökar både gällande enskilda lägenheter, även försöks- och träningslägenheter bl.a. för målgruppen personer med autism, och gruppstödboenden, i stället för institutionsboende. Förvaltningens erfarenhet är att det är ett stort ekonomiskt risktagande att starta nya gruppbostäder för personer med stora omvårdnadsbehov. Omkostnaderna blir mycket höga och förvaltningen blir helt beroende av att ständigt ha full beläggning, för att budgeten ska kunna hållas på planeringsnivå. Vid öppning av nya boenden är processen med att personer erbjuds, accepterar och flyttar in i boendet ibland lång, vilket innebär att det tar lång tid innan alla platser i boendet är belagda. Detta har vid flera tillfällen inneburit höga kostnader på grund av tomma platser, för förvaltningen. Det behövs
SID 9 (23) också en övergripande samordning/styrning av nybyggnationen av bostäder för målgrupperna Jobb på den reguljära arbetsmarknaden Få av förvaltningens deltagare i daglig verksamhet övergår till anställd anställning. Det finns ett behov av metodutveckling inom området. Förvaltningens uppfattning är att personer med autism ofta klarar av praktik- och lönebidragsanställning. För att detta ska vara möjligt att genomföra behövs kunskapspåbyggnad inom området hos flera myndigheter som arbetar med frågorna. Samverkan behöver också utökas såväl inom kommunen som med andra kommuner, myndigheter och företag. Uppföljning av resultat Arbetet med resultatbaserad styrning, uppföljning av resultat, kommer att fortsätta. Under de närmaste åren kommer fokus ligga på att utveckla arbetet med att följa upp de enskilda individernas utveckling utifrån de insatser som ges. Redan vid början av en kontakt kommer det resultatbaserade förhållningssättet att prägla arbetet genom att förtydliga mål och syftesbeskrivningar. Målet är att resultat baserad styrning på ett konsekvent sätt genomsyrar hela arbetet. 2.6 Individ och familjeomsorg inkl. socialpsykiatri Hemlöshet Ett viktigt led i förvaltningens arbete mot hemlöshet är arbetet med försöks- och träningslägenheter. Omfattningen går inte att förutsäga, men en ständig ökning av behoven kan ses. I arbetet mot hemlösheten och för att den enskilde ska klara av sitt boende är det också viktigt att det finns möjlighet till stödinsatser. Ett speciellt fokus i arbetet mot hemlöshet är kvinnor. Kvinnor bor i mindre omfattning i försöks- och träningslägenheter, men ökar i antal, medan antalet hemlösa minskar i staden. De hemlösa kvinnorna är generellt yngre än de hemlösa männen. I åldersgruppen 20-25 år utgör kvinnorna 45 %, jämfört med 27 % för hela målgruppen (enligt den kartläggning som gjordes av Socialförvaltningen under 2012.) Ett problem är det ökande antalet barnfamiljer med osäkra boendeförhållanden, såsom familjer som flyttar till stadsdelsområdet med korta eller osäkra andrahandskontrakt och familjer som vräks. Det behöver belysas vilka konsekvenser det har för barnens livssituation och uppväxtbetingelser att växa upp under sådana förutsättningar. Det behöver också göras en stadsövergripande översyn av bostadssituationer för barnfamiljer som inte har möjlighet att få egen bostad. En tänkbar utveckling är att omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter kan innebära svårigheter med att fortsätta utveckla boendealternativ för brukarna, såsom försöks och träningslägenheter. En tendens är att nystartade bostadsrättsföreningar är ovilliga att låta brukare som bott i försökslägenhet ta över sina hyreskontrakt.
SID 10 (23) Boende socialpsykiatri Förvaltningens uppfattning är att det finns behov av bostäder inom området. Utvecklingen är att brukargrupperna efterfrågar mer varierande boendeformer än tidigare. Efterfrågan ökar både gällande enskilda lägenheter och gruppstödboenden, i stället för institutionsboende. Förvaltningens erfarenhet är att det är ett stort ekonomiskt risktagande att starta nya gruppbostäder för personer med stora omvårdnadsbehov. Omkostnaderna blir mycket höga och förvaltningen blir helt beroende av att ständigt ha full beläggning för att budgeten ska kunna hållas på planeringsnivå. Det behövs också en övergripande samordning/styrning av nybyggnationen av bostäder för målgrupperna, så att bostäder byggs för alla målgrupper, t.ex. för personer med komplexa vårdbehov. Socialpsykiatrins yngre brukare, framförallt, efterfrågar i större omfattning än tidigare, återgång/inriktning mot arbetsliv och mer arbetsrelaterad sysselsättning än tidigare. Det finns också en trend när det gäller att brukarna uttrycker behov av att förändra sin fysiska hälsa genom t.ex. motion och förändring av kost. Förebyggande arbete för barn och unga, stadsdelens ansvar och möjligheter Det finns under de kommande åren ett stort behov av att det förebyggande arbetet utvecklas genom samarbete både inom förvaltningen men även med andra förvaltningar och externa aktörer. Detta gäller bl.a. föräldrastödsprogram, som erbjudits och föräldrar visat ett stort intresse för och uppskattning av. Det är viktigt att kunna upprätthålla hög kvalitet och tillgodose behovet av kvalificerade insatser på hemmaplan. Detta både för att kunna erbjuda kvalificerade insatser i ett tidigt skede men också för att i möjligaste mån undvika institutionsplaceringar, som enligt all forskning inte ger goda effekter i förlängningen. En översyn behöver göras av om förvaltningens egna öppenvårdsinsatser, såsom familjebehandlare, räcker till för att tillgodose behoven. Det kan bli aktuellt att förstärka de resurserna. Våld i familjer utgör ett stort, allvarligt och växande problem. Ett helhetsgrepp behöver tas av hur problemet ska åtgärdas och förebyggas. Detta arbete måste göras i samverkan mellan alla verksamheter som möter barn i sitt dagliga arbete. Utvecklings- och utbildningsinsatser måste vara väl genomtänkta, riktade och föregås av en analys av vilka behov som finns, inom olika områden. Det cannabisförebyggande arbetet fortsätter under perioden. En viss minskning av cannabis har skett, enligt den senaste Stockholmsenkäten, men det är ändå viktigt att detta arbete fortsätter, att det görs i samarbete med skolor och polis m.fl. och att det görs tydligt att arbetet fortgår. Utifrån tidigare gjorda föräldrainformationer om cannabis har framkommit tydliga önskemål från föräldrar och skolor om kontinuerliga informationsträffar i ämnet. De nya bestämmelser som införts i socialtjänstlagen gällande dels att förhandsbedömningar har en tidsgräns på 14 dagar och dels att allmänheten bör
SID 11 (23) anmäla till socialnämnden om man får kännedom om eller misstänker att barn far illa, kan innebära ökat tryck på handläggarna. Den tydligare tidsgränsen på 14 dagar kan innebära att handläggarna inte hinner göra så omfattande förhandsbedömningar och att utredningar därför kommer att inledas i fler ärenden. Bestämmelsen om att allmänheten bör anmäla till socialnämnden förväntas på sikt innebära fler inkommande anmälningar. Arbetet inom BRÅ behöver förtydligas, så att det omfattar relevanta samhällsfunktioner och insatser. Arbetet behöver också tydligare koordineras. Ett led i arbetet med att minska tillgänglighet (och användningen) av tobak och alkohol är stadsdelsförvaltningarnas tillsynsarbete. För att vara effektfullt behöver det finnas resurser för det arbetet görs i samarbete mellan socialtjänst och polis. Tillsynsarbetet är en del av BRÅ:s löpande arbete. Uppföljning av resultat Under slutet av 2013 och med trolig början 2014 kommer ett nytt dokumentationssystem att införas för utförare inom barn och ungdom. Det kan innebära inkörningssvårigheter, dels i systemet i sig men också för att utförarna måste lära sig ett nytt system. 2.7 Stadsmiljöverksamhet I budget 2013 har fördelningsnyckeln för stadsmiljöverksamheten reviderats i enlighet med kommunstyrelsens remiss. Förvaltningen ser positivt på denna revidering även om den för Brommas del inneburit att standarden i entreprenadavtal tvingas sänkas för att uppnå balans med tilldelade medel. Förvaltningen menar dock att fördelningsnyckeln bör beakta de skötselintensiva ytorna som utgör strandbaden. Strandbaden har stor betydelse för såväl boende som för besökare i stadsdelen. De kräver omfattande skötsel under både vardagar och helger av såväl strandplager som tillhörande byggnader. Stadsmiljöverksamheten har en viktig roll i staden genom att vara en lokal länk samt ansvara för dialog mellan medborgare och stadens förvaltningsorganisation och förtroendevalda. En betydande del av stadsmiljöarbetet består i att aktivt följa stadsbyggnads-, exploaterings- och trafikkontorets arbete med nya exploateringsområden så att det i exploateringsprojekten även tas hänsyn till framtida behov av park- och naturmark. Det två största pågående exploateringsområdena Annedal i Mariehäll och Beckomberga sjukhusområde börjar nu bli färdigplanerade. Bland de större framtida stadsutvecklingsprojekten där detaljplaneprocessen påbörjats, kan nämnas Tunnlandet, Brommaplan med ca 880 lägenheter, 18 000 kvm handel/lokaler och 8 000 kvm kontor samt förtätningen vid Blackebergsvägen och i Riksby. Därutöver pågår eller planeras ett antal mindre i bl.a. Nockeby, Abrahamsberg, Åkeslund, Stora Mossen, Alvik, Traneberg och Ulvsunda.
SID 12 (23) 2.8 Ekonomiskt bistånd Personer med försörjningsstöd uppnår egen försörjning I arbetet med ekonomiskt bistånd finns väl utvecklade metoder för att göra bra kontroller och bedömningar av rätten till bistånd. Utifrån att jobbtorgen tar sig an de personer som har en viss arbetsförmåga blir stadsdelsnämndernas ansvar de brukare som står långt från arbetsmarknaden. En allmän tendens inom området är att brukarna har en allt allvarligare problematik, vilket bl.a. innebär att de står allt längre från arbetsmarknaden. När det gäller stöd för de personerna att närma sig arbetslivet finns stora behov av metodutveckling och behov av resurser, anpassade för målgruppen, som är en mycket resurskrävande målgrupp, om något resultat ska kunna uppnås. Ett annat viktigt utvecklingsområde är metoder för att på ett effektivare sätt arbeta med unga försörjningsstödstagare. Flera av dem som är aktuella långa perioder har dålig skolunderbyggnad, liten eller ingen arbetslivserfarenhet och underliggande psykiska, fysiska eller neuropsykiatriska problem. 2.9 Arbetsmarknadsåtgärder Konjunkturläget arbetsmarknad ekonomiskt bistånd Det allmänna arbetsmarknadsläget påverkar andelen försörjningsstödstagare, såtillvida att antalet ökar vid lågkonjunkturer. Antalet försörjningsstödtagare påverkas också av reformer/förändringar inom t.ex. försäkringskassan och arbetslöshetsförsäkringen. Vid en högkonjunktur påverkas antalet försörjningsstödstagare inte med självklarhet på samma sätt, åtminstone inte initialt. Ett antal försörjningsstödstagare blir i regel kvar i bidragsberoende, trots att konjunkturen vänder. Det kan handla om personer som inte är så attraktiva på arbetsmarknaden utifrån att de har låg skolunderbyggnad, eventuellt kombinerat med liten eller mycket liten arbetslivserfarenhet, socialmedicinska/psykiska problem som accelererat under arbetslösheten. Flera av försörjningsstödstagarna tillhör inte heller den grupp som är mest attraktiva på arbetsmarknaden och snabbt kommer ut i arbete, när konjunkturen vänder.
SID 13 (23) 2.10 Övrigt 3. Sammanfattande ekonomisk analys De behov och den efterfrågan som följer av en ökad befolkning under perioden beror på i vilka ålderssegment som förändringarna sker. Enligt swecos prognoser sker de största procentuella befolkningsförändringarna i stadsdelsområdet i grupperna barn i skolålder, vuxna i arbetsför ålder samt yngre pensionärer, vilket indikerar att de ökande behoven främst bör komma att beröra verksamheterna individ och familjeomsorg, omsorg för funktionsnedsatta samt ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder. De ekonomiska förutsättningarna för att möta behoven beror i första hand på stadens samlade anslag för respektive verksamhet och i andra hand på hur dessa anslag fördelas vidare till stadsdelsförvaltningarna
SID 14 (23) via stadens resursfördelningssystem. Behov och ändamål som inte är beaktade i systemets uppbyggnad, förväntas förvaltningarna ändå täcka genom omfördelningar mellan verksamheter och ändamål. Samtidigt har den lokala nivåns utrymme för prioriteringar inom tilldelade ramar, under åren i praktiken alltmer begränsats jämfört med de ursprungliga intentionerna. Valfrihetsreformen förutsätter exempelvis centralt fastställda pengnivåer. Den centrala tilldelningen som formellt är preliminär i sin fördelningsstruktur blir i praktiken i hög grad bestämmande även för de lokala prioriteringarna och i mindre grad de lokala behoven och förutsättningarna. Förvaltningen noterar samtidigt att den egna ekonomin under den förestående flerårsperioden bör gynnas av reviderade fördelningsnycklar inom äldreomsorg, stadsmiljö och ekonomiskt bistånd, som på ett mer adekvat sätt fångar de relativa behoven inom stadsdelsområdet. 3.1 Drift Förskola Förvaltningen ser med oro på att förskolornas prestationer fr.o.m. 2013 ska omfatta faktisk beläggning i sommarmånaderna juni och juli. 550 barn i Bromma slutar förskolan för att börja i förskoleklass, vilket skulle innebära ett intäktsbortfall motsvarande 11 mnkr om samtliga föräldrar säger upp sina barns platser vid midsommar. Samtidigt som förvaltningen har oförändrade kostnader för verksamhet, personal och lokaler. Flera förskoleenheter rapporterar att barnens närvarotider på förskolorna har ökat och att flertalet barn har en närvarotid som överstiger 40 timmar per vecka. Många barn och långa dagar kräver en fullgod personaltäckning under hela dagen, vilket i allt högre grad även kan få återverkan på den ekonomiska situationen för förskolorna. Förvaltningen vill lyfta fram betydelsen stadens stimulansbidrag vid nystart av förskolor, då det är svårt att finansiera initialkostnaderna inom ramen för den reguljära förskoleschablonen. Stöd och service till funktionsnedsatta personer Under ett flertal år har biståndsenheten för personer med funktionsnedsättning haft ett underskott vilket inneburit att förvaltningen har omfördelat tilldelade medel i budget. I budget för 2012 omfördelade nämnden 6,4 mnkr från andra verksamhetsområden. Trots omfördelning och en alltmer restriktiv biståndsbedömning har verksamheten gått med underskott även under 2012. Förvaltningen kan konstatera att den ersättning som utgår för insatser enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) inte överensstämmer med de faktiska kostnaderna. Det gäller framförallt bostad med särskild service i enskild regi där utföraren inte valt att ingå i stadens valfrihetssystem. Enheten har även höga kostnader för drygt tio placeringar i särskilda boenden enligt socialtjänstlagen (SoL). Ett par av dessa placeringar är för personer med specifika
SID 15 (23) behov och där ett särskilt boende enligt LSS inte har kunnat erbjudas. Någon ersättning enligt nivå utgår därmed inte utan kostnaden får tas från det fasta anslaget. Biståndsenheten arbetar för en kvalitets- och kostnadsmedvetenhet hos enhetens handläggare och vikten av att hålla budget. De månatliga dialogerna mellan chefer och budgetcontrollers, och mellan chefer och medarbetare om budgetläget kommer att fortsätta och åtgärder kommer att vidtas då avvikelser uppstår. Förvaltningen föreslår att staden gör en översyn av både riktlinjer och budgetering samt fördelningsnycklar för stöd och service till personer med funktionsnedsättning då en stor utmaning under kommande år är att ha en budget i balans. Äldreomsorg Långtidsprognosen av befolkningsutvecklingen visar att antalet äldre ökar kraftigt under det kommande decenniet. Åldersgruppen 80 år och äldre, som kan förväntas behöva mer omfattande vård och omsorg, ökar med 20 procent. Socialstyrelsens föreskrifter om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden träder i kraft den 1 januari 2014. Troligen kommer liknande föreskrifter även för övriga särskilda boendeformer för äldre. De ekonomiska konsekvenserna är i nuläget svåra att beräkna, men det kan bli nödvändigt att förstärka resurserna bl.a. för utredning, beslut och uppföljning av individuella hemtjänstinsatser för de som bor i särskilt boende. Stadens målsättning är att samtlig personal som arbetar inom vård- och omsorg ska ha en formell grundutbildning. Förvaltningen förutsätter att medel för kompetensutveckling avsätts under planperioden i samma omfattning som tidigare. Under planperioden beräknas hemsjukvården överföras från landstinget till staden. Det är angeläget att staden avsätter resurser för planering och utveckling inför denna förändring. Stadsmiljö Den för året reviderade fördelningsnyckeln fångar på ett mer adekvat sätt än tidigare Bromma stadsdelsområdes relativa tyngd i skötsel av stadens stadsmiljö. Förvaltningen menar dock att fördelningsnyckeln fortfarande inte väger in att Bromma till skillnad från flertalet stadsdelsområden har ett antal skötselintensiva strandbad, som har stor betydelse för såväl boende som besökare i stadsdelen. De tre strandbadens skötselytor kräver intensiva insatser under både vardagar och helger, av såväl strandplager som tillhörande byggnader. Ekonomiskt bistånd
SID 16 (23) Den reviderade fördelningsnyckeln för ekonomiskt bistånd har för Brommas del resulterat i en något större andel av stadens tilldelning för ekonomiskt bistånd. Samtidigt utgör även fördelningsbasen d.v.s. kommunfullmäktiges samlade anslag för ekonomiskt bistånd en väsentlig förutsättning i arbetet för att möta behoven inom en balanserad budget. Det rådande svaga konjunktur- och arbetsmarknadsläget kan komma att bestå under en längre period än vad som har antagits i Swecos prognos, vilket generellt skulle försvåra för arbetssökande och i synnerhet de som redan har svag anknytning till den ordinära arbetsmarknaden. Under 2013 har antalet biståndshushåll och medelbidraget hittills utvecklats något mindre positivt. 3.2 Investeringar Medel för större investeringar fördelas till preciserade projekt efter ansökningsförfarande ställd till kommunfullmäktige, via trafikkontoret. Bromma har ansökt om 12,75 mnkr för fem investeringsprojekt under åren 2014-2016. Två av de större investeringsprojekten avser fortsatt utveckling och förnyelse av Blackens parklek i Blackeberg, Dragontorpet i Abrahamsberg samt ombyggnad av dessa parkers plaskdammar för att uppfylla miljöförvaltningens ökade krav på vattenrening. Medel för mindre investeringar fördelas till opreciserade projekt till stadsdelsnämnderna via resursfördelningsnyckeln för stadsmiljöverksamhet. 4. Kompetensförsörjningsplan För att kunna säkerställa kvaliteten i våra verksamheter så att den motsvarar de behov som finns är det viktigt att sätta upp tydliga krav på kompetens vid all rekrytering. En långsiktig personalplanering vad gäller kompetens och bemanning är en förutsättning för ett välfungerande omställningsarbete. Utbildningsplaner ska upprättas med utgångspunkt från krav på baskompetens samt behov som finns i verksamheten av fortlöpande kompetensutveckling/utbildning. Chefer utvecklas genom förvaltningens egna utbildningar och genom stadens utbildningserbjudanden. När befolkningen blir allt äldre ökar också behovet av välutbildad personal som tar hand om de äldre. Mer avancerad medicinsk teknik, en allt äldre befolkning och ett bredare behov hos de äldre skärper kraven på dem som ska arbeta inom omvårdnadssektorn. Målet är därför att all omvårdnadspersonal inom Brommas äldreomsorg ska ha undersköterskeutbildning. Inom Brommas enheter som riktar sig mot demenssjuka äldre är målet att omvårdnadspersonalen ska ha undersköterskeutbildning med specialistpåbyggnad inom demensvård, t.ex. Silviasysterutbildning, Demens ABC. Inom de hemtjänstenheter som har patruller med bil, dvs. kvälls- och nattpatrull samt demensenheten ställs förutom utbildningskrav även krav på körkort för samtlig personal.
SID 17 (23) Det är angeläget att staden även fortsättningsvis ger resurser till vikarieersättning för grundutbildningar samt till vikarieersättning för specialistutbildningar inom äldreomsorgen som t.ex. silviasystrar, äldrespecialistundersköterskor. Inom perioden finns ett fortsatt rekryteringsbehov av biståndshandläggare. Inom tre år kommer sex ordinarie biståndshandläggare inom äldreomsorgen att gå i pension, ett generationsskifte kommer att ske. Det blir allt svårare att rekrytera erfarna socialsekreterare och biståndshandläggare inom socialpsykiatrin, omsorgen om funktionsnedsatta och äldreomsorg. Även vid rekrytering av chefer finns svårigheter att få ett urval av sökande med lämplig erfarenhet som chef. Konkurrensen om arbetskraften mellan stadsdelsförvaltningarna är hög. En framgångsfaktor för framtida rekrytering är stadsdelens samarbete med högskolor. Arbetet fortsätter med att utveckla förvaltningen som attraktiv arbetsgivare. Behovet av förskollärare ökar i Stockholms län och förvaltningen ser en svårighet att rekrytera förskollärare samt att 18 förskollärare kommer att gå i pension under den närmaste treårsperioden. Strategier för att rekrytera och behålla förskollärare på stadsdelen ska utvecklas för att säkerställa förskollärartätheten. Det är viktigt att staden för en dialog med lärosätena om behovet av ytterligare utbildningsplatser för förskollärare. I nya skollagen blev förskolan en egen skolform och förskolechefernas och förskollärarens ansvar för verksamheten tydliggjordes. Alla nyexaminerade förskollärare ska ha ett introduktionsår med en mentor som avslutas med en bedömning av personens lämplighet som förskollärare enligt en fastställd kompetensprofil från Skolverket. Mentorn ska vara legitimerad och helst ha några års erfarenhet av yrket så att stödet till den nya förskolläraren blir både kunskapsoch erfarenhetsbaserat. Bromma har påbörjat arbetet med formerna för ett utvecklat mentorskap. För att möta upp det stora behovet av förskollärare ser förvaltningen ett fortsatt stort behov av gemensamma satsningar i staden för vidareutbildning av barnskötare till förskollärare och kompetensutveckla outbildade barnskötare till utbildad nivå. Barnskötarutbildning är idag ett krav vid tillsvidareanställning som barnskötare inom förskolan. Ett fortsatt rekryteringsbehov inom stadsdelen kommer att finnas utifrån att 85 anställda uppnår pensionsåldern (65 år) under de närmaste tre åren och gäller företrädesvis förskollärare (18), undersköterskor (13), vårdbiträden (9) och biståndshandläggare/ socialsekreterare (10), administratörer (6) sjuksköterskor (5) och chefer (7). Arbetet med hälsofrämjande åtgärder och tidig aktiv rehabilitering fortsätter. Genom att tidiga signaler på ohälsa upptäcks, att åtgärder som underlättar tidig återgång till arbetet sätts in samt att berörd chef håller kontinuerlig kontakt med sjukskriven medarbetare kan sjukfrånvaron minskas.
SID 18 (23) 5. Lokalförsörjningsplan 5.1 Inledning Förskola Andelen inskrivna barn i Brommas kommunala förskoleverksamheter 2013 beräknas till ca 2 700 barn, vilket motsvarar ca 60% av de av USK prognostiserade barnantalet på 4 856 barn i åldrarna 1-5 år. Under åren 2013, 2014 och 2015 ökar förskolebarnen med närmare 300, varav den största ökningen sker i Annedal, Mariehäll och Blackeberg. Äldreomsorg Bromma hade vid ingången av 2013 cirka 9 850 invånare som var 65 år och äldre. Av dessa var det omkring 1 750 personer som hade någon form av insats från äldreomsorgen. Under den närmaste tioårsperioden beräknas antalet personer i åldern 65-79 år öka med drygt 50 procent, medan gruppen 80 år och äldre ökar med drygt 20 procent under samma tid. Idag finns en relativt god överensstämmelse mellan tillgång och efterfrågan på vård - och omsorgsboende inom Bromma stadsdelsområde. Enligt Swecos prognos bedöms efterfrågan öka motsvarande 65 platser under den närmaste tioårsperioden. En konsekvens av valfrihetssystemet är att det inte längre är lika lätt att förutse den enskildes val av vård- och omsorgsboende. En majoritet av de äldre i Bromma har dock hittills valt ett boende, kommunalt eller privat, inom den egna stadsdelen. 5.2 Beskriv behov/efterfrågan samt bedömning av andra faktorer som förändrar behovet av lokaler Förskola Som framgår av tabellen nedan så ökar barnantalet markant under prognosperioden. År 2018 beräknas barnantalet till 5 176, vilket är en ökning med cirka 10% (468 barn) jämfört med år 2012. År 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Barn 1-5 år 4 708 4 856 5 063 5 085 5 163 5 224 5 176 Källa: Sweco, prognos 2012 Mariehäll I Annedal i Mariehäll kommer verksamhet för ca 100 barn att startas i den nybyggda förskolan på Pippi Långstrumps gata 14 sommaren 2013. Vidare planerar vi, i samarbete med utbildningsförvaltningen, för en förskola i den blivande Mariehällsskolan. Skolan planeras vara klar för verksamhetsstart hösten 2014 och beräknas omfatta cirka 80 förskoleplatser. Ytterligare en förskola som vi planerar för i Mariehäll ingår i bostadsexploateringen vid Karlsbodavägen.
SID 19 (23) År 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Barn 1-5 år 506 610 794 866 921 927 891 Källa: Sweco, prognos 2012 Blackeberg I samband med att stadsbyggnadskontoret inlett en områdesplanering för exploateringar i Blackeberg har förvaltningen framfört behovet av en friliggande förskola för ca 100 barn vid Kyrkbacken. Förskolan planeras ersätta paviljongen på Kyrkbacken samt täcka behovet av tillkommande platser inom nyexploateringarna. Det är angeläget att förvaltningen kan behålla förskolepaviljongen på Björnssonsgatan 4. Den bör därför permanentas i kommande stadsplaner. Stadens fastighetsnämnd kommer genom sin förvaltning att av AB Borätt förvärva de bostadsrättsandelar som motsvarar den planerade förskolan med adress Karen Blixens gata (tidigare kv. Europén). Bromma stadsdelsförvaltning kommer sedan att hyra lokalen av fastighetskontoret och där bedriva förskoleverksamhet för ca 100 barn. Första spadtaget skedde den 15 februari 2013. Beräknad verksamhetsstart är juli 2014. Förskolan ska täcka behovet av förskoleplatser inom pågående och kommande bostadsexploateringar i detta och intilliggande kvarter. Verksamheten beräknas starta vid årsskiftet 2013/14. Vidare planerar förvaltningen att ersätta en tvåavdelningsförskola vid Gruntviksgatan med en typförskola på fem avdelningar. I Beckomberga, Bromma Kyrka, Eneby och Norra Ängby finns det behov av cirka 1 000 förskoleplatser. I de fyra stadsdelarna finns totalt 850 stycken varav ca 350 platser i kommunala förskolor och uppskattningsvis 450 500 platser i 12 enskilt drivna verksamheter. Förvaltningen har därför påbörjat planeringen av en ny förskolebyggnad med plats för ca 80 barn i kvarteret Ättebacken, med adress Beckombergavägen 76. Verksamheten beräknas starta vid halvårsskiftet juli 2014. Den omfattande bostadsexploateringen i Alvik vid Gustavslundsvägen medför ett markant ökat behov av förskoleplatser i detta område. I förvaltningens fortlöpande dialog med stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret är ambitionen att avsätta mark för en förskolebyggnad i området. Förvaltningen vill lyfta fram vikten av att stadens stimulansbidrag för nystart av förskolor även kommande år finns att söka. Vi ser stora svårigheter att finansiera nystart av ca 10 förskoleavdelningar per år inom ramen för förskoleschablonen. Äldreomsorg Maten som serveras till de äldre som bor på Mälarbacken tillagas idag på Tranebergs restaurang. För att slippa transporter och därmed skapa större förutsättningar för att fler äldre är nöjda med den mat som serveras pågår projektering av ett tillagningskök i anslutning till Mälarbacken. Det ger även miljömässiga vinster. Det pågår även projektering av ett mindre tillagningskök inom det nya vård- och omsorgsboendet som kommer att byggas i Traneberg. Ett tillagningskök integrerat med vård- och omsorgsboendet ger de äldre möjlighet att
SID 20 (23) känna doften av mat och nybakat bröd samt att vara delaktiga i måltiden. Om erforderliga beslut fattas beräknas köken kunna stå klara någon gång under 2014. 5.3 Kapacitet Förskola Bromma har för närvarade cirka 33 723 kvadratmeter lokalyta fördelat på 11 förskoleenheter och drygt 60 adresser och cirka ett 70-tal lokaler. Majoriteten av dessa är belägna i friliggande hus och paviljonger. Antalet inskrivna barn i stadsdelens kommunala förskoleverksamhet beräknas till ca 2 700 barn i mars 2013. Omsorg om personer med psykiskt och fysisk funktionsnedsättning inkl. hemlösa Verksamheten inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning har 60 lägenheter fördelade på 60 lägenheter i gruppbostad och 7 lägenheter i serviceboende. Den planerade utbyggnaden av lägenheter i bostad med särskild service i form av gruppbostad och serviceboende är 12. Socialpsykiatrin har två fastigheter med 20 lägenheter som hyrs ut i andrahand till personer som har en funktionsnedsättning och behov av boendestöd. Socialpsykiatrin har även ett gruppboende och ett stödboende med 16 lägenheter. Bromma dagliga verksamhet har tre verksamhetslokaler, Tranebergs dagliga verksamhet, Verksamheten för arbetsplatspraktik och Abrahamsbergs dagliga verksamhet. Västerorts aktivitetscenter inom socialpsykiatrin har lokaler för sysselsättningsverksamhet och studiecirklar. 5.4 Förändringar i lokalbeståndet Socialtjänst och fritid Stadsbyggnadskontoret har inlett en planändring för att möjliggöra för JM att bygga 780 lägenheter samt lokaler för affärsverksamhet vid Brommaplan. I samarbete med JM och stadsbyggnadskontoret har förvaltningen inlett planering för en till två gruppbostäder för verksamhetsområde Socialtjänst och fritid behov av LSS boende. Vidare avser förvaltningen att inleda ett samarbete med Micasa angående planering av en gruppbostad i Blackebergs vård- och omsorgsboende, som är under avveckling. Förskola I Bromma beräknas andelen förskolebarn öka med ca 515 barn under perioden 2012 till 2021. Förvaltningen planerar utifrån det att bygga nya förskolor inom de områden som exploateras. I samband med att stadsbyggnadskontoret inlett en områdesplanering för exploateringar i Blackeberg har förvaltningen framfört behovet av en friliggande förskola för ca 100 barn vid Kyrkbacken. Förskolan planeras ersätta paviljongen
SID 21 (23) på Kyrkbacken samt täcka behovet av tillkommande platser inom nyexploateringarna. Det är angeläget att förvaltningen kan behålla förskolepaviljongen på Björnssonsgatan 4. Den bör därför permanentas i kommande stadsplaner. Förvaltningen har gett SISAB i uppdrag att ansöka om bygglov för en femavdelningsförskola på Gruntviksgatan. Avsikten är att förskolan ska ersätta befintlig tvåavdelningsförskola som är i mycket dåligt skick. Verksamhetsstart beräknas till sommaren 2015. Stadens fastighetsnämnd kommer genom sin förvaltning att av AB Borätt förvärva de bostadsrättsandelar som motsvarar den planerade förskolan med adress Karen Blixens gata. Förvaltningen kommer sedan att hyra lokalen av fastighetskontoret och där bedriva förskoleverksamhet för ca 90 barn. Första spadtaget skedde den 15 februari 2013. Beräknad verksamhetsstart är juli 2014. Förskolan ska täcka behovet av förskoleplatser inom pågående och kommande bostadsexploateringar i detta och intilliggande kvarter. Verksamheten beräknas starta sommaren 2014. Den omfattande bostadsexploateringen i Alvik vid Gustavslundsvägen medför ett markant ökat behov av förskoleplatser i detta område. I förvaltningens fortlöpande dialog med stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret är ambitionen att avsätta mark för en förskolebyggnad i området. I Beckomberga, Bromma Kyrka, Eneby och Norra Ängby finns det behov av cirka 1 000 förskoleplatser. I de fyra stadsdelarna finns totalt 850 stycken varav ca 350 platser i kommunala förskolor och uppskattningsvis 450 500 platser i 12 enskilt drivna verksamheter. Förvaltningen har därför påbörjat planeringen av en ny förskolebyggnad med plats för ca 80 barn i kvarteret Ättebacken, med adress Beckombergavägen 76. Verksamheten beräknas starta vid halvårsskiftet juli 2014. Förvaltningen vill lyfta fram vikten av att stadens stimulansbidrag för nystart av förskolor även kommande år finns att söka. Vi ser stora svårigheter att finansiera nystart av ca 10 förskoleavdelningar per år inom ramen för förskoleschablonen. I Annedal i Mariehäll kommer verksamhet för ca 100 barn att startas i den nybyggda förskolan på Pippi Långstrumps gata 14 sommaren 2013. Vidare planerar vi, i samarbete med utbildningsförvaltningen, för en förskola i den blivande Mariehällsskolan. Skolan planeras vara klar för verksamhetsstart hösten 2014 och beräknas omfatta cirka 80 förskoleplatser. Ytterligare en förskola som vi planerar för i Mariehäll ingår i bostadsexploateringen vid Karlsbodavägen. 5.5 Kostnadsutveckling Förskola Den prognostiserade bruttohyreskostnaden för förskolan år 2012 beräknas till ca 46,3 mnkr. Totalyta förskolelokaler i början på 2012 är 33 403 kvm (jan 2013 32 763kvm, juli 33 723kvm). Det innebär en genomsnittshyra på ca 1 386 kronor per kvadratmeter.