Dnr: 4531-00 -4167 Projektnr: P13214 1 Slutrapport Ishallar i Västernorrlands län 2001 Kompetensutveckling av drifttekniker, pilotprojekt för effektivare energianvändning Västernorrlands Energikontor Adress Telefon Fax Bankgiro Organisationsnr E-mail/Hemsida Energihuset, Nipan 0620-68 27 66 0620-68 27 71 5995-2176 556046-8950 energikontoret@solleftea.se 881 52 SOLLEFTEÅ innehar F-skatt www.energikontoret.nu
Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Abstract...4 Bakgrund...5 Mål...5 Kompetensutveckling av drifttekniker i ishallar - genomförande...5 Planering...5 Länsseminarium för ansvariga förvaltare...5 Deltagare...6 Besiktning och analys, utbildningsdag i varje ishall...6 Resultat...7 Årlig energianvändning i ishallar...7 Energieffektiviseringsåtgärder...7 Utvärdering...8 Information om projektet...8 Kostnadsbudget för genomfört projekt...8 Finansiering...8 Bilagor 1. Program för länsseminarium 2. Deltagarförteckning 3. Energirapport mars 2001 4. Sammanställning av åtgärder för energieffektivisering 2
Sammanfattning Det krävs mycket energi för att driva ishallar och isbanor. Ishallarna är komplexa byggnader med ett varierat och stort behov av kyla, värme, varmvatten, ventilation och avfuktning. Det är viktigt med såväl en kvalitetsmässigt god maskinutrustning som en kunnig och erfaren driftpersonal. Av den anledningen anordnades ett projekt för kompetensutveckling av drifttekniker i ishallar i Västernorrland. Målet var att driftpersonalen skulle få en ökad insikt i sambandet mellan olika förbrukningsställen, för att bättre kunna optimera energibalansen i ishallarna i länet. I länets sju kommuner finns arton ishallar av varierande storlek. Ungefär hälften drivs av kommunerna och resterande av idrottsföreningar. I projektet deltog representanter för elva ishallar. Det var ansvariga förvaltare, drifttekniker och representanter för brukarna, idrottsföreningar och fritidskontor. Sammanlagt medverkade 69 personer. Ett länsseminarium för ansvariga förvaltare inledde utbildningen för att skapa förståelse för projektet och möjligheterna för energi- och kostnadseffektivisering. Detta seminarium ökade markant intresset för de följande utbildningsdagarna. Därefter genomfördes en utbildningsdag i varje ishall enligt följande:? Generell teoretisk genomgång av energianvändningen i ishallar? Övergripande besiktning och analys av befintlig utrustning och nuvarande driftförhållande.? Information och utbyte av erfarenheter om tillgänglig teknik.? Upprättande av förslag till lönsamma åtgärder. Den totala årliga energianvändningen i tio av hallarna var 11 076 MWh, år 2 000. Av detta utgjorde 9 790 MWh el, 1 086 MWh fjärrvärme samt 200 MWh olja. Efter en genomgång av effektiviseringsåtgärder i respektive ishall bedömdes effektiviseringspotentialen vara i genomsnitt 27 % eller 3 008 MWh i årlig minskning av energianvändningen. Av detta utgör 1 837 MWh el, 971 MWh fjärrvärme samt 200 MWh olja. Åtgärder för varje hall sammanställdes. Under slutet av mars, 2001, genomfördes en återföring och uppföljning med presentation och diskussion i varje arbetslag. Flera av åtgärderna bedömdes kunna genomföras under innevarande säsongsuppehåll. 3
Abstract There is a great need of energy in ice hockey arenas. They are complex buildings with a great and various need of cool, heat, hot water, ventilation and dehumidification. It is of great importance to have both a qualified machinery and a skilful personnel. That was the purpose of an educational project in order to develop of the competence of the personnel of ice hockey arenas in the county of Västernorrland. The objective was to get an increased understanding of the connection between various places of use and be able to optimise the energy balance of the ice hockey arenas in a better way. There are eighteen ice hockey arenas in county of Västernorrland. The halves of them are owned by the municipalities and the rest by sport associations. Sixty-nine representatives of eleven arenas participated in the project. The project started with a conference targeted to the responsible personnel of the arenas. After that followed one day each at every arena as follows:? General theory of the use of energy in ice hockey arenas? Overall inspection and analysis of the existing equipment and need of energy.? Information and exchange of knowledge? Survey of energy and cost effective measures The annual use of energy in ten arenas was 11 076 MWh, the year 2 000. 9 790 MWh was electricity, 1 086 MWh district heating and 200 MWh fossil fuels. The potential for efficiency is estimated to be 27 % or 3008 MWh, of that is 1837 MWh electricity, 971 MWh district heating and 200 MWh fossil fuels. A survey of energy efficient measures for ice hockey arenas is made within the project. 4
Bakgrund Det krävs mycket energi för att driva ishallar och isbanor. Ishallarna är komplexa byggnader med ett varierat och stort behov av kyla, värme, varmvatten, ventilation och avfuktning. Det är mycket viktigt med såväl en kvalitetsmässigt god maskinutrustning som en kunnig och erfaren driftpersonal. I en av kommunerna i Västernorrland diskuterades möjligheten för Energikontoret att anordna utbildning av drifttekniker t ex i ishallar. Energimyndigheten kontaktades av den anledningen med en förfrågan om stöd för att genomföra en utbildning av driftspersonalen vid ishallar i länet. I Västernorrlands sju kommuner finns arton ishallar av varierande storlek. Ungefär hälften drivs av kommunerna och resterande av idrottsföreningar. Mål Målet för denna kompetensutveckling var att driftpersonalen vid ishallarna i Västernorrland skulle få en ökad insikt i sambandet mellan olika förbrukningsställen, för att bättre kunna optimera energibalansen i ishallarna i länet. Kompetensutveckling av drifttekniker i ishallar - genomförande Planering Energikontoret kontaktade de ansvariga för ishallarna i kommuner och idrottsföreningar under slutet av 2000 för att undersöka intresset för utbildning av driftpersonalen. Det visade sig vara mycket stort. Personal från elva ishallar anmäldes till utbildningen. Information, planering och samordning av projektet skedde under november och december, 2000 samt januari 2001. För utbildningsändamålet anlitades Rolf Persson, Wadsborn AB. Han har mångårig erfarenhet av besiktning och analys i mer än 200 ishallar inom landet och internationellt. Utbildningen genomfördes därefter under vecka 3,4 och 5, 2001. I slutet av mars, 2001, gjordes uppföljande konferenser med varje arbetslag och ansvariga förvaltare. Då redovisades resultatet av utbildningen med analys och diskussion om möjliga besparingsåtgärder. Länsseminarium för ansvariga förvaltare Utbildningen inleddes med ett gemensamt seminarium för de ansvariga förvaltarna och driftansvariga för de deltagande kommunala och föreningsägda ishallarna i Västernorrland. Seminariet innebar övergripande information om projektet med syftet, genomförandet och diskussion om möjliga energibesparingar. Vikten av en relevant och regelbundet förd driftstatistik diskuterades och underströks. Säkerhetsfrågor i ishallarna var också med på programmet. Seminariet innebar ett viktigt tillfälle för ömsesidig kontakt mellan kommunerna inom denna yrkeskategori. Bilaga 1 och 2 5
1. 2. Bild 1 och 2: Seminarium i Sollefteå den 15 januari, 2001, för förvaltnings- och driftsansvariga i ishallar i Västernorrland. Deltagare I seminariet, den 15 januari 2001, deltog 10 ansvariga förvaltare från kommunernas tekniska eller fritidskontor och 5 drifttekniker. I hela utbildningssatsningen medverkade 69 drifttekniker, förvaltare och i en del fall representanter för brukarna, idrottsföreningar och fritidskontor. Det kan jämföras med 42 anmälda. Besiktning och analys, utbildningsdag i varje ishall På varje ort genomfördes därefter en dags seminarium i varje anläggning, som var med i projektet. I varje ishall samlades drifttekniker, ansvariga förvaltare och i flera fall representanter för brukarna, d v s idrottsföreningar och fritidskontor. Rolf Persson; Wadsborn AB, föreläste och ledde genomgång och diskussion, som innehöll generell teori och praktik vad gäller energianvändningen i ishallar. Program i varje anläggning:? Generell teoretisk genomgång av energianvändningen i ishallar? Övergripande besiktning och analys av befintlig utrustning och nuvarande driftförhållande.? Information och utbyte av erfarenheter om nu tillgänglig teknik.? Upprättande av förslag till lönsamma åtgärder. Genomgången handlade om varierande iskvalité för olika ändamål, ispistens beskaffenhet, energikrav på olika användningsområden i ishallarna samt var och hur energiförlusterna uppstår på respektive område samt krav på teknik och systemlösningar. Därefter företogs en besiktning av ishallen med mätning av istemperatur, spolvatten, lufttemperatur, kontroll av in och utgående temperatur, teknik och ålder på "förångarna/kompressorerna" och kondensatorer. Uppvärmningen av läktare, omklädningsrum samt varmvattenbehov diskuterades. 6
På basis av besiktningsresultatet samlades arbetslaget för analys av ishallen. En jämförelse gjordes utifrån förmiddagens teoretiska genomgång och slutsatser diskuterades. Olika åtgärder förslogs och diskuterades i arbetslaget. Åtgärderna innebar allt från enkla till mer komplicerade åtgärder, som att byta ut kompressorerna. Flera av åtgärderna ansågs lämpliga att genomföras av egen personal. Utbildningsdag på Nipvallen i Sollefteå, den 16 januari 2001. Resultat Årlig energianvändning i ishallar Den totala årliga energianvändningen i tio av hallarna var 11 076 MWh, år 2 000. Av detta utgjorde 9 790 MWh el, 1 086 MWh fjärrvärme samt 200 MWh olja. En av de deltagande ishallarna var helt nybyggd, därför fanns statistik enbart för januari månad 2001. Efter en genomgång av effektiviseringsåtgärder i respektive ishall bedömdes effektiviseringspotentialen vara i genomsnitt 27 % eller 3 008 000 kwh i årlig minskning av energianvändningen. Av detta utgör 1 837 000 kwh el, 971 000 kwh fjärrvärme samt 200 000 kwh olja. Bilaga 3 Energieffektiviseringsåtgärder Åtgärder för varje hall sammanställdes. Under slutet av mars, 2001, genomfördes en återföring och uppföljning av utbildningsdagarna. En presentation och diskussion företogs i varje arbetslag. Bilaga 4 7
Utvärdering Samtliga deltagare var mycket nöjda med utbildningen och upplägget. Det framfördes önskemål om ytterligare uppföljning med en länskonferens efter nästa säsong, våren 2002. Ett annat önskemål var också att genomföra studiebesök dels hos varandra men också i några hallar med särskilt effektiv energianvändning. De flesta medverkande hade inte någon etablerad kontakt med motsvarande yrkeskategori i andra kommuner i länet. Värdefulla kontakter togs och enskilda personer besökte också andra anläggningar. Information om projektet Vid konferenser, seminarier och nätverksträffar i länet och i landet har projektet presenterats. Styrelsen och styrgruppen för Energikontoret, med representanter för kommuner, landsting, länsstyrelse och energibolag, har fått kontinuerlig information om projektet. Vid Energitinget 2001 föredrogs projektet av Rolf Persson, Wadsborn AB och Gun Larsson, Västernorrlands Energikontor vid ett av seminarierna. Kostnadsbudget för genomfört projekt Kostnaderna för planering, samordning och genomförande av projektet beräknas uppgå till: Egen personal, inkl lönebikostnader 41 231 SEK Extern personal 90 138 Övriga kostnader: resor, lunch, konferenslokal mm 20 929 S:a 152 298 SEK Finansiering Finansieringen beräknas enligt följande: Energimyndigheten 75 000 SEK Kommuner, idrottsföreningar 55 000 Västernorrlands Energikontor 22 298 S:a 152 298 SEK För att deltaga i detta pilotprojekt har de medverkande kommunerna och idrottsföreningarna i Västernorrland betalat 5 000 kr per utbildningsdag i ishallarna. Det betyder att en tilläggsfinansiering på 97 298 kr har erfordrats för att genomföra projektet. Energimyndigheten har i beslut den 2000 12 19 beviljat stöd för pilotprojektet med 75 000 SEK för att genomföra detta pilotprojekt i Västernorrland. Resterande kostnader finansieras av Energikontoret. 8
Bilaga 1 Ishallar Västernorrland 2001, pilotprojekt för effektivare energianvändning Energi- och säkerhetsfrågor i ishallar seminarium måndag den 15 januari, 2001 på Textilarkivet, Nipan i Sollefteå Program 08.30 Kaffe, smörgås 09.00 Information och diskussion om projektet, Gun Larsson, presentationsrunda Västernorrlands Energikontor Optimalt nyttjande av energin för olika förbrukning i hockeyarenor Rolf Persson Wadsborn AB 12.00 Lunch 13.00 Säkerhet inom bandy och hockeyarenor med Jan Johansson ammoniakbaserade kylsystem JNN contracting AB 15.00 Avslutning Gun Larsson Kaffe Västernorrlands Energikontor Adress Telefon Fax Bankgiro Organisationsnr E-mail Energihuset, Nipan 0620-68 27 66 0620-68 27 71 5995-2176 556046-8950 energikontoret@solleftea.se S-881 52 SOLLEFTEÅ innehar F-skatt
Bilaga 2 Ishallar Västernorrland 2001, pilotprojekt för effektivare energianvändning Energiförbrukning i ishallar Deltagarförteckning 15/1 antal 2 Kontaktpersoner: Förvaltning/hall/ verksamhet/-ansvarig Bo Göran Westin HärnösandsHus AB/ Bertil Eriksson Härnösands kommun Telnr: Kommun Ishall 0611-882 18 070-322 19 66 070-346 45 69 Härnösand Härnösands Ishall Hans Bylund/ 2 Bengt Strömberg Gatukontoret 1 Örjan Dahlström IFK Nyland Kristina Edholm Kusthallen 0612-801 92 Kramfors 0612-141 31 0612-226 32 Nyland/ Kramfors 0613-202 40 Nordingrå/ Kramfors Latbergshallen Strandhallen Kusthallen 2 Jan Sköldebjer Patrik Sandström Tekniska kontoret 1 Jan Sköldebjer/ Bo Nilsson Kultur och Fritid 0620-68 21 51 Sollefteå Niphallen 0623-74 40 48 Ramsele/ Sollefteå Rafnahallen 3 Bo Bengtsson/ Kovland Utveckl. AB 070-549 61 39 Kovland/ Sundsvall Ånäshallen 2 Ronnie Söderlund/ Kultur och Fritid Tommy Hansson/ Timrå Ishall 060-16 31 83 060 57 35 54 Timrå Timrå Isstadion 1 Ola Haraldsson Fritid och Kultur 070-329 73 05 Ånge Ånge Ishall 1 Birger Lindström/ Husums IF 1 Tomas Åberg/ Njurunda 16 070-349 50 56 Husum Örnsköldsvik 070-699 91 94 Njurunda/ Sundsvall Husums Ishall Njurunda ishall Västernorrlands Energikontor Adress Telefon Fax Bankgiro Organisationsnr E-mail Energihuset, Nipan 0620-68 27 66 0620-68 27 71 5995-2176 556046-8950 energikontoret@solleftea.se S-881 52 SOLLEFTEÅ innehar F-skatt
Bilaga 3 Ishallar i Västernorrland, energirapport mars 2001 Årlig energianvändning 2000 i kwh Potential för effektivisering Anläggning El Fjärrv Olja Summa El Fjärrv Olja Summa Sollefteå: Nipvallen 717 000 717 000 100 000 100 000 Rafmahallen, Ramsele 459 000 459 000 24 000 24 000 126 000 126 000 126 000 126 000 Härnösand Högslätten 1 782 000 1 782 000 700 000 700 000 Kramfors Strandhallen, Nyland 537 000 537 000 130 000 130 000 Latberghallen 925 000 925 000 115 000 115 000 200 000 200 000 200 000 200 000 Kusthallen, Nordingrå 1) 481 000 481 000 0 Ånge: Ånge ishall 797 000 797 000 120 000 120 000 215 000 215 000 100 000 100 000 Timrå: Timrå isstadion 2 333 000 2 333 000 359 000 359 000 745 000 745 000 745 000 745 000 Örnsköldsvik: 0 Husum 969 000 969 000 149 000 149 000 Sundsvall: Kovland ishall 2) Njurunda 790 000 790 000 140 000 140 000 Summa: 9 790 000 1 086 000 200 000 11 076 000 1 837 000 971 000 200 000 3 008 000 1. Energiförbrukningen kommer att öka med 50-60 % p g a byte av maskiner till värmepumpsdrift för att förse närligande skola. 2. Kovland ishall 59 000 59 000 siffror för jan 01 nybyggd ishall
Bilaga 4 Energieffektiviseringsåtgärder i ishallar 2001 Resultat av besiktning av ishallarna Vid den teoretiska genomgången som gjordes med arbetslagen i varje ishall i projektet diskuterades en mängd exempel på åtgärder som inte bara kunde sänka energiåtgången utan också öka isens kvalité. Den är viktig för en väl fungerande verksamhet som kan spänna över ett brett fält av inriktningar allt med olika krav vad gäller ifrån skolors behov, friåkning, konståkning, knattehockey till bandy och hockeyträning med matcher i olika divisioner. I några hallar finns också curlinghallar med speciella krav på iskvalitén. Det är isens temperatur som viktig i de olika sammanhangen. För att erhålla rätt istemperatur för verksamheterna kan olika åtgärder vidtas. Många av dessa åtgärder innebär samtidigt energieffektivisering, som minskar driftkostnaderna väsentligt. Vid den översiktliga besiktningen som gjordes i samband med utbildningsdagen i varje hall diskuterades de specifika problemen i varje ishall. Styrsystemets svaghet återkom på många ställen. I många fall saknades styrning av istemperaturen, isgivare saknades eller var felaktigt placerad. Här följer några exempel problem som diskuterades vid besöken:? I en av hallarna ökade energianvändningen kraftigt efter utbyte av ammoniakmaskiner till freon 407. Avsaknad av isgivare kan delvis förklara det.? I ett nybyggt maskinrum för en stor värmepumpsanläggning fungerade inte styrutrustningen. En isgivare i bandybanan som startar skruven vid behov borde finnas.? I en ishall startade brinepumparna var 20 minut, för att givare på brine skulle kunna ge information om aktuell istemperatur. Detta medförde vid besöket att skruven startade och gick i ca 30 sek varje gång. Det innebär ett onödigt slitage på skruven och en stor risk att den kommer att få väsentligt förkortad livstid.? Vid besöket var merparten av kompressorerna i drift trots att önskad istemp var uppnådd. Energin gick istället åt till att värma sjövattnet i fjärden utanför.? I en hall planerades det att sälja värme till närliggande skola. Det finns goda förutsättningar att få en bra driftsekonomi om ombyggnad av anläggningen sker, så att den körs med differentierande temperaturer efter de varierande behov som förekommer i en ishall. Förutsättningen är att värme- och ventilationsanläggningen i skolan är dimensionerade för lågtemperaturdrift. Skillnaden i kostnad för enbart isproduktion och värmepumpsdrift borde därvid analyseras.? En befintlig kondensor värmeväxlare verkade ha dålig kapacitet. Vid besöket låg en stor del av elbatterierna till hallaggregatet inkopplade samtidigt, och stora mängder av kondensorvärmen gick ut på taket. I samband med att den ena kompressorn skall bytas ut bör hetgasvärmeväxlare installeras för varmvattenproduktion.? En oljepanna användes för tilläggsvärme i hallen. Den saknade styrsystem, vilket medförde att oljepannan värmde isen och kompressorerna måste arbeta mer för att lämna värme till utomhuskylarna.? Värmeåtervinningen var sammankopplad med fjärrvärmen. Regulatorerna samarbetade inte, vid besöket gick fjärrvärme ut till kylmedelskylaren på taket.
Bilaga 4 Rekommendationer för minskad energianvändning och förbättrad driftekonomi av kylanläggningarna Till ett uppföljande möte i varje ishall sammanfattades och diskuterades de specifika problem som fanns i varje ishall. En rad åtgärder föreslogs. Här är exempel på detta:? Styrsystemet bör ses över och kompletteras med varvtalsreglerande brinepump, kombinerat med isgivare förbättrar det driftekonomin avsevärt.? Varvtalsreglering av befintlig kompressor, pumpar, fläktar bör installeras? Varvtalsreglering av kompressor i samband med byte av kompressor rekommenderas? Komplettering av befintligt styrsystem så att regulatorer samverkar.? Kylanläggningen bör byggas om så att differentierande drifttemperaturer kan användas. Vid besöket gick systemet så att större delen av värmen gick till utekondensorn.? Byte av förångare så att ammoniakmängden kan reduceras till ca 100 kg, medför samtidigt viss besparing.? Information om och anskaffande av Mollier - diagram omgående för att rätt reglering av avfuktaren ska erhållas.? Andra energieffektiviseringsåtgärder är att isolera isen utanför sarghörnen och att satsa på aluminiumtak invändigt, för att återreflektera kylan till isen.? Lysrörsarmaturer bör ses över för att erhålla god medelbelysning med låg effekt.? Införande av användarinstruktioner till ismaskinsförare, för att använda rätt spolvattentemperatur och mängd. Då erhålls jämn och god iskvalitet.? Anordnande av tank för att erhålla rätt temperatur på spolvatten. Värme på rätt ställe Värme behövs i en ishall. I personalrum, omklädningsrum, läktare och till varmvatten går det åt värme. I många hallar används tilläggsuppvärmning av t ex fjärrvärme, elpanna eller oljepanna. Samtidigt går kompressorerna för fullt för att ta bort värme från ispisten och levererar därmed en avsevärd mängd värme i utomhuskylare. I många fall kyls mer värme bort än behovet i befintliga utrymmen. Den tilläggsuppvärmning som sker skapar därigenom en ökad belastning på kompressorerna, vars livslängd förkortas. Här är exempel rekommendationer med anledning av besöken:? Trestegsanläggning med värmepump rekommenderas för att ta vara på värmen från kompressorerna och minska belastningen på dem.? Hetgas -värmeväxlare för varmvattenproduktion bör installeras.? I samband med utbyte av kylanläggning och byggande av nya omklädningsrum finns en unik möjlighet att åstadkomma en mycket god och kostnadseffektiv anläggning genom att ta vara på värmen från kompressorerna till varmvatten och att värma läktare, omklädningsrum genom utökning av vattenburet värmesystem (golvvärme).? På sikt bör direktverkande eluppvärmning bytas ut till vattenburen golvvärme i omklädningsrum, personalrum och vattenbatteri i ventilationsaggregaten. Slutsatser Det finns mycket goda möjligheter att avsevärt reducera energianvändningen i de ishallar, som ingick i projektet. Med hänsyn till flera hallars användning och beskaffenhet borde energiförbrukningen vara betydligt lägre. Med de föreslagna åtgärderna har anläggningarna mycket goda förutsättningar att kraftigt reducera energianvändningen. Många åtgärder kan genomföras till förhållandevis låga kostnader av egen personal.
Bilaga 4 Driftpersonalen Det krävs dock i många fall ett omfattande planerings och projekteringsarbete för att förbättra systemlösningarna. Personalen har i det sammanhanget en strategisk roll. Personalens engagemang och kompetens är väsentlig. I alla lag, som ingick i projektet, fanns entusiastiska och intresserade maskinister. De bör kunna uppmuntras genom kvalificerad utbildning i den egna hallen och genom erfarenhetsutbyte med andra arbetslag. Styrsystemet Styrsystemet är oerhört viktigt för att både åstadkomma en god iskvalité och en rimlig energiförbrukning. En slutsats i de flesta hallarna var att ett PC-baserat styr- och övervakningssystem kan ge maskinisterna möjlighet att åstadkomma avsevärda energivinster. Det kräver utbildning för att sköta styrningen. Åtgärder för en god energibalans i ishallar En mycket bra energibalans kan erhållas med exempelvis följande åtgärder:? Varvtalsreglerande kolvkompressor? Differentierande temperaturer för värme och varmvatten och utekondensor. Eventuellt i kombination med värmepump.? Komplettering med hvx och kondensor vx för återvinning till befintlig värme och ventilation.? Golvvärme i läktare, omklädningsrum och personalrum.? PC-baserad styrning