Nytt FoU-program 2010 Demonstration 2015. Effektivare elproduktion med förnyelsebara bränslen. Lars Wrangensten. Elforsk AB



Relevanta dokument
Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet

Material och Kemi för framtiden

Version Värmebehandlingscentrum ett samarbete mellan IVF, KIMAB och medlemsföretag. Medlemskap och programforskning

finansieringsmöjligheter

Öresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk

Konsortium Materialteknik för demonstration och utveckling av termiska energiprocesser, KME

Rekryteringsutmaningen

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

Power Väst Västra Götalandsregionens utvecklingsnätverk för vindkraft

Vad är Reko fjärrvärme? Reko fjärrvärme är Svensk Fjärrvärmes system för kvalitetsmärkning av fjärrvärmeleverantörer.

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

GoBiGas Projektet Till vilken nytta för näringslivet? Carina Bergsten Produktägare Biogas Göteborg Energi AB

Produktion2030. Strategiskt innovationsprogram för hållbar produktion i Sverige Cecilia Warrol, programchef

Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt

Mål El från nya anläggningar 2007 (Elforsk 07:50) Inventering av framtidens produktionstekniker för el- och värmeproduktion (Elforsk rapport 08:74)

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans

Strategisk förnyelse. digitalisering. Teknik. den marginella nyttan med 1980-talets IT-paradigm avtar. Processer. Affärsmodeller.

Strategiska innovationsområden

KORT BESKRIVNING AV INNOENERGY OCH DEN SVENSKA NODEN, CC-SWEDEN EIT

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag. Del av projektet MEGA

Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016

Kraftsamling Smarta Nät. John Rune Nielsen SP

Turbin X Presentation av projekt elproduktion med avfallsånga Vattenfall AB Heat Nordic Uppsala Allan Magnusson projektledare Turbin X Vattenfall AB

Projektplan Industriell Dynamik

Solvie Herstad Svärd

TopCycle Framtidens kraftverk. Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion

Kraftvärme. - Powered by Swebo.

Program Energieffektivisering för Belysning. Innovation, forskning, utveckling, demonstration och marknadsintroduktion (IFUDeMI)

Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion i Lahti

Optimal elverkningsgrad för bio-kkv Presentation panndagarna feb 2013

Sammanfattning. Inledning 1 (5) SAMMANFATTNING AV SLUTRAPPORT

Betongtekniskt program Kärnkraft Lars Wrangensten Elforsk AB Programområdesansvarig El- och Värmeproduktion samt Kärnkraft

Växjö

1 PF mål, budskap och ledning VAD? HUR? VEM? KOMMENTAR. formulera om vison & misson till en kort tydlig målformulering

FFI Energi o Miljö Färdplan, vision och viktiga områden. Peter Kasche Energimyndigheten Programledare FFI Energi o Miljö

Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland!

Ger vindkraften någon nytta?

Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft

För att minska miljöpåverkan skall antalet körda mil i tjänsten minska jämfört med 2014 och fler möten genomföras på distans via IT-lösningar.

Framtidens flexibla energisystem Städer som tillväxtmotorer 17 nov Birgitta Resvik Ansvarig för samhällskontakter Fortum Corporation

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS UPPDRAG FÖR ÅR 2013 TILL KULTURSKOLAN

Xmentor - för potentiella partners

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala

Information om Styrel

Karolinska Institutets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2010

Hur du kan dra nytta av statligt stöd till Forskning, Utveckling och Innovation?

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Örebro växer så det knakar Utveckling för snabbare processer och ökat samarbete

Nordic Energy Perspectives

vinnors företaga stärker näringsliv

2. Pilotkommun för serviceutveckling vad är gjort & vad ska göras?

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

Nationell samordning av omgivningsbuller

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)

Bergsskolan i Filipstad

Oceanen - Kraftvärmeverk

Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

PROGRAMBESKRIVNING 1 (9) Finansiärer i programmet är:

STUNS VERKSAMHETSPLAN STUNS Verksamhetsplan (1)

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Verksamhetsplan för Sveriges Hamnar 2014

Jordbro KVV. Första driftårets erfarenheter Anders Agebro. Södertälje

Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap

Processindustriell IT och Automation

WP1: System för energieffektivitet. Tekn.Lic. Svein Ruud SP Energiteknik

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall i Norrtälje kommun

Ett av Sveriges ledande företag när det gäller värmeväxlare och rörentreprenad.

Basprogram Anläggnings- och förbränningsteknik

Alternativa µ-chp teknologier

Minnesanteckningar Behov av eftergymnasiala utbildningar inom området teknik och industri.

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Fjärrvärmeleverantören Övergripande information om fjärrvärmeleverantörens ägarsituation, finansiella ställning, storlek och kundstruktur.

Regional Energi - en drivkraft även i framtiden?

Kvalitetsprogram Gemensamma förvaltningen. Fastställd av förvaltningschefen , dnr:

Tjörns Miljö AB Budgetdokument 2010

NTC Workshop och mingel för näringsidkare

Tabell 1: Beräknade brutto/nettointäkter från effektskatten vid olika skattenivåer under perioden kr/mw/månad, mkr

Om implementering och förändringsarbete

Informationsmöte. Örebro, 4 maj 2010

Vattenfalls FoU - innovation för ett energilandskap i förändring. Dr. Karl Bergman, Vice President R&D Projects ELMA

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet

Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Projekt och status oktober 09

Projektgrupp Utsläpp av växthusgaser

Verksamhetsplan HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för

Krock kompatibilitet mellan personbilar och lastbilar

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk

12 kap. Strålsäkerhet

1 Fastställande av dagordningen

VATTENFALL INVESTERAR I FRAMTIDENS VÄRMEAFFÄR

Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi

Miljöplan för Högbo Golfklubb

Partsgemensamt arbete om AT-läkares löneprocess

Har du träffat en miljöpartist den senaste månaden? Känner du en miljöpartist?

FJÄRRANALYSPROGRAMMETS ANVÄNDARDEL

Hållbarhetspolicy. Denna hållbarhetspolicy fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 15 april 2015.

Compraser Labs- Produktionsarena och testbädd för kompositer

Transkript:

Effektivare elproduktion med förnyelsebara bränslen Lars Wrangensten Elforsk AB Programområdesansvarig El- och Värmeproduktion samt Kärnkraft 1 Effektivare elproduktion baserad på förnyelsebara bränslen - nytt FoU-program inom KME-programmet 2010-2013 Nytt FoU-program 2010 Demonstration 2015 2 1

Bakgrund Förstudie och inledande arbete KME-programmet Mål och syfte Demonstrationsanläggning Fortsatt FoU 3 Är det möjligt? ÖH-tub från Västermalmsverket, Falun 1995 520 ºC och skogsbränslen 4 2

Överhettarkorrosion Många anläggningar fick problem med överhettarkorrosion mot slutet av 90-talet, framför allt nya anläggningar byggda för enbart biobränslen. Värmeforsk, konsulter samt pannleverantörer initierade omfattande materialprov, 94 träffar i Värmeforsks rapportdatabas alla efter 1997. Centrat för Högtemperatorkorrosion (HTC) startas för att bygga upp en samlad kompetens för korrosion inom högtemperaturområdet. Konsortiet materialteknik för termiska energiprocesser (KME) startas upp för att komplettera Värmeforsk med långsiktig forskning inom materialområdet. 5 Kunskapsläget Korrosionsmekanismerna kartläggs prov i lab och fält har visat att man kan förändra förbränningskemin genom additiv eller bränslemixar för att minimera effekterna. Nya konstruktionslösningar där den hetaste ÖH inte exponeras mot föroreningar i rökgasen körs i anläggningar Erfarenheter av olika ÖH-material. Korrosionsproblemen hanterbara med acceptabla underhållskostnader Konstruktionslösningar finns som visar att ÖH med materialtemperaturer motsvarande 600 C ånga ger lä gre korrosion än med 470 C. Turbin- och ångledningsmaterial finns för 600 C. Dags att ta nästa steg 6 3

Konstruktiva lösningar 7 Bakgrund - workshop KME/HTC/Värmeforsk 2006 Workshop - 14 högt prioriterade åtgärder/mål: 1. Uppförande av en stor demoanläggning 2. Ökad förståelse av korrosionsmekanismer 3. Pengar till FoU 4. Feedback till politiker (avseende utfall av styrmedel, pålagor, lagar etc.) 5. Arbeta vidare med svaveltillsatser och dess mekanismer 6. Sikta mot smart sameldning 7. Förbättra materialens livslängd 8. Utveckla metoder och material för tubskydd; påsvetsning, sprutning, keramisk coating 9. Utveckla processreglering och kunskaper om bränslekemi, minska fluktuationer vid styrning 10. Klassificera bränslen/bränsleleverantörer 11. Designfrågor - gör det enklare att byta t.ex. ÖH - billigare lösningar/material 12. Öka långsiktigheten i beslut och styrmedel 13. Flexibilitet i tillståndsgivning 14. Inför möjlighet att samelda med kol och torv i prov- och demoanläggningar med skatterabatt eller dispens 2009-11-03 Värme- och Kraftkonferensen 2009-11-11 8 4

Dagens teknik Ångdata (exempel) Brutto Drifttagning Teknik Panneffekt Eleffekt Elverkn. Ångtryck Ångtemp Mava temp Antal HTFV År MW,th beräknad bar,e C C Igelsta 2009 CFB 240 85 32% 90 540 210 2 Västerås * 2001 CFB 157 58 33% 170 540/540 240 3 Eskilstuna 2000 CFB 110 39 32% 140 540 Östersund 2002 CFB 125 45 32% 140 540 Skellefteå 1996 CFB 98 34 31% 140 540 230 2 Ö-vik 2008 BFB 130 40 28% 140 540 210 2 Kalmar 2009 BFB 90 32 32% 140 540 210 2 Växjö 1996 CFB 104 38 33% 140 540 230 2 Brista 1996 CFB 122 44 32% 140 540 230 2 Umeå Dåva 2 2009 BFB 105 35 30% 140 540 210 2 Amager 2008 PF 315 mottryck 185 562/540 2 Enköping 1994 Vibro 80 24 27% 100 540 200 2 * Biopanna parallellkopplad till större ÅT-system Dagens standard för ren bio 140 bar 540 C + 2 HTFV 9 Bränslen och bränsleflexibilitet 10 5

KME - Konsortiet för Materialteknik - 4 års-program för perioden 2006-2009 KME, bildades 1997 och består för närvarande av 8 industriföretag. 12 energiföretag deltar genom Elforsk i programmet. Alla KME-projekt genomförs gemensamt av industri och högskola eller institut. En viktig utgångspunkt för KME är en nära samverkan mellan dessa organisationer. Budget 50 MSEK på 4 år varav Energimyndigheten finansierar 39,2 % via Elforsk. Programmet leds av en styrelse från intressenterna samt administreras av Elforsk Värme- och Kraftkonferensen 2009-11-11 Vision och Mål för KME-programmet 2010-2013 Visionen med programmet är: Visionen med programmet är att höga elverkningsgrader vid nyttjande av besvärliga och klimatneutrala bränslen i termiska energiomvandlingsprocesser inte ska vara begränsade av konstruktionsmaterialens egenskaper. KME har för programperioden 2010-2013 följande mål: Ta fram ny kunskap om korrosion och bidra till materialutveckling som möjliggör en kommersiell användning av ångöverhettare i elproducerande anläggningar senast år 2015 med ca. 600 C ångtemperatur i pannor eldade med förnyelsebara bränslen Bidra till den process- och anläggningsrelaterade kunskap och utveckling som krävs för att en introduktion av överhettarmaterial vid 600 C ångtemperatur i pannor enligt ovan ska vara möjlig Utveckling och ökad kunskap kring avancerade material för gasturbiner i högtemperaturapplikationer Tillsammans med HTC bidra till grundläggande kunskap om nya material som kan användas i nya processer för energiomvandling. Tillsammans med HTC bidra till kompetenshöjning inom universitet och högskolor inom det materialtekniska området. 12 6

KME-programmet 2010-2013 Programstyrelse (repr. från intressenter och Energimyndigheten) KME:s Basprogram Delprogram Effektivare elproduktion Styrgrupp (Ordf. adj i programstyrelsen) Projekt inom Basprogrammet (beslutas i programstyrelsen) Projekt inom Delprogrammet (beslutas i programstyrelsen) 13 KME 2010-2013 Budgetförslag och intressenter KME 2010-2013 budget Industri/statlig finansiering Total budget, ksek för 4 år KME:s Bas program, ksek for 4 år Delprogram Effektivare elproduktion, ksek för 4 år Inkluderat kontant bidrag, ksek för 4 år Industri (60 %), ksek 64194 30570 33624 10288 Energimyndigheten (40%), 42796 20380 22416 42796 ksek (beslut december 2009) Total, ksek 106990 50950 56040 53084 Intressenter: Energibolag ; Vattenfall, E.ON Värme & E.ON Climate & Renewables, Fortum, Göteborg Energi, Växjö Energi, Kraftringen produktion, Svensk Fjärrvärme, m.fl. Pann- och turbintillverkare ; Metso Power, Siemens Materialtillverkare; Sandvik, Kanthal, Outokumpu Energimyndigheten 14 7

Program Effektivare elproduktion - vision Vision Visionen med programmet är att demonstrera en biobränslebaserad fullskalig kraftvärmeanläggning med minst 2 % *) högre elverkningsgrad, jämfört med gällande nivå 2008 **), senast år 2015 (riktvärde ångdata: 190 bar, 600 C). Visionen med programmet är också att resultat och kunskaper som kommer fram skall kunna användas och implementeras i befintliga anläggningar. Anm: *) Procentsatsen kan komma att höjas efter beslut i programstyrelsen. Målet ska vara så högt som möjligt men ändå realiserbart. **) Gällande nivå 2008 enligt Elforsk-rapport nr 07:50 El från nya anläggningar 2007; exempelvis 80 MW el, elverkningsgrad 34,6%, totalverkningsgrad 110 % med rökgaskondensering, alfa värde 0,46. 15 Program Effektivare elproduktion - mål Övergripande Mål och syfte Programmet skall koordinera och genomföra all forskning och utveckling som krävs för att uppfylla visionen. Programmet skall analysera och föra en dialog med olika aktörer och myndigheter kring vilka ekonomiska styrmedel som krävs för att biobränslebaserad elproduktion med höga ångdata skall vara uthållig. 16 8

Programinnehåll Försöksverksamhet Att genomföra försök i både stor och liten skala för att successivt verifiera nya lösningar. Forskning & utveckling Bättre förståelse för förbränningsförloppet och vad som påverkar korrosionen. Förbättrad kunskap över bränslesammansättningens inverkan för att kunna uppnå bästa möjliga bränsleflexibilitet. Utveckling av nya analys- och mätmetoder för att bättre kunna kontrollera gasmiljön vid variationer i bränslesammansättningen. Förbättra anläggningarnas elverkningsgrad genom implementering av nya lösningar med termodynamisk optimering av ångcykeln Ångturbinens konstruktion, växlade turbiner, varvtal etc Bättre kunskaper/utveckling av gasrening efter termisk förgasning av besvärliga biobränsletyper och avfallsfraktioner. Ekonomi & styrmedel Analys av vilka faktorer som påverkar den långsikta lönsamheten för energiproduktionsanläggningar och hur eventuella styrmedel bör utformas för långsiktig och stabil lönsamhet. 17 Programmets utveckling 80 MKr/år Budgetutveckling och fördelning 40 Demonstration (EU-projekt) 10 Försök, demo Försök, demo Etapp II Långsiktig FoU 2010 2013 2016 2009-11-03 Värme- och Kraftkonferensen 2009-11-11 Utvärdering Etapp III 2019 År 18 9

FUD program / Demo-anläggning Delprogram Etapp I Etapp II Forskning Utveckling Demoanläggning Site / Tillstånd EU-ansökan Proj./ Leverans Demonstration 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 19 Framgångskriterier för programmet Bidra till att effektivisera biobränsle- och avfallsbaserad elproduktion och därmed sänka produktionskostnaderna samtidigt som bränsleresurserna nyttjas mer effektivt för elproduktion. Bilda en gemensam engagerande forskningsmiljö för näringliv och högskolor med stark målfokusering på effektivare elproduktion med förnyelsebara bränslen. Vara långsiktigt attraktivt för medverkande industriföretag så att inom programmet framtagna tekniska lösningar kan användas av företagen på en internationell marknad. Ha ett bra ömsesidigt utbyte med angränsande forskningsprogram så att resultat från dessa kan nyttjas och tillämpas samtidigt som programmet kan initiera behov av ny fortsatt forskningsverksamhet i angränsande program. Vara väl förankrat inom högskolan på så vis att såväl seniora forskningsuppdrag som doktorandprojekt genomförs inom ramen för programmet. Utmärkas av att industrin kan rekrytera kompetent personal som doktorerar och utbildas inom ramen för programmet. Åstadkomma resultat som avnämare har nytta av och som leder till vetenskaplig meritering (doktors-/licentiatexamina, publicering i internationella tidskrifter med mera). 20 10

Tack för uppmärksamheten! Värme- och Kraftkonferensen 2009-11-11 11