21 september 2010 Minskade översvämningsrisker, Mälardalen Monica Granberg Projektledare miljö
Slussen är i dåligt skick Nuvarande slussen måste rivas
Nya Slussen Anpassas till vår tids förutsättningar och behov Stadsliv Vatten Trafik
Reglering av Mälaren Riksbrodammen Stallkanalen Avtappningskanalen (NE) Södertäljesluss Kulvert (Vettersgatan) Kulvert (Maren) Karl-Johanslussen Hammarbyslussen Kulvert (Skanstull)
Dagens reglering uppfyller inte syftet 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0-0.5 1846-01-01 1871-01-01 1896-01-01 1921-01-01 1946-01-01 1971-01-01 1996-01-01
Problemidentifiering Klimat- och sårbarhetsutredningen 2006: Oacceptabelt stora översvämningsrisker längs Mälaren idag Risk för låga vattenstånd i framtiden Mälarens avtappningskapacitet behöver byggas ut
Behovet av avtappningskapacitet Dagens kapacitet SOU 2006:94/SMHI 2006: Enl. beräkning 2006: 4,84/1,0 vid Qdim* Slussen/SMHI 2010: <4,7 vid Q1000 4,78/0,94 vid Qdim Ca 800 m 3 /s Ca 1800 m 3 /s Ca 2000 m 3 /s * SMHI har efter 2006 uppdaterat beräkningsförutsättningarna. En avtappningskapacitet på1800 m 3 /s ger ett högre vattenstånd än 4,84 vid Qdim.
Arbetsprocessen
Mål för regleringen av Mälaren Minska risk för översvämningar Minska risk för låga vattenstånd Förhindra saltvatteninträngning
Särskilda hänsynstaganden Strandnära naturmiljöer samt Skönhetsflöden Erosionsproblematik Automatluckor Framtida klimat - känslighetsanalyser
Strandnära naturmiljöer Skapa årstidsvariationer som gynnar strandnära naturmiljöer
Vattenstånd, extrema händelser Ws = 408 Nollalternativ fas3 Förslag på reglering fas 3b flödesreglerad Q100 5,17 / 1,33 4,56 / 0,72 Q1000 >6,00 / >2,16 4,64 / 0,80 Q10000 >6,00 / >2,16 4,78 / 0,94 FLK1 >6,00 / >2,16 4,78 / 0,94 Resultaten gäller för ett statiskt Saltsjövattenstånd på 4.08 cm i Mälarens höjdsystem. Flöden med en angiven återkomsttid har skalats upp från tillrinningen år 2000 FLK1 avser dimensionerande flöde enligt Flödeskommitténs riktlinjer. Statistiken avser perioden 1976-2005.
Vattenstånd, normaldrift Nollalternativ Fas 3 Förslag på reglering fas 3b flödesreglerad Högsta årsmedelvattenstånd 427 424 Högsta Högvattenstånd 478 457 Medelhögvattenstånd 445 445 Medelvattenstånd 419 418 Medellågvattenstånd 404 405 Lägsta lågvattenstånd 386 390 Antal dagar/år med Ws > Wm 0.1 1 Medelvattenföring 163 163 Högsta årsmedelvattenföring 258 264 Högsta dygnsvattenföring - - Lägsta årsmedelvattenföring 51 54 Medelhögvattenföring 501 653 Medellågvattenföring 11 10 Lägsta lågvattenföring 0 0 Statistik för de olika regleringsalternativen över medel-, hög- och lågvattenstånd, medel-, hög- och lågvattenföring och antal dagar per år då Saltsjöns vattenstånd (Ws) är högre än Mälarens vattenstånd (Wm). Statistiken avser perioden 1976-2005. Vattenstånd är angivna i cm enligt Mälarens höjdsystem och vattenföringar är angivna i m 3 /s. ARBETSMATERIAL.
Utgångspunkter, konsekvenser Positiva & negativa Skillnader & likheter Vilka, var, hur länge (och när) Modellerade vattenstånd & flöden Dagens markförhållanden Dagens klimatförhållanden Andra påverkansfaktorer Normaldrift och extrema händelser
Geografiska skalor
Förändrade vattenstånd Dricksvatten Bebyggelse Infrastruktur Jordbruk Skogsbruk Yrkesfiske Sjöfart/ Hamnar Hälsa Strandnära naturmiljöer Natura 2000-områden Strandnära kulturmiljöer Friluftsliv Rekreation
Förändrade flöden Erosion på broar, tunnlar, ledningar, kajer Naturmiljö Växt- och djurliv Fornlämningar under vatten Sjöfart/ Hamnar Kylvatten Värmepumpintag Hälsa Rekreation
Utmaningar i ett framtida klimat Förändrad tillrinning/tillrinningsmönster till Mälaren? Varmare somrar? Stigande havsvattenstånd?
Känslighetsanalys, framtida klimat 4 regionala klimatscenarier Havsvattennivåhöjning +30, +50 cm Tabell 5: Antagen höjning av Saltsjöns medelvattenstånd 1976-2005, samt vilken höjning av global havsnivå detta motsvarar om effekten av landhöjningen i Stockholm inkluderas. Vst Saltsjön jämfört med 1976-2005 (1990) Motsvarande VST globalt medelvärde År 2050 År 2085 År 2125 + 30 cm 60 cm 80 cm 100 cm + 50 cm 80 cm 100 cm 120 cm
Lägre risker än idag Nivå Nollalternativet Dagens kapacitet och reglering* Reglering Fas 3- Dagens klimat* Q100 5,17 4,56 4,79 Q1000 >6 4,64 4,92 FLK1/Q10000 >6 4,78 5,08 Reglering Fas 3 Framtida klimat** *Statistik över Mälarens högsta vattenstånd vid extrema flöden för Huvudalternativ fas 3 flödesreglerad och för Nollalternativet. Resultaten gäller för ett statiskt Saltsjövattenstånd på 408 cm i Mälarens höjdsystem. Flöden med en angiven återkomsttid har skalats upp från tillrinningen år 2000 (SMHI PM 2008-10-22) och FLK1 avser dimensionerande flöde enligt Flödeskommitténs riktlinjer. Statistiken avser perioden 1976-2005. ARBETSMATERIAL. ** Översiktliga beräkningar av Mälarens högsta vattenstånd för Huvudalternativet fas 3 i ett vid extrema flöden och ett framtida klimat, vid dagens dimensionerande tillrinning och ett statiskt Saltsjövattenstånd på 458 cm i Mälarens Höjdsystem. SMHI bedömer att denna kombination är extrem även i ett framtida klimat. I beräkningarna tillåts inte Mälarens nivå gå under Saltsjöns nivå (458 cm) någon enda gång under beräkningen. Detta är en förenkling som i praktiken innebär att Saltsjöns medelvattenstånd samtidigt har höjts med 1,1 m (1,6 m i slutet av seklet om landhöjningen inkluderas). ARBETSMATERIAL.
Risker påolika tidsskalor
Slutsatser Översvämningsriskerna är i dag oacceptabelt stora. Avtappningskapaciteten är för liten. Kraftfullt minskad risk för översvämningar i hela Mälardalen Dricksvattentäkten för ca 2 miljoner människor tryggas Kapaciteten behöver byggas ut oavsett om klimatet förändras Kapaciteten skapar bättre förutsättningar än idag att möta framtida klimat Regleringen utformas för att tillgodose så många intressen som möjligt
Tvåformella processer Ny detaljplan för Slussen Ny markanvändning m a p trafiklösningar m.m. Nytt tillstånd enligt miljöbalken Nya kanaler, kajer, erosionsskydd m.m. samt ny reglering av Mälaren.