Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Forskning och innovation TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-09 LS 1310-1325 Handläggare: Viktoria Björk Ankom Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens forskningsberedning 2015-03- 2 4 RM H Strategi för forskning, utbildning, utveckling, och innovation för hälso- och sjukvården, tandvården och kollektivtrafiken i Stockholms läns landsting 2015-2019 Ärendebeskrivning I ärendet föreslås en ny strategi för forskning, utbildning, utveckling och innovation för Stockholms läns landsting för åren 2015-2019. Beslutsunderlag Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 9 mars 2015 Strategi för forskning, utbildning, utveckling, och innovation för hälso- och sjukvården, tandvården och kollektivtrafiken i Stockholms läns landsting 2015-2019 Rapport över forskning, utveckling, utbildning och innovation i hälso- och sjukvården, tandvården och kollektivtrafiken i Stockholms läns landsting den 9 mars 2015. Förslag till beslut Forskningsberedningen föreslå arbetsutskottet att besluta föreslå landstingsstyrelsen besluta föreslå landstingsfullmäktige besluta att godkänna Strategi för forskning, utbildning, utveckling och innovation för hälso- och sjukvården, tandvården och kollektivtrafiken i Stockholms läns landsting 2015-2019 att gälla för all landstingsfinansierad verksamhet under perioden 1 juni 2015-31 december 2019 att den tidigare strategin för forskning, utveckling och utbildning LS 1005-0483 beslutad i landstingsfullmäktige den 22 mars 2011 upphör att gälla.
Stockholms läns landsting 2 (4) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-09 LS 1310-1325 Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning I ärendet föreslås landstingsfullmäktige att ersätta den nu gällande strategin för forskning, utveckling och utbildning, beslutad av landstingsfullmäktige den 22 mars 2011 (LS 1005-0483), med en ny. Den nya strategin för forskning, utbildning, utveckling och innovation (FUUI) föreslås gälla för all landstingsfinansierad verksamhet till och med år 2019. Syftet med strategin är att tydliggöra landstingets ambitioner och förväntningar på landstingsfinansierade verksamheter och de parter som har eller i framtiden kommer att ha ett samarbetsavtal med landstinget inom forskning, utbildning, utveckling och innovation. Bakgrund Sedan den nu gällande strategin för forskning, utveckling och utbildning beslutades av landstingsfullmäktige (LS1005-0483) den 22 mars 2011 har mycket förändrats. Kort efter beslutet i landstingsfullmäktige inleddes arbetet med framtidsplanen för hälso- och sjukvården som påverkar den kliniska forskningen och utbildningen. Den 18 februari 2014 beslutade landstingsfullmäktige om Stockholmsöverenskommelsen (LS 1401-0037) som innebär att tunnelbanan ska byggas ut. Landstingsfullmäktige beslutade den 18 november 2014 (LS 1408-0934) 1 att godkänna ett nytt nationellt ALF-avtal som innebär stora förändringar jämfört med det nationella ALF-avtalet från 2004. Sammantaget motiverar dessa förändringar att landstingsfullmäktige nu beslutar om en ny strategi för forskning, utbildning, utveckling och innovation. Under år 2014 gjordes en bred utredning om den nuvarande situationen inom forskning, utbildning, utveckling och innovation utifrån de senaste årens utveckling internt och externt i landstinget. Utredningens rapport kartlägger såväl utmaningar som möjligheter och ger en fördjupad bild av hur forskning, utbildning, utvecming och innovation kan medverka till att bidra till ökad kvalitetsutveckling i hälso- och sjukvården. Rapporten över forskning, utveckling, utbildning och innovation i hälsooch sjukvården, tandvården och kollektivtrafiken i Stockholms läns landsting biläggs detta tjänsteutlåtande. Överväganden Rapporten över forskning, utveckling, utbildning och innovation i hälsooch sjukvården, tandvården och kollektivtrafiken i Stockholms läns landsting ger en fördjupad bakgrund och beskrivning av utmaningar och möjligheter inom FUUI-området. I rapporten lyfts även särskilda områden
Stockholms läns landsting 3 (4) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-09 LS 1310-1325 som utgör grunden till den nya strategin. Prioriterade utmaningar har därefter lyfts fram separat och formulerats i konkreta strategiska åtagande för landstinget. Dessa strategiska ställningstaganden föreslås utgöra strategi för forskning, utbildning, utveckling och innovation 2015-2019 för Stockholms läns landsting, i enlighet med bilagt förslag. Den nya strategin för Stockholms läns landsting anger inriktningen för Stockholms läns landstings prioriteringar de kommande åren inom klinisk forskning, utbildning, utveckling och innovation. Strategin är ett styrande dokument och anger inriktning för arbetet med FUUI för alla landstingets förvaltningar och bolag samt för de verksamheter som Stockholms läns landsting har avtal med. Forskning, utvecming, innovation samt utbildning är ett verktyg för att investera i landstingets kärnverksamheter utöver de infrastrukturinvesteringar som görs. Strategin betonar vikten av att forskning och utbildning är en integrerad verksamhet i hälso- och sjukvården och att förutsättningar för att bedriva Minisk forskning och utbildning ska beaktas i beslut som rör hälso- och sjukvården. Denna strategi utgår från det som fastsälldes i strategin från 2011 om att den Miniska forskningen ska säkerställa såväl bredd som spetsforskning i hälso- och sjukvården. Den ska också inriktas på att motverka kunskapsluckor för att säkerställa en evidensbaserad hälso- och sjukvård. Förutsättningarna för nya samarbeten inom forskning och utvecming har utvecmats i positiv rimning för landstinget. I EU:s nya forskningsramsprogram som inleddes den 1 januari 2014 betonas inmuderandet av slutanvändarna dvs. hälso- och sjukvården och patienterna i forskningsprojekt som söker finansiering. Även näringslivssamarbeten är en förutsättning för att beviljas europeisk forskningsfinansiering. Detta öppnar nya möjligheter för extern forskningsfinansiering till länet vilket också utgör en del i den föreslagna strategin. Landstingets ansvar för Minisk medicinsk forskning anges i hälso- och sjukvårdslagen. Klinisk utbildning regleras däremot inte i lag. Därför fastslås ett utbildningsuppdrag i strategin samt att all landstingsfinansierad vård är ålagda att medverka i Minisk utbildning av elever och studenter. Det är av största vikt att hälsoprofessionernas grundutbildningar motsvarar hälso- och sjukvårdens behov av kompetens. Därför är en del i strategin att landstinget ska medverka i utformningen av utbildningarna och betona
JIL Stockholms läns landsting 4(4) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-09 LS 1310-1325 vikten av interprofessionellt lärande som tränar studenter i den kliniska vardagen som de möter efter examen. I strategin föreslås även att landstinget utökar satsningar på forskning och utveckling inom kollektivtrafiken. Landstinget har numera samarbetsavtal med både Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet som båda har en bred kompetens inom frågor som rör kollektivtrafiken. Slutligen lyfter strategin särskilt vikten av ett sammanhängande innovationssystem inom landstinget. Syftet är att stärka landstingets innovationsförmåga ytterligare för att implementera innovationer i hälsooch sjukvården samt kollektivtrafiken. Förvaltningen föreslår därför att Strategi för forskning, utbildning, utveckling, och innovation för hälso- och sjukvården, tandvården och kollektivtrafiken i Stockholms läns landsting ska gälla för all landstingsfinansierad verksamhet under perioden i juni 2015-31 december 2019. Vidare föreslås att den nuvarande strategin för forskning, utveckling och utbildning LS 1005-0483, beslutad i landstingsfullmäktige den 22 mars 2011, upphör att gälla. Ekonomiska konsekvenser av beslutet att godkänna strategin i föreliggande ärende för inte med sig några nya ekonomiska konsekvenser. Den föreslagna strategin innehåller dock förslag till helt nya strategiska inriktningar för forskning, utbildning, utveckling och innovation som kan komma attfinansierasgenom omprioritering inom befintliga budgetramar. För att kunna genomföra strategin fram till år 2019 kommer det därför behöva fattas beslut i särskild ordning avseende eventuella omprioriteringar inom befintliga budgetramar. Miljökonsekvenser av beslutet I enlighet med landstingets Miljöpolitiska program 2012-2016 har hänsyn till miljön beaktats och slutsatsen är att det inte är relevant med en miljökonsekvensbedömning i detta ärende. Toivo Heinsoo Landstingsdirektör Forskningsdirektör
STRATEGI Diarienummer LS 1310-1325 Strategi för forskning, utbildning, utveckling, och innovation för hälso- och sjukvården, tandvården och kollektivtrafiken i Stockholms läns landsting 2015-2019 Gäller för all landstingsfinansierad verksamhet Dokumenttyp Fastställd Giltig till och med Strategi Dokumentnummer Fastställd av Upprättad av Informationssäkerhetsklass Verksamhetstyp
2 (10) STRATEGI Diarienummer LS 1310-1325 Innehållsförteckning Inledning...3 Klinisk forskning...3 Klinisk utbildning... 5 Utbildningsuppdrag i Stockholms läns landsting... 5 Interprofessionellt lärande... 5 IT-stöd för forskning, utbildning, utveckling, och innovation... 6 Stockholms kollektivtrafik... 7 Innovation... 7 Ordlista:... 8
3 (10) STRATEGI Diarienummer LS 1310-1325 Inledning Landstingets satsningar på forskning, utbildning, utveckling och innovation (FUUI) skapar grunden för framtidens hälso- och sjukvård, tandvård och kollektivtrafik. Det förutsätter samverkan med universitet, näringsliv och andra kunskapsorganisationer som bidrar till att möta invånarnas behov. Syftet är att skapa och sprida kunskap i ett mångkulturellt samhälle för invånarnas bästa. FUUI ska genomsyra landstingets hela verksamhet. Därför ska alla beslut som påverkar hälso-och sjukvårdens utformning säkerställa möjligheten att bedriva klinisk forskning, utbildning och utveckling. Jämställdhets- och mångfaldsperspektiv är en viktig aspekt vid landstingets arbete med forskning, utbildning, utveckling och innovation. Vid utlysningar av landstingsmedel till olika typer av forskningsprojekt ska det vara ett krav att jämställdhets- och mångfaldhetsperspektivet i projektet redovisas i ansökan. Jämställdehets- och mångfaldhetsperspektivet ska även utgöra en bedömningsgrund för beviljande eller avslag på projektansökan. I landstingets årliga uppföljning av beviljade forskningsbidrag, ska könsuppdelad statistik avseende huvudansökande redovisas och analyseras. Klinisk forskning Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet som landstinget har ett nära samarbete med. Stockholms läns landsting ska i samverkan med Karolinska Institutet gemensamt utveckla kvaliteten i hälso- och sjukvården där patientnyttan ska vara vägledande. Den nya universitetssjukvården, som fastställs i det regionala ALF-avtalet, medför att klinisk forskning inom hälso- och sjukvården successivt ska struktureras om så att den når patientens hela vårdprocess. Alla delar av hälso- och sjukvården ges möjlighet att ansöka om att vara en del av den nya universitetssjukvården. Det ska finnas ett tydligt akademiskt ledarskap med ansvar för att utveckla kvaliteten i hälso- och sjukvården och att skapa de bästa förutsättningarna för klinisk forskning och utbildning. Medarbetarnas rörlighet inom hälsooch sjukvårdssystemet ska öka för att ständigt utveckla kompetensen och sprida kunskap. Stockholms läns landstings resurser till klinisk forskning ska inriktas på att motverka kunskapsluckor och skapa prevention, behandling och bot av kroniska folksjukdomar. Fokus ska vara på den patientnära forskningen
4 (10) STRATEGI Diarienummer LS 1310-1325 och att forskningens resultat snabbare implementeras i hälso- och sjukvården. Den kliniska forskningen ska medverka till att införa nya metoder och utrangera gamla icke evidensbaserade metoder. Landstingets satsningar på klinisk forskning ska inkludera alla delar av hälso- och sjukvården. Landstinget ska säkerställa att klinisk forskning, som utgår från invånarnas behov av hälso- och sjukvård, ges utrymme för såväl excellens som bredd. Resultaten ska regelbundet utvärderas utifrån klinisk nytta av nya metoder, behandlingar eller preventionsinsatser. Landstinget ska fortsätta satsningen på program 4D och vidareutveckla, kunskaper och resultat så att erfarenheter från programmet skapar förutsättningar till förbättring och verksamhetsutveckling av fler delar av hälso- och sjukvården. Bild 1: Målbilden för 4D har sin utgångspunkt i individens väg genom vården. Det är ett unikt samverkansprogram mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Syftet är att skapa bättre förutsättningar och beslutsstöd för vård och forskning samt öka delaktigheten för individen. Landstinget ska aktivt delta i samarbetsprojekt tillsammans med akademin och industrin inom Horisont 2020 som utgår ifrån samhälleliga utmaningar med tydligt fokus på implementering och värde för slutanvändare. I detta arbete ska landstinget vara en ledande aktör i att förstärka regionens konkurrensförmåga inom ramen för EU:s program och fonder.
5 (10) STRATEGI Diarienummer LS 1310-1325 Landstinget ska utveckla nya former för näringslivssamarbeten inom forskning, utveckling och innovation med syfte att motverka kunskapsluckor inom hälso- och sjukvården. Landstinget ska med hjälp av forskning och utveckling förbättra tandhälsan för länets invånare, fokus ska vara på barn, ungdomar och äldre. Klinisk utbildning Alla vårdgivare har skyldighet att medverka i utbildning och tillhandahålla kliniska utbildningsplatser för elever och studenter inom hälsoprofessionerna. Medarbetare ska medverka i att utbilda morgondagens personal som handledare för studenter och elever. Landstinget ska ha ett inflytande över utbildningens dimensionering och kvalitet för att säkerställa att den motsvarar hälso- och sjukvårdens kompetensbehov. Utbildningsuppdrag i Stockholms läns landsting Utbildningsuppdraget för all landstingsfinansierad vård är att: - tillhandahålla ändamålsenliga lärandemiljöer för de delar av utbildningarna som förläggs till hälso- och sjukvårdsverksamheterna, - medverka till att examensmålen för respektive utbildning uppnås, - säkerställa en lokal organisering av utbildningsuppdraget samt pedagogisk handledarkompetens, - medverka till en utvecklad användning av IKT (informations- och kommunikationsteknologi) för e-lärande, - tillhandahålla interprofessionella lärandemiljöer, - tillhandahålla högskolemässiga utbildningsmiljöer där studenter kan integrera teori och praktik, utveckla en kritisk, reflekterande och problemlösande hållning, följa kunskapsutvecklingen inom sitt område samt pröva, värdera och analysera sina kunskaper, färdigheter och förhållningssätt, - säkerställa att lärandet utgår ifrån studentens lärandemål och patientens vårdbehov, - inrätta samfinansierade tjänster som kombinerar klinisk vård, forskning och utbildning. Interprofessionellt lärande Stockholmsregionen ska vara föregångare inom interprofessionellt lärande både i grundutbildning och genom hela yrkeslivet såväl nationellt som internationellt. Verksamhetsintegrerat lärande ska vara den prioriterad
6 (10) STRATEGI Diarienummer LS 1310-1325 pedagogiska modellen i landstinget. Landstinget ska stärka och öka kapaciteten inom de kliniska träningsmiljöerna såsom kliniskt träningscentrum (KTC), kliniska utbildningsavdelningar (KUA) och kliniska utbildningsmottagningar (KUM). Landstingets anställda ska vara under ett ständigt lärande och kontinuerligt utveckla sin yrkesspecifika kunskap. Varje vårdgivare ansvarar för kompetensutveckling 1 av sina medarbetare. IT-stöd för forskning, utbildning, utveckling, och innovation Stockholms läns landsting ska verka för att tillgängliggöra patientdata för kvalitetsutveckling av hälso- och sjukvården samt för klinisk forskning utifrån gällande etiska riktlinjer och med stor respekt för den enskilda patientens integritet. I utformningen av detta arbete är ett nära samarbete med Karolinska Institutet en framgångsfaktor. Ett led i detta ska även vara det fortsatta arbetet med Stockholms medicinska biobank. Landstinget ska skapa ett enhetligt system för kvalitetsutveckling och arbete med patientsäkerhet i hela hälso-och sjukvårdssystemet. Goda förutsättningar för klinisk forskning, utbildning och innovation ska säkerställas i samband med utveckling och samordning av IT-lösningar inom hälso- och sjukvården. 1 Med kompetens menas förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskap och färdigheter. Kompetensutveckling är en aktivitet för att bredda/höja individers/gruppers kompetens. SIF 624070
7 (10) STRATEGI Diarienummer LS 1310-1325 Bild 2: Genom att informationen följer patienten genom hälso- och sjukvårdssystemet blir vården säkrare. Det skapar också förutsättningar för klinisk forskning som ytterligare bidrar till att utveckla och höja kvalitén i hälso- och sjukvården. Stockholms kollektivtrafik Landstinget ska genom forskning och innovation möta den kraftigt ökande efterfrågan på kollektivtrafik och utveckla ett långsiktigt hållbart, miljövänligt och ett fossilbränslefritt transportsystem. Ett nära samarbete med universitet, industri och andra aktörer ger förutsättningar för att möta behovet av en hög förnyelsetakt och utveckling av transportsystemet. Utgångspunkten ska vara de regionala behoven. Landstinget ska tillhandahålla testbäddar inom en mängd delområden, som infrastruktur, fordon, bränslen, trafiksäkerhet, miljö, tillgänglighet, trafikantbeteenden, styrmedel, regelverk med mera. Innovation Stockholms läns landsting ska präglas av en kreativ och innovationsfrämjande kultur, där nytänkande premieras och innovation och ständigt förbättringsarbete ses som en del av kärnuppdraget. All
8 (10) STRATEGI Diarienummer LS 1310-1325 landstingsfinansierad verksamhet ska vid behov medverka i landstingets innovationsarbete genom att öppna upp verksamheterna för utvärdering av nya innovationer. Genom ökad samordning av landstingets nuvarande innovationsmiljöer ska ett sammanhängande innovationssystem etableras. Gemensamma processer ska skapas för idémottagning, bedömning, tester och utvärdering. Landstingets innovationsförmåga ska stärkas för att förverkliga innovation och skapa värde för både invånare, patienter, medarbetare, forskare och entreprenörer. Fokus ska vara på produkt- och tjänsteutveckling, innovationsupphandling samt verksamhetsstyrning. Innovationsarbetet syftar till att skapa tillväxt, förbättra hälsa och skapa samhällsnytta. Ordlista 4D Program 4D är ett pilotprojekt i samarbete mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet som inleddes år 2012. 4D står för de fyra första diagnoserna i programmet som är områdena artrit, bröstcancer, diabetes och hjärtsvikt. Syftet med programmet är att utveckla generiska modeller inom olika diagnoser för att generera kunskap och skapa beslutstöd för patienten, vården och forskningen. ALF-avtalet (Avtal om läkares utbildning och klinisk forskning) Nationella ALF-avtalet har i september 2014 ingåtts mellan svenska staten och Stockholms läns lansting, Landstinget Uppsala län, Östergötlands läns landsting, Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Örebro läns landsting och Västerbottens läns landsting. Avtalet definierar universitetssjukvård i avtalets första paragraf. Avtalet innefattar även grundutbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling. De nationella ALF-avtalen ska kompletteras med regionala ALF-avtal mellan de ovan nämnda landstingen och regionerna samt de medicinska fakulteterna i respektive län. Stockholms läns landsting ska ingå ett nytt regionalt ALF-avtal med Karolinska Institutet som träder i kraft den 1 januari 2016. I det avtalet ska bland annat de regionala grundläggande förutsättningarna för universitetssjukvård anges. Framtidsplan för hälso- och sjukvården För att kunna erbjuda en modern vård som uppfyller patienternas förväntningar och för att möta framtidens vårdbehov, har Stockholms läns landsting beslutat om Framtidsplanen för hälso- och sjukvården. Totalt ska 42 miljarder satsas på att utveckla hälso- och sjukvården i Stockholms län.
9 (10) STRATEGI Diarienummer LS 1310-1325 Hälso- och sjukvård Med hälso- och sjukvård avses i strategin samtliga vårdinstanser som landstingets huvudmannaskap omfattar. KTC, Kliniskt träningscentrum Är en specialutrustad enhet på akutsjukhusen som erbjuder simulerad metodträning för studenter och medarbetare i hälso- och sjukvården. Metodträning utförs på attrapper och simulatorer och innebär att man tränar sina praktiska färdigheter utifrån ett helhetsperspektiv som innefattar ett etiskt förhållningssätt, aktuella hygien- och klädregler, säker teknik och ett säkert arbetssätt. KUA, Klinisk utbildningsavdelning Vid kliniska utbildnings avdelningar tränar studenter interprofessionellt teamarbete vid en vårdavdelning med riktiga patienter. Detta sker under senare delen av utbildningen när de har börjat utveckla sin professionella yrkesroll. KUM, Klinisk utbildningsmottagning Vid kliniska utbildnings mottagningar tränar studenter interprofessionellt teamarbete vid en akutmottagning med riktiga patienter. Detta sker under senare delen av utbildningen när de har börjat utveckla sin professionella yrkesroll. Horisont 2020 År 2014 inleddes EU:s nya programperiod vars övergripande strategi är en smart, hållbar och inkluderande tillväxt. En viktig del av de utvecklingsmedel som ska stödja strategin är de fonder som ska stärka forskning och innovation i Europa, bland annat EU:s forskningsramsprogram Horisont 2020. Den totala budgeten för Horisont 2020 uppgår till ca 80 miljarder euro under åren 2014-2020. Horisont 2020 är indelat i tre olika program, excellent forskning, industriellt ledarskap och samhälleliga utmaningar. Den del av Horisont 2020 som är inriktad på samhälleliga utmaningar, har ett tydligt fokus på implementering och slutanvändare. Tydlig forskningsfokus ska vara betydelsen av forskningsresultatet för slutanvändarna, det vill säga för patienterna. Testbädd Den generella innerbörden av en testbädd är att testa nya idéer (vanligtvis produkter) i verklighetstrogna miljöer inom hälso- och sjukvården. Det kan vara en testbädd där industri och offentlig sektor gemensamt testar nya idéer, oftast i en tidig utvecklingsfas av produkten för att utvärdera behov eller utformning. Testbäddar kan vara en klinik eller annan vårdmiljö, eller
10 (10) STRATEGI Diarienummer LS 1310-1325 en autentiskt uppbyggd vårdmiljö. Testbäddar är viktiga för att utveckla, testa, certifiera och demonstrera processer, produkter, och tjänster innan de är färdiga för att säljas på en marknad. Verksamhetsintegrerat lärande (VIL) VIL är ett samlingsbegrepp för de pedagogiska modeller som bygger på samverkan och integrering mellan högre utbildning och arbetsliv. VIL kan ske i form av verksamhetsförlagd utbildning (VFU), studiebesök, auskultation, hospitering eller fältstudier inom öppen och sluten hälso- och sjukvård, omsorg eller annan relevant verksamhet.
Rapport över forskning, utveckling, utbildning och innovation i hälso- och sjukvården, tandvården och kollektivtrafiken i Stockholms läns landsting Bilaga LS 1310-1325 Dokumenttyp Fastställd Giltig till och med Dokumentnummer Fastställd av Upprättad av Informationssäkerhetsklass Verksamhetstyp
2 (48) Innehållsförteckning 1. FRAMTIDEN FÖR KLINISK FORSKNING OCH UTVECKLING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING... 5 1.1 FORSKNINGEN KNYTS NÄRMARE VÅRDEN... 8 1.2 GEMENSAMT IT-SYSTEM FÖR INSAMLING AV DATA... 9 2. FORSKNING, UTBILDNING, UTVECKLING OCH INNOVATION I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN, TANDVÅRDEN OCH KOLLEKTIVTRAFIKEN I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING... 12 2.1 TID FÖR MEDARBETARE ATT MEDVERKA I KLINISK FORSKNING OCH UTBILDNING... 12 2.2 PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEMEDVERKAN... 13 2.3 SAMARBETEN MED UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR... 13 3. KLINISK FORSKNING OCH UTVECKLING... 13 3.1 FORSKNINGSSAMARBETEN... 14 3.2 UNIVERSITETSSJUKVÅRD... 14 3.3 AKADEMISKT LEDARSKAP... 15 3.4 REGISTER OCH PATIENTDATA... 15 3.5 KLINISKA STUDIER... 16 3.6 INFORMATIONSMILJÖ (IT) OCH EHÄLSA... 16 3.7 INFORMATIONSMILJÖ (IT) SOM FÖRUTSÄTTNING FÖR KLINISK FORSKNING OCH UTVECKLING... 18 3.8 PROGRAM 4D FYRA DIAGNOSER OCH INFORMATIK... 18 3.9 INTERNATIONALISERING AV KLINISK FORSKNING I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING... 19 3.10 FORSKNINGSSAMARBETEN MED NÄRINGSLIVET... 20 4. UTBILDNING... 21 4.1 UTBILDNINGSSAMARBETEN... 21 4.2 UTBILDNINGSUPPDRAG I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN... 21 i. Grundutbildningar... 22 ii. Fortsättningsutbildningar... 22 iii. Övriga utbildningar... 22 4.3 E-LÄRANDE SOM EN DEL AV MEDARBETARES KOMPETENSUTVECKLING... 23 4.4 INTERPROFESSIONELLT LÄRANDE... 23 4.5 LÄRANDEMILJÖER... 24 4.6 KLINISKT TRÄNINGSCENTER (KTC) FÖR STUDENTER OCH MEDARBETARE... 24 4.7 SAMFINANSIERADE TJÄNSTER... 25 5. INNOVATION... 25 5.1 DEFINITION AV INNOVATION... 26 5.2 INNOVATIONSARBETE I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING... 26
3 (48) 5.3 ETT SAMMANHÅLLET INNOVATIONSSYSTEM I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING... 27 5.4 INNOVATIONSUPPHANDLING... 28 6. TANDVÅRDEN... 28 6.1 ODONTOLOGISK FORSKNING... 28 6.2 AKADEMISKT CENTRUM FÖR ÄLDRETANDVÅRD (ACT)... 29 6.3 UTBILDNING... 29 7. KOLLEKTIVTRAFIK I STOCKHOLMS LÄN... 30 7.1 ALLMÄNT OM KOLLEKTIVTRAFIK I STOCKHOLMS LÄN... 31 7.2 MEDVERKAN I TESTBÄDDAR FÖR UTVECKLING FÖR ETT HÅLLBART KOLLEKTIVTRANSPORTSYSTEM... 31 7.3 MILJÖ OCH ENERGI I KOLLEKTIVTRAFIKEN... 32 7.4 INNOVATION INOM KOLLEKTIVTRAFIKEN... 33 7.5 UTBILDNING INOM KOLLEKTIVTRAFIKEN... 33 8. INFRASTRUKTUR FÖR FORSKNING OCH UTVECKLING... 34 8.1 BIOCLINICUM, ETT KLINISKT FORSKNINGSCENTRUM... 36 8.2 N-KVARTERET SAMT L-KVARTERET... 37 8.3 STIFTELSEN CENTRUM FÖR MOLEKYLÄR MEDICIN... 37 8.4 STIFTELSEN CANCERCENTRUM KAROLINSKA... 37 8.5 BIOMEDICUM... 38 8.6 SCIENCE FOR LIFE LABORATORY (SCILIFELAB)... 38 8.7 NOVUM FORSKNINGSPARK... 39 8.8 VECURA -EN UNIK GMP FACILITET FÖR REGENERATIV MEDICIN... 39 8.9 KAROLINSKA INSTITUTETS NYA FORSKNINGSHUS, NEO, I HUDDINGE... 40 8.10 KAROLINSKA TRIAL ALLIANCE (KTA) - STÖDFUNKTION FÖR LANDSTINGETS KLINISKA STUDIER 41 8.11 STOCKHOLMS MEDICINSKA BIOBANK (SMB)... 42 8.12 AKADEMISKA VÅRDCENTRALER (AVC) ETT UNIKT KONCEPT I SVERIGE... 43 8.13 FOUUI VERKSAMHET INOM AKUTSJUKHUSEN... 44 8.14 KUNSKAPSSTYRNING GENOM AVDELNINGEN FÖR EVIDENSBASERAD MEDICIN... 45 8.15 LÄKEMEDELSKOMMITTÉN ÄR LANDSTINGETS EXPERTORGAN I ÖVERGRIPANDE LÄKEMEDELSFRÅGOR... 46 8.16 SVERIGES EXPERTCENTER INOM TOXIKOLOGI SWETOX... 46 8.17 3R SAMARBETET FÖR NÄSTA GENERATION IT-STÖD I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN... 46 8.18 NYA IT-LÖSNINGAR FÖR FRAMTIDENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD... 48
4 (48) I föreliggande rapport presenteras det underlag som ger en fördjupad bild av forsknings-, utbildnings-, utvecklings- och innovationsverksamhet i Stockholms läns landsting. Rapporten är en nulägesbeskrivning och har utgjort ett underlag i arbetet för att kartlägga och definiera de utmaningar som landstinget står inför. Stockholms läns landsting har ett fördelaktigt utgångsläge, men måste samla sina resurser och kunskap för att dra fördel av regionens samlade fördelar inom forskning, utbildning, utveckling och innovation. Denna rapport har varit ett förarbete för att formulera strategiska ställningstaganden till landstingsfullmäktige i en Strategi för forskning, utbildning, utveckling, och innovation för hälso- och sjukvården, tandvården och kollektivtrafiken i Stockholms läns landsting 2015-2019.
5 (48) 1. Framtiden för klinisk forskning och utveckling i hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting 1 Hur kan vi bäst generera och sprida kunskap? Med väl fungerande sjukvård ska landstinget skapa förbättrad hälsa för invånarna och en stabil ekonomi. Valfrihet, mångfald, hållbar tillväxt och attraktiv miljö utgör viktiga ledord. Nu skapas stora möjligheter för länets och landstingets utveckling genom en kraftfull investering i infrastruktur. Det gäller inte minst för framtidens hälso- och sjukvård, färdigställandet av Nya Karolinska Solna, den stora tunnelbaneuppgörelsen med nio nya tunnelbanestationer, nya pendeltåg, miljövänliga bussar och en lång rad andra viktiga investeringar. Våra medborgare och patienter behöver ett modernt, effektivt Stockholms läns landsting som ska ligga i framkant vad gäller kvalitet, effektivitet och säkerhet genom akademisk utbildnings-, forsknings- och innovationssamverkan. Därför är det viktigt att knyta till sig den bästa kompetensen och ge medarbetare möjlighet att kompetensutvecklas. Under den kommande 5-årsperioden kommer landstinget att investera upp till ca 74 miljarder kronor på utveckling av kollektivtrafik och hälso- och sjukvård. Framtidens hälso- och sjukvårdsplan, fokuserar på patienternas ökande inflytande och valfrihet samt samarbete mellan vårdgivarna i sammanhållna vårdprocesser. Vården blir mer individanpassad och processorienterad. Även vårdbehoven förändras - fler äldre betyder större vårdbehov, men samtidigt blir befolkningen som helhet allt friskare. Individens rättigheter står i fokus, men även integritet och säkerhet. Befolkning behöver ett förebyggande och behandlande vårdsystem som upptäcker riskfaktorer både i samhället och hos individen redan innan de manifesterat sig i sjukdom. Andelen äldre i befolkningen förväntas öka med 30 procent mellan 2010 och 2050, enligt SCB:s befolkningsprognos, vilket innebär att en fjärdedel av befolkningen kommer att vara 65 år eller äldre år 2050. Sammantaget ställer detta krav men skapar också en unik potential för att utveckla hälso- och sjukvården i Stockholm så att den blir än mer innovativ, patientcentrerad och effektiv. 1 Trafiknämnden har beslutat om en vision för kollektivtrafiken i Stockholms läns landsting. Mot den bakgrunden berörs endast vision för forskning, utveckling, innovation och utbildning i hälso- och sjukvården i detta kapitel.
6 (48) I den kraftfulla upprustning som landstinget nu genomför, den största satsningen på 70 år, knyts den prehospitala vården, geriatriken, psykiatrin, primärvården, närsjukhusen, specialistsjukhusen, akutsjukhusen och Karolinska Universitetssjukhuset ihop i en koncernledning. Samtidigt omstruktureras den kliniska forskningen och utbildningen genom införandet av universitetssjukvård i ett nytt ALF avtal. Skälet är att bättre kunna följa hela sjukdomsförlopp vilket är nödvändigt för att patientens sammanlagda vårdprocess ska kunna kartläggas, effektiviseras, utvecklas och kvalitetsvärderas. Utbyggnad av både sjukhus och primärvård Den framtida sjukvårdsstrukturen innebär att akutsjukhusen renodlas till att ta hand om de patienter som kräver dess resurser. En upprustning av akutsjukhusen har påbörjats. Dessutom byggs närsjukhusen om och rustas för att kunna ta emot fler patienter i en modern vårdmiljö. Utbyggnaden av den somatiska specialistvården utanför akutsjukhusen sker också fortlöpande, genom bland annat en utveckling av vårdvalet inom de somatiska specialiteterna i såväl öppen- som slutenvård. Större integration mellan somatisk specialistvård och psykiatrisk vård har en stor potential. Detta ställer krav på att även de vårdgivare som är verksamma utanför akutsjukhusen deltar i forskning, utveckling och utbildning. Framtidsplanens målbild innebär att utbyggnaden av vården i stor utsträckning ska ske utanför akutsjukhusen och att patienter i större utsträckning ska tas om hand i primärvård samt hos specialistsjukhus. En satsning på totalt 42 miljarder kronor ska resultera i mer vård, bättre lokaler och nya arbetsmetoder. I Framtidsplanen skapas ca 870 nya vårdplatser, vilket ger utrymme för nästan 52 000 nya vårdtillfällen. Ca 10 000 vårdtillfällen flyttas från akutsjukhusen till sjukhus med samordnad specialistvård. Framtidens vård och omsorg kräver systematiska effektiviseringar, genom nya arbetssätt, en innovationsfrämjande kultur samt genom fortsatta satsningar på forskning och utveckling. För att möta dessa utmaningar krävs multidisciplinära samarbeten över professionsyrkenas gränser och effektivare IT-verktyg. Patienterna måste kunna kommunicera direkt med ansvarig vårdinstans samt ge online-information om sitt sjukdomsförlopp. Hälso- och sjukvårdens roll som beställare, testmiljö för nya produkter och tjänster samt som första kund är avgörande för att landstingets samarbete med akademin och näringslivet ska skapa utveckling och tillväxt.
7 (48) Universitetssjukvård i framtidens nätverkssjukvård Begreppet universitetssjukvård kompletterar universitetssjukhuset som uttryck för att parterna 2 i ALF-avtalet gemensamt ska främja hälso- och sjukvårdens utveckling genom ett fördjupat och vidgat samarbete inom forskning, utbildning, utveckling och innovation. Universitetssjukvården ska kännetecknas av en hälso- och sjukvård av hög kvalitet, sjukvårdshuvudmannens uttalade medverkan i forskning och utbildning, en innovativ kultur och en incitamentsstruktur för kunskapsutveckling. Som en central del i det nationella ALF-avtalet införs en kontinuerlig utvärdering av universitetssjukvårdens struktur, process och resultat i fråga om forskning, utbildning och utveckling. En nationell styrkommitté har skapats för utvecklande av ALF-avtalet och för kvalitetsutvärderingen. Universitetssjukvården ska bedriva forskning och utbildning av hög nationell och internationell kvalitet och följa den internationella utvecklingen inom medicinsk forskning, utbildning och hälso- och sjukvård. Den ska bidra till en evidensbaserad hälso- och sjukvård genom att överföra egna och andras forskningsresultat till praktisk vård och fortlöpande utvärdera etablerade och nya metoder och förmedla resultatet av sin verksamhet till övriga delar av hälso- och sjukvården och i samverkan med patientorganisationer 2 ALF-avtalet från september 2014 har ingåtts mellan svenska staten och landstingen i Stockholm, Uppsala, Östergötland, Skåne, Västra Götaland, Örebro och Västerbotten. Avtalet innefattar utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling.
8 (48) Bilden illustrerar patientens val och väg genom hälso- och sjukvårdssystemet. Till vänster finns primärvården (grå cirklar) med sina akademiska vårdcentraler (röda kuggar) och i mitten specialist- och närsjukhusen, till höger akut- och universitetssjukhusen. I detta ryms många organisationer inklusive all verksamhet som innefattar SLSO. 1.1 Forskningen knyts närmare vården Europas modernaste universitetssjukhus, Nya Karolinska Solna (NKS), invigs 2016. NKS fokuserar på högspecialiserad och specialiserad vård, region- och rikssjukvård, samt vård som är särskilt forsknings- och investeringstung. Forskning och utveckling vid Karolinska Universitetssjukhuset behövs för att fortlöpande kunna förbättra vården öka kvaliteten, effektivisera resursutnyttjandet och utveckla nya arbetssätt. Stockholmsregionen har med Karolinska Institutet, den starkaste medicinska forskningen i landet och inom vissa specialiteter även internationellt. Universitetssjukhusets forskning, utveckling, innovation samt utbildningsuppdrag inkluderar nya behandlingsmetoder, effektivisering, ökat fokus på patientsäkerhet samt forskning om hur man bättre förebygger och behandlar de stora folksjukdomarna, bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och psykisk ohälsa. Införande av universitetssjukvårdsbegreppet innebär att forskningen vid Karolinska Universitetssjukhuset knyts närmare till den dagliga verksamheten i övriga vården. Förändringen genomförs för att skapa bättre förutsättningar för utbildning och forskning i den moderna nätverkssjukvården som nu formas för att få en individfokuserad hälso- och sjukvård. Universitetssjukhuset ska i sina forskningsuppdrag samarbeta med samtliga akut- och specialistsjukhus samt med primärvård, prehospital vård, psykiatri och geriatrik och därigenom säkerställa att ett värdebaserat hälso- och sjukvårdsystem kan implementeras. Sjukhuset ska samverka och vara starkt integrerat med resten av landstingets hälso- och sjukvård samt med den kliniska forskningen, utvecklingen och utbildningen som sker i hela nätverkssjukvården. Denna samverkan kan utveckla hälso- och
9 (48) sjukvårdssystemet till att bli internationellt ledande inom prediktiv, preventiv och individualiserad diagnostik och behandling tack vare tillgången till samlad patientdata och kvalitetsregister som inkluderar stora longitudinella provsamlingar. Framtidens forskning, utveckling, innovation samt utbildning kommer i allt högre grad att bygga på tillgång till stora väldefinierade patientmaterial. En landstingsövergripande styrning av forskning, utveckling, innovation samt utbildning blir nödvändig för att skapa samverkan i hela vården och därmed kunna följa patientens väg genom hela vårdkedjan. Genom att kombinera unika patientmaterial samlade i Stockholms medicinska biobank (SMB) med datainsamling från kvalitetsregister ges möjligheter för forskargrupper som kartlägger komplexa sjukdomsorsaker, att utveckla individualiserad terapi samt ny diagnostik. Detta utgör basen för morgondagens kunskapsbyggande i hälso- och sjukvården. Tillgång till provsamlingar i biobanker är en viktig del som förväntas få allt större medicinsk betydelse för att studera och förebygga både folksjukdomar och mer ovanliga sjukdomar samt utveckla nya läkemedel. Kraft bör läggas på att marknadsföra Stockholms läns landstings konkurrensfördelar för genomförande av prövningsverksamhet (ehälsa, register, biobank, vårddata, sammanhållen vårdkedja och värdebaserad vård). 1.2 Gemensamt IT-system för insamling av data Information samlas in, delas, förädlas och integreras för att skapa ökad precision i hälso- och sjukvården. Processen för kunskapsbyggande utvecklas därmed kontinuerligt. Nyckeln till framgång är att alla aktörer i en specifik hälso- och sjukvårdsprocess samverkar. Individen, vården, forskningen, utbildningen samt industrin är intressenter och samarbetspartners som medverkar och arbetar mot samma mål. Dokumentation av resultat och behandling av patienterna i landstinget som årligen omfattar 16 miljoner vårdbesök genererar omfattande mängder data. Dessa data består av allt från information om blodprover på genetiska analyser och proteinmönster, diagnos, behandling och uppföljning, till patienternas egen rapportering och kvalitetsrapportering. För att kunna hantera och analysera all information utvecklar landstinget ett gemensamt IT-system för alla vårdgivare (en IT-vårdmiljö). Genom bättre IT-system för hälso- och sjukvården kan uppgifter från olika källor (till exempel patientjournaler, ehälsa-konton, kvalitetsregister och biobanker) på ett smidigare sätt länkas och därmed effektivisera arbetet för alla parter och individualisera omhändertagandet.
10 (48) Bilden illustrerar hur landstinget tillsammans med Karolinska Institutet skapar en ny kunskapsbas genom att patienterna och hälso- och sjukvården samverkar genom hela vårdkedjan. Komplett information kring individuella patienters sjukdomshistoria skapas samtidigt som vårdens kvalitet utvärderas och kommuniceras och forskningen får tillgång till nödvändiga data och prover. Alla källor som innehåller information om patienten (exempelvis kvalitetsregister, journalsystem, provsvar och läkemedel) integreras med den analyskunskap som forskning och vård kan bidra med. Detta sker utan inskränkning av patientintegriteten. Informationen används också till att ta fram tekniska lösningar till bättre datatillgång genom läsplattor och mobiltelefoner. Detta utvecklingsarbete sker i samverkan både med professionella inom vården och med patienter. De tekniska verktygen kan sedan användas av vårdgivare, forskare och patienter, som därmed också får tillgång till den evidensbaserade kunskap som finns integrerad med informationen. Från forskningen återförs sedan kunskapen till vården i form av nya metoder för screening, prevention, tidig diagnostik eller behandling. För att informationsöverföringen ska omvandlas till kunskap och generaliserbara modeller krävs, utöver patientmedverkan, strukturerade vårddata och ett systematiskt tillvägagångssätt vid insamlingen och analys av data. Stockholms medicinska biobank (SMB) är ett samarbetsprojekt mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet. SMBs uppdrag är att på regional nivå bygga upp en infrastruktur för samordning och standardisering av prover med tillhörande data samt att
11 (48) öka insamlingen av prover. SMB bygger också upp ett system för tillgängliggörande av prover och data för vårdgivare, forskare och näringsliv. Den ska vara tillgänglig för såväl patientens vård och behandling (i form av diagnostik och målinriktad behandling och uppföljning), som för forskningens behov av prover och data för studier av sjukdomars orsak och förlopp. Proverna har också ett stort värde för life-science vid utveckling av nya metoder för diagnostik och för nya behandlingsmetoder. Bilden illustrerar att Stockholms läns landsting genom att analysera alla data från kompletta sjukdomsförlopp, vårdinsatser samt kvalitetsregister skapar helt ny kunskap för bättre förutsägelse (prediktion) av varje enskilt sjukdomsfall. Det leder till ökad precision i prevention, terapiåtgärder och utveckling av hälsa och formar grunden för kvalitetsutvecklad, effektiv och säker hälso- och sjukvård.
12 (48) 2. Forskning, utbildning, utveckling och innovation i hälso- och sjukvården, tandvården och kollektivtrafiken i Stockholms läns landsting Den kliniska forskningen och utbildningen är redan i dag en integrerad del av hälso- och sjukvården. I Stockholms läns landsting schemaläggs årligen ca 87 000 (år 2013) elev- och studentveckor i hälso- och sjukvården (exklusive allmän- och specialisttjänstgöring för läkare). Inklusive AT- och ST- utbildningarna uppgår det till totalt ca 150 000 schemalagda utbildningsveckor och därför måste behovet av den verksamhetsförlagda utbildningen tillvaratas i samband med organisering och styrning av hälsooch sjukvård. Detta förutsätter en väl fungerande pedagogisk struktur som möjliggör genomförande av utbildningsuppdraget inklusive kompetensutveckling. För att skapa kvalitet i utvärderingen av vårdproduktionen måste klinisk forskning och utveckling bedrivas i en större del av hälso- och sjukvården. Enbart på Karolinska Universitetssjukhuset finns ca 2000 akademiskt aktiva kliniska forskare, varav ca 225 är professorer eller lektorer. Cirka 2200 vetenskapliga artiklar publiceras årligen främst från Karolinska Institutet från forskare verksamma på bland annat Karolinska Universitetssjukhuset. Dessutom bedrivs klinisk forskning, utveckling och utbildning på övriga akutsjukhus och i primärvård, geriatrik och psykiatrin i en ökande omfattning. 2.1 Tid för medarbetare att medverka i klinisk forskning och utbildning Den kliniska forskningen och utbildningen måste ges de förutsättningar som krävs för att kunna medverka i den nödvändiga utvecklingen och förbättringen av att förebygga, behandla och bota patienter. Det innebär i huvudsak två saker: att kliniskt verksamma medarbetare ska kunna bedriva forskning samt att fler medarbetare medverkar i utbildningsuppdraget. För att kunna bibehålla en hög nivå på den kliniska forskningen som bedrivs i Stockholms läns landstings lokaler, är det avgörande att delar av landstingets medarbetare ska kunna dela sin tjänst mellan forskning, utbildning och vård. Den patientnära forskningen måste värnas för att förhindra stagnation av utvecklingen av hälso- och sjukvården. Att erfarna och engagerade kliniskt verksamma medarbetare medverkar i att utbilda morgondagens personal, exempelvis som handledare för studenter och elever är också helt avgörande för att landstinget ska kunna tillhandahålla en god och säker hälso- och sjukvård till länets invånare. Den teoretiska kunskapen som universitet och högskolor ansvarar för utgör grunden i studenters utbildning, men den kliniskt verksamhetsförlagda
13 (48) utbildningen kräver kliniskt verksamma och engagerade medarbetare som introducerar och lär ut hälsoprofessionernas kliniska vardag till studenter och elever. Det är avgörande för Stockholms läns landsting att medarbetare är engagerade i att medverka till att uppfylla utbildningsuppdraget. 2.2 Patient- och närståendemedverkan En global trend inom hälso- och sjukvården är en alltmer långtgående specialisering och individanpassad behandling. En utmaning är därför att utveckla den alltmer individanpassade vården tillsammans med patienten och dennes närstående. Även inom ramen för forskning, utveckling, innovation och utbildning måste detta samarbete utvecklas. Kvalitetsevaluering ska bygga på involvering av patienter, anhöriga och vårdpersonal för att skapa förutsättningar för att fånga upp nya behov av utveckling och förändring. Patientens deltagande är avgörande för en hög kvalitet på såväl klinisk forskning som klinisk utbildning i hälso- och sjukvården. Detta gäller även närstående till patienter eftersom de ofta har god kunskap och viktiga perspektiv som kan bidra till att utveckla vården. Det betyder att patienter och närstående aktivt måste rekryteras och informeras för att ingå i den kliniska forskningen och utbildningen i hälsooch sjukvården. 2.3 Samarbeten med universitet och högskolor Stockholms läns landsting har formella samarbeten med ett flertal universitet och högskolor i länet. Särskilt fördjupande samarbeten sker med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och de enskilda högskolorna Ersta Sköndal Högskola, Sophiahemmet Högskola, Röda Korsets Högskola, som alla bedriver utbildningar i vårdyrken. Med Karolinska Institutet finns även ett särskilt fördjupat samarbete rörande klinisk medicinsk forskning. Stockholms Universitet har kompletterande forskning och utbildning inom ett flertal områden. Stockholms läns landsting måste samarbeta med fler universitet och högskolor som bidrar till att möta behoven av utveckling och utbildning av hälso- och sjukvården och dess medarbetare. 3. Klinisk forskning och utveckling Stockholms läns landstings resurser för att medverka i klinisk forskning ska inriktas på att motverka kunskapsluckor och skapa prevention och bot av kroniska folksjukdomar samt cancer. Det innebär att både systematiskt identifiera nya kunskapsluckor och att åtgärda kända kunskapsluckor. Då bidrar landstingets forskningsresurser till ökad patient- och samhällsnytta och forskningen bidrar till att såväl utveckla som att säkerställa att all hälso- och sjukvård och tandvård blir evidensbaserad. Stockholms läns
14 (48) landsting lägger stor vikt vid den patientnära forskningen och att forskningens resultat snabbare kommer hälso- och sjukvården till del. Förutom forskningen inom de stora folkhälsosjukdomarna vill landstinget utveckla forskning kring sjukdomsprevention, behandling och tillfrisknande och skapa effektivare och säkrare vårdprocesser kring cancersjukdom och psykisk ohälsa. Stockholms läns landsting medverkan i klinisk forskning bör därför inkludera sjukdomsförebyggande arbete, den prehospitala vården, primärvården, geriatriken, psykiatrin och den högspecialiserade vården. 3.1 Forskningssamarbeten Karolinska Institutet har antagit en ny kvalitetshöjande strategi för universitetet (Strategi 2018) baserat på ett fokus på excellens. Stockholms läns landsting bör ur ett invånarperspektiv säkerställa en fortsatt bredd inom sin medverkan i den kliniska forskningen. Landstinget bör på motsvarande sätt som sker inom utbildningen, tydliggöra att landstingets medfinansiering av den kliniska forskningen ska kunna omsättas i klinisk patientnytta. De investeringar som inte är direkta investeringar i patientnytta eller klinisk forskning ska i mindre grad finansieras eller medfinansieras av Stockholms läns landsting. Avsikten är att säkerställa möjligheten till både excellens och bredd i klinisk forskning som utgår från länets invånares behov av hälso- och sjukvård i framtiden. Medverkan ska ske i investeringar i FoU-infrastruktur som stärker förutsättningarna för den kliniska forskningen. Principen för forskningsbidrag från Stockholms läns landsting bör vara att det ska konkurrensutsättas. 3.2 Universitetssjukvård Det nya nationella avtalet om läkares grundutbildning och klinisk forskning (ALF-avtalet) mellan regeringen och berörda landsting och regioner, innebär från och 2015, ett införande av så kallad universitetssjukvård. Det nationella ALF-avtalet ska omvandlas i regionala ALF-avtal där Stockholms läns landsting är avtalspart med Karolinska Institutet. Det senaste nationella ALF-avtalet gällde under 2004-2014 och har bidragit till en sammanhållen bred infrastruktur för forskning och utbildning i hälso- och sjukvården. Stockholms läns landsting ska betona vikten av att behålla den etablerade och välfungerande struktur för klinisk forskning och utbildning som byggts upp de senaste tio åren. Det av största vikt att det regionala ALF-avtalet anpassas till de nya förutsättningarna i hälso- och sjukvårdssystemet i och med genomförandet av Framtidsplanen. Det betyder att samtliga vårdgivare med avtal med Stockholms läns landsting, i enlighet med tydliga kriterier definierade i det regionala ALF-avtalet, ska
15 (48) kunna söka om ackreditering för att medverka i universitetssjukvården. Universitetssjukvården bör inkorporera tillämpliga delar av befintlig forsknings- och utbildningsstruktur samt det grundläggande konceptet för program 4D. 3 Stockholms läns landsting samverkar med Karolinska Institutet i fråga om utformningen av universitetssjukvården. 3.3 Akademiskt ledarskap Ett tydligt akademiskt ledarskap (klinikprofessor) i universitetssjukvården är av central betydelse för att utveckla kvaliteten på hälso- och sjukvården samt den kliniska forskningen och utbildningen. En viktig länk i denna samverkan mellan stat och landsting är de så kallade kombinationsanställningarna (samfinansierade tjänster), där forskare och lektorer vid universitet och högskolor också innehar en del av tjänst i sjukvården. Det akademiska ledarskapet kan utformas så att Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting gemensamt utarbetar kriterier för tjänster i universitetssjukvården som har ett särskilt uppdrag i att för verksamheten fördela tid för klinisk forskning och utbildning samt tillhörande sjukvårdsuppdrag. Detta avser tjänster med linjeansvar som processledare (verksamhetschef, ämnesansvarig eller divisionschef) i universitetssjukvården. Även karriärtjänster för forskare i olika fas i sin utveckling bör kunna ha tidsbegränsade kombinationstjänster (klinisk lektor eller liknande). Eftersom ett akademiskt ledarskap är viktigt för att fördela tid för sjukvårdsuppdraget och för den kliniska forskningen och utbildningen bör både Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting medverka vid tillsättningen av dessa tjänster. 3.4 Register och patientdata Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet samordnar idag nationella kvalitetsregister och ett stort antal regionala register. Landstinget har vårddatabaser för uppföljning av all vård inom landstinget. Den så kallade VAL-databasen omfattar ett tiotal olika databaser med vårdstatistik av olika slag. Detta är en unik kunskapskälla som kan utgöra basen för en extensiv forskning kring säkerhet och effektivitet exempelvis kring olika sorters interventioner, behandlingar och läkemedel. Allt fler register omfattar patientrapporterade mått, som till exempel hälsorelaterad livskvalitet, funktionsförmåga eller upplevelser av bemötandet från sjukvården. Denna typ av data skapar möjligheter till bättre beslutsfattande och effektivare vård och illustrerar potentialen i de data som finns i kvalitets- och vårddatabasregister. Det blir viktigare att samarbeta med fler vårdenheter än akut- och universitetssjukhuset då framtidens hälso- och 3 Program 4D är ett pilotprojekt inom Karolinska Institutet/Stockholms läns landsting, som utvecklar generiska modeller för att generera kunskap och skapa beslutstöd för patienten, vården och forskningen i första hand inom områdena artrit, bröstcancer, diabetes och hjärtsvikt.