Lämplighetsprovet för lärare inbegriper tre olika teman, en portfölj och en avslutande diskussion.

Relevanta dokument
Källor Ska överenskommas med det universitet som ordnar provet, till exempel

Lämplighetsprovet för lärare inbegriper tre olika teman, en portfölj och en avslutande diskussion.

FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2000

STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG

SVENSKA SOCIAL- OCH KOMMUNALHÖGSKOLAN VID HELSINGFORS UNIVERSITET. Bedömning av undervisningsförmågan. Godkänd av styrelsen 5.6.

Behöver man pedagogik i bibliotek? Funderingar och erfarenheter Anu Ojaranta , Tammerfors BIBLIOTEKS- PEDAGOGIK

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

Beslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande:

Lag. Lagens tillämpningsområde. Lärarutbildningsuppgift. Ordnande av yrkespedagogisk. lärarutbildning. Annan styrning samt utvecklingsansvar

Förordning om yrkesutbildade personer inom socialvården

1. Pedagogiskt tankesätt och pedagogisk utbildning

GYMNASIEDIPLOMET SLÖJD

ATT BLI LÄRARE I FINLAND MED EN UTLÄNDSK UTBILDNING ERKÄNNANDE AV EN LÄRARUTBILDNING SOM AVLAGTS UTOMLANDS

ERKÄNNANDE AV LÄRARBEHÖRIGHET SOM SKAFFATS UTOMLANDS

BEDÖMNINGEN AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAVID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL

Uppdaterad 08/2012. Praktik i speciallärarutbildningen

Det nya gymnasiet stöder och inspirerar

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo

Särskilt begåvade elever

HANDLEDNINGSPLAN VID SVENSKA SAMSKOLAN I TAMMERFORS. 1 Handledning. 1.1 Alla handleder. 1.2 Vad säger läroplanen om handledning?

Teologiska fakultetens anvisningar för universitetsportföljer

Hur man beaktar abiturienter i behov av specialstöd i studentexamen i Finland. Om terminologi

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Specialundervisningen i Finland ur ett praktiskt perspektiv

Vuxenutbildningens förverkligande. Att studera som vuxen

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier

Målen för lärarutbildningen

Eleven studerar enligt verksamhetsområde

Läsåret Från sjuan till nian. Info om övergången till sjuan

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Lagen om yrkesutbildning L 531/2017

Portföljarbete. Vad är en portfölj: Processportfölj:

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MEDIEKUNSKAP

För att bli behörig i ett ämne krävs att sökanden har utbildning i ämnet.

Informationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång. Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång?

Antagning av excellent lärare vid Samhällsvetenskapliga

FORTBILDNING HÖSTEN Svenska skolan för synskadade.

Antagning av excellent lärare vid Samhällsvetenskapliga

Antagning av excellent lärare vid Språkvetenskapliga fakulteten

Workshop: Visioner för Den nya grundskolan

Antagning av excellent lärare vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper

Docent Kirsti Hemmi: Ämnesintegration i teoretisk och praktisk belysning

Info om övergången till sjuan. Läsåret Från sjuan till nian

Anordnare av förskoleundervisning INDIVIDUELL PLAN FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ORDNAS (IP)

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014

Medicinska fakultetens matris för bedömning av pedagogisk skicklighet

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Rutin för arbete med lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd

FÖRESKRIFT 47/011/2000 UPPGÖRANDET AV PERSONLIGA STUDIEPROGRAM 2000

Vid bedömningen gäller reglerna i högskoleförordningen (1993:100) och Örebro universitets anställningsordning.

Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

Inledande praktik. v vid Vasa Övningsskola. namn

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I HUSLIG EKONOMI

HELSINGFORS UNIVERSITET FLERVALSUPPGIFTER 1 BETEENDEVETENSKAPLIGA FAKULTETEN ANTAGNING TILL FRISTÅENDE SPECIALLÄRARSTUDIER 2018

Didaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä

GYMNASIEDIPLOMET MEDIEKUNSKAP

LukiMat Informationstjänst

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN, ANVÄNDNING OCH UPPFÖLJNING AV STATSUNDERSTÖD

Handledningsplan för studerande med särskilda behov

Läslyftet i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar

Statsrådets förordning

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

KVALITETSSÄKRING AV EXAMENSPROCESSEN FÖR DEN ENSKILDA EXAMINANDEN I DET FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET

Läroplan för den grundläggande yrkesutbildningen

Lahden kaupunki

RP 32/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om anordnande

Lärarakademins kriterier

Kursbeskrivning och studieplan för UM83UU

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

Under VFU 1 ska du i möjligaste mån få en så bra bild av de förutsättningar och möjligheter som råder på den skola du har hamnat på.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN

Sammandrag: Den europeiska språkportföljen i den grundläggande utbildningen i Finland

Matematikundervisning genom problemlösning

En analys av AIPAL jämförelserapport för Yrkesexamen för specialhandledare av barn och ungdomar

Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet

helsingfors universitet

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

Huvudämnesstudier i pedagogik

PEDAGOGISKA STUDIER FÖR LÄRARE TVÅSPRÅKIG UTBILDNING

Praktik inom kandidatutbildningen

Undervisnings- och kulturministeriets förordning

Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

UTBILDNINGEN I FINLAND

Transkript:

7/2009 AVLÄGGANDE AV LÄMPLIGHETSPROV FÖR LÄRARE Lämplighetsprovet för lärare inbegriper tre olika teman, en portfölj och en avslutande diskussion. I s beslut fastställs vilka av de tre temana som ingår i sökandens lämplighetsprov. I beslutet fastställs dessutom var sökanden kan avlägga provet. Den som fått s beslut och som önskar avlägga ett lämplighetsprov ska anmäla sig till fakulteten vid ett universitet eller studiebyrån vid en yrkespedagogisk lärarhögskola. I samband med anmälan kommer examinanden överens om provets tidsschema med högskolan. Provet bör i regel avläggas inom ett år efter anmälan. I det följande beskrivs hur lämplighetsprovet avläggs och ges anvisningar om förberedelserna inför provet i enlighet med det som och företrädarna för högskolorna har kommit överens om. LÄMPLIGHETSPROVETS TEMAN FÖR OLIKA KATEGORIER AV LÄRARE Tema 1: Att utforska lärarskapet / Att utforska speciallärarskapet Klasslärare och ämneslärare Speciallärare En essä kring rubriken Att utforska klasslärarskapet/ämneslärarskapet. källorna nedan samt utgå från sin utbildning och sina erfarenheter. Essän bör omfatta cirka 7 10 sidor. Kansanen, P. (2004). Opetuksen käsitemaailma. Jyväskylä: PS-kustannus Patrikainen, R. (1999). Opettajuuden laatu. Ihmiskäsitys, tiedonkäsitys ja oppimiskäsitys opettajan pedagogisessa ajattelussa ja toiminnassa. Jyväskylä: PS-kustannus. Luukkainen, O. (2005). Opettajan matkakirja tulevaan. Jyväskylä: PS-kustannus En essä kring rubriken Att utforska speciallärarskapet. källorna nedan samt utgå från sin utbildning och sina erfarenheter. Essän bör omfatta cirka 7 10 sidor. Saloviita, T. (1999). Kaikille avoimeen kouluun. Määttä, P. (1999). Perhe asiantuntijana. Erityiskasvatuksen ja kuntoutuksen käytännöt. Ahvenainen, E. & Holopainen, E. (1999). Lukemis- ja kirjoittamisvaikeudet.

2 (5) Tema 2: Skolan i Finland En essä kring rubriken Skolan i Finland. källorna nedan samt ta fasta på eventuella erfarenheter av skolan i Finland. Essän bör omfatta cirka 7 10 sidor. Lampinen, O. (1998). Suomen koulujärjestelmän kehitys (3. painos). Helsinki: Gaudeamus. (2000). Grunderna för förskoleundervisningens läroplan. Yliopistopaino. Helsingfors. (2004). Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. Vammala: Vammalan kirjapaino Oy. (2003). Grunderna för gymnasiets läroplan. Vammala: Vammalan Kirjapaino Oy. Lasten erityishuolto- ja opetus Suomessa. 2001. Hätönen, H. (2008). Leve läroplanen 2. Handledning för yrkesläroanstalter och utbildningsanordnare. Saarijärvi.. Tema 3: Undervisningsprov Den som deltar i provet ordnar själv en skola och en handledare för undervisningsprovet. Skolan och handledaren bör godkännas av den högskola där lämplighetsprovet ska avläggas. Undervisningsprovet består av uppföljningslektioner (5 h) och lektioner som presteraren håller (10 h). I lämplighetsprovet för klasslärare ska minst 3 h av de lektioner som presteraren håller ges i modersmål och litteratur (innehåll: läsning och skrivning). Den handledande läraren ger ett skriftligt utlåtande om undervisningsprovet. Den som avlägger provet skriver en rapport om undervisningsprovet enligt följande anvisningar: Rapport om undervisningsprovet Av rapporten, som omfattar cirka 7 10 sidor, bör framgå följande: En övergripande beskrivning av undervisningsprovet den skola där undervisningsprovet genomförts och den undervisningsuppgift som provet omfattat skolans fysiska och intellektuella verksamhetsmiljö skolans materiella och immateriella verksamhetsbetingelser målen med lektionerna för undervisningsprovet (uppföljningslektionerna och de lektioner som presteraren hållit) - på skol- och klass-/gruppnivå - på inlärarens nivå - de mål som den som avlägger lämplighetsprovet ställt för egen del beskrivning av inlärningen

3 (5) - beskrivning av inlärningen på allmän nivå i klassen/gruppen de lektioner som hållits under tiden för undervisningsprovet - tidpunkterna för och innehållet i de lektioner som ingått i undervisningsprovet samt examinandens och den handledande lärarens bedömning av hur målen har nåtts beskrivning av den handledande lärarens och av kollegernas stöd När det gäller speciallärare förutsätts dessutom en beskrivning av 2 3 elever - individuella egenskaper och inlärningssvårigheter - en beskrivning av varje elevs individuella plan för hur undervisningen skall ordnas (IP) och av de viktigaste målen i planen Pedagogiskt tänkande Den som avlägger lämplighetsprovet ska beskriva sitt pedagogiska tänkande ur följande perspektiv: teoretiska utgångspunkter (didaktiska, specialpedagogiska, filosofiska e.dyl.) de pedagogiska lösningarna i undervisningen (undervisningsmetoder, läromedel och arbetsformer) interaktion mellan läraren och inläraren och interaktion mellan inlärarna undervisning av hela klassen/gruppen i förhållande till individuell handledning fostrande dimension - inlärarens självkänsla och förstärkning av självkänslan - regler och normer samt fostran som hänför sig till dem inlärningssvårigheter och beteendestörningar som en utmaning förändringar i det pedagogiska tänkandet under undervisningsprovets gång PORTFÖLJ Den som avlägger lämplighetsprovet ska utifrån följande anvisningar sammanställa en portfölj om sin tillväxt och utveckling under sin lärarbana. Det rekommenderas att portföljen omfattar 7 10 sidor. Examinanden planerar själv portföljens form och disposition. En väldisponerad och tydlig portfölj väcker uppskattning. Definition av portföljsarbetet Portföljsarbetet innebär långsiktig, systematisk självutvärdering och utveckling av det egna arbetet och kunnandet, diskussion kring grunderna och insamling av respons av kolleger, chefer och andra samarbetspartner. Målet är att stödja utvecklingen av den egna sakkunnigheten som lärare. Portföljsarbetet är processartat, och alstret utformas stegvis när lämplighetsprovet framskrider och synsätten struktureras. Målen med portföljsarbetet är att beskriva och strukturera deltagarens kunskaps-, inlärnings- och utvecklingsprocess och erfarenheterna i anslutning till den skissera upp deltagarens utveckling i yrket och kunskapsstigens utveckling fungera som en samlande arbetsform för den som deltar i lämplighetsprovet

4 (5) Innehåll I portföljen dokumenteras den egna yrkesmässiga utvecklingsgången. Deltagaren presenterar sin undervisningsfilosofi samt erfarenheter och planer som hänför sig till hans eller hennes lärarkarriär. För portföljen väljer deltagaren ut exempel på lektionsplaner, studieuppgifter, respons osv. Utifrån exemplen bedöms studiernas och erfarenhetens betydelse för att växa som lärare. Portföljen har karaktär av ett offentligt dokument som följer inlärningsprocessen och beskriver kompetensen hos den som sammanställt den. Portföljens tillförlitlighet bör kunna bedömas utifrån texten. Några vägledande underrubriker med frågor: Utvecklingen av den egna lärarkarriären - Var har du studerat och när? - Var har du undervisat och när? - Hur bedömer du att du har utvecklats under årens lopp? Självutvärdering av den egna kompetensen - Hur bedömer du din verksamhet som lärare och kollega i arbetsgemenskapen (starka och svaga sidor)? - Hur kan du ytterligare utveckla din verksamhet som lärare? - Hur ser du till att du orkar och utvecklas? Beskrivning av den egna utbildningssynen - Vilka är de centrala principerna/värderingarna i ditt arbete? - Vilken inlärningssyn och/eller verksamhetsidé ligger till grund för ditt arbete? - Hur har din undervisningssyn förändrats när du läst källskrifterna i samband med lämplighetsprovet? Den egna inlärningen - De viktigaste erfarenheterna, situationerna eller händelserna eller den viktigaste behållningen för dig under lämplighetsprovet? - På vilka punkter bedömer du att du behöver mera kunskaper/utbildning? - Hur gagnade portföljsarbetet din inlärning? Det viktigaste med portföljen är att medvetet reflektera över det egna lärarskapet. Ingen föds till lärare utan man måste lära sig att vara lärare! Litteratur till stöd för att sammanställa portföljen: Heikkilä, J. 1999. Opettajan portfolion avulla kohti omaa opettajaprofiilia. Jyväskylä: Tuope. Tutkiva opettaja 1. Linnakylä, P., Pollari, P. & Takala, S. (toim.)1995. Portfolio arvioinnin ja oppimisen tukena. Jyväskylän yliopisto. Kasvatustieteen tutkimuslaitos. Niikko, A. 1997. Ammatillisen kasvun itsearviointi porfoliokäytäntönä. Jyväskylän ammatillisen opettajakorkeakoulun julkaisuja 16.

5 (5) http://www.malux.edu.helsinki.fi/malu/kirjasto/portfolio/index.htm och motsvarande webbplatser AVSLUTANDE DISKUSSION Innan den som avlägger lämplighetsprovet deltar i den avslutande diskussionen ska han eller hon lämna in essä 1 och essä 2, en rapport om undervisningsprovet och sin portfölj till den högskola där lämplighetsprovet ordnas. Den avslutande diskussionen ordnas när alla delar av lämplighetsprovet har genomförts. YTTERLIGARE INFORMATION UNIVERSITET Helsingfors universitet, beteendevetenskapliga fakulteten Joensuu universitet, pedagogiska fakulteten Jyväskylä universitet, pedagogiska fakulteten Lapplands universitet, pedagogiska fakulteten Tammerfors universitet, pedagogiska fakulteten Uleåborgs universitet, pedagogiska fakulteten Åbo Akademi, pedagogiska fakulteten Åbo universitet, pedagogiska fakulteten YRKESPEDAGOGISKA LÄRARHÖGSKOLOR HAAGA-HELIA yrkeshögskola Häme yrkeshögskola Jyväskylä yrkeshögskola Tammerfors yrkeshögskola Uleåborgs yrkeshögskola