34. Samråd 2007 Mötesprotokoll

Transkript

1 34. Samråd 2007 Mötesprotokoll

2

3 PROTOKOLL PROJEKT SLUSSEN Datum: , Mötesid: Samrådsmöte vattenverksamhet Mötestillfälle: 1 Plats: Exploateringskontoret, Fleminggatan 4, Stockholm Närvarande Mårten Frumerie MF Exploateringskontoret, Stockholm Anders Roman AR Exploateringskontoret, Stockholm Ingmarie Ahlberg IMA Exploateringskontoret, Stockholm Monica Granberg MG Structor Miljöbyrån Stockholm AB Elisabeth Mörner EM Structor Miljöbyrån Stockholm AB Håkan Sanner HS SMHI Lena Tilly LT Tyréns AB Delges De som angett i närvarolistan att de vill ha minnesanteckningar. Protokollet publiceras även på Mötet avslutas p.g.a. att ingen deltagare närvarade. M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Vattenanläggningsägare_ doc 1(1)

4

5 ANTECKNINGAR PROJEKT SLUSSEN Datum, tid: , Mötesid: Samrådsmöte vattenverksamhet Mötestillfälle: 2 Plats: Rosenborgskolan, Erik Dahlbergs väg 9, Södertälje Närvarande Mårten Frumerie MF Exploateringskontoret, Stockholm Ingmarie Ahlberg IMA Exploateringskontoret, Stockholm Monica Granberg MG Structor Miljöbyrån Stockholm AB Elisabeth Mörner EM Structor Miljöbyrån Stockholm AB Lena Tilly LT Tyréns AB Håkan Sanner HS SMHI Ulla Hallström UH Väsby 1:66, 1:67 Britt Hallström BH Väsby 1:66, 1:67 Per Hallström PH Väsby 1:66, 1:67 Kaj Johansson KJ Kiholm 2:13 Ingvar Bernedal IB Kiholm 2:14 Pia Lillieborg PL Ekgården 1:5 Lotta Franzén LF Väsby 1:110 Berndt Franzén BF Slandö 2:1 Inga Ekvall IE Väsby 1:79 Lena Ljung LL Väsby 1:127 Cecilia Åkerström CÅ Kiholm 2:18 Gerry Åkerström GÅ Kiholm 2:18 Delges De som angett i närvarolistan att de vill ha minnesanteckningar. Protokollet publiceras även på Bilaga 1. Närvarolista Bilaga 2. Presentation Bilaga 3. Mälarens nivåer i olika höjdsystem Bilaga 4. Tillrinning till Mälaren i dagens klimat och framtida klimatscenarier 1) Inledning, välkomna Mårten Frumerie (MF), inleder mötet med att hälsa välkommen. MF presenterar närvarande som håller i mötet. Närvarolista skickas runt där de närvarande fyller i namn, e-postadresser, fastighet samt kryssar för om de vill ha mötesanteckningarna skickade till sig, se bilaga 1. För att underlätta protokollskrivandet ställer MF frågan om staden får M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Södertälje_ doc 1(14)

6 ANTECKNINGAR använda sig av ljudupptagning. Samtliga bifaller. MF förklarar att frågor främst bör ställas under frågestunden som kommer efter presentationen av projektet men att frågor även kan ställas under mötets gång. Dessa frågor bör dock vara av förklarande karaktär. 2) Presentation av projektet För PowerPoint-presentationen i sin helhet, se bilaga 2. MF inleder presentationen med att förklara att aktuellt samråd hålls för att informera om den planerade vattenverksamheten, att få in synpunkter och att insamla kunskap som finns. MF berättar att detta är det första samrådsmötet som hålls för allmänheten och att ytterligare sju kommer att hållas runt Mälaren under november Ett ytterligare samråd planeras till början på Mellan dessa samråd kommer utredningar att genomföras och synpunkterna att bearbetas. MF går igenom dagordningen. MF går vidare och berättar allmänt om projektet och dess bakgrund. Slussenanläggningen i Stockholm är tekniskt uttjänt och måste rivas. MF förklarar att programsamråd enligt Plan- och bygglagen har hållits. I samrådet enligt PBL är det främst utformningsfrågorna som är belysta och hur Slussen skall se ut i framtiden, d.v.s. anläggningarna ovan mark. Detta samråd handlar om vattenverksamhet och de preliminära miljökonsekvenserna kopplade till denna. I samband med ombyggnation av Slussen kommer staden öka möjligheten att tappa ur mer vatten genom Slussen/Söderström i jämförelse med idag. Idag finns det två kanaler vid Slussen/Söderström och i och med att aktuella byggnadsarbeten görs öppnas det upp för ca tre kanaler till. När avtappningskapaciteten ökar behöver Mälarens reglering förändras. Det som berör hela Mälaren är förslaget på förändrad reglering. Varför planerar staden att öka avtappningen av Mälaren? Bakgrunden ligger i Klimatoch sårbarhetsutredningen som regeringen tillsatte för ett antal år sedan. För ett drygt år sedan kom deras delbetänkande och för en månad sedan kom slutbetänkandet angående det framtida klimatets påverkan på vårt samhälle. Redan idag finns stora översvämningsrisker runt Mälaren och i ett framtida klimat finns risk för lägre vattennivåer än idag, vilket kan orsaka problem runt Mälaren. I Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslås att avtappningskapaciteten för Mälaren skall öka med 1000 m 3 /s (från dagens ca 800 m 3 /s till 1800 m 3 /s). Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslår att avtappningskapaciteten ökar med 700 m 3 /s (från ca 300 m 3 /s till 1000 m 3 /s) i Slussen/Söderström och med 300 m 3 /s i Södertälje (från dagens 70 m 3 /s till ca 300 m 3 /s). Stockholm stad utreder idag konsekvenserna av att hela avtappningskapaciteten (ytterligare m 3 /s) tas ut i Slussen/Söderström alternativt att ytterligare 700 m 3 /s tas ut i Slussen/Söderström. Vilket alternativ som väljs är inte beslutat än, eftersom det tar tid att utreda konsekvenserna av respektive scenario. Så långt har Stockholms stad kommit idag och det är det samrådsunderlag som skickats ut som staden vill ha synpunkter på. M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Södertälje_ doc 2(14)

7 ANTECKNINGAR Ingmarie Ahlberg (IMA) tar vid och berättar om det runt Slussen kommer att krävas nya kanaler, nya kajer och möjligheter till ökad avtappning. Mälarens regleringsstrategi kommer även att ses över, d.v.s. hur man tappar vid de olika slussarna vid olika tillfällen och beroende på vattnets nivå. Allt som nämnts ovan är vattenverksamhet som kräver tillstånd enligt miljöbalken. Vattenverksamhet kräver tillstånd enligt 11 kap miljöbalken. Figuren visar de olika delmoment som staden behöver gå igenom för att få en dom från miljödomstolen. För att söka tillstånd krävs en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap miljöbalken. Inom MKB-arbetet ska samråd hållas med bl.a. länsstyrelsen, enskilda som är särskilt berörda och tillsynsmyndigheter. Länsstyrelsen tar sedan beslut om betydande miljöpåverkan. Beslutet som länsstyrelsen fattar har betydelse för det MKBarbete som sedan följer. Hur brett ska staden samråda och hur vad MKB:n ska innehålla. Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan innebär att staden även ska samråda med statliga myndigheter, allmänhet och organisationer, d.v.s. en bredare samrådskrets. Stockholms stad samråder redan med alla i denna bredare samrådskrets i detta första skede. Samrådet pågår fram till december och sedan tas en samrådsredogörelse fram som skickas in till länsstyrelsen för ett beslut. MKB-dokumentet kommer att beskriva verksamhetens omfattning, miljöpåverkan och vilka olika typer av åtgärder som kan vidtas. Inkomna synpunkter är mycket viktiga i den fortsatta processen när Stockholms stad skall jobba fram den slutliga ansökan i nästa skede. IMA förklarar att allmänhet, intresseorganisationer m.fl. kan påverka projektet dels i samband med detta samråd, i samrådet som hålls under 2009 samt i huvudförhandlingen i miljödomstolen. Det krävs även andra tillstånd för att bygga om Slussen, ev. för grundvattenbortledning och omläggning av ledningar. Det behövs även en ny detaljplan. Dessa tillstånd och en ny detaljplan berör dock främst själva Slussenområdet. IMA går igenom den övergripande tidplanen. Första steget är samrådet och sedan tas ställning till det fortsatta arbetet, inriktning och val av strategier. Under 2008 kommer fördjupade utredningar och analyser att jobbas fram och ett nytt underlag kommer att tas fram i form av en preliminär MKB. Detta nya underlag kommer att finnas tillgängligt i samband med nästa samrådsperiod, Avsikten är att Stockholm stad i slutet av 2009 ska kunna gå in med en komplett ansökan. Staden hoppas på en domstolsförhandling 2010 och på att få en miljödom Arbetena i Slussen beräknas pågå mellan 2011 och Monica Granberg (MG) berättar mer i detalj vad det är Stockholm stad vill göra. Staden vill öppna upp för att kunna ta ut mer vatten genom Slussen/Söderström, för att när det behövs kunna tappa mer än vad som går idag och därigenom minska översvämningsriskerna. För att få ut mer vatten behövs ca tre nya kanaler samt ombyggnation av de två befintliga kanalerna. I samband med detta kommer det att krävas M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Södertälje_ doc 3(14)

8 ANTECKNINGAR en hel del byggnadsarbeten i vattenområdet. Det kommer också att bli aktuellt med nya kajer, byggprovisorier i vattnet m.m. När möjligheterna till att tappa ut mer vatten ur Mälaren ökar så måste Mälarens reglering förändras. Idag justeras Mälarens vattenyta genom att stänga och öppna luckor i åtta punkter i Södertälje och i Stockholm. Reglerna för hur luckorna får öppnas och stängas finns i en miljödom från 1940-talet och som justerats bl.a. på 1960-talet. SMHI har, på uppdrag av Stockholm stad, tagit fram ett nytt första förslag på reglering av Mälaren. MG visar hur Mälarens vattenstånd har varierat från mitten av 1800-talet fram till idag. Från mitten av 1800-talet fram till mitten på 1940-talet kunde Mälarens vattenstånd variera upp till två meter. Efter att Mälaren började regleras i mitten av 1940-talet har vattennivåerna varierat mindre. Mälaren reglerades på 1940-talet främst i syfte att minska risken för översvämningar och för att säkra dricksvattenproduktionen. Vilka mål vill Stockholm stad åstadkomma med den nya regleringen? SMHI har tagit fram ett nytt förslag till reglering utifrån fyra viktiga mål; Minska risken för översvämningar (högsta vattenstånd skall vara lägre än 4,70) Minska risken för saltvatteninträngning Minska risken för låga vattenstånd (lägsta vattenstånd skall vara över 4.00) Behålla viss variation i vattenstånden Målen är viktiga för olika saker och intressen. MG går igenom vilka intressen de olika målen är viktiga för. Håkan Sanner (HS) från SMHI tar över och berättar om det nya förslaget till reglering och vad det innebär för variationer i vattenytan i Mälaren i framtiden. SMHI har tagit fram ett förslag på ny reglering och analyserat detta dels med dagens klimat ( ) och dels med olika scenarier för framtida klimat. HS visar hur Mälaren varierat med dagens reglering och dagens klimat och visar också vilka vattenstånd den nya regleringen skulle innebära med det nya förslaget på reglering. HS visar också och jämför vilka vattenstånd som skulle uppstå i framtiden, dels med dagens reglering och dels med det nya förslaget. Genom att skapa större avtappningsmöjligheter vid Slussen/Söderström och genom att ändra regleringen kan risken för översvämningar minskas och vattennivåerna kan hållas under + 4,70, även vid ett s.k. dimensionerande flöde som är ovanligt men som man vill säkra sig emot. Man vill även säkra sig mot de torra somrarna och låga vattennivåer i Mälaren som kan följa av ett framtida klimat. M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Södertälje_ doc 4(14)

9 ANTECKNINGAR SMHI har analyserat dagens reglering och det nya förslaget på reglering med fyra olika klimatscenarier (liksom Klimat- och sårbarhetsutredningen). Det värsta av de fyra scenarierna innebär mycket torrare somrar. I förslaget till en ny reglering minskas nivåvariationen på Mälarens vattenyta något, de allra lägsta nivåerna höjs något och de allra högsta nivåerna sänks. Medelvattenståndet i Mälaren (50 % av tiden) blir ungefär 15 cm högre jämfört med idag för att ha utrymme att hålla Mälarens vattenstånd uppe de torra somrarna. HS går igenom hur väl det nya förslaget på regleringen uppfyller de fyra målen som nämnts ovan (måluppfyllelsen bygger på maximal avtappningskapacitet med 1300 m 3 /s i Slussen/Söderström). Minska risken för översvämningar - ja, uppnås med nya förslaget (dagens reglering klarar ej) Minska risken för saltvatteninträngning ja (klaras också med dagens reglering) Minska risken för låga vattenstånd - ja, risken minskas betydligt jämfört med dagens reglering Behålla viss variation i vattenstånden viss variation behålls i förhållande till idag Som en bonus kan mer vatten tappas ur Riksbron så Stockholm Ström kan hållas strömmande under längre tid jämfört med idag. MG ställer frågan om regleringen känns begriplig eftersom den är rätt komplex. Ställ gärna frågor om något är svårt att förstå. Kaj Johansson (KJ) vill ha en bättre förklaring angående det HS sagt om att det skulle gå att ha flöde sommartid under en längre period. HS förklarar att det är ett lokalt intresse i Stockholm att ha en ström under Riksbron. Tanken är att det ska gå att ha en ström genom Stockholm ström under en längre period, dock inte under de riktigt torra somrarna då det kommer att vara stängt liksom idag. Varför vill man ha strömmande vatten i Riksbron under längre perioder (KJ)? Det är ur fiskintresse- och kulturintressesynpunkt. (HS) Det finns mycket sportfiskare i området och fisk vandrar in i Mälaren via Riksbron. Man vill gärna ha vatten i Stockholm ström, det är ett lokalt kulturintresse i Stockholm men det är bara en bonus, det är inte det som är styrande för projektet eller för utformning av det nya förslaget på reglering. (MG) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Södertälje_ doc 5(14)

10 ANTECKNINGAR Om man ska upp 20 cm från lägsta nivån höjs också normalvattenståndet och eftersom man kan tappa mer så kan man låta vattenmängden ligga på en högre nivå. Det innebär att vi som bor nära också får en skillnad och istället för 20 cm som lägsta nivå kanske ni höjer cm och som normalt kommer att höjas från dagens läge. (KJ) Nej. Normalvattenståndet är 50 % av tiden. Med dagens reglering ligger nivåerna på 4,14-4,22 och med aktuellt förslag ligger nivåerna på mellan 4,27 4,39. (HS) Det blir en liten skillnad, d.v.s. ca 15 cm högre medelvattenstånd. (MG) Om vi har en större avtappningsmöjlighet så kan vi oftare ligga närmare 4,55 eftersom möjligheten finns att tappa det snabbare vid större tillflöde jämfört med den gamla regleringen. Då kan man ju låta ytan ligga lite högre bara för att det finns större avtappningskapacitet.(kj) I det förslag på reglering som SMHI utformat är det inte gjort så. SMHI har försökt efterlikna en naturlig sjö upp till ungefär 4,40, d.v.s. vid låga vattenstånd rinner det ut lite och när det stiger rinner det ut lite mer o.s.v. (HS) Vi kan visa en tabell på vid vilka vattenstånd tappningen startar. Det är inte så att Mälaren kommer att ligga jättehögt bara för att det teoretiskt går att hålla ett högre vattenstånd. Mälaren ska uppföra sig som en naturlig sjö så mycket som det går. (MG) MF undrar om det är ett önskemål att kunna ligga högre vilket det enligt KJ inte är utan tvärtom. Orsaken att vi lagt oss på ett lite högre medelvattenstånd, ca 15 cm, jämfört med idag är att vi ska klara de torrsomrar som vi har i dagens klimat, men framförallt att vi ska klara dem som vi räknar med kommer i framtiden. Så vi inte kommer för djupt ner i Mälaren. Det finns bara ett sätt och det är att ha volym att ta av. När väl torkan börjar så kan man inte göra någonting, ligger man för lågt då så sjunker Mälaren. (HS) Fråga ställs angående hur högt Mälarens vattenstånd är just nu. 4,07 ungefär, det ligger ovanligt lågt för årstiden och idag tappas ingenting. Det går ut någon kubik genom en fisklucka som finns i Riksbron men annars är det stängt. (LT) Staden dimensionerar inte bara för dagens klimat utan tar även viss hänsyn till ett framtida torrare klimat vid utformningen av den nya regleringen. Det finns risker att det blir högre temperaturer i framtiden vilket innebär högre avdunstning vid vattenytan. Detta medför att man vill ha en möjlighet att kunna hålla vattennivåerna uppe så att de riktigt låga vattenstånden kan undvikas sommartid. Vid mycket låga vattenstånd kan det bli svårt M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Södertälje_ doc 6(14)

11 ANTECKNINGAR att få ut ett bra dricksvatten och Mälaren försörjer idag ungefär 2 miljoner människor med dricksvatten. (MG) Finns det någon möjlighet att påverka tillrinningen till Mälaren så att det finns någon annan sjö som man kan ta vatten ifrån som också regleras? I tillrinningsområdet finns det en hel del magasin men de är förhållandevis små i jämförelse med Mälaren. Den största är Hjälmaren men den har sin egen problematik. För varje sjö finns det en vattendom så det går inte att ändra alla vattendomar i hela Mälarens tillrinningsområde. (HS) I Klimat- och sårbarhetsutredningen studerades om det skulle kunna att gå. Men de flesta av de här magasinen är så små att de inte ger önskad effekt. (LT) De dämpar bara de högsta flödena och hjälper inte till vid de lägsta. Detta skulle innebära att andra sjöar sänks vilket troligtvis inte är så populärt runt dessa sjöar. (HS) Gerry Åkerström (GÅ) vänder på frågan och undrar vad som skulle hända om vattennivån utanför Mälaren skulle höjas. Är detta något som tagits under betänkande? Ja, det har tittats på. (HS) Hur skall översvämningsbenägna områden hanteras vid planerande av vattennära boende runt Mälaren? (GÅ) HS visar tabell över hur det kan se ut om havsnivån stiger 0,5 m, se bilaga 3. I Klimatoch sårbarhetsutredningen och tillhörande underlagsutredningar sägs att det värsta tänkbara scenariot för Östersjön är att medelvattenytan stiger med 0,5 m (i Stockholmsområdet). Det troligaste är dock att det blir plus minus noll. Skälet till det beror främst på landhöjningen. Vad skulle hända vid en 0,5 m höjning av Östersjön? Problemet när havsvattenytan stiger är att det blir en väldigt liten fallhöjd, det blir svårt att få ut vattnet ur Mälaren. Högsta nivån under var 4,71 med nuvarande klimat. Med en stegring av havsytan om 0,5 m kommer nivåerna upp i 4,84 med nuvarande reglering, vilket innebär stora problem redan vid inte så ovanliga händelser. Med den nya regleringen blir det också problem, men vattenstånden blir något lägre. De riktigt höga vattenstånden i Mälaren blir inte heller lika vanliga med den nya regleringen som med dagens reglering. I dessa resonemang ska man vara medveten om att om havsytan stiger blir det väldigt stora problem, inte bara runt Mälaren utan längs med hela kusten. MF påtalar att höjningen är på 100-års sikt. Det blir en stegvis höjning. M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Södertälje_ doc 7(14)

12 ANTECKNINGAR Vi hade ju den här höga nivån som berodde på nordliga vindar, månens läge o.s.v. så att Saltsjön inte var långt ifrån Mälarens nivå. (GÅ) Det var i vintras. Det var det som hände förr i tiden innan Mälaren var reglerad, då fick vi uppströmmen av vatten från Saltsjön till Mälaren och saltvattenproblematiken för dricksvattnet och översvämningar. (LT) HS visar i tabell de tillfällen då Saltsjöns vattenyta är högre än Mälarens. Stiger havsytan med 0,5 m inträffar det 53 dagar per år med nuvarande reglering och 27 dagar per år med ändrad reglering. Skälet till det är att medelvattenytan i Mälaren kommer att ligga lite högre med den nya regleringen. Mälaren skall alltså inte behöva tänka på risker med att bebygga sjönära lägen med tanke på översvämningsrisker? Riskerna för översvämning med den nya regleringen minskar? (GÅ) Det blir förbättringar om avtappningskapaciteten ökar och regleringen ändras, översvämningsriskerna minskar. (MG) MG fortsätter presentationen med att beskriva att konsekvenser uppkommer vare sig vattenverksamheten kommer till eller inte. I miljökonsekvensbeskrivningen måste man beskriva vad som händer om projektet genomförs och om det inte genomförs, ett s.k. nollalternativ. Konsekvenser uppstår på olika skalor, regionalt och lokalt. Figuren som visas är endast schematisk, inte exakt. Påverkansområde regionalt innebär att om projektet inte genomförs finns bl.a. risker för översvämningar längs med hela Mälarens stränder. Det finns också andra konsekvenser som kan uppstå på den skalan, t.ex. konsekvenser för dricksvattenproduktionen. På mer lokal nivå, i Stockholmsområdet, kan det uppstå konsekvenser av att projektet genomförs, av att vi tappar mer vatten. Detta kan medföra t.ex. högre strömningshastigheter i smala sund som kan leda till erosion. Konsekvenser av projektet uppstår också i själva Slussenområdet där det kommer att byggas och schaktas. Konsekvenser kan även uppstå nedströms Slussen, t.ex. kan en max avtappning på 1300 m 3 /s innebära att en ökad mängd sediment når Saltsjön. Sedimenten kan innehålla olika näringsämnen och föroreningar som kan belasta området nedströms. Det preliminära regionala påverkansområdet omfattar ca 500 m från medelvattenståndet i Mälaren. Påverkansområdet är enbart preliminärt. Staden har bl.a. gett i uppdrag åt naturmiljökonsulter att undersöka vad som kan hända inom detta påverkansområde, vilka negativa och positiva konsekvenser som kan uppstå. Hur långt ut i Saltsjön nedströms Slussen som effekter och konsekvenser kan uppstå är ännu inte klarlagt. Utredningar pågår. M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Södertälje_ doc 8(14)

13 ANTECKNINGAR Inom det lokala området har SMHI bl.a. gjort modelleringar på strömningshastigheter och risker för erosion inom ett område från Bromma/Klubbensborg fram till Blockhusudden (udden på Djurgården). Inom det lokala området kan också konsekvenser uppstå av att projektet inte kommer till stånd uppstå, många områden riskerar t.ex. att översvämmas. KJ ställer frågan om det gjorts samma utredningar i Södertälje vid ett större utsläpp? Nej, i detta skede samråder Stockholms stad om att öka maxavtappningskapaciteten till 1000 m 3 /s eller 1300 m 3 /s genom Slussen/Söderström. Projektet omfattar idag inte det förslag som Klimat- och sårbarhetsutredningen har lagt att tappningen ökar i Södertälje med ca 300 m 3 /s. Det är ingen som har påbörjat arbetet med att söka tillstånd för detta. Det staden samråder om här och nu är att öka vattenmängderna genom Slussen/Söderström och att därigenom ändra Mälarens reglering. (MG) Det verkar lite underligt att inte regleringen samordnas när det finns förslag på det. (KJ) Vad Stockholms stad tittar på nu är att antingen ta ut sin del, den som Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslagit, eller att också även ta Södertäljes del. Beroende på hur Stockholm stad ställer sig till det, d.v.s. vilka konsekvenser som uppkommer och hur de kan hanteras i Stockholm, kan det bli aktuellt med en diskussion med Södertälje. (MG) Det är Sjöfartsverket som ansvarar för den delen som ligger i Södertälje och de har ju också deltagit i arbetet med att ta fram underlag till Klimat- och sårbarhetsutredningen. Eftersom det är så pass aktuellt att bygga om Slussen p.g.a. dess status så har staden tagit Stockholms del i samband med det arbetet. (IMA) Lena Tilly (LT) går vidare med att berätta om identifierade miljöaspekter. Hushållning med dricksvatten är en av de allra viktigaste motiven till att ändra regleringen. Mälaren är en viktig dricksvattentäkt, närmare 2 miljoner människor är beroende av dricksvatten från Mälaren. Storstockholm använder Mälaren direkt, i Södertälje används grusåsen, Malmsjöåsen, men den förstärks med vatten från Mälaren som tas vid Bastmora. Liknande sker i Västerås. Mälaren som dricksvattentäkt är väldigt viktig, så det är en regional fråga. Med nollalternativet uppstår mer av de förändringar som vi redan ser, under 2000-talet har vi haft höga vattennivåer vilket gjort att mycket humus kommit ut i Mälaren. Detta innebär att det är svårt att bereda ett bra dricksvatten. Det är en stor fråga som man jobbar med på Stockholm Vatten och Norrvatten och alla dricksvattenverk runt Mälaren. Hur får vi fram ett bra dricksvatten? Risker med nollalternativet är också att förorenade områden översvämmas och att föroreningar läcker ut. Likadant också en ökad belastning av bakterier och virus som kan komma av avloppsvatten som breddas ut till Mälaren vid höga vattenstånd och från översvämmade betesmarker Vid låga nivåer kan saltvatten tränga in i Mälaren. Under 80-talet gick M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Södertälje_ doc 9(14)

14 ANTECKNINGAR saltvatten in under en kort period men tillräckligt för att kunna störa dricksvattenförsörjningen i Stockholm under en lång tid. Det salta vattnet är mycket tyngre och lägger sig på djupet i fjärderna där vi gör våra dricksvattenintrång. Saltvattenproblematiken är en viktig aspekt. När vattnet ligger för lågt är det också tekniskt svårt att få in det i vattenverken. Nollalternativet innebär många risker för dricksvattenförsörjningen. Med en ny reglering av Mälaren skulle vi slippa de allra högsta nivåerna och mindre risker att få ut föroreningar och andra ämnen till dricksvattnet. Nivåerna hålls även uppe. Sammantaget innebär den nya regleringen bättre skydd för dricksvattnet. Ur hälsosynpunkt är det två saker som är viktiga, dels dricksvattnet och dels Mälaren som badvatten. Nollalternativet innebär liknande risker som nämnts för dricksvattnet och det gäller både Mälaren och Saltsjön. I Saltsjön kan ev. badvattenkvaliteten påverkas vid en maxavtappning. Detta är under utredning. En annan viktig lokal hälsoaspekt är buller under byggskedet i själva Slussenområdet, det är en lång byggtid. Översvämningskarteringar har gjorts över Mälaren. Karteringarna är ganska grova men visar att det är väldigt stora områden som skulle översvämmas vid höga vattennivåer. Södertälje ligger inte så lågt men t.ex. i Ekerö ligger stora delar av kommunen väldigt lågt och skulle drabbas hårt av översvämningar, likaså Stockholm och Västerås. Det gäller även vägar, järnvägar och teknisk infrastruktur som el och tele i anslutning till Mälaren. Vid låga vattennivåer finns risk för sättningar och skred. Den planerade regleringen sänker den högsta och höjer den lägsta vilket innebär att översvämningsriskerna minskar. Det finns väldigt mycket skyddsvärda naturmiljöer runt Mälaren, ungefär 12 stycken Natura 2000-områden. Det är bl.a. områden där fåglar häckar under vårperioden där man gärna vill ha en viss nivåvariation och höga vattenstånd under våren med hänsyn till naturmiljön. I dagsläget finns vissa skillnader i vattennivåerna men med förslagen reglering snävar vi in variationen en aning vilket kan innebära negativa konsekvenser. SMHI kommer att titta vidare på detta och se om det går att få in en dynamik i regleringen och hålla uppe Mälarens nivåer vid viktiga tider på året så att man kan få till stånd en variation. Staden har gett naturmiljökonsulterna i uppdrag att utreda detta vidare och om man kan minimera de negativa konsekvenserna. Det är en viktig regional fråga. För naturmiljön under vattenytan innebär nollalternativet risker för föroreningar i samband med översvämningar och ökad näringsbelastning då jordbruksmark översvämmas. Den planerade vattenverksamheten som sänker de högsta nivåerna innebär att belastningen av föroreningar och näringsämnen till följd av översvämningar minskar. Inom detta område pågår också fortsatt arbete speciellt gällande erosionsproblematiken och vad erosionen kan innebära. Erosionen är en lokal fråga. Det finns väldigt mycket jordbruk kring Mälaren, både spannmålsproduktion och mycket djur. Nollalternativet kan innebära risk för översvämningar och skada på de invallningar M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Södertälje_ doc 10(14)

15 ANTECKNINGAR som finns. Bärigheten kan försämras vid väldigt höga vattenstånd. Om Mälaren sjunker väldigt lågt kan det hindra bevattning av jordbruksmark eftersom vatten måste prioriteras för dricksvattenändamål. Väldigt låga nivåer innebär negativa konsekvenser även för yrkesfisket. Skogsbruket berörs inte lika kraftigt eftersom det inte finns så mycket produktiv skog i de allra lägst liggande områdena. Skogsbruket påverkas inte lika direkt av kortvariga översvämningar. Den planerade verksamheten medför positiva konsekvenser för jordbruket genom minskad översvämningsrisk. Hittills tyder informationen på att de invallade företagen är dimensionerade för en högsta nivå i Mälaren på 4,70. Det förändras inte av den planerade verksamheten, snarare tvärtom, det blir en förbättring. Jordbruksmark som inte är invallad och som ligger lågt kan få en något högre nivå under vårperioden som är väldigt känslig. Detta kommer staden att titta närmare på. I nollalternativet finns risk för översvämningar av värdefull kulturmiljö och att fornlämningar påverkas indirekt. På lokal nivå innebär den planerade verksamheten tillkommer möjlighet till ett flöde i Riksbron under en längre period, vilket är positivt. Runt Söderström har det funnits slussar under en lång tid i många generationer och byggarbeten i Slussenområdet kan påverka eventuella fornlämningar. Dykningar utförs och fortsatta utredningar lokalt kan bli aktuella. Vid de allra högsta flödena (dimensionerande flöden) kan ingen sjöfart bedrivas på Mälaren och likadant om det blir för låga nivåer, då risken för grundstötning blir för stor. Med ny reglering skulle dessa problem minska. Beroende på hur man löser regleringen skulle möjligheterna till slussning kunna förbättras. MG tar över och pratar om friluftsliv och rekreation. Stora delar av Mälaren är rekreationsområde och det finns mycket vattennära rekreationsområden. I nollalternativet finns det risk för att tillgängligheten till strandzonen minskar p.g.a. översvämning eller av torrläggning vid låga vattenstånd. Med den nya regleringen kan detta undvikas. Lokalt under byggtiden, kan rekreationslivet störas för stockholmare genom eventuella begränsningar av slussningsmöjligheterna för fritidsbåtar vid Slussen/Söderström. Båttrafiken begränsas till viss del mellan Saltsjön och Mälaren. Detta är dock under en övergående period. På lokal nivå kan vattenanläggningar som broar, tunnlar och kajer påverkas av en ny maximal avtappning på m 3 /s, eftersom den kan ge upphov till högre strömningshastigheter. Vattenhastigheterna blir höga i smala sund och där vattnet skall ut. Objekt som kan vara känsliga för erosion har identifierats och skall utredas vidare, d.v.s. påverkas de och om, vad kan staden göra för att skydda dem? MG visar på karta (se presentationen) vilja objekt som ska utredas vidare. Om den planerade verksamheten inte kommer till stånd får vi samma skadeutveckling som idag på identifierade objekt. De skadas inte så mycket idag vid dagens maxavtappning men däremot pågår det en påverkan ifrån båttrafik, propellrar och strömningar. M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Södertälje_ doc 11(14)

16 ANTECKNINGAR MG avslutar presentationen med en sammanfattning av de preliminära konsekvenserna som hittills identifierats. Regionalt medför den planerade vattenverksamheten många positiva konsekvenser (för bebyggelse, infrastruktur, dricksvatten, sjöfart och jordbruk). Negativa konsekvenser uppstår främst lokalt men eventuellt även regionalt. Både fördelar och nackdelar kan ses på naturmiljösidan där fortsatta utredningar kommer att utföras med avseende på hur naturmiljön kan gynnas samtidigt som vattenståndsvariationerna inte blir för höga. MG ställer frågan om någon har beställt ut det fullständiga/stora samrådsunderlaget eftersom staden skickat ut två olika versioner (en tolvsidig broschyr och ett på sidor). I det fullständiga underlaget finns några korrigeringar. Ingen har beställt ut det fullständiga underlaget varför korrigeringarna inte gås igenom. Det fullständiga underlaget ligger på stadens hemsida ( MG visar till sist kontaktuppgifter dit skriftliga synpunkter kan skickas eller om frågor uppstår. 3) Frågor och diskussion Pia Liljeborg (PL) undrar när i tiden staden vet om tappningen behöver öka även i Södertälje. I nuvarande skede tittar Stockholm stad på om det går att klara av att täcka hela avtappningskapaciteten i Slussen/Söderström i Stockholm. Det som är styrande är vilka konsekvenser som kan uppstå bl.a. på anläggningar runt omkring Slussen. Vad innebär det för investering i anläggningen? Sen kommer Stockholm stad även att ta kontakt med Sjöfartsverket för att inleda en diskussion gällande åtgärder i Södertälje sluss, om, när och hur. Stockholm stad kan tyvärr inte säga någon tid utan det är något som ska initieras nu. (IMA) Södertälje kommun har tankar på att bygga på Slussholmen, blir det någon påverkan på dessa tankar? (PL) Stockholm stad har inte haft kontakt med Södertälje och har inga detaljuppgifter om det projektet varför staden inte kan besvara den frågan. Däremot har ju Södertälje också varit med i Klimat- och sårbarhetsutredningen. (IMA) Vad som har konstaterats i Klimat- och sårbarhetsutredningen är att det går att öka avtappningen i Södertälje, tekniska möjligheter finns. Även i Södertälje finns det dock erosionsproblem som måste lösas. Själva slussapparaten klarar ökad avtappning med en annan typ av lucka. Nuvarande lucka klarar inte de vattenmängder det är tal om. Det är en M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Södertälje_ doc 12(14)

17 ANTECKNINGAR åtgärd som måste vidtas. Dessutom måste kanalen förstärkas vid högre vattenhastigheter. (MF) En viktig fråga som alltid är vem som ska finansiera ombyggnation och eventuella förstärkningsåtgärder. Det handlar inte bara om att söka tillståndet utan det handlar ju också om att ha pengar till att genomföra projektet, t.ex. förändringar av luckor och de förstärkningar som krävs. Därför är frågan inte riktigt lika enkel som man skulle hoppas. (MG) Varför skonas Hammarbyslussen?(KJ) - Möjlighet att öka avtappningen genom Hammarbyslussen har bedömts i Klimat- och sårbarhetsutredningen. Avtappningen genom denna sluss går inte att öka så mycket och det skulle också medföra väldigt stora erosionsproblem. Det kanske skulle gå att få ut 100 m 3 /s, i dagsläget går det 70 m 3 /s. Det är dock inte möjligt att få ut 1000 m 3 /s, det är inte genomförbart. Man har också tittat på Norrström, vid Riksbron, och där är det inte heller möjligt att ta ut den vattenmängden. I Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande är det sagt att det ska tillsättas en särskild förhandlingsman för att lösa finansieringsfrågorna. (LT) Under byggskedet, räknar ni med att släppa ut dagens mängd vatten ur Slussen? Ja, det gör vi. Projektet ska dimensioneras så det inte blir några förändringar av möjligheten att tappa och reglera Mälaren utifrån dagens tillstånd under byggtiden. (MG) Angående kopplingen till Södertälje så sker det en hel del slussning av tyngre sjöfart jämfört med andra slussar. På det sättet är det ju bättre ju längre man kan avvara tappningen genom Södertälje. I en strategi med Södertälje inräknad kan det bli andra hänsynstagande med avseende på när man kan släppa ut vatten på olika ställen. Går det att lösa med all avtappning i Slussen/Söderström är det därmed en fördel, men staden har inte landat där än, det är många frågor kvar att lösa. (MF) Om man släpper ut 1300 m 3 /s bara i Stockholm/Slussen så tittar ni på strömningar ganska långt upp i Mälaren. Hur långt upp kan det påverka strömningar? Vi har en naturlig strömning i kanalen efter slussen och upp i Mälaren så är det ju en strömning mot slussen på vattnet. Skulle de kraftiga utsläppen uppe i Stockholm kunna innebära att det inte finns någon strömning på vattnet kvar i områdena runt Södertälje utan att det blir en vändning så att vattnet blir stillastående?(kj) Nej, det finns ingen sådan risk. SMHI i Göteborg har gjort modelleringar och utredningarna finns presenterade i det fullständiga samrådsunderlaget. Utredningarna visar att förändrade strömningar genom ökad avtappning i Slussen/Söderström inte sträcker sig längre bort än till mellan Bromma och Klubbensborg i M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Södertälje_ doc 13(14)

18 ANTECKNINGAR Mälarhöjden/Hägersten. Längre uppströms är det andra krafter som tar över, vind, vågor och andra energier blir styrande för störningen, inte en ökad tappning i Slussen/Söderström. (MG) MG frågar om alla närvarande har strandnära fastigheter och blivit kallade genom personligt brev. De flesta har blivit kallade genom personliga brev. PL har även sett annonsen i tidningen och förklarar att hon trodde att vi skulle diskutera slussen i Södertälje. Slussen för Södertäljebor är slussen i Södertälje. Tyvärr var det inte mycket information om slussen i Södertälje. MG förklarar att Stockholm stad försökt att vara tydliga genom att skriva Slussen/Söderström och att det är det projektet handlar om idag. Ändrad reglering ger konsekvenser i hela Mälaren och staden kommer att åka runt i Mälardalen och träffa allmänheten på olika platser för att inhämta synpunkter. (MG) Kommer småbåtar att kunna passera bygget i Slussen/Söderström, annars kan det bli en jättebelastning på slussen i Södertälje? (Lotta Franzén, LF) Alternativet i Stockholm är att gå via Hammarby vilket är en mindre sluss än i Södertälje. Om de ska välja väljer de nog att gå via Hammarby eftersom att gå via Södertälje blir en längre omväg. (LT/MG) Exakt hur mycket vi kommer att kunna slussa under byggtiden vet staden inte i dagsläget. Det primära är att kunna reglera Mälaren, att få ut vattnet, även under byggtiden, där skall det inte ske några förändringar. Däremot hur fritidsbåtstrafiken skall kunna passera under byggtiden vet staden inte ännu eftersom staden är så pass tidigt i projektet. Det är sådant som staden kommer att titta vidare på. (MG) MG avslutar mötet genom att tacka för visat intresse och att närvarande är välkomna att höra av sig om frågor dyker upp i efterhand. Fram till vecka 48 är det möjligt att lämna samrådssynpunkter innan samrådet stänger för den här gången. En andra samrådsperiod öppnar upp i början av Det fullständiga samrådsunderlaget finns att ladda hem från projekt slussens hemsida alternativt att kontakta MG. Anteckningar upprättade av: Elisabeth Mörner Structor Miljöbyrån Stockholm AB Monica Granberg Structor Miljöbyrån Stockholm AB M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Södertälje_ doc 14(14)

19 Närvarolista vid samrådsmöte Projekt Slussen, allmänhet, Roseborgskolan, Södertälje, Namn E-post/adress Fastighet/ Organisation/ Företag Vill ha mötesanteckningar Ulla Hallström Väsby 1:66, 1:67 x Britt Hallström x Per Hallström Kaj Johansson kajs.johansson@telia.com Kiholm 2:13 x Ingvar Bernedal Kiholm 2:14 x Pia Lillieborg pia.lillieborg@telia.com Ekgården 1:5 x Lotta Franzén lotta.franzen@swipnet.se Väsby 1:110 x Berndt Franzén Slandö 2:1 Inga Ekvall inga.ekvall@sodertalje.se Väsby 1:79 x Lena Ljung Väsby 1:127 x Cecilia Åkerström cecilia.akerstrom@hifab.se Kiholm 2:18 x Gerry Åkerström gerry.akerstrom@peab.se Kiholm 2:18 x

20

21 PROTOKOLL PROJEKT SLUSSEN Datum, tid: , Mötesid: Samrådsmöte vattenverksamhet Mötestillfälle: 3 Plats: Mälardalens högskola, Drottninggatan 12, lokal A407, Eskilstuna Närvarande Mårten Frumerie MF Exploateringskontoret, Stockholm Ingmarie Ahlberg IMA Exploateringskontoret, Stockholm Monica Granberg MG Structor Miljöbyrån Stockholm AB Elisabeth Mörner EM Structor Miljöbyrån Stockholm AB Lena Tilly LT Tyréns AB Håkan Sanner HS SMHI Linnea Lindgren LL Sara Levin SL Sven Svensson SS Brf Stensjöpärlan Per-Inge Pettersson PIP Brf Stensjöpärlan Erik Fagerström EF Lars Walldén LW Vera Walldén VW Sten Larsson SL Mälarens Båtförbund K-G Gustafsson KGK Gun Gustafsson GG Eskilstuna 3:53 Elvy Bark EB Kullersta 1:14 Bengt Lundin BL Kullersta 1:14 Daniel Forslund DF Torshälla Mälby 8:1 Gustaf Welin GW Mälarens fiskareförbund Christina Widell CW Nyckelön 3:1 Lars Junger LJ Grundbystrandsvägen 28 Hans Eriksson HE Länsförsäkringar Olof Cronekvist OC Nyckelön 1:234 Håkan Aniansson HA Löfgård 5:1 Catharina Trahn CT Ransö 1:25 Jörgen Westerlund JW Strängnäs kommun Kjell Westermark KW Eskilstuna kommun Ermanno Marchione EMa Torshälla-Mälby 8:1 Christina Marchione CM Håkan Gilledal HG Torshälla 3:70 Karin Stafström- KSG Torshälla 3:70 M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Eskilstuna_ doc 1(14)

22 Gilledal Sten Ullerstad SU Fältstationen Rördrommen Bo Westin BW Margareta Karneus MK Torshälla Väsby 1:136 Agneta Lindberg AL Björsund 1:1 Anders Johansson AJ Sundbybruk 1:63 Anne- Kunkel AMK Strängnäs Storudden 1:3 Marie Ingemar Larsson IL Margareta Ramstedt MR P.G. Ekenberg PGE Vallby-Kolsta 1:21 Bo Hjulström BH Hensta 1:33 Delges De som i närvarolistan angett att de vill ha minnesanteckningar. Protokollet publiceras även på Bilaga 1. Närvarolista Bilaga 2. Presentation Bilaga 3. Mälarens nivåer i olika höjdsystem Bilaga 4. Genomsnittlig tillrinning till Mälaren 1) Inledning, välkomna Mårten Frumerie (MF), inleder mötet med att hälsa välkommen. MF presenterar närvarande från projektet. Även presentation av de närvarande sker. Närvarolista skickas runt, se bilaga 1. För att underlätta protokollskrivandet ställer MF frågan om staden får använda sig av ljudupptagning. Samtliga bifaller. MF förtydligar att samrådet är för vattenverksamhet och inte för planprocessen. Samrådet är det första för vattenverksamheten och ett ytterligare kommer att hållas i början av ) Presentation av projektet För PowerPoint-presentationen i sin helhet, se bilaga 2. MF inleder presentationen med att förklara att aktuellt samråd hålls för att informera om vattenverksamheten i projektet, för att få in synpunkter och för att insamla kunskap som finns. MF poängterar att samrådet är för vattenverksamhet, d.v.s. inför en tillståndsprövning enligt miljöbalken. MF berättar att detta är det första samrådet för vattenverksamhet som hålls för allmänheten. Ett ytterligare samrådstillfälle planeras till början på Mellan dessa samrådstillfällen kommer utredningar att genomföras och synpunkter att bearbetas. MF går igenom dagordningen. M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Eskilstuna_ doc 2(14)

23 MF går vidare och berättar allmänt om projektet och dess bakgrund. Slussenanläggningen i Stockholm är tekniskt uttjänt och måste rivas. MF förklarar att programsamråd enligt Plan- och bygglagen har hållits. I samrådet enligt PBL är det främst utformningsfrågorna som är belysta och hur Slussen skall se ut i framtiden, d.v.s. anläggningarna ovan mark. Detta samråd handlar om vattenverksamhet och de preliminära miljökonsekvenserna kopplade till denna. I samband med ombyggnation av Slussen kommer staden öka möjligheten att tappa ur mer vatten genom Slussen/Söderström i jämförelse med idag. Idag finns det två kanaler vid Slussen/Söderström och i och med att aktuella byggnadsarbeten görs öppnas det upp för ca tre kanaler till. När avtappningskapaciteten ökar behöver Mälarens reglering förändras. Det som berör hela Mälaren är förslaget på förändrad reglering. Varför planerar staden att öka avtappningen av Mälaren? Bakgrunden ligger i Klimatoch sårbarhetsutredningen som regeringen tillsatte för ett antal år sedan. För ett drygt år sedan kom deras delbetänkande och för en månad sedan kom slutbetänkandet angående det framtida klimatets påverkan på vårt samhälle. Utredningen konstaterar att det redan idag finns stora översvämningsrisker runt Mälaren och i ett framtida klimat finns risk för lägre vattennivåer än idag, vilket kan orsaka problem runt Mälaren. MF visar bilder från år 2000 då tunnelbanestationen i Gamla stan i Stockholm riskerades att översvämmas. MF visar även en bild på Västerås som till stora delar är låglänt belägen. I Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslås att avtappningskapaciteten för Mälaren skall öka med 1000 m 3 /s (från dagens ca 800 m 3 /s till 1800 m 3 /s). Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslår att avtappningskapaciteten ökar med 700 m 3 /s (från ca 300 m 3 /s till 1000 m 3 /s) i Slussen/Söderström och med 300 m 3 /s i Södertälje (från dagens 70 m 3 /s till ca 300 m 3 /s). Stockholm stad utreder idag konsekvenserna av att hela avtappningskapaciteten (ytterligare m 3 /s) tas ut i Slussen/Söderström alternativt att ytterligare 700 m 3 /s tas ut i Slussen/Söderström. Vilket alternativ som väljs är inte beslutat än, eftersom det tar tid att utreda konsekvenserna av respektive scenario. Ingmarie Ahlberg (IMA) tar vid och berättar om den planerade vattenverksamheten. Vid Slussen kommer det att krävas nya och ombyggda kanaler för att öka möjligheterna till ökad avtappningskapacitet. När avtappningskapaciteten ökar behöver även Mälarens reglering ses över, d.v.s. hur man tappar vid de olika slussarna vid olika tillfällen och beroende på vattnets nivå. Det kommer även att krävas nya kajer, byggprovisorier m.m. i vattenområdet runt Slussen. Allt som nämnts ovan är vattenverksamhet som kräver tillstånd enligt 11 kap miljöbalken (Mälaren regleras idag genom en miljödom från talet). Figuren visar de olika delmoment som staden behöver gå igenom för att få en dom från miljödomstolen. För att söka tillstånd krävs en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap miljöbalken. Inom MKB-arbetet ska samråd hållas med länsstyrelsen, enskilda som är särskilt berörda och tillsynsmyndigheter. Länsstyrelsen tar sedan beslut om betydande miljöpåverkan. Beslutet som länsstyrelsen fattar har betydelse för det MKB-arbete som sedan följer. Hur brett ska staden samråda och vad MKB:n ska innehålla. Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan innebär att staden även ska M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Eskilstuna_ doc 3(14)

24 samråda med statliga myndigheter, allmänhet och organisationer, d.v.s. en bredare samrådskrets. Stockholms stad samråder redan med alla i denna bredare samrådskrets i detta första skede. Det samrådsunderlag som skickats ut finns i en sammanfattande version och i en fullständig version. Sammanfattningen har skickats ut till ca enskilda fastighetsägare runt Mälarens och Saltsjöns stränder. Samrådet pågår fram till december och sedan tas en samrådsredogörelse fram som skickas in till länsstyrelsen för ett beslut. MKB-dokumentet kommer att beskriva verksamhetens omfattning, miljöpåverkan och vilka olika typer av åtgärder som kan vidtas. Inkomna synpunkter är mycket viktiga för utredningsskedet som följer när Stockholm stad skall jobba fram en preliminär MKB inför nästa samrådsperiod i början av IMA förklarar att allmänhet, intresseorganisationer m.fl. kan påverka projektet i samband med detta samråd, vid nästa samrådstillfälle som beräknas hållas under 2009 samt i huvudförhandlingen i miljödomstolen. Det krävs även andra tillstånd för att bygga om Slussen, ev. för grundvattenbortledning och omläggning av ledningar. Det behövs även en ny detaljplan för själva Slussens utformning. Alla dessa delar är dock lokalt koncentrerade runt Slussenområdet. Ingmarie Ahlberg (IMA) går igenom den övergripande tidplanen. Samrådet för detaljplanen har precis avslutats och beslut skall tas om Slussens utformning. Detaljplanen beräknas antas Första steget i tillståndsansökan för vattenverksamhet är detta samråd. Under 2008 kommer fördjupade utredningar och analyser att jobbas fram och ett nytt detaljerat underlag kommer att tas fram i form av bl.a. en preliminär MKB. Detta nya underlag kommer att finnas tillgängligt i samband med nästa samrådsperiod, Avsikten är att Stockholm stad i slutet av 2009 ska kunna gå in med en komplett ansökan. Förhoppningen är att domstolsförhandling skall ske under 2010 och att en miljödom erhålls Monica Granberg (MG) tar över och berättar mer i detalj vad det är Stockholm stad vill göra. Staden vill öppna upp för att kunna ta ut mer vatten genom Slussen/Söderström, för att när det behövs kunna tappa mer än vad som går idag och därigenom bl.a. minska översvämningsriskerna. När möjligheterna till att tappa ut mer vatten ur Mälaren ökar så måste Mälarens reglering förändras. Idag justeras Mälarens vattenyta genom att stänga och öppna luckor genom åtta punkter i Södertälje och i Stockholm. Regler för när luckorna ska öppnas och stängas finns i en miljödom från 1940-talet. MG visar hur Mälarens vattenstånd har varierat från mitten av 1800-talet fram till idag. Från mitten av 1800-talet fram till mitten på 1940-talet kunde Mälarens vattenstånd variera upp till två meter. Efter att Mälaren började regleras i mitten av 1940-talet har vattennivåerna varierat mindre. Mälaren reglerades på 1940-talet framförallt för att minska risken för översvämningar och för att säkra dricksvattenproduktionen. M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Eskilstuna_ doc 4(14)

25 Vilka mål vill Stockholm stad åstadkomma med den nya regleringen? SMHI har tagit fram ett nytt förslag till reglering vilket har fyra viktiga mål; Minska risken för översvämningar (högsta vattenstånd skall vara lägre än 4,70) Minska risken för saltvatteninträngning Minska risken för låga vattenstånd (lägsta vattenstånd skall vara över 4.00) Behålla variation i vattenstånden Målen är viktiga för olika saker och intressen. MG går igenom vilka intressen de olika målen är viktiga för. Håkan Sanner (HS) tar över och berättar om det första förslaget till ny reglering av Mälaren och vad det innebär för variationer i vattenytan i Mälaren. SMHI har tagit fram ett förslag på ny reglering och analyserat detta dels med dagens klimat ( ) och dels med olika scenarier för framtida klimat. Klimat- och sårbarhetsutredningen bygger bl.a. på Räddningsverkets översvämningskarteringar och på vilka konsekvenser som kan uppstå vid ett s.k. dimensionerande flöde (extremt högt flöde som är ovanligt men som man vill säkra sig emot). SMHI har räknat fram att Mälarens vattenstånd i dagens reglering skulle nå 5,63 vid ett dimensionerande flöde, vilket enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen inte är acceptabelt. Enligt kostnadsberäkningar skulle de direkta skadorna vid en dimensionerande nivå på 5,63 uppgå till 7 miljarder. Genom att skapa större avtappningsmöjligheter vid Slussen/Söderström och genom att ändra regleringen kan risken för översvämningar minskas och vattennivåerna hållas under + 4,70, även vid ett s.k. dimensionerande flöde. Det är ett av huvudmålen med den nya regleringen. Det är också viktigt att få upp Mälarens nivåer för att säkra oss mot de torra somrarna och låga vattennivåer i Mälaren som kan följa av ett framtida klimat. Nivåerna skall då inte nå under 4,00 i dagens klimat. För att åstadkomma detta måste medelnivån på Mälaren ligga något högre än vad den gör idag. När det gäller höga flöden vet man när det är mycket snö eller att det har regnat mycket och kan tappa ut lite i förväg. När det gäller de låga vattenstånden handlar det dock om en tidsaspekt på 3-4 månader och det går inte att göra prognoser över. Det betyder att det inte går att göra något innan de låga vattennivåerna inträffar. Det enda sättet att vara säkra på att vi kan klara av ett framtida varmare och torrare klimat är att ha en tillräckligt stor volym när sommaren börjar. Då måste vi ha ett högre vattenstånd i början av sommaren jämfört med vad vi har idag. Medelvattenståndet i Mälaren (50 % av tiden) blir därför ungefär 15 cm högre jämfört med idag för att ha utrymme för de torra somrarna. HS fortsätter att berätta att med dagens reglering och dagens klimat blir det högsta vattenståndet under en 30-års period, 4,71. Normalvattenståndet varierar mellan 4,14-4,22 och det lägsta vattenståndet blir 3,81. Med den nya regleringen och dagens klimat blir den M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Eskilstuna_ doc 5(14)

26 högsta vattennivån 4,55 och vi klarar målnivån 4,70. Den lägsta nivån höjs till 3.99 med den nya regleringen vilket innebär att vi även klarar målnivån 4,00. I ett framtida klimat med dagens reglering blir det lägsta vattenståndet 3,66 (betydligt torrare somrar). Med den nya regleringen kommer vattennivån fortfarande att ligga under 4,00 men ca 20 cm högre än om vi behåller dagens reglering, 3,82. Det nya förslaget till reglering har bedömts gynna de flesta intressenter förutom de som vill ha högre nivåvariationer i vattenstånden än idag. I detta första förslag på ny reglering minskas amplituden något, de allra lägsta nivåerna höjs något och de allra högsta nivåerna sänks. HS går igenom måluppfyllelse för de fyra målen som nämnts ovan. Måluppfyllelsen bygger på att 1300 m 3 /s tappas ur Mälaren/Söderström. Minska risken för översvämningar - ja, uppnås med nya förslaget (dagens reglering klarar ej) Minska risken för saltvatteninträngning ja (klaras också med dagens reglering) Minska risken för låga vattenstånd - ja, risken minskas betydligt jämfört med dagens reglering Behålla variation i vattenstånden ja, vi får en tydlig amplitud, men något minskad amplitud i jämförelse med dagens reglering (dagens klimat). Som en bonus kan mer vatten tappas ur Riksbron så Stockholm ström eventuellt kan hållas strömmande under längre tid jämfört med idag. MG fortsätter presentationen med att beskriva att miljökonsekvenser uppkommer vare sig den planerade vattenverksamheten kommer till eller inte. I miljökonsekvensbeskrivningen skall beskrivas vad som händer om projektet genomförs och om vi inte gör någonting, ett s.k. nollalternativ. Konsekvenser uppstår på olika skalor, regionalt och lokalt. Figuren som visas är endast schematisk, inte exakt. Inom det regionala påverkansområdet kan det bl.a. innebära risker för översvämningar längs med hela Mälarens stränder om projektet inte genomförs. Det finns också andra konsekvenser som kan uppstå på den skalan, t.ex. konsekvenser för dricksvattenproduktionen. På lokal nivå i Stockholmsområdet kan det uppstå konsekvenser av att projektet genomförs, av att vi tappar mer vatten, det blir t.ex. högre strömningshastigheter i smala sund som kan leda till erosion. På den lokala nivån kan det också uppkomma konsekvenser i nollalternativet, i form av översvämningar av bostadsområden m.m. Konsekvenser av projektet uppstår också i själva Slussenområdet där det kommer att byggas och schaktas under ca 7 år. Konsekvenser kan även uppstå nedströms Slussen, t.ex. kan en maxavtappning på m 3 /s innebära att en ökad mängd sediment når Saltsjön. Sedimenten kan innehålla olika näringsämnen och föroreningar som kan belasta området nedströms. Utredningar av detta pågår. M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Eskilstuna_ doc 6(14)

27 Det preliminära regionala påverkansområdet omfattar ca 500 m från medelvattenståndet i Mälaren. Även låglänta områden som riskerar att översvämmas i nollalternativet enligt Räddningsverkets översvämningskarteringar ingår i det regionala påverkansområdet. Påverkansområdet är enbart preliminärt. Inom det lokala området har SMHI bl.a. gjort modelleringar på strömningshastigheter och risker för erosion inom ett område från Bromma/Klubbensborg fram till Blockhusudden (längst ut på Djurgården). Hur långt ut i Saltsjön nedströms Slussen som effekter och konsekvenser skulle kunna uppstå är ännu inte klarlagt. Utredningar pågår. Lena Tilly, LT, går vidare med att berätta om identifierade miljöaspekter och preliminära miljökonsekvenser av projektet och av nollalternativet. Hushållning med dricksvatten är ett av de allra viktigaste motiven till att ändra regleringen. Mälaren är en viktig dricksvattentäkt, det är närmare 2 miljoner människor som är beroende av Mälaren. Storstockholm använder Mälaren direkt, i Eskilstuna förstärks grundvattnet av åvatten som kommer från Hjälmaren, i Södertälje används grusåsen, Malmsjöåsen som förstärks med vatten från Mälaren och liknande sker i Västerås. Mälaren som dricksvattentäkt är väldigt viktig, varför det är en regional fråga. Med nollalternativet uppstår mer av de förändringar som vi redan sett. Under 2000-talet har det varit höga vattennivåer vilket gjort att mycket humus kommit ut i Mälaren. Detta innebär att det är svårt att bereda ett bra dricksvatten. Det är en stor fråga som man jobbar med på Stockholm Vatten och Norrvatten och alla dricksvattenverk runt Mälaren. Hur får vi fram ett bra dricksvatten? Risker med nollalternativet är också att förorenade områden översvämmas och att föroreningar läcker ut eller en ökad belastning av bakterier och virus som kan komma av avloppsvatten som breddas ut till Mälaren vid höga vattenstånd. Vid låga nivåer kan saltvatten tränga in i Mälaren. Under och 1980-talet gick saltvatten in under en kort period men tillräckligt för att kunna störa dricksvattenförsörjningen i Stockholm under en lång tid. Det salta vattnet är mycket tyngre och lägger sig på djupet i fjärdarna där vi gör våra dricksvattenintrång. Saltvattenproblematiken är en viktig aspekt. När vattnet ligger för lågt är det också tekniskt svårt att få in det i vattenverken. Nollalternativet innebär många risker för dricksvattenförsörjningen. Med det nya förslaget på reglering skulle vi slippa de allra högsta nivåerna och mindre risker att få ut föroreningar och andra ämnen till dricksvattnet. Även de låga nivåerna skulle kunna undvikas. Sammantaget innebär den nya regleringen ett bättre skydd för dricksvattnet. Ur hälsosynpunkt är det två saker som är viktiga, dels dricksvattnet och dels Mälaren som badvatten. Nollalternativet innebär liknande risker som nämnts för dricksvattnet och det gäller både Mälaren och Saltsjön. I Saltsjön kan ev. badvattenkvaliteten påverkas vid en M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Eskilstuna_ doc 7(14)

28 maxavtappning. Vid högre vattenhastigheter finns risk för erosion som kan erodera sediment innehållandes föroreningar som temporärt kan leda till försämrad badvattenkvalitet nedströms. Detta är under utredning. En annan viktig lokal hälsoaspekt är buller under byggskedet i själva Slussenområdet. Inom detta område jobbar Stockholm stad vidare med bl.a. bullerberäkningar. Översvämningskarteringar har gjorts över Mälaren. Karteringarna är ganska grova men visar att det är väldigt stora områden som skulle översvämmas vid höga vattennivåer. I Ekerö ligger stora delar av kommunen väldigt lågt och skulle drabbas hårt av översvämningar, likaså Stockholm och Västerås. Det gäller även vägar, järnvägar och teknisk infrastruktur som el och tele i anslutning till Mälaren. Vid låga vattennivåer finns risk för sättningar och skred. Den planerade regleringen sänker den högsta och höjer den lägsta vilket innebär att riskerna för översvämning av bl.a. bebyggelse och infrastruktur minskar. Det finns väldigt mycket skyddsvärda naturmiljöer runt Mälaren. Det är bl.a. områden där fåglar häckar under vårperioden samt lekplatser för fisk där man gärna vill ha en viss nivåvariation och höga vattenstånd under våren med hänsyn till naturmiljön. I dagsläget finns vissa skillnader i vattennivåerna men i det första förslaget på ny reglering snävas variationen in en aning. SMHI kommer att jobba vidare med detta och se om det går att få in en dynamik i regleringen och hålla uppe Mälarens nivåer vid viktiga tider på året så att man kan få till stånd en variation. Projektet har gett i uppdrag åt naturmiljökonsulter att ta fram mål för naturmiljön inför det fortsatta arbetet med regleringen. De har också i uppdrag att ta fram en metodik för konsekvensbedömningar av naturmiljön. Det är en viktig regional fråga. För naturmiljön under vattenytan innebär nollalternativet risker för utsläpp av föroreningar i samband med översvämningar och ökad näringsbelastning då jordbruksmark översvämmas. Den planerade vattenverksamheten som sänker de högsta nivåerna innebär att belastningen av föroreningar och näringsämnen till följd av översvämningar minskar. Inom detta område pågår också fortsatt arbete speciellt gällande erosionsproblematiken och vad erosionen kan innebära. Erosionen är en lokal fråga. Det finns väldigt mycket jordbruk kring Mälaren, både spannmålsproduktion och djurhållning. Nollalternativet kan innebära risk för översvämningar och skada på de invallningar som finns. Bärigheten på vallarna kan också försämras vid väldigt låga vattenstånd. Om Mälaren sjunker väldigt lågt kan det hindra bevattning av jordbruksmark eftersom vatten då bedöms behöva prioriteras för dricksvattenändamål. Yrkesfisket kan påverkas av både låga och höga vattennivåer. Skogsbruket berörs inte i lika stor grad eftersom det inte finns så mycket produktiv skog i de allra lägst liggande områdena. Skogsbruket påverkas inte heller lika direkt av kortvariga översvämningar. Den planerade verksamheten medför positiva konsekvenser för jordbruket genom minskad översvämningsrisk. Hittills tyder informationen på att de invallade företagen är M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Eskilstuna_ doc 8(14)

29 dimensionerade för en högsta nivå i Mälaren på 4,70. Det förändras inte av den planerade verksamheten, snarare tvärtom, det blir en förbättring och invallad jordbruksmark får ett bättre skydd än i dagens reglering. Jordbruksmark som inte är invallad och som ligger lågt kan få en något högre nivå under vårperioden. Eventuella konsekvenser av detta kommer staden att utreda vidare. I nollalternativet finns risk för översvämningar av värdefull kulturmiljö och att fornlämningar påverkas indirekt. På lokal nivå innebär den planerade verksamheten tillkommer möjlighet till ett flöde i Riksbron under en längre period, vilket är positivt. Runt Söderström har det funnits slussar under en lång tid i många generationer och byggarbeten i Slussenområdet kan påverka eventuella fornlämningar. Dykningar utförs och fortsatta arkeologiska utredningar lokalt kan bli aktuella. Finns det någon risk att Medeltidsmuseet påverkas av den planerade verksamheten? Nej, vi kommer inte att släppa ut så mycket vatten att det kommer att påverka Medeltidsmuseet. (LT) Ett annat tungt intresse i Mälaren är sjöfarten, det finns två hamnar som är av riksintresse, Västerås och Köping. Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen kan ingen sjöfart bedrivas på Mälaren vid de allra högsta flödena (dimensionerande nivå) och likadant om det blir för låga nivåer, då risken för grundstötning blir för stor. Med ny reglering skulle dessa problem kunna undvikas. Beroende på hur man löser regleringen skulle möjligheterna till slussning kunna förbättras. MG tar över och pratar om friluftsliv och rekreation. Stora delar av Mälaren är rekreationsområde och det finns mycket vattennära rekreationsområden. I nollalternativet finns det risk för att tillgängligheten till strandzonen minskar. Vid översvämningar tar man sig inte ner till vattnet och vid låga vattenstånd blir det inte lika attraktivt att vistas vid vattnet. Med den planerade regleringen kan detta undvikas. Lokalt under byggtiden kan det bli restriktioner på att slussa in och ut fritidsbåtar vid Slussen/Söderström. Detta är dock under en övergående period. Prioritet ett är att möjliggöra för tappning under byggtiden. MG fortsätter och berättar om påverkan på broar, tunnlar, kajer och andra vattenanläggningar. På lokal nivå kan vattenanläggningar som broar, tunnlar och kajer påverkas av en ny maximal avtappning på 1000 m 3 /s m 3 /s, eftersom den kan ge upphov till högre strömningshastigheter. Vattenhastigheterna blir höga i smala sund och där vattnet skall ut. Objekt som kan vara känsliga för erosion har identifierats och skall utredas vidare, d.v.s. påverkas de och om, vad kan staden göra för att skydda dem? MG visar på karta (se presentationen) vilka objekt som ska utredas vidare. Om den planerade verksamheten inte kommer till stånd får vi samma skadeutveckling som idag på M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Eskilstuna_ doc 9(14)

30 identifierade objekt. De skadas inte vid dagens maxavtappning men däremot pågår det en påverkan ifrån båttrafik, propellrar och strömningar. MG avslutar presentationen med en sammanfattning av de preliminära konsekvenserna som hittills identifierats. Regionalt medför den planerade vattenverksamheten många positiva konsekvenser (för bebyggelse, infrastruktur, dricksvatten, sjöfart och jordbruk). Många tunga samhällsintressen får bättre förutsättningar. Negativa konsekvenser uppstår främst lokalt men eventuellt även regionalt. Både fördelar och nackdelar kan ses på naturmiljösidan där fortsatta utredningar kommer att utföras med avseende på hur naturmiljön kan gynnas samtidigt som vattenståndsvariationerna inte blir för höga. Samråd sker med länsstyrelser, naturmiljöorganisationer och andra och alla är väldigt medvetna om att det är svårt att göra prognoser och säga exakt vad som är positivt och negativt för naturmiljön. Allra bäst skulle naturmiljön må om Mälaren fick fluktuera naturligt men det skulle göra för stor skada på andra intressen. En avvägning måste därmed hittas mellan naturmiljöintressena och övriga intressen. MG ställer frågan om någon har beställt ut det fullständiga/stora samrådsunderlaget eftersom staden skickat ut två olika versioner (en tolvsidig broschyr och ett på sidor). I det fullständiga underlaget finns några korrigeringar. Korrigeringarna kommer att läggas ut på stadens hemsida, liksom det fullständiga underlaget, Korrigeringarna kommer också att biläggas till protokollet (se presentationen, bilaga 1), eller kan beställas. MG visar till sist kontaktuppgifter dit skriftliga synpunkter kan skickas eller om frågor uppstår. 3) Frågor och diskussion I de västra delarna av Mälaren är många vikar igenväxta, kommer regleringen och den ökade avtappningen att påverka detta i någon riktning? Det är bl.a. det staden måste utreda. Det sägs att vassutbredningen har ökat sedan Mälaren började regleras, men där får vi olika uppgifter från olika intressenter. Några säger att vassutbredningen ökat medan andra säger att den minskat och totalt sett tror jag att man har en uppfattning om sitt lokala område men att ingen har helhetsbilden över Mälaren. Ökar eller minskar vassutbredningen? Det har vi inte lyckats få reda på än. Frågan kommer att utredas närmare. (MG) Vad kommer det att kosta och vem betalar? Är prognoserna för lågt beräknade? Har någon hänsyn tagits till en höjning av Saltsjöns yta? Hela trafikapparaten vid Slussen har beräknats kosta 4 ½ miljarder. Att öka avtappningskapaciteten med 700 m 3 /s har beräknats kosta 500 miljoner i Stockholm. Att M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Eskilstuna_ doc 10(14)

31 öka avtappningskapaciteten med ca 300 m 3 /s i Södertälje har beräknats kosta 150 miljoner. Det har ännu inte gjorts några kostnadsberäkningar på vad det skulle kosta att öka avtappningskapaciteten med 1000 m 3 /s i Slussen/Söderström i Stockholm. Hur det hela ska bekostas är ännu oklart. Klimat- och sårbarhetsutredningen har föreslagit att det ska tillsättas en förhandlingsman som fördelar kostnaderna på berörda parter, främst på kommuner kring Mälaren men även på staten. Förhandlingsmannen är ännu inte tillsatt. (MF) När det gäller havsvattenstånden har Klimat- och sårbarhetsutredningen utrett olika scenarier för en havsytehöjning fram till år Det troligaste scenariot för Stockholmsområdet är att landhöjningen och den globala havsytestigningen håller jämna steg. Det finns dock andra värre scenarier. Ett av dem är att Östersjöns nivå höjs med 0,5 m mer än landhöjningen. Då skulle den föreslagna regleringen ge positiva effekter med avseende på att Mälaren oftare kommer att vara över Saltsjöns nivå jämfört med dagens reglering. Dock kommer det fortfarande att finnas många tillfällen då Saltsjöns nivå är högre än Mälarens. Vid det allra högsta vattenståndet i Saltsjön kommer det att bli svårt att få ut vattnet ur Mälaren, även med fler och större luckor. Problemet är att det blir för liten fallhöjd mellan Mälaren och Saltsjön om även Mälarens nivå är hög. Högsta nivån under var 4,71 med nuvarande klimat. Med en stegring av havsytan kommer nivåerna upp i 4,84 med nuvarande reglering vilket innebär stora problem, redan vid inte så ovanliga händelser. Med den nya regleringen blir det också problem och vi klarar inte målnivån på 4,70, vattenstånden blir dock något lägre än om vi har kvar dagens reglering. I ett framtida klimatscenario kombinerat med stigande havsyta med 0,5 m kan det bli ännu värre, men även i det fallet blir det bättre med en ny reglering och nya utskov i jämförelse med dagens situation. Dock når vi inte målnivåerna. Stigande havsvattenstånd medför stora problem, inte bara runt Mälaren utan längs med hela kusten. (HS) Sten Larsson, SL, från Mälarens båtförbund, undrar hur det skulle påverka projektet om avtappningsförmågan ökas i Södertälje. De håller redan nu på att i Södertälje avsluta bytet av nedströmsluckorna men om avtappningen ska kunna ökas i Södertälje måste man byta ut uppströmsluckan, vilken är den som styr hur mycket vatten man kan släppa igenom. Jag tror inte att de bestämt vilken typ av uppströmslucka som är aktuell ännu. Uppströmsluckan är projekterad för att kunna ta ut ytterligare 300 m 3 /s men om det kommer att genomföras eller inte beror på om det finns finansiering. Om man dessutom ska öka avtappningskapaciteten måste man förstärka kanalerna för den ökade strömningen. (MF) Fast i samråd för flera år sedan sades det att uppströmsluckan skulle bytas så att mer vatten skulle kunna tappas ur. (SL) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Eskilstuna_ doc 11(14)

32 Det är möjligt, men enligt de uppgifter vi fått från Sjöfartsverket är det inte beslutat. (MF) Ni säger att förhoppningen är att vi har en miljödom på den ökade avtappningen tidigast 2011, hur farlig är situationen idag, vad kan vi vänta oss? Under byggtiden skall det vara samma avtappningsförmåga som idag, så det är ingen större risk för att tappning inte ska kunna ske under byggskedet. Fram till dess att bygget är klart och det finns en ny miljödom för Mälarens reglering får vi dock leva med den risk som finns idag med höga vattennivåer. (HS) Sten Ullerstad, SU, från Fältstationen Rördrommen undrar om Vattenmyndigheten i Östersjön kontaktas inför samrådet. SU säger vidare att när det gäller Sjöfarten i Mälaren bör de fartyg som trafikerar farlederna vara i bättre skick. SU undrar dessutom om Hjulstabron måste bytas ut eller om det måste göras några andra åtgärder vid denna med tanke på översvämningsrisker. SU avslutar med att säga att den ökade vassutbredningen är en myt och att det i verkligheten är tvärtom, att vassområdena försvinner mer och mer. Vattenmyndigheten är inbjudan till samrådet. Staden har också haft kontakt med vattenmyndigheten sedan ett år tillbaka genom en referensgrupp om Slussen och Mälarens reglering. Som nämndes tidigare får vi olika uppgifter från olika intressenter angående vassutbredning. Några säger att vassutbredningen ökat medan andra säger att den minskat och totalt sett tror jag att man har en uppfattning om sitt lokala område men att ingen har helhetsbilden över Mälaren. Vi har ännu inte lyckats få svar på om vassutbredningen ökar eller minskar? Frågan kommer att utredas närmare. (MG) När det gäller status och skick på fartygen som trafikerar Mälaren så kan inte projektet styra över detta. Vi känner inte till om Hjulstabron behöver åtgärdas med avseende på översvämningar. (MG) Har sjöfarten någon hög status på Mälaren, har sjöfarten någon framtid på Mälaren? Det finns två hamnar av riksintresse i Mälaren och slussen i Södertälje är viktig för dessa. Projektet kommer att ta hänsyn till sjöfarten men kan inte styra över hur sjöfarten kommer att se ut i framtiden. (MG) Sänker ni Mälaren med anledning av att ni vill kunna bygga bostäder närmare vattnet i Stockholm? Nej, vi sänker inte Mälaren. Syftet är att bl.a. minska den översvämningsrisk som redan finnas idag. (MF/MG) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Eskilstuna_ doc 12(14)

33 I och med att det kan bli större variationer i hastigheter och nivåer, behövs det göras några förstärkningsåtgärder i tunnelbanan? Ja, det kan bli nödvändigt. Med avseende på översvämningsrisker så ligger tunnelbanan redan i riskzonen. (MF) Båtar med dubbla skrov kommer att få rabatterad slussning för att skydda Mälaren. Om avtappningskapaciteten i Södertälje ska ökas bör kanalen breddas och förberedas för passage av större båtar. (SL) För sjöar med dricksvattenuttag finns speciella riktlinjer. Det finns också krav på fartyg av olika storlekar. Detta projekt tar inte hand om eventuella bräddningar av Södertälje kanal. (LT) Hans Eriksson, HE, från Länsförsäkringar undrar och man kommer att reglera tillflöden till Mälaren. Nej, det kommer inte att vara aktuellt att ändra någon reglering på annan sjö eller tillflöde inom ramen för detta projekt. (MG) Eskilstuna är sårbart för höga flöden i Eskilstunaån, kommer det att bli lättare att göra åtgärder i denna del? Det törs vi inte svara på i nuläget. (MG) I Klimat- och sårbarhetsutredningen finns det material även om Hjälmaren och vilka åtgärder som kan bli aktuella för denna sjö. (LT) Jörgen Westerlund, JW, Strängnäs kommun, anser att vi bör komplettera med RH70 i samrådsunderlaget. JW undrar även om Stockholm Vatten och Norrvatten deltar i samrådet eftersom vi bör titta på råvattenförändringar, i samrådsunderlaget berörs inte reservvattenfrågan. Stockholm Vatten och Norrvatten ingår i samrådet. (LT) I det fullständiga samrådsunderlaget finns en tabell (se även bifogat protokollet, bilaga 3) som redovisar skillnaderna mellan RH70, RH00 och Mälarens höjdsystem. Varför alla lägen nämns i Mälarens höjdsystem beror på att den gamla domen är skriven i Mälarens höjdsystem. Staden kommer dock framöver att redovisa både i Mälarens höjdsystem och RH00 alternativt RH70. (MG) SL påpekar att det finns ett samspel mellan Hjälmaren och Mälaren. M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Eskilstuna_ doc 13(14)

34 Håkan Gilledal, HG, Naturskyddsföreningen Sörmland framför att vikten av nivåvariationer inte behövs uppnås varje år utan att det kanske räcker med vart 5:e eller 10:e år. Men i och med att det finns större möjligheter att tappa snabbt så kanske man kan ha is i magen och låta vattennivåerna ligga lite högre. Det låter positivt, frågan är när på året som vattenstånden behöver vara högre? Det är bland annat detta som staden vill få in synpunkter på i samrådet och som staden låter naturmiljökonsulter utreda vidare. (MG) Med den nya regleringen vill vi att Mälaren skall kunna efterlikna en naturlig sjö med vissa fluktuationer. Vi måste dock ha en liten marginal, både till låga vattenstånd och höga vattenstånd. (HS) År 2000 var Mariefreds innerstad översvämmad och det var mycket höga flöden. (JW) Har ni haft något nära samråd med länsstyrelsen? Staden samråder med alla berörda länsstyrelser, Stockholms län, Södermanlands län, Uppsala län och Västmanlands län. De ingår också i en referensgrupp för Mälarens reglering. (IMA) Sammanfattningen av samrådsunderlaget har skickats ut till ca enskilda fastighetsägare med strandtomt runt Mälaren. Stockholm stad samråder även med länsstyrelser, Sjöfartsverket, Naturvårdsverket, WWF, naturskyddsföreningar m.m. Alla dessa myndigheter och organisationer är till antalet ca 300 stycken. I referensgruppen för projekt Slussen sitter också Naturskyddsföreningen, WWF, Stockholm Vatten, Norrvatten och ett flertal till. Det är viktigt för oss att nå ut till alla berörda parter. MG tackar för visat intresse och mötet avslutas. Vid protokollet: Elisabeth Mörner Structor Miljöbyrån Stockholm AB Monica Granberg Structor Miljöbyrån Stockholm AB M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Eskilstuna_ doc 14(14)

35 Närvarolista vid samrådsmöte Projekt Slussen, allmänhet, Mälardalens Högskola, Eskilstuna, Namn E-post/adress Fastighet/ Organisation/ Företag Vill ha mötesanteckningar Linnea Lindgren x Sara Levin x Sven Svensson Brf Stenjöpärlan Kicksund x Per-Inge Pettersson ing-marie.sundling@telia.com Brf Stensjöpärlan x Erik Fagersröm erik.fagerstrom@fro.se x Lars Walldén walldn1@telia.com Vallby Kolsta 5:22 x Vera Walldén walldn1@telia.com Vallby Kolsta 5:22 Sten Larsson farlemalarensbf.se Mälarens båtförbund x KG Gustafsson gun.kg.gustafsson@telia.com 3:53 Eskilstuna x Gun Gustafsson gun.kg.gustafsson@telia.com 3:53 Eskilstuna Elvy Bark elvy.bark@telia.com Kullersta 1:14 Bengt Lundin Kullersta 1:14 Daniel Forslund daniel.forslund@motek.se Torshälla Mälby 8:1 x Gustaf Welin welin.g.@telia.com Mälarens Fiskareförbund x Christina Widell christina.widell@swipnet.se Nyckelön 3:1 x Lars Junger larsjunger@yahoo.se Grundbystrandsvägen 28 x Hans Eriksson hans.eriksson@lfs.se Länsförsäkringar x Olof Cronekvist cronekvist@jhome.se Nyckelön 1:234 x Håkan Aniansson bpc@spray.se Löfgård 5:1 x Catharina Trahn cntrahn@swipnet.se Ransö 1:25 x Jörgen Westerlund jorgen.westerlund@strangnas.se Strängnäs kommun x Kjell Westermark Eskilstuna kommun Ermanno Marchione Torshälla-Mälby 8:1 x Christina Marchione christina.marchione@telia.com Håkan Gilledal Nickelvägen 23, Eskilstuna Torshälla 3:70 x Karin Stafström-Gilledal Torshälla 3:70 x Sten Ullerstad sten.ullerstad@telia.com Fälststationen Rördrommen x Bo Westin Skräddarvägen 25, Eskilstuna x Margareta Karneus Blåmesvägen 1, Eskilstuna Torshälla Väsby 1:136 x Agneta Lindberg Björsundsgård, Strängnäs Björsund 1:1 x Anders Johansson anders.j@aq-arkitekter.se Sundbybruk 1:63 x Anne-Marie Kunkel amk@euroengineering.se Strängnäs Storudden 1:3 x Ingemar Larsson Kullerstasandsv. 91, Eskilstuna Margareta Ramstedt Drottningsg.7, Eskilstuna x P.G. Ekenberg pgekenberg@swipnet.se x Rosenhällsgatan 4, Eskilstuna Bo Hjulström Skedviksvägen 36, Årsta Hensta 1:33 x

36

37 PROTOKOLL PROJEKT SLUSSEN Datum, tid: , Mötesid: Samrådsmöte vattenverksamhet Mötestillfälle: 3 Plats: Länsstyrelsen i Västmanlands län, Västra Ringvägen 1, Västerås Närvarande Mårten Frumerie MF Exploateringskontoret, Stockholm Ingmarie Ahlberg IMA Exploateringskontoret, Stockholm Monica Granberg MG Structor Miljöbyrån Stockholm AB Elisabeth Mörner EM Structor Miljöbyrån Stockholm AB Lena Tilly LT Tyréns AB Håkan Sanner HS SMHI Martin Katzman MK Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, Västerås stad Thomas Forsberg TF Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, Västerås stad Christina Johansson CJ Stadsarkitektkontoret, Köping Astrid Varnild AV Länsstyrelsen Västmanlands län Rolf Karlsson RK Länsstyrelsen Västmanlands län Lise-Lotte Norin LLN Länsstyrelsen Västmanlands län Tobias Malmgren TM Länsstyrelsen Västmanlands län Magnus Edström ME Länsstyrelsen Västmanlands län Lars Edenman LE Länsstyrelsen Västmanlands län Mats Jos MJ LRF Delges De som angett i närvarolistan att de vill ha minnesanteckningar. Protokollet publiceras även på Bilaga 1. Närvarolista Bilaga 2. Presentation Bilaga 3. Mälarens nivåer i olika höjdsystem 1) Inledning, välkomna Mårten Frumerie (MF), inleder mötet med att hälsa välkommen. MF presenterar närvarande från projektet. Även presentation av de närvarande sker. Närvarolista skickas runt, se bilaga 1. För att underlätta protokollskrivandet ställer MF frågan om staden får M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Västerås_ doc 1(21)

38 använda sig av ljudupptagning. Samtliga bifaller. MF förtydligar att samrådet är för vattenverksamhet och inte för planprocessen. Samrådet är det första för vattenverksamheten och ett ytterligare kommer att hållas i början av ) Presentation av projektet För PowerPoint-presentationen i sin helhet, se bilaga 2. MF inleder presentationen med att förklara att aktuellt samråd hålls först och främst för att informera om den planerade vattenverksamheten, att få in synpunkter och att insamla kunskap som finns. MF går igenom dagordningen. Thomas Forsberg (TF) undrar om det kommer att vara samma presentation på Wenströmska gymnasiet? Några från Västerås stad kommer antagligen att närvara på kvällsmötet. I stort sätt är presentationen densamma. I presentationen för länsstyrelsen är det några extra bilder som inte visas för allmänheten. (Monica Granberg, MG) MF går vidare och berättar allmänt om projektet och dess bakgrund. Slussenanläggningen i Stockholm är tekniskt uttjänt och måste rivas. MF förklarar att programsamråd enligt Plan- och bygglagen har hållits under hösten. I samrådet enligt PBL är det främst utformningsfrågorna som är belysta och hur Slussen skall se ut i framtiden. Parallellt med detta har Stockholm stad startat samråd kring vattenverksamheten som främst hanterar frågor i och under vattnet samt följderna av detta, lokalt i Stockholm och regionalt runt Mälaren. I samband med ombyggnad av Slussen kommer det att förberedas möjligheter till att tappa ur mer vatten genom Slussen/Söderström i jämförelse med idag. Idag finns det två kanaler vid Slussen/Söderström och i och med att aktuella byggnadsarbeten görs öppnas det upp för ca tre kanaler till. Antalet kanaler beror på den mängd vatten som ska kunna tappas ut genom Slussen/Söderström. När kanalerna byggs finns möjlighet att tappa ut mer vatten ur Mälaren och därmed behöver Mälarens reglering ändras. Det som berör hela Mälaren är förslaget på förändrad reglering. Varför planerar staden att öka avtappningen av Mälaren? Bakgrunden ligger i Klimatoch sårbarhetsutredningen som regeringen tillsatte för ett antal år sedan. För ett drygt år sedan kom deras delbetänkande och för en månad sedan kom slutbetänkandet angående det framtida klimatets påverkan på vårt samhälle. Redan idag finns stora översvämningsrisker runt Mälaren. Det framtida klimatet kan innebära att både högre och lägre vattennivåer blir vanligare än idag, vilket kan orsaka problem runt Mälaren. Går ni från två till tre kanaler eller från två till fem? M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Västerås_ doc 2(21)

39 Från två till fem. Men det kan även bli fråga om fyra eller sex kanaler. Exakt utformning är inte klar ännu men det är helt klart att det blir mer än en fördubbling av antalet kanaler. Exakt hur de ser ut beror på hur mycket vatten vi ska tappa ut. (MF) I Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslås att avtappningskapaciteten för Mälaren ökar med 1000 m 3 /s (från dagens ca 800 m 3 /s till 1800 m 3 /s). Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslår att avtappningskapaciteten ökar med 700 m 3 /s (från ca 300 m 3 /s till 1000 m 3 /s) i Slussen/Söderström och med 300 m 3 /s i Södertälje (från dagens 70 m 3 /s till ca 300 m 3 /s). Stockholm stad utreder idag konsekvenserna av att hela avtappningskapaciteten (ytterligare m 3 /s) tas ut i Slussen/Söderström alternativt att ytterligare 700 m 3 /s tas ut i Slussen/Söderström. Södertälje är ett projekt och Slussen/Söderström är ett. Om de ska länkas ihop eller inte i framtiden är inte klart i dagsläget. Vilket alternativ som väljs är inte beslutat än, eftersom det tar tid att utreda konsekvenserna av respektive scenario, bl.a. erosionspåverkan och annan lokal påverkan. Även finansiella frågor behöver klarläggas. Utbyggnaden av Slussen/Söderström med en ökad avtappning på 700 m 3 /s har beräknats kosta 500 miljoner. Ombyggnad av Södertälje och en ökad avtappning på 300 m 3 /s har beräknats kosta 150 miljoner. Kostnaderna för att tappa allt vatten i Stockholm är ännu inte beräknade. Ingmarie Ahlberg (IMA) tar vid och berättar om den påbörjade tillståndsprocessen för vattenverksamhet. Runt Slussen kommer att krävas nya kanaler, nya kajer och byggprovisorier. Mälarens reglering kommer även att ses över, d.v.s. hur man tappar vid de olika slussarna vid olika tillfällen och beroende på vattnets nivå. Allt som nämnts ovan är vattenverksamhet som kräver tillstånd enligt 11 kap miljöbalken. Vattenverksamhet regleras i 11 kap miljöbalken. Figuren visar de olika delmoment som staden behöver gå igenom för att få en dom från miljödomstolen. För att söka tillstånd krävs en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap miljöbalken. Inom MKB-arbetet ska samråd hållas med länsstyrelsen, enskilda som är särskilt berörda och tillsynsmyndigheter. Länsstyrelsen tar sedan beslut om betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen i Stockholm kommer att samråda om beslutet med övriga berörda länsstyrelser runt Mälaren. Beslutet som länsstyrelsen fattar har betydelse för det MKBarbete som sedan följer. Hur brett ska staden samråda och hur vad MKB:n ska innehålla. Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan innebär att staden även ska samråda med statliga myndigheter, allmänhet och organisationer, d.v.s. en bredare samrådskrets. Stockholms stad samråder redan med alla i denna bredare samrådskrets i detta första skede och ett direktutskick har gått ut till ca 6000 berörda fastighetsägare runt Mälaren. Kungörelse har gått ut i alla berörda tidningar runt Mälaren. Myndigheter och organisationer som staden samråder med uppgår till ca 300 stycken. Samrådet pågår fram till december och sedan tas en samrådsredogörelse fram som skickas in till länsstyrelsen för ett beslut. MKB-dokumentet kommer att beskriva verksamhetens omfattning, miljöpåverkan och vilka olika typer av åtgärder som kan vidtas. MKB:n kommer även att redovisa rimliga alternativ samt ett nollalternativ. Stockholm stad kommer att arbeta med två samrådstillfällen. Nu i det första har vi definierat vattenverksamheten, identifierat M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Västerås_ doc 3(21)

40 miljöaspekter och bedömt vilka konsekvenser som bör utredas. Ett andra samråd kommer att ske i början på 2009 där vi kommer att ha ett mer bearbetat underlag, en preliminär MKB att samråda om. I det här samrådet har ni därmed möjligheter att framföra synpunkter t.ex. vilka aspekter som är viktiga att belysa i den kommande MKB:n. Det krävs även andra tillstånd för att bygga om Slussen, ev. för grundvattenbortledning och omläggning av ledningar. Det behövs även en ny detaljplan. Dessa tillstånd och en ny detaljplan berör dock främst själva Slussenområdet. IMA går igenom den övergripande tidplanen. Tidplanen visar dels detaljplaneprocessen och dels tillståndsprövningen enligt miljöbalken. I detaljplaneprocessen har programsamrådet precis avslutats och val av Slussens utformningskall ske. Första steget i tillståndsprövningen är samrådet och sedan tas ställning till det fortsatta arbetet, inriktning och val av strategier. Under 2008 kommer fördjupade utredningar och analyser att jobbas fram och ett nytt detaljerat underlag kommer att tas fram, bl.a. i form av en MKB och en teknisk beskrivning. Detta nya underlag kommer att finnas tillgängligt i samband med nästa samrådsperiod, Avsikten är att Stockholm stad i slutet av 2009 ska kunna gå in med en komplett ansökan. Staden hoppas på en domstolsförhandling 2010 och på att få en miljödom Arbetena i Slussen pågår mellan 2011 och Vad är sannolikheten att tidplanen hålls?(astrid Varnild, AV) Vi har olika delar i byggandet av Slussen, dels byggnadsarbetena i Slussen som i sig är en vattenverksamhet och dels den förändrade tappningen och regleringen av Mälaren. Det staden för närvarande för en diskussion om med vår miljöjurist är vilket upplägg vi ska ha på ansökan. Ska ansökningarna för de olika vattenverksamheterna vara gemensamma eller separata. Vad gäller din fråga angående om tidplanen kan hållas törs jag inte svara på idag. Detta är en stor prövning, men vår ambition är att driva på arbetet med att identifiera motstående intressen, att ta fram tillräckliga utredningar och att ha en tillräckligt komplett ansökan att gå in med. Tidplanen med detta arbete bedömer vi klara av men när det gäller miljödomstolsprocessen så råder staden inte över den. (IMA) Blir det många kompletteringar av underlaget så blir det en längre process, men staden har gjort en bedömning av projektets tidplan utifrån nuvarande förutsättningar. (IMA) Det finns ju väldigt många sakägare som kan besvära processen. Staden har inte riktigt tagit ställning i den frågan ännu, vilka som är att betrakta som sakägare. Staden har bjudit in alla med strandfastighet kring Mälaren till samråd. Staden för även den dialogen med miljöjuristerna, vad är att betrakta som sakägare i det här målet? (MG) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Västerås_ doc 4(21)

41 Ibland så tycker jag att miljödomstolen går ganska långt när det gäller dem som är sakägare. Projektet leder i mångt och mycket till positiva konsekvenser för de som bor runt Mälaren och det bör ju vägas in i bedömningen om sakägare. (MG) MG går vidare och berättar om vilka förutsättningar som gäller för projektet idag. Möjligheterna att avtappa Mälaren genom Slussen/Söderström ska efter genomförandet vara mellan ca m 3 /s. Projektet har inte tagit ställning till vilken kapacitet som är genomförbar ur olika synvinklar ännu. Möjligheterna att avtappa Mälaren genom Slussen/Söderström ska vara densamma som i gällande tillstånd under byggtiden. Mälarens reglering ska ses över med anledning av den förändrade tappningen. Avtappningskapaciteten är oförändrad för övriga tappställen inkl. Södertälje. Havsytan i Saltsjön/Östersjön är i stort sätt oförändrad jämfört med idag. Projektet har dock i det första förslaget på regleringsstrategi av Mälaren också utrett ett värsta framtida klimatscenario med en ökning av havsytan med ca 0,5 m. Denna fråga kommer att utredas mer i detalj. Avtappningen och regleringen av Mälaren kräver inte regeringens tillåtlighetsprövning. Det finns dock möjligheter för olika instanser att lyfta ett ärende för prövning upp till regeringen. Det skulle framförallt påverka tidplanen. MG berättar mer i detalj vad det är Stockholm stad vill göra. Staden vill öppna upp för att kunna ta ut mer vatten genom Slussen/Söderström, för att när det behövs kunna tappa mer vatten än idag och därigenom bl.a. minska översvämningsriskerna. För att få ut mer vatten behövs ca tre nya kanaler samt ombyggnation och fördjupning av de två befintliga kanalerna. I samband med detta kommer det att krävas en hel del byggnadsarbeten i vattenområdet. När möjligheterna till att tappa ut mer vatten ur Mälaren ökar så måste Mälarens reglering förändras. Idag justeras Mälarens vattenyta genom att stänga och öppna luckor i åtta punkter i Södertälje och i Stockholm. Reglerna för hur luckorna får öppnas och stängas finns i en miljödom från 1940-talet. Bestämmelserna i miljödomen har justerats på och 1980-talet. I och med möjligheterna till att tappa ut mer vatten ur Mälaren så måste regleringen ses över och det är det arbetet som SMHI utfört, på uppdrag av Stockholm stad, att ta fram ett nytt förslag på reglering av Mälaren. Förutom nya kanaler kommer det att krävas renovering av kajer och byggprovisorier ute i vattenområdet. MG visar hur Mälarens vattenstånd har varierat från mitten av 1800-talet fram till idag. Från mitten av 1800-talet fram till mitten på 1940-talet kunde Mälarens vattenstånd variera upp till två meter. Efter att Mälaren började regleras i mitten av 1940-talet har vattennivåerna varierat mindre. Mälaren reglerades på 1940-talet huvudsakligen för att minska risken för översvämningar och för att säkra dricksvattenproduktionen. M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Västerås_ doc 5(21)

42 Viktiga utgångspunkter för att ta fram en ny reglering för Mälaren är, förutom att titta på dagens situation och den historiska situationen, att analysera vad som händer i framtiden med framtida klimatförändringar. MG visar figur över tillrinningen till Mälaren. Figuren visar hur tillrinningen (hur mycket vatten som rinner till Mälaren under året) sett ut de senaste 30-åren ( ) och hur den kan komma att se ut i framtiden med olika klimatscenarier (samma som i Klimat- och sårbarhetsutredningen). Tillrinningen påverkar vilka vattenstånd vi får i Mälaren vid olika tider på året. I framtiden beräknas klimatet bli varmare och temperaturen att stiga med 2,5-4 grader. Detta innebär mer instabila vintrar med mindre snö vilket i sin tur innebär en ökad tillrinning till Mälaren under vintern eftersom nederbörden inte är bunden i snö. Detta innebär i sin tur att vårfloden kommer tidigare och blir mindre i storlek. I framtiden beräknas somrarna bli torrare vilket innebär att tillrinningen till Mälaren blir lägre under sommarhalvåret. Framtida torra somrar tillsammans med en ökad avdunstning leder till stor risk för låga vattenstånd i Mälaren. Det är både risken för höga vattenstånd och risken för riktigt låga vattenstånd som man vill undvika genom att förändra Mälarens reglering. När man ser på de här kurvorna så undrar man varför just de skulle vara anledningen till att man vill öka avtappningen. De värsta topparna är ju borta. Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen är översvämningsriskerna redan idag oacceptabelt höga. I framtiden finns också risk för låga vattenstånd i Mälaren. Den nya regleringen måste dimensioneras för både och, dels för att kapa de högsta nivåerna och dels för att hålla uppe vattenytorna så man inte får för låga vattenstånd. (MG) Vilka mål vill Stockholm stad åstadkomma med den nya regleringen? SMHI har tagit fram ett nytt förslag till reglering utifrån fyra viktiga mål; Minska risken för översvämningar (högsta vattenstånd skall vara lägre än 4,70) Minska risken för saltvatteninträngning Minska risken för låga vattenstånd (lägsta vattenstånd skall vara över 4.00) Behålla viss variation i vattenstånden Målen är viktiga för olika saker och intressen. MG går igenom vilka intressen de olika målen är viktiga för. Det där kanske vi kan återkomma till, för det är en ganska låg målsättning. Kan man kanske öka variationen? (Lars Edenman, LE) Ja, det är inte bara ökade variationer som är gynnsamt för naturmiljön utan det är även viktigt när på året som olika vattenstånd kan åstadkommas. Dynamiken över året kan vara minst lika viktig som en hög amplitud. (MG) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Västerås_ doc 6(21)

43 Håkan Sanner (HS) tar över och berättar om förslaget på ny reglering av Mälaren och vad det innebär för variationer i Mälarens vattennivåer i framtiden. SMHI har tagit fram ett förslag på ny reglering och analyserat detta dels med dagens klimat ( ) och dels med fyra olika scenarier för framtida klimat (de samma som i Klimat- och sårbarhetsutredningen). Den nya regleringen ska klara dagens klimat och även ta höjd för att klara en del av framtida klimat, d.v.s. torra somrar med risk för låga vattenstånd och en högre tillrinning till Mälaren under vintern. När det gäller havsvattenstånden har Klimat- och sårbarhetsutredningen utrett olika scenarier för en havsytehöjning fram till år Det troligaste scenariot för Stockholmsområdet är att landhöjningen och den globala havsytestigningen håller jämna steg. Det finns dock andra värre scenarier. Ett av dem är att Östersjöns nivå höjs med 0,5 m mer än landhöjningen. Då skulle den föreslagna regleringen ge positiva effekter med avseende på att Mälaren oftare kommer att vara över Saltsjöns nivå jämfört med dagens reglering. Dock kommer det fortfarande att finnas många tillfällen då Saltsjöns nivå är högre än Mälarens. Vid det allra högsta vattenståndet i Saltsjön kommer det att bli svårt att få ut vattnet ur Mälaren, även med fler och större luckor. Problemet är att det blir för liten fallhöjd mellan Mälaren och Saltsjön om även Mälarens nivå är hög. Högsta nivån under var 4,71 med nuvarande klimat. Med en stegring av havsytan kommer nivåerna upp i 4,84 med nuvarande reglering vilket innebär stora problem, redan vid inte så ovanliga händelser. Med den nya regleringen blir det också problem och vi klarar inte målnivån på 4,70, vattenstånden blir dock något lägre än om vi har kvar dagens reglering. I ett framtida klimatscenario kombinerat med stigande havsyta med 0,5 m kan det bli ännu värre, men även i det fallet blir det bättre med en ny reglering och nya utskov i jämförelse med dagens situation. Dock når vi inte målnivåerna. Stigande havsvattenstånd medför stora problem, inte bara runt Mälaren utan längs med hela kusten. I Klimat- och sårbarhetsutredningen framförs att riskerna för översvämningar är för stora redan idag och att åtgärder skall vidtas skyndsamt. SMHI har tagit fram ett förslag till en ren tappningsställare till att börja med, d.v.s. hur mycket man tappar är bara beroende av Mälarens nivåer. Sen ska SMHI gå vidare med att t.ex. titta på om de kan variera nivåerna över året. Hur avancerad regleringen blir beror på hur mycket tid och kraft man kan lägga på att sköta regleringen varje dag. HS visar hur Mälaren varierat med dagens reglering och dagens klimat och visar också vilka vattenstånd det nya förslaget på reglering skulle innebära. HS visar och jämför också vilka vattenstånd som skulle uppstå i framtiden, dels med dagens reglering och dels med det nya förslaget. Det dimensionerande flödet är med dagens reglering och dagens klimat 5,63 i Mälarens höjdsystem, d.v.s. nästan en meter över vattennivån år Genom att skapa större avtappningsmöjligheter vid Slussen/Söderström och genom att ändra regleringen kan M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Västerås_ doc 7(21)

44 risken för översvämningar minskas och vattennivåerna kan hållas under + 4,70, även vid ett dimensionerande flöde. I förslaget till en ny reglering minskas amplituden något, de allra lägsta nivåerna höjs något och de allra högsta nivåerna sänks. I dagens reglering strävar man som lägsta nivå att ligga på 4,15, denna nivå har i förslaget till ny reglering höjts till 4,20. I förslaget till ny reglering tappas lite i början, vilket kan efterliknas en naturlig sjö. Avtappningen ökar allteftersom vattenståndet stiger. Medelvattenståndet i Mälaren (50 % av tiden) blir ungefär ca 15 cm högre jämfört med idag för att ha utrymme att hålla Mälarens vattenstånd uppe de torra somrarna. Antalet dagar då Saltsjön är högre än Mälaren är idag en gång vartannat år, med den nya regleringen blir antalet noll gånger (i dagens klimat). Den högsta vattennivån under 30 år blir med dagens reglering 4,71. I förslaget till ny reglering blir högsta vattennivån 4,55. Ett delmål i den nya regleringen är att ett 100-års flöde skall hållas under 4,60. De tio centimetrarna som utgör skillnaden mellan 4,60 och 4,70 ska användas för flödesdämpning vid extrema tillflöden. Den lägsta nivån höjs från 3,81 (med dagens reglering) till 3.99 (med den nya regleringen) låg vattenståndet i Mälaren på 3,76, men sedan dess har tätningar skett i bl.a. Helgeandsholmen, Riksbroluckan och Stallkanalluckan, vilket förklarar skillnaden mellan den beräknade och observerade nivån. Med dagens klimat blir år med variationer över 30 respektive 50 cm mindre vanliga med det nya förslaget till reglering i jämförelse med idag. Detta kommer SMHI att jobba vidare med, kanske kommer vi att kunna gå ner lite lägre än 4,20 under t.ex. vintrar med mycket snö. Idéer runt detta tar vi tacksamt emot. Man kan också notera att om vi jämför den nya regleringen i ett framtida klimat med dagens reglering i dagens klimat blir variationen 30 respektive 50 cm ungefär lika vanliga. (MG) Att ni höjt upp det från 4,15 till 4,20, är det en bonuseffekt eller har ni tänkt på att ni minskar risken för saltvatteninträngning också. Eller är det lågvattensidan ni har fokuserat den åtgärden på?(le) Det är ur båda aspekterna. I detta förslag tappar vi bara 20 m 3 /s så det är väldigt lite. Egentligen kan man säga att vi gått från 4,15 till 4,25. Läckaget tidigare var i storleksordningen 20 m 3 /s. (HS) I det torraste framtida klimatet med nuvarande reglering skulle Saltsjön vara högre än Mälaren 4 dagar per år. Med den nya regleringen blir det vartannat år. Den lägsta nivån skulle hamna på 3,66 med dagens reglering och på 3,82 med den nya. Det blir mer vattenståndsvariationer men variationerna blir nedåt. Varma torra somrar tar vi höjd för eftersom vi höjer till 4,20-4,25 innan vi börjar tappa. (HS) Vilken nivå var det år 2000? M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Västerås_ doc 8(21)

45 4,73 (HS) HS går igenom hur väl det nya förslaget på regleringen uppfyller de fyra målen som nämnts ovan (måluppfyllelsen bygger på att maximalt 1300 m 3 /s tappas ur Mälaren/Söderström). Minska risken för översvämningar - ja, uppnås med nya förslaget (dagens reglering klarar ej) Minska risken för saltvatteninträngning ja (klaras också med dagens reglering) Minska risken för låga vattenstånd - ja, risken minskas betydligt jämfört med dagens reglering Behålla viss variation i vattenstånden viss variation behålls i förhållande till idag Som en bonus kan mer vatten tappas ur Riksbron så Stockholm Ström kan hållas strömmande under längre tid jämfört med idag. MG fortsätter presentationen och berättar om alternativ och avgränsningar som kan bli aktuella att beskriva i MKB:n. När det gäller alternativa lokaliseringar kan 700 m 3 /s inte tas ut någon annanstans än i Slussen/Söderström. Klimat- och sårbarhetsutredningen tittade på möjligheterna att bl.a. tappa ur Hammarby och Norrström samt möjligheten att driva en tunnel mellan Mälaren och Saltsjön. Inget av detta alternativ bedömdes vara möjligt. Skulle man pumpa ut vattnet i tunneln? Nej, det skulle gå via självfall. (MG) Det skulle bli för dåligt hydrauliskt tryck eftersom det är för liten höjdskillnad. (LT) När det gäller de ytterligare 300 m 3 /s pekar Klimat- och sårbarhetsutredningen på att de kan tas i Södertälje. Stockholm stad/projekt Slussen tittar på möjligheten om de kan tas genom Slussen/Söderström. När det gäller vattenbyggnadssidan finns det inga alternativa lägen för kanalerna eftersom de behöver ligga mellan Södermalm och Gamla Stan. Det enda vi har kunnat se alternativa lokaliseringar för är för byggprovisorier under byggtiden inom själva Slussenområdet, men det bedömer vi inte få någon avgörande miljöpåverkan. Av vilken anledning bedömer man att det inte går att öka avtappningen i Hammarby? (Lise- Lotte Norin, LLN) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Västerås_ doc 9(21)

46 Dels erosionsrisker och dels går det inte att få ut så mycket mer vattenmängder genom Hammarby. (MG) I dagsläget tappar man ca 70 m 3 /s. Det skulle kunna gå att öka avtappningen till ca 100 m 3 /s, men det skulle aldrig gå att komma upp i de nödvändiga 700 m 3 /s. (LT) De tappade mer under år 2000 och då fick de stora erosionsproblem. Under 2000 tappade de ca 100 eller 110 m 3 /s. (HS) När det gäller alternativa utformningar för avtappningen och regleringen av Mälaren så kan det i MKB:n bli aktuellt att redovisa olika regleringar eftersom regleringen i sig blir en avvägning mellan olika intressen. Staden kommer sannolikt att förorda en reglering som anses vara mest lämplig. För vattenbyggnadssidan kan det bli aktuellt att redovisa olika kajutformningar. I dagsläget vet vi dock inte om olika kajutformningar är möjliga. Nollalternativ kommer att redovisas vad händer om den här verksamheten inte kommer till stånd och dagens reglering behålls? Måste verksamheten inte komma till stånd, måste inte Slussen byggas om? Bortsett från regleringen? (LE) Slussen måste byggas om men teoretiskt sett skulle Stockholm kunna bygga om Slussen utan att öka avtappningskapaciteten och ändra regleringen. (MG) MG fortsätter presentationen med att beskriva att konsekvenser uppkommer vare sig vattenverksamheten kommer till eller inte (nollalternativet). Konsekvenser uppstår på olika skalor, regionalt och lokalt. Figuren som visas är endast schematisk, inte exakt. Påverkansområde regionalt innebär att om projektet inte genomförs finns bl.a. risker för översvämningar längs med hela Mälarens stränder. Det finns också andra konsekvenser som kan uppstå på den skalan, t.ex. konsekvenser för dricksvattenproduktionen. På mer lokal nivå i Stockholmsområdet kan det uppstå konsekvenser av att projektet genomförs, av att vi tappar mer vatten, det blir t.ex. högre strömningshastigheter i smala sund som kan leda till erosion. Konsekvenser av projektet uppstår också i själva Slussenområdet där det kommer att byggas och schaktas. Konsekvenser kan även uppstå nedströms Slussen, t.ex. kan en max avtappning på m 3 /s innebära att en ökad mängd sediment når Saltsjön. Sedimenten kan innehålla olika näringsämnen och föroreningar som skulle kunna belasta området nedströms. Hur långt ut i Saltsjön nedströms Slussen som effekter och konsekvenser kan uppstå är ännu inte klarlagt. Utredningar pågår. Det preliminära regionala påverkansområdet omfattar ca 500 m från medelvattenståndet i Mälaren. Även låglänta områden som riskerar att översvämmas enligt Räddningsverkets översvämningskarteringar ingår i det regionala påverkansområdet. Påverkansområdet är enbart preliminärt. Staden har bl.a. gett i uppdrag åt naturmiljökonsulter att undersöka M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Västerås_ doc 10(21)

47 vad som kan hända inom detta påverkansområde, vilka negativa och positiva konsekvenser som kan uppstå? Inom det lokala området har SMHI bl.a. gjort modelleringar på strömningshastigheter och risker för erosion inom ett område från Bromma/Klubbensborg fram till Blockhusudden (udden på Djurgården). Inom det lokala området uppstår också konsekvenser om projektet inte kommer till stånd, många områden riskerar t.ex. att översvämmas. MG går igenom den sakliga avgränsningen. Projektet har identifierat miljöaspekter och vad som är väsentligt att konsekvensutreda. Lena Tilly (LT) går vidare med att berätta om identifierade miljöaspekter. Hushållning med dricksvatten är en av de allra viktigaste motiven till att ändra regleringen. Mälaren är en viktig dricksvattentäkt, närmare 2 miljoner människor är beroende av dricksvatten från Mälaren. Storstockholm använder Mälaren direkt medan Västerås använder vattnet indirekt genom att leda Mälarvatten till Badelundaåsen och använda den som ett naturligt reningsverk. Liknande sker i Södertälje. Mälaren som dricksvattentäkt är väldigt viktig, så det är en regional fråga. Med nollalternativet uppstår mer av de förändringar som vi delvis redan sett. Under 2000-talet har vattennivåerna i Mälaren varit höga, vilket gjort att mycket humus kommit ut i Mälaren. Detta innebär att det är svårt att bereda ett bra dricksvatten. Det är en stor fråga som man jobbar med på Stockholm Vatten, Norrvatten och på alla dricksvattenverk runt Mälaren. Hur får vi fram ett bra dricksvatten? Risker med nollalternativet är också att förorenade områden översvämmas och att föroreningar läcker ut. Nollalternativet innebär också en ökad belastning av bakterier och virus som kan komma av avloppsvatten som breddas ut till Mälaren vid höga vattenstånd och från översvämmade betesmarker Är det något vi kan påverka med regleringen? Kommer inte det från avrinningsområdet? (LLN) Det kommer dels från avrinningsområdet, men håller vi nere vattennivåerna från ca 5,70 till 4,70 så slipper vi att spola ut en massa ämnen från översvämmade närområden. Man har sett att det t.ex. runt Görvälnverket spolades ut mycket humus från närområdena, så det är ett dokumenterat problem som vi med ökad avtappningskapacitet och ändrad reglering till viss del kan hantera. (LT) Vid låga nivåer kan saltvatten tränga in i Mälaren. Under 80-talet gick saltvatten in under en kort period vilket var tillräckligt för att kunna störa dricksvattenförsörjningen i Stockholm under en lång tid. Det salta vattnet är mycket tyngre och lägger sig på djupet i fjärdarna där dricksvattenintaget sker sommartid. Saltvattenproblematiken är en viktig aspekt. När vattnet ligger för lågt är det också tekniskt svårt att få in det i vattenverken. M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Västerås_ doc 11(21)

48 Nollalternativet innebär många risker för dricksvattenförsörjningen. Med ökad avtappningskapacitet och ny reglering av Mälaren skulle vi slippa de allra högsta nivåerna och mindre risker att få ut föroreningar och andra ämnen till dricksvattnet. En ny reglering innebär också minskad risk för låga vattenstånd. Sammantaget innebär den nya regleringen bättre skydd för dricksvattnet. Skulle man kunna minska risken för låga vattenstånd med dagens kapacitet om man ändrade regleringen? (LLN) I dagens reglering strävar man efter 4,15. Man vågar inte låta vattenståndet ligga kvar eftersom det är för lite marginal att få ut vattnet. Man vågar inte låta Mälaren ligga uppe utan man måste börja tappa. Blir det en låg sommar kan man inte få upp vattennivåerna igen. (MG) Idag tappar man 530 m 3 /s vid vattennivån 4,25 vilket är ganska mycket. I det nya förslaget på reglering tappas 50 m 3 /s vid det vattenståndet. Det innebär att man börjar tappa kraftigt rätt tidigt idag. Eftersom man har så dålig avtappning så måste man använda en större volym av Mälaren för att buffra tillrinningarna. (HS) Ur hälsosynpunkt är det två saker som är viktiga, dels dricksvattnet och dels Mälaren som badvatten. Nollalternativet innebär liknande risker som nämnts för dricksvattnet och det gäller både Mälaren och Saltsjön. I Saltsjön kan ev. badvattenkvaliteten påverkas vid en maxavtappning i Slussen/Söderström. Detta är under utredning. En annan viktig lokal hälsoaspekt är buller under byggskedet i själva Slussenområdet, det är en lång byggtid. Översvämningskarteringar har gjorts över Mälaren. Karteringarna är ganska grova men visar att det är väldigt stora områden som skulle översvämmas vid höga vattennivåer. I Västerås har man pekat på att många områden skulle översvämmas redan vid 100- årsnivån, t.ex. förbindelsen över till Björnö samt Lindövägen, med risk för isolering av viss bebyggelse på Fullerö, Tidö-Lindö och Ängsö. Vid högre flöden, riskerar ännu större områden att översvämmas, t.ex. de nybyggda områdena i Östra Hamnen och Västerås flygplats. Flygplatsen får problem redan vid 100-års flöde men vid dimensionerande flöde är det omöjligt att bedriva flygverksamhet. Även järnvägssidan drabbas rejält i Västerås. Om nivåerna i Mälaren är höga är troligen också nivåerna i Svartån höga vilket innebär att det vattnet inte kommer ut, vilket i sin tur orsakar problem i Västerås centrala delar. Vid låga vattennivåer finns risk för sättningar och skred. Den planerade regleringen sänker den högsta nivån och höjer den lägsta vilket innebär att både översvämningsriskerna samt sättningsriskerna minskar. Det finns väldigt mycket skyddsvärda naturmiljöer runt Mälaren. Det är bl.a. områden där fåglar häckar under vårperioden där man gärna vill ha en viss nivåvariation och höga vattenstånd under våren med hänsyn till naturmiljön. I dagsläget finns vissa skillnader i vattennivåerna men med förslagen reglering snävas variationen in en aning vilket kan M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Västerås_ doc 12(21)

49 innebära negativa konsekvenser. SMHI kommer att titta vidare på detta och se om det går att få in en dynamik i regleringen och hålla uppe Mälarens nivåer vid viktiga tider på året så att man kan få till stånd en variation. Vi har fått önskemål från natursidan att sänka ner Mälaren, att frysa in vassrötterna och att lyfta vassen på isvintrar för vassbekämpning. Hur blir det med de motstående intressena, alla bryggor, båthus och kajer som vi också kommer att lyfta/krossa med denna metod? Det är någonting att fundera på och som vi gärna tar emot synpunkter och information om. (HS) Anna Koffman på Calluna har hört av sig angående detta och vad jag har förstått är det inte helt svart och vitt. Vi representerar egentligen inte dessa intressen men i den här PM:et som jag och Christer Södereng skickat in lyssnade vi av vad som fanns angående detta och det finns inget entydigt svar på den här frågan. Vad man kan säga, lite slarvigt, är att det är bra med fluktuationer. Sen kommer man in på frågan, när är det bra med fluktuationer? Vi har haft kontakt med Naturskyddsföreningen i Vattenvårdsförbundet och de har pratat mycket om att det inte är nödvändigt med istäcke som går in i vassen varje år. Men det är ju inte bara vassutbredningsaspekten som är intressant utan det finns ju andra aspekter också. Det är ju viktigt att man tar sig igenom dessa frågor så man kan få en tydlighet angående variationer och fördelning på året. Samtidigt är det så lätt att tro att man kan göra saker utifrån normalförhållanden då vi aldrig har några normala förhållanden. Vi ställer oss alltid frågan: Vad gör vi det våta året? Vad gör vi det torra året? Gör man en reglering som ska klara av det våta året kanske det resulterar i ännu jämnare reglering i jämförelse med idag eftersom man har dem verktygen. Den stora utmaningen är att skapa en tappningsställare som ger en tröghet i systemet och då kanske till en viss nackdel för översvämningsriskerna. Riskerna för översvämningar ökar något till förmån för att skapa en fluktuation. (LE) När man tittar på inbjudningen undrar man om den inte gått ut till kultur- och naturmiljöenheterna eftersom det inte finns någon representant här idag? (LLN) Du menar på länsstyrelsen? Vi har skickat ut inbjudan till länsstyrelserna. Hur inbjudan hanterats internt på respektive länsstyrelse vet vi inte. Det är ju bra att ni i yttrandet från länsstyrelsen hör efter med era övriga enheter så ni får med er så många aspekter som möjligt i samrådsyttrandet. (MG) När det gäller det här med fluktuationerna så är det ju också det här med farledssyftet i Mälaren för sjöfarten som ska vara 7 meter men som temporärt har varit sänkt till 6,8 meter p.g.a. olika incidenter. Men 7 meter är det farledsdjup som behövs och som man bör förhålla sig till i Mälarens fluktuationer. (AV) Vad är det för vattenstånd i Mälaren då? (HS) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Västerås_ doc 13(21)

50 Det kan jag inte svara på men man ska klara 7 meter i en farled. (AV) Vi skickade över en rapport till Calluna som vi gjort för 10 år sedan, en kartering över vassutbredning och andra växter. Mig veterligt har det pratats mycket på naturvårdssidan om att Mälarens vattenstånd har blivit jämnare och jämnare. Vi hade en tidigare medarbetare som jobbade mycket med det här och samlade på sig statistik. Mig veterligt finns det dock ingen samlad rapport som belyser dessa problem. Den mest samlade informationen finns i den PM som jag och Christer Södereng tagit fram. (LE) Jag såg ett tv-program för en tid sedan om just denna problematik. Problemen finns ju på andra ställen runt om Europa med stora ytor som svämmar över och där man har jobbat med att tillåta att vissa områden svämmar över genom att bryta invallningar o.s.v. Är det någon aspekt som ni kommer att kolla på? (LLN) Man tittade på det i Klimat- och sårbarhetsutredningen. När det gäller de höga flödena har man sett att det inte är en framkomlig väg, det ger för lite. Det är på de låglänta områdena som vi tyvärr har byggt på och det är det vi nu vill skydda. Man har även tittat på vad som händer om man sänker av alla sjöar uppströms men då ligger man torrt med dem under 30 år för att vid ett tillfälle kunna använda dem för att sänka av Mälaren. (HS) Det beror mycket på vilka olika frihetsgrader man kan lägga in i strategin och fördelen med att slippa tänka är ju ganska stora. Inom en överskådlig framtid om det inte finns någon snö att kalkylera på så är det ju femdygnsprognoser som gäller. Det är kul att spåna kring det här så får man se vad man landar. Men det är ju tunga intressen och det kan ju faktiskt gå snett. Om man t.ex. tar sjöfarten och lågvattensidan så handlar det om halvmetrar innan de går på grund. Det är små marginaler och mycket pengar. (LE) Det som jag funderar över är att man höjer upp nivån 50 % av tiden och om vi inte bara pratar om de extrema högvattnen så finns det ju andra känsliga intressen. Hur känsligt är jordbruket t.ex.? (LE) Vi återkommer till denna fråga. (LT) LT fortsätter och berättar om naturmiljön under vattenytan. För naturmiljön under vattenytan innebär nollalternativet risker för föroreningar i samband med översvämningar och ökad näringsbelastning då jordbruksmark översvämmas. Den planerade vattenverksamheten som sänker de högsta nivåerna innebär att belastningen av föroreningar och näringsämnen minskar. Inom detta område pågår också fortsatt arbete speciellt gällande erosionsproblematiken och vad erosionen kan innebära. Erosionen är en lokal fråga. Det finns väldigt mycket jordbruk kring Mälaren, både spannmålsproduktion och mycket djurhållning. Nollalternativet kan innebära risk för översvämningar och skada på de M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Västerås_ doc 14(21)

51 invallningar som finns. Bärigheten kan försämras vid väldigt höga vattenstånd. Om Mälaren i ett framtida klimat sjunker väldigt lågt sommartid, kan det hindra bevattning av jordbruksmark, eftersom vatten då måste prioriteras för dricksvattenändamål. Skogsbruket berörs inte lika kraftigt eftersom det inte finns så mycket produktiv skog i de allra lägst liggande områdena. Skogsbruket påverkas inte heller lika direkt av kortvariga översvämningar. Den planerade verksamheten medför positiva konsekvenser för jordbruket genom minskad översvämningsrisk. Hittills tyder informationen på att de invallade företagen är dimensionerade för en högsta nivå i Mälaren på 4,70. Det förändras inte av den planerade verksamheten, snarare tvärtom, det blir en förbättring. Jordbruksmark som inte är invallad och som ligger lågt kan få en något högre nivå under vårperioden. Detta kommer staden att utreda närmare. Yrkesfisket kan påverkas av både låga och höga vattennivåer. Det är inte helt lätt, men det med invallningarna har vi kollat upp och det stämmer. Sen är det en annan sak hur det ser ut i praktiken. Sen gäller det att ta reda på vad den oinvallade jordbruksmarken används till, vad är det för någonting? Det är inte helt lätt att göra klart för sig. Det har ju också med konsekvenserna att göra, om marken är produktiv eller inte. Det är möjligt att gå via länsstyrelsens blockkartor och få koll på vad som görs på marken, är det ett problem eller inte? (Mats Jos, MJ) Jag har fått tag i den utredning som gjordes för 20 år sedan. Där har man identifierat låglänta områden som kommer att hamna precis under med lite högre nivåer. (LT) Det måste man para med situationen idag, helst år 2008 därför att strukturomvandlingen på jordbrukssidan har varit otrolig och kan ge stor betydelse. Det har ingen av oss någon riktig koll på. (MJ) Kan man tänka sig att det här är en liten fördel för naturvården, att man kommer upp lite i nivåerna, variationen är densamma men man lägger sig i ett lite annat register. Kommer marken att anpassa sig till den nya fluktuationen så att vi kommer tillbaka till ruta ett?(le) Det kanske också räcker att låta variationerna vara höga vart femte år och att det inte behöver ske varje år. (LE) Kan man inte förvarna om högt vattenstånd?(martin Katzman, MK) Det är en intressant aspekt men inget som vi törs svara på direkt. (MG) Prognoser ska man använda för att optimera, för prognoser har rätt 9 av 10 gånger. När det gäller säkerhetsaspekter så har man inte råd att missa den där tionde gången. Att bedöma nuläget kan vi däremot ganska bra idag, vi vet ungefär hur mycket snö det blir och ungefär hur mättad marken är. En snörik vinter skulle vi därför kunna gå ner till 4,10 M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Västerås_ doc 15(21)

52 och vid vårfloden gå upp till 4,40 och därefter inte tappa av så fort, d.v.s. att låta det höga vattenståndet vara kvar under våren. Detta skulle gå i nuläget men med framtida klimat vet vi inte om vi klarar det. Att utforma en reglering som skall styras av prognoser innebär risker.(hs) LT fortsätter och berättar att nollalternativet kan innebära risk för översvämningar av värdefull kulturmiljö och fornlämningar. På lokal nivå innebär en ny reglering möjlighet till att ha ett flöde i Riksbron under en längre period, vilket är positivt. Runt Söderström har det funnits slussar under en lång tid i många generationer och byggarbeten i Slussenområdet kan påverka eventuella fornlämningar. Dykningar utförs och fortsatta utredningar lokalt kan bli aktuella. Har ni utfört provtappningen ännu och dokumenterat detta? Meningen var att vi skulle provtappa i oktober men eftersom Mälaren har legat så lågt (4,04) och Saltsjön högt så har vi skjutit upp provtagningen till mars. Provtappningen kommer att dokumenteras och är till för att undersöka om det är någon mening att ha en ström i Stockholm ström. Hur mycket kan vi tappa genom Riksbron för att vi skall uppleva att det är en ström i Stockholm ström? (LT) Sjöfarten i Mälaren är ett viktigt intresse och det finns stora hamnar i både Köping och Västerås. För sjöfarten i Mälaren kan nollalternativet innebära problem, vid de allra högsta flödena kan ingen sjöfart bedrivas på Mälaren och likadant om det blir för låga nivåer, då risken för grundstötning blir för stor. Med ny reglering skulle dessa problem minska. Beroende på hur man utformar den nya regleringen skulle möjligheterna till slussning kunna förbättras i Södertälje. Det är viktigt att projektet i Stockholm ses i relation till tidsaspekten som kan vara ett problem. Klimat- och sårbarhetsutredningens förslag om att tappa 300 m 3 /s i Södertälje kan komma igång snabbare än avtappningen i Slussen/Söderström. I MKB:n bör en ökad avtappning med 300 m 3 /s i Södertälje beskrivas som ett rimligt alternativ och vad det innebär för projektet rent tidsmässigt. (AV) Själva bytet av uppströmsluckorna i Södertälje kan bli klart något tidigare än i Stockholm. För att kunna utnyttja den ökade kapaciteten och att tappa krävs dock en ny miljödom/nya bestämmelser för Mälarens reglering, annars kan det bara bli aktuellt med katastroftappning med risk för stora konsekvenser längs Södertälje kanal. Sjöfartsverket avser inte att ta fram tillståndsansökan för ny miljödom för reglering av Mälaren. Att utforma en ny reglering samt att få tillstånd till densamma tar tid. Därmed är det inte säkert att Södertälje innebär en tidsvinst jämfört med Stockholm. (MG) Att bygga in den möjligheten i Södertälje och att sedan bryta mot befintlig vattendom vid kris och därmed klara ut situationen är ett fullt tänkbart och möjligt scenario. Den M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Västerås_ doc 16(21)

53 juridiska biten kommer senare. Det finns inga beslut om att öka avtappningen till 300 m 3 /s men man har redan bytt slussporten nedströms. Även portarna uppströms mot Mälaren ska bytas. (AV) Enligt vad jag har hört har Sjöfartsverket ännu inte beslutat om att genomföra detta. De har projekterat uppströmsportar för 300 m 3 /s men de avvaktar beslut om finansiering. (MF) Att öka avtappningen i Södertälje kräver investering i ny lucka samt förstärkningsåtgärder i kanalen. Katastroftappning är möjlig med ledde år 2000 till skador. Med nya kanaler genom Slussen/Söderström kan man teoretiskt även kristappa i Stockholm. (MG) Att tappa 300 m 3 /s i Södertälje bör beskrivas som ett alternativ i MKB:n. (AV) Vi tar med oss den synpunkten. När det handlar om en ny reglering bedömer vi dock att det inte går fortare att få en miljödom som gäller för Södertälje än för Slussen/Söderström. (MG) Det gäller också slussningen genom Södertälje, om man måste tappa ut mer vatten eller börja tappa tidigare så kan man inte bedriva någon sjöfart. (HS) MG tar över och pratar om friluftsliv och rekreation. Stora delar av Mälaren är rekreationsområde och det finns mycket vattennära rekreationsområden. I nollalternativet finns det risk för att tillgängligheten till strandzonen minskar p.g.a. översvämning eller av torrläggning vid låga vattenstånd. Med den nya regleringen kan detta undvikas. Lokalt under byggtiden, kan rekreationslivet störas genom eventuella begränsningar av slussningsmöjligheterna för fritidsbåtar vid Slussen/Söderström. Detta är dock under en övergående period. MG fortsätter och berättar om påverkan på broar, tunnlar, kajer och andra vattenanläggningar. På lokal nivå kan vattenanläggningar som broar, tunnlar och kajer påverkas av en ny maximal avtappning på m 3 /s, eftersom den kan ge upphov till högre strömningshastigheter. Vattenhastigheterna blir höga i smala sund och där vattnet skall ut. Objekt som kan vara känsliga för erosion har identifierats och skall utredas vidare, d.v.s. påverkas de och om, vad kan staden göra för att skydda dem? MG visar på karta (se presentationen) vilja objekt som ska utredas vidare. Om den planerade verksamheten inte kommer till stånd får vi samma skadeutveckling som idag på identifierade objekt. De skadas inte så mycket idag vid dagens maxavtappning men däremot pågår det en påverkan ifrån båttrafik, propellrar och strömningar. MG avslutar presentationen med en sammanfattning av de preliminära konsekvenserna som hittills identifierats. Regionalt medför den planerade vattenverksamheten många M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Västerås_ doc 17(21)

54 positiva konsekvenser (för bebyggelse, infrastruktur, dricksvatten, sjöfart och jordbruk). Negativa konsekvenser uppstår främst lokalt men eventuellt även regionalt. Både fördelar och nackdelar kan ses på naturmiljösidan där fortsatta utredningar kommer att utföras med avseende på hur naturmiljön kan gynnas samtidigt som vattenståndsvariationerna inte blir för höga. MG förklarar att i det fullständiga underlaget finns några korrigeringar. Korrigeringarna kommer att läggas ut på stadens hemsida ( Christina Johansson, CJ, påpekar att riksintressena för naturmiljövården saknas i bilaga 3 a till det fullständiga samrådsunderlaget. MG visar till sist kontaktuppgifter dit skriftliga synpunkter kan skickas eller om frågor uppstår. 3) Frågor och diskussion Finns det några bedömningar gjorda över kostnader för en ny vattendom? (AV) I Klimat- och sårbarhetsutredningen har man beräknat att kostnaderna i Slussen/Söderström kommer att uppgå till 500 miljoner medan det i Södertälje kommer att kosta 150 miljoner. Det finns ännu inga kalkyler på att ta ut hela avtappningskapaciteten i Slussen/Söderström. Hur kostnaderna skall fördelas är ännu inte klart. I slutbetänkandet från Klimat- och sårbarhetsutredningen förslås att en statlig utredningsman skall tillsättas. Denne ska titta närmare på finansieringsfrågorna och på hur de kan fördelas mellan berörda kommuner och staten. Någon utredningsman är ännu inte tillsatt varför detta kan ta tid. (MF) Är ersättningar för påverkad jordbruksmark inräknad i dessa kostnader?(av) Nej, detta är endast de direkta kostnaderna, inga indirekta kostnader är beräknade. (MF) Vad vi sett hittills är att de invallningsföretag som finns runt Mälaren är dimensionerade för 4,70, för dessa ökar vi marginalerna och förbättrar situationen. (MG) Det nya förslaget på reglering ligger nivåmässigt inom nuvarande dom. (HS) Hur ska skadorna lokalt i Stockholm åtgärdas? (Rolf Karlsson, RK) Staden kommer att titta närmare på om och i så fall var erosionsskydd kan behövas. (MG) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Västerås_ doc 18(21)

55 Vilka skyddsåtgärder finns i tunnelbanan idag i och med det stora hot som finns att få ner vatten? (LE) Tunnelbanestationen i Gamla stan är grundförstärkt likaså, andra berörda ställen. Stockholm stad måste dock jobba mot att kunna få ut mer vatten ur Mälaren istället för att börja valla in allt, det skulle bli enorma områden annars. (MF) Har ni någon speciell översvämningskartering i Västerås? (LT) Hur tänker ni när ni planerar ny infrastruktur eller nya bostadsområden? (MG) Mälarens tillflöden går via Arbogaån. Både vägar och järnvägar som är av riksintresse påverkas vid höga flöden vilka alla har stora ekonomiska värden. Huvuddelen av de infrastrukturprojekt som är aktuella i Västerås med omnejd är dock breddningar av vägar i befintlig sträckning. (AV) I underlaget till Klimat- och sårbarhetsutredningen samlade man in underlag från kommuner och vissa kommuner var mer angelägna att bidra med detta än andra. Framförallt Arboga och andra kommuner runt Hjälmaren var angelägna. (Tobias Malmgren, TM) Under våra samrådsmöten hittills har det varit varierad uppslutning från kommuner, men det är av vikt att alla kommuner med strandnärakuster är införlivade i vad som pågår. (MG) Medlem i Mälarens Vattenvårdsförbund och även kommunalråd samt byggnadsnämndens ordförande kommer att komma på samrådsmötet ikväll. (LE) Kommer vi att få en lista över alla samrådssynpunkter efter att samråden är avslutade? (LE) Staden kommer att upprätta en samrådsredogörelse som skickas till Länsstyrelsen i Stockholms län med begäran om beslut av betydande miljöpåverkan. Innan beslutet tas kommer Länsstyrelsen i Stockholm att remissa samrådsredogörelsen till övriga berörda länsstyrelser. Ni kommer därmed att få ta del av hela underlaget. Staden har redan nu samrått med en bred krets eftersom det är viktigt att få synpunkter i ett så tidigt skede som möjligt. Vi hoppas det kan spara tid under den fortsatta processen. (MG) Jag vill bara påpeka att samrådsunderlaget varit väldigt bra och vattentätt, alla viktiga aspekter är belysta. Sen blir det spännande att se fortsättningen på regleringen och möjligheter till dynamik. (LE) Hur viktigt är det för naturmiljön att gå ner i nivå under februari? (HS) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Västerås_ doc 19(21)

56 Det är ej viktigt för naturmiljön men det är viktigt med en fortsatt dialog kring detta. Den mest konfliktfyllda perioden är under våren. (LE) Att gå upp på våren är bra för alla aspekter utom för oinvallad jordbruksmark. Men risken med att gå ner i nivå innan våren kan vara att vi inte hinner få upp nivåerna tillräckligt inför en torr sommar. Vad säger ni på länsstyrelsen, är det värt dessa risker för att få fram en större vattenståndsvariation? (HS) Att minska översvämningsriskerna kan motverka naturmiljöns intressen. Kan man prissätta naturmiljöaspekterna? Kan vi tillmötesgå dem till viss del? Är det realistiskt att tro att man kan tillgodose naturvården eller skall den nya regleringen bara tillgodose bebyggelse och infrastruktur, jordbruk och sjöfart? Kan man skapa Mälarens vattenivåer jämnare än idag? (LE) Ja, man kan låta Mälaren ligga på 4,20 till juni och att sedan öka till 4,30. Man kan använda Mälaren mer som en buffert. (HS) I Klimat- och sårbarhetsutredningen säger man att man bör öka avtappningen både i Södertälje och i Stockholm. Detta bör därför vara ett rimligt alternativ i MKB:n. Genomförandetiden i Slussen/Söderström är lång. Tappning i Södertälje kan ske tidigare. (AV) Menar du katastroftappning eller en ändrad reglering som tillåter tappning av 300 m 3 /s i Södertälje? Att kanalerna kan bli klara något tidigare i Södertälje innebär inte att de kan användas för avtappning och ny reglering om det inte finns en ny miljödom och villkor för regleringen. Södertälje avser inte att arbeta fram ett nytt förslag på ny reglering av Mälaren. (MG) De kan inte initiera till något sådant eftersom de inte äger domen. För att få ett helhetsgrepp bör MKB:n konsekvensbeskriva tappning av 300 m 3 /s i Södertälje inom närtid. (AV) En MKB görs för att stödja en tillståndsansökan inte för att beskriva konsekvenserna av en akuttappning i strid med en gällande dom/villkor. Vi kommer att beskriva konsekvenserna översiktligt av möjligheten till att tappa 300 m 3 /s i Södertälje och då kommer vi att utgå från vad Klimat- och sårbarhetsutredningen sagt. (MG) Jag tycker det är viktigt att få det alternativet belyst i MKB:n. (AV) Vi får ta den frågan med oss. (MF) Vem gör vad och vem har rätt att söka tillståndet? (LE) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Västerås_ doc 20(21)

57 Frågan utreds med hjälp av jurister och genom diskussioner med Sjöfartsverket. (MG) MG avslutar mötet genom att tacka för visat intresse och att närvarande är välkomna att höra av sig om frågor dyker upp i efterhand. Fram till vecka 48 är det möjligt att lämna samrådssynpunkter innan samrådet stänger för den här gången. En andra samrådsperiod öppnar upp i början av Vid protokollet: Elisabeth Mörner Structor Miljöbyrån Stockholm AB Monica Granberg Structor Miljöbyrån Stockholm AB M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Västerås_ doc 21(21)

58 Närvarolista vid samrådsmöte Projekt Slussen, Myndigheter, Länsstyrelsen i Västmanlandslän, Namn E-post Fastighet/ Organisation/ Företag Vill ha mötesanteckningar Martin Katzman martin.katzman@vasteras.se Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Västerås Thomas Forsberg thomas.forsberg@vasteras.se Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Västerås Christina Johansson christina.johansson@koping.se Stadsarkitektkontoret, Köping x Astrid Varnild astrid.varnild@u.lst.se Länsstyrelsen x x x Rolf Karlsson rolf.karlsson@u.lst.se Länsstyrelsen x Lise-Lotte Norin lise-lotte.norin@u.lst.se Länsstyrelsen x Tobias Malmgren tobias.mlamgren@u.lst.se Länsstyrelsen x Magnus Edström magnus.r.edstrom@u.lst.se Länsstyrelsen x Lars Edenman lars.edenamn@u.lst.se Länsstyrelsen x Mats Jos mats.jos@lrf.se LRF x

59 PROTOKOLL PROJEKT SLUSSEN Datum, tid: , Mötesid: Samrådsmöte vattenverksamhet Mötestillfälle: 5 Plats: Wenströmska gymnasiet, Vedbovägen 1, Västerås Närvarande Mårten Frumerie MF Exploateringskontoret, Stockholm Ingmarie Ahlberg IMA Exploateringskontoret, Stockholm Monica Granberg MG Structor Miljöbyrån Stockholm AB Elisabeth Mörner EM Structor Miljöbyrån Stockholm AB Lena Tilly LT Tyréns AB Håkan Sanner HS SMHI Ingrid Sommar IS Svånö 2:4 Lilian Kvist LK Almö-Lindö 1:151 Birgitta Albexon BA Tidö 1:146 Sari Virkkala SV Mälarenergi Kjell Fredriksson KF Stäudd Samfällighet Margareta Pettersson MP Runnskärs samfällighetsförening Hans Pettersson HP Runnskärs samfällighetsförening Yngve Lång YL Västerås Gäddeholm 2:36 Elisabet Lång EL Västerås Gäddeholm 2:36 Gunilla Ral GR Lindö 2:1 Monica Hammarlund MH Stäudd Samfällighet Harald Berg HB Nyckelön 1:80 Björn Bünger BB Tidö-Lindö Samfällighet Rolf Mellqvist RM Västerås Thorulf Swege TS Harkie 2:6 Gunnar Barkman GB Västerås stad Carl-Erik Carlsson CEC Lövsta 1:1 Sven-Olof Carlsson SOC Rolf Fredholm RF Tavsta Hagen Köping Berit Wallin H:son BWH Fredric Sandberg FS Lars Allan Widell LAW Nyckelön 1:104, 4:1, 1:12 Ulf Jansson UJ Kvistberga 6:1 Anna- Laurentz AKL Dåvö 2:34 Kerstin Conny Karlström CK Skåpholmen 1:17 M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Västerås_ doc 1(19)

60 Helen Jacobsson HJ Basuvikens ekonomiska förening Roland Karlsson RK Dåvö 1:6 Anders Olsson AO Hovgården 1:4 m.fl. Mathias Hellström MHe Stäholm 3:14, Överby, St.Ekeby, Strömsvik, Slottsholmen Mats Jos MJ LRF Bror Wahlström BW Stensjö 1:58 Per Rostad PR Engsöprästgård Henrik Jacobson HJ Mälardalenshögskola Ingrid Kjellin IK Engsö Karin Södervall KS Per Widerstedt PW Bostads AB Mimer Håkan Kadesjö HK Kadesjös Anders Gustafsson AG Sicklinge 1:71 Enköping Petter Ström PS Ekholmen 1:70 Sixten Storlund SS Aspholmens ekonomiska förening SE Jansson SJ Aspholmens ekonomiska förening Henry Johansson HJo Brf Esplanaden Ola Sunesson OS Brf Djäknehöjden Bo Jonsson BJ Brf Djäknehöjden Delges De som i närvarolistan angett att de vill ha minnesanteckningar. Protokollet publiceras även på Bilaga 1. Närvarolista Bilaga 2. Presentation Bilaga 3. Mälarens nivåer i olika höjdsystem 1) Inledning, välkomna Mårten Frumerie (MF), inleder mötet med att hälsa välkommen. MF presenterar närvarande från projektet. Även presentation av de närvarande sker. Närvarolista skickas runt, se bilaga 1. För att underlätta protokollskrivandet ställer MF frågan om staden får använda sig av ljudupptagning. Samtliga bifaller. MF förtydligar att samrådet är för vattenverksamhet och inte för planprocessen. Samrådet är det första för vattenverksamheten och ett ytterligare kommer att hållas i början av ) Presentation av projektet För PowerPoint-presentationen i sin helhet, se bilaga 2. MF inleder presentationen med att förklara att aktuellt samråd hålls för att informera om vattenverksamheten i projektet, för att få in synpunkter och för att insamla kunskap som finns. MF poängterar att samrådet är för vattenverksamhet, d.v.s. inför en M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Västerås_ doc 2(19)

61 tillståndsprövning enligt miljöbalken. MF berättar att detta är det första samrådet för vattenverksamhet som hålls för allmänheten. Ett ytterligare samrådstillfälle planeras till början på Mellan dessa samrådstillfällen kommer utredningar att genomföras och synpunkter att bearbetas. MF går igenom dagordningen. MF går vidare och berättar allmänt om projektet och dess bakgrund. Slussenanläggningen i Stockholm är tekniskt uttjänt och måste rivas. MF förklarar att programsamråd enligt Plan- och bygglagen har hållits. I samrådet enligt PBL är det främst utformningsfrågorna som är belysta och hur Slussen skall se ut i framtiden, d.v.s. anläggningarna ovan mark. Detta samråd handlar om vattenverksamhet och de preliminära miljökonsekvenserna kopplade till denna. I samband med ombyggnation av Slussen kommer staden öka möjligheten att tappa ur mer vatten genom Slussen/Söderström i jämförelse med idag. Idag finns det två kanaler vid Slussen/Söderström och i och med att aktuella byggnadsarbeten görs öppnas det upp för ca tre kanaler till. När avtappningskapaciteten ökar behöver Mälarens reglering förändras. Det som berör hela Mälaren är förslaget på förändrad reglering. Varför planerar staden att öka avtappningen av Mälaren? Bakgrunden ligger i Klimatoch sårbarhetsutredningen som regeringen tillsatte för ett antal år sedan. För ett drygt år sedan kom deras delbetänkande och för en månad sedan kom slutbetänkandet angående det framtida klimatets påverkan på vårt samhälle. Redan idag finns stora översvämningsrisker runt Mälaren och i ett framtida klimat finns risk för lägre vattennivåer än idag, vilket kan orsaka problem runt Mälaren. I Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslås att avtappningskapaciteten för Mälaren skall öka med 1000 m 3 /s (från dagens ca 800 m 3 /s till 1800 m 3 /s). Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslår att avtappningskapaciteten ökar med 700 m 3 /s (från ca 300 m 3 /s till 1000 m 3 /s) i Slussen/Söderström och med 300 m 3 /s i Södertälje (från dagens 70 m 3 /s till ca 300 m 3 /s). Stockholm stad utreder idag konsekvenserna av att hela avtappningskapaciteten (ytterligare m 3 /s) tas ut i Slussen/Söderström alternativt att ytterligare 700 m 3 /s tas ut i Slussen/Söderström. Vilket alternativ som väljs är inte beslutat än, eftersom det tar tid att utreda konsekvenserna av respektive scenario. Ingmarie Ahlberg (IMA) tar vid och berättar att det runt Slussen kommer att krävas nya och ombyggda kanaler för att öka möjligheterna till ökad avtappningskapacitet. När avtappningskapaciteten ökar behöver även Mälarens reglering ses över, d.v.s. hur man tappar vid de olika slussarna vid olika tillfällen och beroende på vattnets nivå. Det kommer även att krävas nya kajer, byggprovisorier i vattenområdet runt Slussen m.m. Allt som nämnts ovan är vattenverksamhet som kräver tillstånd enligt 11 kap miljöbalken. Figuren visar de olika delmoment som staden behöver gå igenom för att få en dom från miljödomstolen. För att söka tillstånd krävs en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap miljöbalken. Inom MKB-arbetet ska samråd hållas med länsstyrelsen, enskilda som M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Västerås_ doc 3(19)

62 är särskilt berörda och tillsynsmyndigheter. Länsstyrelsen tar sedan beslut om betydande miljöpåverkan. Beslutet som länsstyrelsen fattar har betydelse för det MKB-arbete som sedan följer. Hur brett ska staden samråda och vad MKB:n ska innehålla. Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan innebär att staden även ska samråda med statliga myndigheter, allmänhet och organisationer, d.v.s. en bredare samrådskrets. Stockholms stad samråder redan med alla i denna bredare samrådskrets i detta första skede. Det samrådsunderlag som skickats ut finns i en sammanfattande version och i en fullständig version. Sammanfattningen har skickats ut till ca enskilda fastighetsägare runt Mälaren. Samrådet pågår fram till december och sedan tas en samrådsredogörelse fram som skickas in till länsstyrelsen för ett beslut. MKB-dokumentet kommer att beskriva verksamhetens omfattning, miljöpåverkan och vilka olika typer av åtgärder som kan vidtas. Inkomna synpunkter är mycket viktiga för utredningsskedet som följer när Stockholm stad skall jobba fram en preliminär MKB inför nästa samrådsperiod i början av IMA förklarar att allmänhet, intresseorganisationer m.fl. kan påverka projektet dels i samband med detta samråd, i samrådet som hålls under 2009 samt i huvudförhandlingen i miljödomstolen. Det krävs även andra tillstånd för att bygga om Slussen, ev. för grundvattenbortledning och omläggning av ledningar. Det behövs även en ny detaljplan. Dessa tillstånd och en ny detaljplan berör dock främst själva Slussenområdet. Det krävs även andra tillstånd för att bygga om Slussen, ev. för grundvattenbortledning och omläggning av ledningar. Det behövs även en ny detaljplan. Dessa tillstånd och en ny detaljplan berör dock främst själva Slussenområdet. IMA går igenom den övergripande tidplanen. Samrådet för detaljplanen har precis avslutats och beslut skall vid årsskiftet tas om Slussens utformning. Detaljplanen beräknas antas Första steget i tillståndsansökan för vattenverksamhet är aktuellt samråd och sedan tas ställning till det fortsatta arbetet, inriktning och val av strategier. Under 2008 kommer fördjupade utredningar och analyser att jobbas fram och ett nytt detaljerat underlag kommer att tas fram i form av bl.a. en preliminär MKB. Detta nya underlag kommer att finnas tillgängligt i samband med nästa samrådsperiod, Efter den samrådsperioden är avsikten att Stockholm stad i slutet av 2009 ska kunna gå in med en komplett ansökan. Staden hoppas på en domstolsförhandling 2010 och på att få en miljödom Arbetena i Slussen beräknas pågå mellan 2011 och Monica Granberg (MG) berättar mer i detalj vad det är Stockholm stad vill göra. Staden vill öppna upp gamla och bygga nya kanaler för att kunna öka avtappningskapaciteten i Slussen/Söderström. För att få ut mer vatten behövs ca tre nya kanaler samt ombyggnation av de två befintliga kanalerna. I samband med detta kommer det att krävas en hel del byggnadsarbeten i vattenområdet. När möjligheterna till att tappar ut mer M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Västerås_ doc 4(19)

63 vatten ur Mälaren ökar, så måste Mälarens reglering förändras. Idag justeras Mälarens vattenyta genom att stänga och öppna luckor i åtta punkter i Södertälje och i Stockholm. Reglerna för hur luckorna får öppnas och stängas finns i en miljödom från 1940-talet. SMHI utför, på uppdrag av Stockholm stad, arbetet med att ta fram ett nytt förslag på reglering av Mälaren. Förutom nya kanaler kommer det att krävas renovering av kajer och byggprovisorier ute i vattenområdet. Frågan Varför Mälarens reglering skall ändras ställs. Kommer Mälarens vattennivåer att sänkas eller höjas? Det är av intresse för närvarande som har fiskevatten. Riskerna för översvämning är för stora varför möjligheterna till att släppa ut mer vatten när det behövs måste ökas. Även risk för låga vattenstånd i framtiden skall undvikas. (MG) Vad är Mälarens normalvärde? Kommer den nya regleringen att påverka Mälarens lågvatten? Vem ansvarar för dagens reglering? Mälarens normalvattenstånd ligger idag på ca 4,22-4,14 (beräknat värde). I Stockholm är det Stockholm Hamn som ansvarar för att öppna och stänga luckorna och i Södertälje är det Sjöfartsverket. (MG) MG visar hur Mälarens vattenstånd har varierat från mitten av 1800-talet fram till idag. Från mitten av 1800-talet fram till mitten på 1940-talet kunde Mälarens vattenstånd variera upp till två meter. Efter att Mälaren började regleras i mitten av 1940-talet har vattennivåerna varierat mindre. Mälaren reglerades på 1940-talet i huvudsak för att minska risken för översvämningar och för att säkra dricksvattenproduktionen. Hur högt låg Mälaren år 2000? År 2000 låg Mälarens nivå på 4,73. (Håkan Sanner, HS) Viktiga utgångspunkter för att ta fram en ny reglering för Mälaren är, förutom att titta på dagens situation och den historiska situationen, att analysera vad som händer i framtiden med framtida klimatförändringar. LT visar figur över tillrinningen till Mälaren. Figuren visar hur tillrinningen (hur mycket vatten som rinner till Mälaren under året) sett ut de senaste 30-åren ( ) och hur den kan komma att se ut i framtiden med olika klimatscenarier (samma som i Klimat- och sårbarhetsutredningen). Tillrinningen påverkar vilka vattenstånd vi får i Mälaren vid olika tider på året. I framtiden beräknas klimatet bli varmare och temperaturen att stiga med 2,5-4 grader. Detta innebär mer instabila vintrar med mindre snö vilket i sin tur innebär en ökad tillrinning till Mälaren under vintern eftersom nederbörden inte är bunden i snö. Detta innebär i sin tur att vårfloden kommer tidigare och blir mindre i storlek. I framtiden beräknas somrarna bli torrare vilket innebär att tillrinningen till Mälaren blir lägre under sommarhalvåret. Framtida torra somrar M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Västerås_ doc 5(19)

64 tillsammans med en ökad avdunstning leder till risk för låga vattenstånd i Mälaren. Det är både risken för höga vattenstånd och risken för riktigt låga vattenstånd som man vill undvika genom att förändra Mälarens reglering. Hur kan det bli högre vattenflöden under vintersäsong? Lägre del av nederbörden blir bunden i is/snö under vintern jämfört med idag, vilket medför att högre del av nederbörden rinner ner till Mälaren även under vintertid. Vi kan se att alla fyra framtida klimatscenarier kommer att innebära en förändring i jämförelse med idag. (MG) Kommer andra vattendomar att påverkas? Nej, sannolikt inte. Vi kommer att kartlägga vad vi påverkar genom att ändra Mälarens reglering. (MG) När i tiden ligger de framtida scenarierna? De framtida scenarierna är beräknade på år , klimatet förändras gradvis. (HS) Henrik Jacobson (HJ), forskare på Mälardalenshögskola menar att Klimat- och sårbarhetsutredningen bygger på för korta mätserier och är för politiskt tillrättalagd. Enligt HJ finns det bara ett sätt att lösa nuvarande och framtida problem med för höga vattennivåer och det är genom att gräva ur Södertälje kanal. Det är av vikt att komma ihåg att Mälaren inte är en sjö utan sju. Idag utgör Klimat- och sårbarhetsutredningen den bakgrund och det planeringsunderlag som vi utgår ifrån. Ni är välkomna att skicka in synpunkter och eventuella utredningsunderlag som ni tycker att vi bör beakta. (MG) Vilka mål vill Stockholm stad åstadkomma med den nya regleringen? SMHI har tagit fram ett nytt förslag till reglering utifrån fyra viktiga mål; Minska risken för översvämningar (högsta vattenstånd skall vara lägre än 4,70) Minska risken för saltvatteninträngning Minska risken för låga vattenstånd (lägsta vattenstånd skall vara över 4.00) Behålla variation i vattenstånden Målen är viktiga för olika saker och intressen. MG går igenom vilka intressen de olika målen är viktiga för. En mötesdeltagare menar att sjöfarten inte kan lida av för höga vattenstånd. M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Västerås_ doc 6(19)

65 Vid normala vattenstånd stämmer det. Enligt Klimat- och såbarhetsutredningen blir det vid de allra högsta vattennivåerna (vid s.k. dimensionerande flöde) dock svårt att bedriva sjöfart i Mälaren. Dessa uppgifter kommer från Sjöfartsverket. (MG) HJ framför att problem med saltvatteninträngning inte existerar. Det har historiskt förekommit problem med saltvatteninträngning och dessa problem kvarstod fram till 1980-talet då bestämmelserna i miljödomen justerades. I dagsläget förekommer därmed inga problem med saltvatteninträngning, men det är viktigt att beakta risken för saltvatteninträngning när den nya regleringen utformas. (LT) HS tar över och berättar om det nya förslaget till reglering och vad det innebär för variationer i vattenytan i Mälaren i framtiden. SMHI har tagit fram ett förslag på ny reglering och analyserat detta dels med dagens klimat ( ) och dels med olika scenarier för framtida klimat. Klimat- och sårbarhetsutredningen bygger bl.a. på Räddningsverkets översvämningskarteringar och på vilka konsekvenser som kan uppstå vid det s.k. dimensionerande flödet (flöde som är ovanligt men som man vill säkra sig emot). Vid ett dimensionerade flöde skulle kostnaderna av konsekvenserna runt Mälaren uppgå till ca 7 miljarder. HS visar hur Mälaren varierat med dagens reglering och dagens klimat och visar också vilka vattenstånd den nya regleringen skulle innebära med det nya förslaget på reglering. HS visar också och jämför vilka vattenstånd som skulle uppstå i framtiden, dels med dagens reglering och dels med det nya förslaget. Genom att skapa större avtappningsmöjligheter vid Slussen/Söderström och genom att ändra regleringen kan risken för översvämningar minskas och vattennivåerna kan hållas under + 4,70, även vid ett s.k. dimensionerande flöde. Vi vill också få upp Mälarens nivåer för att säkra oss mot torra somrar och låga vattennivåer i Mälaren som kan följa av ett framtida klimat. Nivåerna skall då inte nå under 4,00 i dagens klimat. För att åstadkomma detta måste medelvattennivån i Mälaren ligga något högre än vad den gör idag. När det gäller höga flöden vet man när det är mycket snö eller att det har regnat mycket och kan tappa ut lite i förväg. Men när det gäller de låga vattenstånden är det en tidsaspekt på 3-4 månader och det går inte att göra prognoser över. Det betyder att det inte går att göra något innan de låga vattennivåerna inträffar. Det enda sättet att vara säkra på att vi kan klara av ett framtida varmare och torrare klimat är att ha en tillräckligt stor volym när sommaren börjar. Då måste vattenståndet också vara högre i början av sommaren jämfört med vad det är idag. M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Västerås_ doc 7(19)

66 SMHI har analyserat dagens reglering och det nya förslaget på reglering med fyra olika klimatscenarier (liksom Klimat- och sårbarhetsutredningen), det är viktigt att regleringen klarar av alla fyra. Det värsta av de fyra scenarierna innebär mycket torrare somrar, HS presenterar detta scenario. Vad ligger Mälaren på för nivåer idag? Idag ligger nivån på 4,04 vilket är väldigt lågt för att vara på hösten. (HS/Lena Tilly, LT) Var ligger mätpunkterna? Mälarens vattennivåer mäts i tre punkter i Stockholm, Södertälje och Västerås. Mälarens vattennivå beräknas som ett medel av dessa tre mätpunkter. (MG) En mötesdeltagare framför att Mälaren mäts i få mätpunkter. Mätpunkterna är fastställda i den gällande vattendomen. (HS) HS fortsätter och förklarar att Mälaren har en nuvarande vattendom som måste följas. År 2000 släpptes det dock ut mer vatten än vad domen tillåter. Förslaget på den nya regleringen ligger inom den befintliga nivåmässigt. De högsta nivåerna kommer dock att sänkas något och de lägsta att höjas. Medelvattenståndet (50 procent av tiden) blir i detta första förslag på ny reglering av Mälaren ca 15 cm högre jämfört med idag, för att ha utrymme att hålla Mälarens vattenstånd uppe de torra somrarna. Det nya förslaget till reglering bedöms gynna de flesta intressenter förutom de som vill ha högre nivåvariationer i vattenstånden än idag. Under regnperioden år 2000 ökade tillrinningen successivt. Kan man förhandstappa om det regnar under lång tid och man vet att tillrinningen kommer att öka vattennivåerna? Idag går det bara att tappa 800 m 3 /s. Det går inte att få ut så mycket mer än dessa volymer. Det är svårt att göra en bra prognos över långa tidsperioder. Prognoser är bra för optimering, men inte när det gäller säkerhet. (HS) I den sammanfattande broschyren på sidan 8 är det en något missvisande text. Först står det att syftet med den nya regleringen är att behålla variationen i Mälarens vattenstånd. Intervallet i variationerna minskar i själva verket och redan idag har naturmiljön bekymmer i och med små vattenståndsvariationer. - I detta första förslag på ny reglering kapas de högsta och de lägsta nivåerna. Om nivåvariationen jämfört med idag behålls eller inte beror på vilket tidsperspektiv som används och hur man jämför. Med dagens klimat blir variationerna inte lika frekventa M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Västerås_ doc 8(19)

67 med den nya regleringen som med dagens. Jämfört man den nya regleringen i ett framtida klimat blir variationerna ungefär lika frekventa som idag med dagens klimat. Målet att behålla nivåvariationerna sattes upp för naturmiljöintressena runt Mälaren. Ur naturmiljösynpunkt är det dock inte enbart variationerna som är viktiga utan det är även viktigt när på året olika nivåer inträder. Det pågår ett arbete med att identifiera vilka nivåer och variationer som är viktiga för den naturmiljön och den biologiska mångfalden runt Mälaren. I detta arbete ingår också att formulera mer exakta mål för naturmiljön som skall ligga till grund för SMHI:s vidarebearbetning av det nya förslaget på reglering. Till projektet finns också en referensgrupp knuten. I referensgruppen ingår bl.a. alla länsstyrelser runt Mälaren Naturskyddsföreningen, WWF, Vattenmyndigheten och Sjöfartsverket. Vad som är gynnsamt för naturmiljön och biologisk mångfald är en komplex fråga och projektet välkomnar synpunkter kring detta i samrådet. Skriftliga synpunkter kan lämnas in fram till vecka 48. (MG) Detta först förslag på ny reglering är en första grov analys. Vad är möjligt att göra? I nästa steg kommer SMHI att arbeta med att få regleringen mer dynamisk. Vi är tacksamma för synpunkter när det gäller era olika intressen. Vad är bra ur vattenståndsvariationer för just era intressen? (HS) Vad är det viktigaste intresset, infrastruktur eller naturmiljön? Mälarens reglering är mycket viktig för att minska översvämningsriskerna och att säkra dricksvattentillgången, men även t.ex. sjöfarten och naturmiljön är viktiga intressen. (MG) HS går igenom hur väl det nya förslaget på regleringen uppfyller de fyra målen som nämnts ovan (måluppfyllelsen bygger på att maximalt 1300 m 3 /s kan tappas ur Mälaren/Söderström). Minska risken för översvämningar - ja, uppnås med nya förslaget (dagens reglering klarar ej) Minska risken för saltvatteninträngning ja (klaras också med dagens reglering) Minska risken för låga vattenstånd - ja, risken minskas betydligt jämfört med dagens reglering Behålla variation i vattenstånden ja, vi får en tydlig amplitud, men något minskad amplitud i jämförelse med dagens reglering (dagens klimat). Som en bonus kan eventuellt vatten tappas ur Riksbron så Stockholms ström under längre tid och därmed upplevas som mer strömmande än idag. MG fortsätter presentationen med att beskriva att konsekvenser uppkommer både om projektet genomförs och om det inte gör det (nollalternativet). Detta skall beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningen. Konsekvenser uppstår på olika skalor, regionalt och M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Västerås_ doc 9(19)

68 lokalt. Figuren som visas är endast schematisk, inte exakt. Påverkansområde regionalt innebär att om projektet inte genomförs finns bl.a. risker för översvämningar längs med hela Mälarens stränder. Det finns också andra konsekvenser som kan uppstå på den skalan, t.ex. konsekvenser för dricksvattenproduktionen. På mer lokal nivå i Stockholmsområdet kan det uppstå konsekvenser av att projektet genomförs, av att vi tappar mer vatten, det blir t.ex. högre strömningshastigheter i smala sund som kan leda till erosion. Konsekvenser av projektet uppstår också i själva Slussenområdet där det kommer att byggas och schaktas. Konsekvenser kan även uppstå nedströms Slussen, skulle t.ex. en maximal avtappning på m 3 /s kunna innebära att en ökad mängd sediment når Saltsjön. Sedimenten kan innehålla olika näringsämnen och föroreningar som kan belasta området nedströms. Detta behöver utredas vidare. Det preliminära regionala påverkansområdet omfattar ca 500 m från medelvattenståndet i Mälaren. Även låglänta områden som riskerar att översvämmas (i nollalternativet) enligt Räddningsverkets översvämningskarteringar ingår i det regionala påverkansområdet. Påverkansområdet är enbart preliminärt. Hur långt ut i Saltsjön nedströms Slussen som effekter och konsekvenser kan uppstå är ännu inte klarlagt. Utredningar pågår. Inom det lokala området har SMHI bl.a. gjort modelleringar på strömningshastigheter och risker för erosion inom ett område från Bromma/Klubbensborg fram till Blockhusudden (udden på Djurgården). Inom det lokala området kan också konsekvenser av om projektet inte kommer till stånd uppstå, många områden riskerar t.ex. att översvämmas. Lena Tilly, LT, går vidare med att berätta om identifierade miljöaspekter och preliminära miljökonsekvenser av projektet och av nollalternativet. Hushållning med dricksvatten är ett av de allra viktigaste motiven till att ändra regleringen. Mälaren är en viktig dricksvattentäkt, närmare 2 miljoner människor är beroende av dricksvatten från Mälaren. Storstockholm använder Mälaren direkt och i Västerås tas Mälarvatten till Vadelundaåsen. Mälaren som dricksvattentäkt är väldigt viktig, så det är en regional fråga. Med nollalternativet uppstår mer av de förändringar som vi redan sett. Under 2000-talet har det varit höga vattennivåer vilket gjort att mycket humus kommit ut i Mälaren. Detta innebär att det är svårt att bereda ett bra dricksvatten. Det är en stor fråga som man jobbar med på Stockholm Vatten och Norrvatten och alla dricksvattenverk runt Mälaren. Hur får vi fram ett bra dricksvatten? Risker med nollalternativet är också att förorenade områden översvämmas och att föroreningar läcker ut. Likadant också en ökad belastning av bakterier och virus som kan komma av avloppsvatten som breddas ut till Mälaren vid höga vattenstånd och från översvämmade betesmarker Vid låga nivåer kan saltvatten tränga in i Mälaren. Under och talet gick saltvatten in under en kort period men tillräckligt för att kunna störa M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Västerås_ doc 10(19)

69 dricksvattenförsörjningen i Stockholm under en lång tid. Det salta vattnet är mycket tyngre och lägger sig på djupet i fjärderna där vi gör våra dricksvattenintrång. Saltvattenproblematiken är en viktig aspekt. När vattnet ligger för lågt är det också tekniskt svårt att få in det i vattenverken. Nollalternativet innebär många risker för dricksvattenförsörjningen. Med en ny reglering av Mälaren skulle vi slippa de allra högsta nivåerna och mindre risker att få ut föroreningar och andra ämnen till dricksvattnet. En ny reglering innebär också minskad risk för låga vattenstånd. Sammantaget innebär den nya regleringen bättre skydd för dricksvattnet. Ur hälsosynpunkt är det två saker som är viktiga, dels dricksvattnet och dels Mälaren som badvatten. Nollalternativet innebär liknande risker som nämnts för dricksvattnet. I Saltsjön kan ev. badvattenkvaliteten påverkas vid en maxavtappning. Detta är under utredning. En annan viktig lokal hälsoaspekt är buller under byggskedet i själva Slussenområdet. Översvämningskarteringar har gjorts över Mälarens stränder. Karteringarna är ganska grova men visar att det är väldigt stora områden som skulle översvämmas vid höga vattennivåer. Redan vid 100-årsnivån skulle det bli stora problem i Västerås, t.ex. förbindelsen med Björnö, Lindövägen och på Fullerö. Även flygplatsen i Västerås påverkas. Även den nya bebyggelsen i Östra hamnen kan påverkas. Översvämningar gäller även för vägar, järnvägar och teknisk infrastruktur som el och tele i anslutning till Mälaren. Vid låga vattennivåer finns risk för sättningar och skred. Den planerade regleringen sänker de högsta och höjer de lägsta vattennivåerna vilket innebär bättra skydd för bebyggelse och infrastruktur. Det finns väldigt mycket skyddsvärda naturmiljöer runt Mälaren. Det är bl.a. områden där fåglar häckar under vårperioden samt lekplatser för fisk där man gärna vill ha en viss nivåvariation och höga vattenstånd under våren med hänsyn till naturmiljön. I dagsläget finns vissa skillnader i vattennivåerna men i det första förslaget på ny reglering snävas variationen in en aning. SMHI kommer att jobba vidare med detta och se om det går att få in en dynamik i regleringen och hålla uppe Mälarens nivåer vid viktiga tider på året så att man kan få till stånd en variation. Projektet har gett i uppdrag åt naturmiljökonsulter att ta fram mål för naturmiljön inför det fortsatta arbetet med regleringen. De har också i uppdrag att ta fram en metodik för konsekvensbedömningar. Det är en viktig regional fråga. För naturmiljön under vattenytan innebär nollalternativet risker för föroreningar i samband med översvämningar och ökad näringsbelastning då jordbruksmark översvämmas. Den planerade vattenverksamheten som sänker de högsta nivåerna innebär att belastningen av föroreningar och näringsämnen till följd av översvämningar minskar. Inom detta område pågår också fortsatt arbete speciellt gällande erosionsproblematiken och vad erosionen kan innebära. Erosionen är en lokal fråga. M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Västerås_ doc 11(19)

70 Det finns väldigt mycket jordbruk kring Mälaren, både spannmålsproduktion och djurhållning. Nollalternativet kan innebära risk för översvämningar och skada på de invallningar som finns. Bärigheten på vallarna kan också försämras vid väldigt låga vattenstånd. Om Mälaren sjunker väldigt lågt kan det hindra bevattning av jordbruksmark eftersom vatten då bedöms behöva prioriteras för dricksvattenändamål. Yrkesfisket kan påverkas av både låga och höga vattennivåer. Skogsbruket berörs inte i lika stor grad eftersom det inte finns så mycket produktiv skog i de allra lägst liggande områdena. Skogsbruket påverkas inte heller lika direkt av kortvariga översvämningar. Den planerade verksamheten medför positiva konsekvenser för jordbruket genom minskad översvämningsrisk. Hittills tyder informationen på att de invallade företagen är dimensionerade för en högsta nivå i Mälaren på 4,70. Det förändras inte av den planerade verksamheten, snarare tvärtom, det blir en förbättring och invallad jordbruksmark får ett bättre skydd än i dagens reglering. Jordbruksmark som inte är invallad och som ligger lågt kan få en något högre nivå under vårperioden. Eventuella konsekvenser av detta kommer staden att utreda vidare. I nollalternativet finns risk för översvämningar av värdefull kulturmiljö och att fornlämningar påverkas indirekt. På lokal nivå innebär den planerade verksamheten tillkommer möjlighet till ett flöde i Riksbron under en längre period, vilket är positivt. Runt Söderström har det funnits slussar under en lång tid i många generationer och byggarbeten i Slussenområdet kan påverka eventuella fornlämningar. Dykningar utförs och fortsatta arkeologiska utredningar lokalt kan bli aktuella. Vid de allra högsta flödena kan ingen sjöfart bedrivas på Mälaren och likadant om det blir för låga nivåer, då risken för grundstötning blir för stor. Med en ny reglering skulle dessa problem minska. Beroende på hur man löser regleringen skulle möjligheterna till slussning kunna förbättras. Stora delar av Mälaren är rekreationsområde och det finns mycket vattennära rekreationsområden längs Mälarens stränder. I nollalternativet finns det risk för att tillgängligheten till strandzonen minskar p.g.a. översvämning eller av torrläggning vid låga vattenstånd. Med den nya regleringen kan detta undvikas. Lokalt under byggtiden, kan rekreationslivet störas genom eventuella begränsningar av slussningsmöjligheterna för fritidsbåtar vid Slussen/Söderström. Detta är dock under en övergående period. MG fortsätter och berättar om påverkan på broar, tunnlar, kajer och andra vattenanläggningar. På lokal nivå kan vattenanläggningar som broar, tunnlar och kajer påverkas av en ny maximal avtappning på 1000 m 3 /s m 3 /s, eftersom den kan ge upphov till högre strömningshastigheter. Vattenhastigheterna blir höga i smala sund och där vattnet skall ut. Objekt som kan vara känsliga för erosion har identifierats och skall utredas vidare, d.v.s. påverkas de och om, vad kan staden göra för att skydda dem? MG visar på karta (se presentationen) vilka objekt som ska utredas vidare. Om den planerade verksamheten inte kommer till stånd får vi samma skadeutveckling som idag på M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Västerås_ doc 12(19)

71 identifierade objekt. De skadas inte vid dagens maxavtappning men däremot pågår det en påverkan ifrån båttrafik, propellrar och strömningar. MG avslutar presentationen med en sammanfattning av de preliminära miljökonsekvenserna som hittills identifierats. Regionalt medför den planerade vattenverksamheten många positiva konsekvenser (för bebyggelse, infrastruktur, dricksvatten, sjöfart och jordbruk). Negativa konsekvenser uppstår främst lokalt, men eventuellt även regionalt. Både fördelar och nackdelar kan ses på naturmiljösidan där fortsatta utredningar kommer att utföras med avseende på hur naturmiljön kan gynnas samtidigt som vattenståndsvariationerna inte blir för höga för de andra intressena. MG ställer frågan om någon har beställt ut det fullständiga/stora samrådsunderlaget eftersom staden skickat ut två olika versioner (en tolvsidig broschyr och ett på sidor). I det fullständiga underlaget finns några korrigeringar. Korrigeringarna kommer att läggas ut på stadens hemsida, liksom det fullständiga underlaget, MG visar till sist kontaktuppgifter dit skriftliga synpunkter kan skickas eller om frågor uppstår. 3) Frågor och diskussion Kommer vattennivån att ändras under byggtiden av de nya kanalerna? Nej, projektet planerar för att tappning skall kunna ske i enlighet med den nu gällande miljödomen. (MG) Vad är vattenhastigheten idag och vad kommer den att bli i framtiden i Slussen/Söderströmområdet?(BB) Vattenhastigheten varierar i olika sektioner. Vi återkommer gärna till dig med svar efter mötet. (MG) Gunnar Barkman, GB, Västerås stad, tycker att projektet ska ses som två olika projekt, dels en ombyggnad av Slussen i Stockholm och dels att tappa mer vatten ur Mälaren. GB undrar även vem som gett Stockholm stad i uppdrag att hantera Mälarens vattennivå? Stockholm stad har inte fått något formellt uppdrag. När Slussen byggs om finns det möjligheter att bygga nya kanaler och öka avtappningskapaciteten och därmed behöver Mälarens reglering förändras. Det finns kopplingar mellan regleringens utformning och mål och dimensioneringen av kanalerna. I Klimat- och sårbarhetsutredningen står att det är lämpligt att i samma ansökan som för byggandet av kanaler genom Slussen/Söderström söka för ändrad reglering av Mälaren. Om tillstånd skall sökas på detta sätt är dock ännu M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Västerås_ doc 13(19)

72 inte avgjort. Stockholms stad förvaltar idag den gällande miljödomen för Mälarens reglering (MG). GB påpekar att detta inte är en Stockholms fråga utan att det är många kommunen som påverkas och att projektet bör tas om hand av flera kommuner gemensamt. Västerås accepterar inte att Stockholm stad använder ordet vi när det i nuläget endast är Stockholm som driver frågan. Oavsett vem som söker, om det blir Stockholm stad på egen hand eller om det blir flera sökanden/flera kommuner som söker gemensamt, så skall alla berörda kommuner och parter kunna vara med och påverka hur regleringen utformas. Bland annat syftar detta samråd till att kommunicera kring den framtida regleringen. Projekt Slussen har också initierat en referensgrupp med representanter från Klimat- och sårbarhetsutredningen, dricksvattenintressenterna, länsstyrelserna runt Mälaren, Sjöfartsverket m.fl. som expertstöd för diskussion kring utformningen av Mälarens reglering. Det vore bra att även ha ett forum, vid sidan av samråden, där kommunerna runt Mälaren kunde träffas för att diskutera frågan. Vi återkommer gärna i denna fråga (MF). Juridiskt sett ska Vattenmyndigheten stå som huvudpart. Har de fått möjlighet till det? (GB) Frågan har kommit upp inom ramen för den referensgrupp som finns knutet till projektet. Vattenmyndigheten har meddelat att de gärna deltar i processen men att själva ansökan inte är något de kommer att stå för (MG). Lars Allan Widell (LAW) väcker frågan angående en ytterligare referenspunkt och att en sådan bör finnas i Köping. Vid Strömsholmskanal kan det bli ett enormt flöde som ställer till problem för bryggor och stränder. För detta område är det positivt att ha en jämn vattennivå. Vi tar med oss synpunkten angående en ytterligare referenspunkt. (MG) Är Slussen det rätta stället att öka avtappningen? Finns det andra ställen där avtappningen kan ökas? Kan man utnyttja elkraft i samband med tillrinningen? Vad händer om Östersjös vattennivå ökar? När det gäller havsvattenstånden har Klimat- och sårbarhetsutredningen utrett olika scenarier för en havsytehöjning fram till år Det troligaste scenariot för Stockholmsområdet är att landhöjningen och den globala havsytestigningen håller jämna steg. Det finns dock andra värre scenarier. Ett av dem är att Östersjöns nivå höjs med 0,5 m mer än landhöjningen. Då skulle det nya förslaget på reglering ge positiva effekter med avseende på att Mälaren oftare kommer att vara över Saltsjöns nivå jämfört med om dagens reglering bibehålls. Dock kommer det fortfarande att finnas många tillfällen då M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Västerås_ doc 14(19)

73 Saltsjöns nivå är högre än Mälarens. Vid det allra högsta vattenståndet i Saltsjön kommer det att bli svårt att få ut vattnet ur Mälaren, även med fler och större luckor. Problemet är att det blir för liten fallhöjd mellan Mälaren och Saltsjön om även Mälarens nivå är hög. Högsta nivån under var 4,71 med nuvarande klimat. Med en stegring av havsytan med 0,5 m kommer nivåerna upp i 4,84, med dagens reglering, vilket innebär stora problem redan vid inte så ovanliga händelser. Med den nya regleringen blir det också problem och vi klarar inte målnivån på 4,70. Vattenstånden blir dock något lägre än om vi har kvar dagens reglering. I ett framtida klimatscenario kombinerat med stigande havsyta med 0,5 m kan det bli ännu värre. Även i det fallet blir det dock bättre med en ny reglering och nya utskov i jämförelse med dagens situation. Dock når vi inte målnivåerna. Stigande havsvattenstånd medför stora problem, inte bara runt Mälaren utan längs med hela kusten. (HS) De 700 m 3 /s som Klimat- och sårbarhetsutredningen bedömts som nödvändiga kan inte tas ut någon annanstans än i Slussen/Söderström. Klimat- och sårbarhetsutredningen har bl.a. tittat på att avbörda Mälaren genom en tunnel eller genom Hammarby och Norrström och det har inte visat sig möjligt. 700 m 3 /s går bara att ta ut i Slussen/Söderström. De 300 m 3 /s extra som krävs, kan tas ut genom Södertälje eller eventuellt genom Slussen/Söderström. (MG) Vilken nivåskillnad mellan Mälaren och Saltsjön har man räknat på vid utsläpp av 700 m 3 /s? I snitt 1,22, vid normalvattenstånd i havet och 4,70 i Mälaren. (HS) I delbetänkandet från Klimat- och sårbarhetsutredningen står det att i det korta perspektivet bör man först investera i Södertälje och sen i Stockholm Ström. Projektet i Södertälje skulle kunna vara färdigställt inom 4-5 år. (GB) - Vi är medvetna att det står så i utredningen. Då har dock inte beaktats att när det gäller tidsperspektiven för Södertälje respektive Stockholm kopplat till reduktionen av översvämningsriskerna så kan varken en utbyggd kapacitet i Södertälje eller Stockholm användas för förrän det finns dom och villkor för ny avtappningskapacitet och ny reglering av Mälaren, annat än för eventuell katastroftappning. Vi bedömer att det som kommer att ta tid är att få ny dom eller ny bestämmelser för Mälarens reglering. Sjöfartsverket har meddelat att de inte kommer att söka något tillstånd för ny reglering av Mälaren. (MG) Det är panik att bygga om Slussen i Stockholm, men hur bråttom är det att reglera Mälaren? Mälaren regleras idag genom en gällande miljödom från 1940-talet som reglerar hur luckor/slussar öppnas och stängs i 8 punkter i Södertälje och Stockholm i förhållande till M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Västerås_ doc 15(19)

74 olika vattenstånd. Dessa luckor och slussar har en viss kapacitet idag. I Klimat- och sårbarhetsutredningen konstateras att riskerna för översvämningar runt Mälaren är för höga och att Mälarens avtappningskapacitet behöver öka med 1000 m 3 /s (från dagens ca 800 till ca 1830 m 3 /s). Om och när avtappningskapaciteten byggs ut måste Mälarens reglering ändras, d v s reglerna/bestämmelserna för hur luckor och slussar får öppnas och stängas. I samband med att Stockholm stad bygger om Slussen har vi möjlighet att öka avtappningen och att se över regleringen. Med anledning av översvämningsriskerna och de kostnader som är beräknade för skador om och när översvämningarna inträder är det många undrar varför det inte kan gå fortare. (MF) HJ påpekar att växthuseffekten beror på ökad belastning av trafik och att han i genomförd studie kommit fram till om möjligheten till slussning ökar i Södertälje så kommer den tunga trafiken att minska i Stockholm. MG framför att HJ gärna får skicka studien till projekt Slussen. Projektet har dock ingen direkt möjlighet att omdirigera trafikflöden eller öka slussningen. Indirekt finns en koppling till projektet och regleringen genom att det nya förslaget till regleringen har utformats så att tappningen i Södertälje och Hammarbyslussen ligger sent, liksom i den gällande regleringen. Detta för att sjöfarten och slussningsmöjligheterna skall störas så lite som möjligt. Indirekt finns också en koppling genom att det kan vara gynnsamt för sjöfarten i Södertälje om hela avtappningskapaciteten skulle byggas ut i Slussen/Söderström. (MG) Informationen angående att utgångspunkten är att kunna öka avtappningen av Mälaren med 1000 m 3 /s men att vattenstånden i framtiden kommer att bli lägre är motstridig. Om vi tittar på ett medelvärde under 30 år visar det att höga flöden i framtiden kommer att komma under vintern. Idag är flödena relativt låga under vintern. I framtiden kan låga vattenföringar komma tidigare och under sommarhalvåret kan det komma längre torra perioder. Samtidigt kommer det att avdunsta mer från Mälaren på grund av ett varmare klimat. Det innebär att det finns ett behov dels av att öka avtappningskapaciteten för att minska de översvämningsrisker som finns redan idag och också ett behov av att kunna motverka risken för låga vattenstånd i framtiden kopplat framförallt till sommarhalvåret. (HS) Hur kan det bli mer vatten än idag? I det framtida klimatet bedömer man att volymen blir mindre men topparna blir högre över året. 30-årsflödena kommer att bli vanligare, inte de dimensionerande flödena. (HS) Kan man använda sig av några buffertvolymer inom Mälarens avrinningsområde? M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Västerås_ doc 16(19)

75 De buffertvolymer som finns inom Mälarens avrinningsområde är inte tillräckliga för att dämpa de höga vattennivåerna. Det skulle även ge konsekvenser för sjöarna uppströms Mälaren och de har sina egna vattendomar och regleringar. (HS) Om vi bortser från andra sjöar, finns det någon annanstans som vattnet kan ta vägen, till Bergslagen t.ex?. Om vi skulle gå tillväga på det sättet skulle vi reglera översvämningar men inte komma åt problemen vid för låga vattenstånd. (HS) Vad är det som gör att vattennivåerna är jämna idag? Det är den gällande domen för Mälarens reglering som styr vattennivåerna. (HS) Hur kommer kanalerna att se ut rent byggnadstekniskt? Skall de regleras genom datorer? Idag regleras kanalerna manuellt men hur det ska se ut i framtiden kan vi inte svara på idag. (MG) Hur ser opinionen ut i Stockholm med avseende på Slussens utformning ovan jord? Slussens utformning ovan jord beslutas genom planarbetet. Idag ser opinionen ut att vara positiv till nybyggnadsalternativet. Vi räknar med en annan trafiklösning men med samma trafikflöden. Planarbetet och Slussens utformning ovan mark är frikopplat från den process som vi samråder om nu. (MF) För jordbruket är det bra om man kan tappa mer vatten ur Mälaren. Den volym som projektet dimensioneras för, d.v.s m 3 /s, hur väl grundad är den? Den grundar sig på att Mälarens vattenyta inte ska bli högre än 4,70 vid dimensionerande flöde och den vattenmängd som vi behöver kunna släppa ut för att undvika nivåer över 4,70. Dels i dagens klimat och dels med framtida klimat. (HS) En samfällighetsförening påpekar att det för dem är värdefullt med låga fluktuationer i Mälarens vattenstånd. Hur ser man på trafikfrågan runt Slussen, är det en lång tidplan? Just tidsmässigt kan kanalerna orsaka problem. (MF) Förhoppningsvis är kanalerna färdigställda 2015 men för att staden ska bygga dem krävs tillstånd från miljödomstolen. Tidsmässigt hänger det sedan på regleringen. Även M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Västerås_ doc 17(19)

76 om det finns kanaler färdigbyggda kan de inte användas förrän det finns en dom som omfattar villkor för ny avtappning och reglering. (MG) Vilken nivåvariation hade Mälaren innan regleringen? Inga mätningar gjordes på 1600-talet, sedan 1840-talet och fram tills att Mälaren reglerades kunde nivåerna variera upp till två meter. (MF) GB framför att Västerås stad tillsammans med SMHI uppmärksammade problematiken med höga vattennivåer redan för många år sedan. På Västerås stads hemsida ligger det en GIS-kartering som visar hur Västerås står sig vid olika flöden och nivåer på Mälaren och vilka områden som kan översvämmas. Denna kartering gjordes innan Klimat- och sårbarhetsutredningen och har påverkat hur och var Västerås bygger. I de nya bostadsområdena i Östra hamnen ligger det garage i bottenplan så att eventuella översvämningar inte ska drabba de boende. Om Mälaren inte regleras skulle stora områden påverkas och kostnaderna av detta skulle bli högre än de direkta kostnaderna av att bygga om och ändra regleringen av Mälaren. I ett kort perspektiv bör Södertälje byggas om för ökad avtappning och i ett längre perspektiv Slussen/Söderström i Stockholm. Samråd bör hållas mellan samtliga berörda kommuner. BG poängterar än en gång att det handlar om två projekt, ett för Stockholms eget intresse (ombyggnad av Slussen) och ett som handlar om hela Mälarregionen. Var ligger nollpunkten i Mälarens höjdsystem? Nollpunkten ligger i västra slusströskeln. Mälarens höjdsystem ligger -3,84 i jämförelse med RH00. Höjdnivåerna nämns i olika höjdsystem, i det fullständiga samrådsunderlaget finns en tabell som visar skillnaderna mellan RH00, RH70 och Mälarens höjdsystem. Den nuvarande domen är redovisad i Mälarens höjdsystem. När det gäller tidsperspektiven för Södertälje respektive Stockholm kopplat till reduktionen av översvämningsriskerna så hänvisar vi till vad vi sagt innan d v s även om kapaciteten är utbyggd kan den inte användas för förrän det finns dom och villkor för ny avtappningskapacitet och ny reglering av Mälaren, annat än för eventuell katastroftappning. (MG) Kommer det att ske någon artförändring vid ökade strömningshastigheter? Vi bedömer inte att det finns någon risk för ändrad artsammansättning till följd av ökad strömningshastighet regionalt runt Mälaren. Strömningshastigheten ökar lokalt i Riddarfjärden och Saltsjön. Maximal avtappning kommer att ske relativt sällan, ca 1 gång vartannat år. I dagsläget bedöms ökade strömningshastigheter vid dessa tillfällen inte heller påverka artsammansättningen lokalt. (MG) Mötet avslutas med att MG än en gång berättar att synpunkter kan lämnas in fram till och med vecka 48. M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Västerås_ doc 18(19)

77 Vid protokollet: Elisabeth Mörner Structor Miljöbyrån Stockholm AB Monica Granberg Structor Miljöbyrån Stockholm AB M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Västerås_ doc 19(19)

78 Närvarolista vid samrådsmöte Projekt Slussen, allmänhet, Wenströmska gymnasiet, Västerås, Namn E-post/adress Fastighet/ Organisation/ Företag Ingrid Sommar Svånö 2:4 Lilian Kvist Basugatan 4, Västerås Almö-Lindö 1:151 Birgitta Albexon Lindskärsv.30, Västerås Tidö 1:146 Sari Virkkala Mälarenergi Kjell Fredriksson Stäudd Samfällighet Margareta Pettersson Runnskärs samfällighetsförening Hans Pettersson Runnskärs samfällighetsförening Yngve Lång Västerås Gäddeholm 2:36 Elisabet Lång Västerås Gäddeholm 2:36 Gunilla Ral Lindö gård, Västerås Lindö 2:1 Monica Hammarlund Stäudd Samfällighet Harald Berg Nyckelön 1:80 Björn Bünger Tidö-Lindö Samfällighet Rolf Mellqvist Västerås Thorulf Swege Harkie 2:6 Gunnar Barkman Västerås Stad Carl-Erik Carlsson Lövsta 1:1 Sven-Olof Carlsson Österängsvägen 2, Västerås Rolf Fredholm Tavsta Hagen Köping Berit Wallin H:son Lindholmens Gård, Strömsholm Fredric Sandberg Hornsvik Rytterne, Västerås

79 Lars Allan Widell Nyckelövägen 40, Kvicksund Nyckelön 1:104, 4:1, 1:12 Ulf Jansson Kvistberga 6:1 Anna-Kerstin Laurentz Dåvö 2:34 Conny Karlström Skåpholmen 1:17 Helen Jacobsson Basuvikens ekonomiska förening Roland Karlsson Dåvö 1:6 Anders Olsson Hovgården 1:4 m.fl. Mathias Hellström Stäholm 3:14, Överby, St.Ekeby, Strömsvik, Slottsholmen Mats Jos LRF Bror Wahlström Bondegatan 10, Västerås Stensjö 1:58 Per Rostad Engsöprästgård Henrik Jacobson Mälardalenshögskola Ingrid Kjellin Engsö c/o Lundin, Hästskovägen 14, Karin Södervall Strömsholm Per Widerstedt Bostads AB Mimer Håkan Kadesjö Kadesjös Anders Gustafsson Sycklinge 1:71 Enköping Petter Ström Ekholmen 1:70 Sixten Storlund Aspholmens ekonomiska förening SE Jansson Aspholmens ekonomiska förening Henry Johansson Brf Esplanaden Ola Sunesson Brf Djäknehöjden Bo Jonsson Brf Djäknehöjden

80

81 PROTOKOLL PROJEKT SLUSSEN Datum, tid: , Mötesid: Samrådsmöte vattenverksamhet Mötestillfälle: 7 Plats: Bildningscentrum Jan Fridegård, Bålsta Närvarande Mårten Frumerie MF Exploateringskontoret, Stockholm Lena Tilly LT Tyréns AB Elisabeth Mörner EM Structor Miljöbyrån Stockholm AB Christer Cederblad CC Ekeby 2:131 Lars Falkner LF Ekeby 1:132 Synnöve Lindblom SL Ekeby 6:2 Kerstin Lindblom KL Ekeby 6:2 Per Skånberg PS Bro Båtklubb SMBF Olle Markstedt OM Dag Olsson DO Haga Berg 1:1,5:8,5:3 Arvo Väisänen AV Bålsta 1:61 Bo Elonson BE Karin Müller-Wille KMW Ekolsund 1:56 Wendelin Müller-Wille WMW Ekolsund 1:56 Jan Erik Tärnström JET Aspviks lantbruk Lars Otto Thorin LOT Skälby 5:1 Hans Åberg HÅ Lennartsnäs 2:9 Gunilla Kjerrström GK Råby Lars Kjerrström LK Råby Björn Fredriksson BF Håbo båtsällskap Maria Elfström ME Upplands Bro kommun Margaretha Söderström MS Bista 1:173 Delges De som i närvarolistan angett att de vill ha minnesanteckningar. Protokollet publiceras även på Bilaga 1. Närvarolista Bilaga 2. Presentation Bilaga 3. Mälarens nivåer i olika höjdsystem M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsprotokoll VV1 omg 1\Allmänhet Bålsta_ doc 1(17)

82 1) Inledning, välkomna Mårten Frumerie, MF, inleder mötet med att hälsa välkommen. MF presenterar de närvarande från projektet. Närvarolista skickas runt där de närvarande fyller i namn, e- postadresser, fastighet samt kryssar för om de vill ha mötesanteckningarna skickade till sig, se bilaga 1. För att underlätta protokollskrivandet frågar MF om staden får använda sig av ljudupptagning. Samtliga bifaller. Presentationen tar ca en timme och sedan följer en frågestund. Frågor av förklarande karaktär kan även ställas under mötets gång. För att ytterligare underlätta protokollskrivandet ber MF de närvarande att säga sitt namn/organisation vid frågor. 2) Presentation av projektet För PowerPoint-presentationen i sin helhet, se bilaga 2. MF inleder presentationen med att förklara att aktuellt samråd hålls för att informera om vattenverksamheten i projektet, för att få in synpunkter och för att insamla kunskap som finns. MF poängterar att samrådet är för vattenverksamhet, d.v.s. inför en tillståndsprövning enligt miljöbalken. MF berättar att detta är det första samrådet för vattenverksamhet som hålls för allmänheten. Ett ytterligare samrådstillfälle planeras till början på Mellan dessa samrådstillfällen kommer utredningar att genomföras och synpunkter att bearbetas. MF går igenom dagordningen och informerar om att material om projektet kan hämtas på projektets hemsida. MF går vidare och berättar allmänt om projektet och dess bakgrund. Slussenanläggningen i Stockholm är tekniskt uttjänt och måste rivas. MF förklarar att programsamråd enligt Plan- och bygglagen har hållits. I samrådet enligt PBL är det främst utformningsfrågorna som är belysta och hur Slussen skall se ut i framtiden, d.v.s. anläggningarna ovan mark. Detta samråd handlar om vattenverksamhet och de preliminära miljökonsekvenserna kopplade till denna. I samband med ombyggnation av Slussen kommer staden öka möjligheten att tappa ur mer vatten genom Slussen/Söderström i jämförelse med idag. Idag finns det två kanaler vid Slussen/Söderström och i och med att aktuella byggnadsarbeten görs öppnas det upp för ca tre kanaler till. När avtappningskapaciteten ökar behöver Mälarens reglering förändras. Det som berör hela Mälaren är förslaget på förändrad reglering. Varför planerar staden att öka avtappningen av Mälaren? Bakgrunden ligger i Klimatoch sårbarhetsutredningen som regeringen tillsatte för ett antal år sedan. För ett drygt år sedan kom deras delbetänkande och för en månad sedan kom slutbetänkandet angående det framtida klimatets påverkan på vårt samhälle. Redan idag finns stora översvämningsrisker runt Mälaren och i ett framtida klimat finns risk för lägre vattennivåer än idag, vilket kan orsaka problem runt Mälaren. I Klimat- och M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsprotokoll VV1 omg 1\Allmänhet Bålsta_ doc 2(17)

83 sårbarhetsutredningen föreslås att avtappningskapaciteten för Mälaren skall öka med 1000 m 3 /s (från dagens ca 800 m 3 /s till 1800 m 3 /s). Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslår att avtappningskapaciteten ökar med 700 m 3 /s (från ca 300 m 3 /s till 1000 m 3 /s) i Slussen/Söderström och med 300 m 3 /s i Södertälje (från dagens 70 m 3 /s till ca 300 m 3 /s). Stockholm stad utreder idag konsekvenserna av att hela avtappningskapaciteten (ytterligare m 3 /s) tas ut i Slussen/Söderström alternativt att ytterligare 700 m 3 /s tas ut i Slussen/Söderström. Vilket alternativ som väljs är inte beslutat än, eftersom det tar tid att utreda konsekvenserna av respektive scenario. Så långt har Stockholms stad kommit idag och det är det samrådsunderlag som skickats ut som staden vill ha synpunkter på. Det verkar finnas motsättningar med risker för översvämningar och risk för låga vattenstånd. Vilken risk är störst? Vilken är viktigast? Kan man jobba med bägge? (Björn Fredriksson, BF, Håbo båtsällskap) Ja, det kan man, vi återkommer till det men staden jobbar med båda dessa risker (MF) MF fortsätter och berättar om den planerade vattenverksamheten. För att öka avtappningskapaciteten behövs ca tre nya kanaler samt ombyggnation av de två befintliga kanalerna. De nya kanalerna kan antingen ligga frilagda eller dolda vilket beror på Slussens framtida utformning ovan mark. I samband med detta kommer det att krävas byggnadsarbeten i vattenområdet runt Slussen. Det kommer även att krävas nya kajer och byggprovisorier. När möjligheterna till att tappa ut mer vatten ur Mälaren ökar så måste Mälarens reglering förändras. I bestämmelserna för Mälarens reglering står hur slussarna och luckorna i Södertälje och Stockholm skall öppnas och stängas beroende på vattnets nivå. Allt som nämnts ovan är vattenverksamhet som kräver tillstånd enligt 11 kap miljöbalken. MF visar de olika delmoment som staden behöver gå igenom för att få en dom/tillstånd från miljödomstolen. För att söka tillstånd krävs en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap miljöbalken. Inom MKB-arbetet ska samråd hållas med länsstyrelsen, enskilda som är särskilt berörda och tillsynsmyndigheter. Samrådsperioden är startad och pågår fram till mitten av december. Länsstyrelsen tar sedan beslut om betydande miljöpåverkan. Beslutet som länsstyrelsen fattar har betydelse för det MKB-arbete som sedan följer. Hur brett ska staden samråda och vad MKB:n ska innehålla. Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan innebär att staden även ska samråda med statliga myndigheter, allmänhet och organisationer, d.v.s. en bredare samrådskrets. Stockholms stad samråder redan med en bred samrådskrets i detta första skede och har därmed utgått från att verksamheten innebär betydande miljöpåverkan. Det samrådsunderlag som skickats ut finns i en sammanfattande version och i en fullständig version. Sammanfattningen har skickats ut till mellan enskilda fastighetsägare med strandtomt runt Mälaren. Stockholm stad samråder även med länsstyrelser, Sjöfartsverket, Naturvårdsverket, WWF, naturskyddsföreningar m.m. Alla dessa myndigheter och organisationer är till antalet ca 300 stycken. Samrådet pågår fram till december och sedan M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsprotokoll VV1 omg 1\Allmänhet Bålsta_ doc 3(17)

84 tas en samrådsredogörelse fram som skickas in till länsstyrelsen för ett beslut. MKBdokumentet kommer att beskriva verksamhetens omfattning, miljöpåverkan och vilka olika typer av åtgärder som kan vidtas. I MKB:n skall den sökta verksamheten jämföras med alternativa utformningar, lokaliseringar och ett nollalternativ (d.v.s. vad händer om projektet inte genomförs). Synpunkter i detta skede är mycket viktiga för det närmaste årets arbete när Stockholm stad skall jobba fram en preliminär MKB inför nästa samrådsperiod i början av MF förklarar att allmänhet, intresseorganisationer m.fl. kan påverka projektet dels i samband med detta samråd, i samrådet som hålls under 2009 samt i huvudförhandlingen i miljödomstolen. Det krävs även andra tillstånd för att bygga om Slussen, ev. för grundvattenbortledning och omläggning av ledningar. Det behövs även en ny detaljplan. Dessa tillstånd och en ny detaljplan berör dock främst själva Slussenområdet. MF går igenom den övergripande tidplanen. Samrådet för detaljplanen har precis avslutats och beslut skall vid årsskiftet tas om Slussens utformning. Detaljplanen beräknas antas Första steget i tillståndsansökan för vattenverksamhet är aktuellt samråd och sedan tas ställning till det fortsatta arbetet, inriktning och val av strategier. Under 2008 kommer fördjupade utredningar och analyser att jobbas fram och ett nytt detaljerat underlag kommer att tas fram i form av bl.a. en preliminär MKB och. Detta nya underlag kommer att finnas tillgängligt i samband med nästa samrådsperiod, Avsikten är att Stockholm stad i slutet av 2009 ska kunna gå in med en komplett ansökan. Staden hoppas på en domstolsförhandling 2010 och på att få en miljödom Arbetena i Slussen pågår mellan 2011 och Varför behöver man göra ombyggnationerna och regleringen? Det är p.g.a. översvämningsriskerna som finns runt Mälaren redan idag. År 2000 var det t.ex. väldigt höga vattenstånd i Mälaren. Det finns också risk för låga vattenstånd i framtiden, som kan påverka t.ex. dricksvattenkvaliteten. (MF) Mycket bakgrund ligger i Klimat- och sårbarhetsutredningen som tillsattes efter översvämningarna år 2000, och en översvämningsgrupp tillsattes. Sen tog man fram handlingen Klimat- och sårbarhetsutredningen som dels visar på att det redan idag finns översvämningsrisker runt Mälaren. År 2000 låg Mälaren på 4,73 och vid de allra högsta flödena kan vi få 5,63 i Mälarens höjdsystem, d.v.s. 90 cm högre än nivån år Kostnader för skador vid 5,63 har beräknats till 7 miljarder kronor. (Lena Tilly, LT) Vad är medelvattennivån? M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsprotokoll VV1 omg 1\Allmänhet Bålsta_ doc 4(17)

85 I Mälarens system ligger medelvattennivån ungefär på 4,14. I dagsläget ligger Mälaren på 4,04 vilket är väldigt lågt för att vara under hösten. (LT) Mäts 4 meter mot Östersjöns nivå eller mot normalnoll? Mälaren har ett eget höjdsystem som är satt efter slusströskeln i Karl Johans slussen. Där ligger nolläget 3,84 under RH00. (LT) Det är inte vanlig plushöjd alltså? Nej, det är lite förvirrande, men staden kommer framöver att översätta till flera olika höjdsystem. Dagens dom ligger i Mälarens höjdsystem och det är därför alla höjder mäts i det och det är därför vi relaterar till den höjden. Framöver kommer staden dock att använda sig av både Mälarens höjdsystem och rikets system. (LT) Jämförelser mellan olika höjdsystem ses i bilaga 3. Lena Tilly, (LT), tar över och visar hur Mälarens vattenstånd har varierat från mitten av 1800-talet fram till idag. Från mitten av 1800-talet fram till mitten på 1940-talet kunde Mälarens vattenstånd variera upp till två meter. Det blev väldigt höga nivåer när det var höga flöden och när det var torrperioder sjönk det undan och gick ut i Östersjön. Östersjön gick även bakvägen in i Mälaren. Ja, och det är min följdfråga. Det är inte bara avrinningsområdet Mälaren som höjer vattenståndet, det kan också vara Östersjön som är för hög och går in i Mälaren. Därför är det svårt för mig att förstå var man lägger noll. Fram till 1940-talet, då Mälaren började regleras kom det inflöden av saltvatten från Östersjön när Mälarens vattenyta låg väldigt lågt. När Mälaren började regleras åtgärdades en del av detta men problemen med saltvatteninträngning fortsatte ända in på 1970-talet. Bestämmelserna för Mälarens reglering justerades på och 1980-talen och idag är dessa problem åtgärdade. (LT) LT fortsätter att berätta att efter att Mälaren började regleras i mitten av 1940-talet varierar vattennivåerna i Mälaren inte lika mycket som i naturligt tillstånd. Mälaren reglerades på 1940-talet främst för att minska risken för översvämningar och för att säkra dricksvattenproduktionen. Hur får man vattenståndet att variera? Jo, genom att öppna och stänga luckor på olika sätt i åtta punkter som finns i Stockholm och Södertälje. Viktiga utgångspunkter för att ta fram en ny reglering för Mälaren är, förutom att titta på dagens situation och den historiska situationen, att analysera vad som händer i framtiden med framtida klimatförändringar. LT visar figur över tillrinningen till Mälaren. Figuren visar hur tillrinningen (hur mycket vatten som rinner till Mälaren under året) sett ut de M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsprotokoll VV1 omg 1\Allmänhet Bålsta_ doc 5(17)

86 senaste 30-åren ( ) och hur den kan komma att se ut i framtiden med olika klimatscenarier (samma som i Klimat- och sårbarhetsutredningen). Tillrinningen påverkar vilka vattenstånd vi får i Mälaren vid olika tider på året. I framtiden beräknas klimatet bli varmare och temperaturen att stiga med 2,5-4 grader. Detta innebär mer instabila vintrar med mindre snö vilket i sin tur innebär en ökad tillrinning till Mälaren under vintern eftersom nederbörden inte är bunden i snö. Detta innebär i sin tur att vårfloden kommer tidigare och blir mindre i storlek. I framtiden beräknas somrarna bli torrare vilket innebär att tillrinningen till Mälaren blir lägre under sommarhalvåret. Framtida torra somrar tillsammans med en ökad avdunstning leder till stor risk för låga vattenstånd i Mälaren. Det är både risken för höga vattenstånd och risken för riktigt låga vattenstånd som man vill undvika genom att förändra Mälarens reglering. Egentligen är det en rent teknisk regleringsfråga. För några år sedan öppnade man inte i Södertälje i rätt tid utan för sent. Man öppnade så mycket man kunde och enligt vad vi vet något mer än vad bestämmelserna i miljödomen för Mälarens reglering tillåter. Det är väldigt stora erosionsrisker längs kanalen både vad gäller strandbrinkarna men även de konstruktioner som finns i form av t.ex. broar, så det går inte att bara öppna och tappa ut. Även i Stockholm tappades mer än vad domen tillåter. (LT) Vilka mål vill Stockholm stad åstadkomma med den nya regleringen? SMHI har tagit fram ett nytt förslag till reglering utifrån fyra viktiga mål; Minska risken för översvämningar (högsta vattenstånd skall vara lägre än 4,70) Minska risken för saltvatteninträngning Minska risken för låga vattenstånd (lägsta vattenstånd skall vara över 4.00) Behålla variation i vattenstånden Målen är viktiga för olika saker och intressen. LT går igenom vilka intressen de olika målen är viktiga för. Kan man förvänta sig att ni försöker hålla variationen ungefär likadan som den är idag? SMHI arbetar med att utforma en reglering med nivåvariationer. I det första förslaget till reglering och med dagens klimat blir det färre år med variationer över 30 respektive 50 cm i jämförelse med dagens reglering. I ett framtida klimat med en ny reglering blir variationen 30 respektive 50 cm ungefär lika vanliga som med dagens reglering och dagens klimat. (LT) När togs den domen, var det på 1970-talet och blev inte nivåerna mer konstanta efter domen togs? M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsprotokoll VV1 omg 1\Allmänhet Bålsta_ doc 6(17)

87 Regleringen är i flera generationer men den egentliga domen är från 1940-talet. Sen finns det vissa förändringar som har kommit under och 1980-talet. Förändringarna har medfört jämnare nivåer. (LT) Hur kommer det att bli framöver? Vi kommer till den frågan alldeles strax. (LT) LT fortsätter att berätta om dagens dom. Mälaren tappas idag på åtta ställen, Norrström, Stallkanalen, de två kanalerna vid Slussen, Hammarbykanalen, vid Hammarby finns även en liten extra tub, Södertälje och en liten tub vid sjön Maren. De åtta ställena är väldigt olika och kan släppa ut olika stora mängder vatten. Vilken diameter är det på kanalerna, man ska kunna tappa ut en viss mängd vatten, vilken hastighet är det på vattnet? Det blir ett totalt antal kanaler och sen blir det en viss vattenhastighet att tappa ut och det är ju det som är avgörande för t.ex. miljön. Vi vet i dagsläget inte vilken diameter det blir på kanalerna. Volymen som ska tappas ut ligger mellan 1000 m 3 /s-1300 m 3 /s. Hastigheten i Slussen/Söderström varierar beroende på var vi befinner oss, och något medelvärde vid maxtappning för hela Söderström har vi därmed inte. Hastigheter har koppling till erosion av sediment som i sin tur kan påverka vattenmiljön. (LT) Tillägg till protokoll, ungefärliga hastigheter: Nuvarande 270 m 3 /s => Centralbron 0,1-0,2 m/s, SL-bron 0,1-0,4 m/s Framtida 1000 m 3 /s => Centralbron 0,3-0,5 m/s, SL-bron 0,4-1,2 m/s Framtida 1300 m 3 /s => Centralbron 0,4-0,7 m/s, SL-bron max 0,4-1,6 m/s LT visar bild över dagens dom som är angiven i Mälarens höjdsystem (för jämförelser med RH00 och RH70, se bilaga 3). Målet med dagens reglering är att sträva efter 4,15 i Mälarens höjdsystem. Under 4,10 är alla luckor stängda och man ska täta. Tätningarna har man redan åtgärdat i Riksbron och Stallkanalen och genom spontning i Helgeandsholmen. Läckaget har man på så sätt fått ner från 18 m 3 /s till 9 m 3 /s. Idag ligger Mälaren på 4,04 och alla luckor är stängda. Över 4,10 börjar man successivt att tappa ur de olika luckorna. Tappning i Södertälje och Hammarby sker sist (vattenstånd i Mälaren > 4,60) på grund av att det inte går att slussa och tappa vatten samtidigt. Målsättningen är att störa sjöfarten så lite som möjligt. LT fortsätter att berätta om förslaget på ny reglering av Mälaren och vad det innebär för variationer i Mälarens vattennivåer i framtiden. SMHI har tagit fram ett förslag på ny reglering och analyserat detta dels med dagens klimat ( ) och dels med fyra olika scenarier för framtida klimat (desamma som i Klimat- och sårbarhetsutredningen). Den nya regleringen ska klara dagens klimat och även ta höjd för att klara en del av M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsprotokoll VV1 omg 1\Allmänhet Bålsta_ doc 7(17)

88 framtida klimat, d.v.s. torra somrar med risk för låga vattenstånd och en högre tillrinning till Mälaren under vintern. Om man bortser från klimatförändringarna, är tillflödena till Mälaren detsamma, från åar och bäckar eller händer det något där också? Inga ombyggnader, omledningar eller något annat? Nej, det är inget som är planerat. Däremot kan man diskutera Hjälmaren som också avvattnas ner mot Mälaren. Där är det också problem med översvämningar när det är högt vatten i Hjälmaren. Men Hjälmaren har en egen dom och reglering som ska följas och den är inte kopplad till Stockholm. (LT) Klimat- och sårbarhetsutredningen bygger bl.a. på Räddningsverkets översvämningskarteringar och på vilka konsekvenser som kan uppstå vid ett s.k. dimensionerande flöde (extremt högt flöde som är ovanligt men som man vill säkra sig emot). Vid ett dimensionerande flöde kan Mälarens vattenstånd nå 5,63 (90 cm högre än år 2000) om dagens avtappningskapacitet och reglering bibehålls. I Klimat- och sårbarhetsutredningen säger man att detta inte är acceptabelt. Genom att skapa större avtappningsmöjligheter vid Slussen/Söderström och genom att ändra regleringen kan risken för översvämningar minskas och vattennivåerna kan hållas under + 4,70, även vid ett s.k. dimensionerande flöde. Det är ett av huvudmålen med den nya regleringen. Ett annat mål är att minska risken för låga vattenstånd vid de torra somrarna som kan följa av ett framtida klimat. Nivåerna skall då inte nå under 4,00 i dagens klimat. I dagens klimat och med dagens reglering kan vattenståndet sjunka under 4,00. För att säkra sig mot att vattennivån inte underskrider 4,00 måste medelnivån på Mälaren ligga något högre än vad den gör idag. Det enda sättet att vara säkra på att vi kan klara av torra somrar är att ha en tillräckligt stor volym vatten i Mälaren när sommaren börjar. Det innebär ett högre vattenstånd i Mälaren i början av sommaren jämfört med idag. Det första förslaget på ny reglering av Mälaren som tagits fram av SMHI innebär därför att medelvattennivån (50 % av tiden) höjs med ca 15 cm jämfört med idag. I dagens reglering strävar man som lägsta nivå att ligga på 4,15, denna nivå har i förslaget till ny reglering höjts till 4,20. I förslaget till ny reglering tappas lite i början, vilket kan efterliknas en naturlig sjö. Avtappningen ökar allt eftersom vattenståndet stiger. Antalet dagar då Saltsjön är högre än Mälaren är idag en gång vartannat år, med den nya regleringen blir antalet noll gånger (i dagens klimat). Den högsta vattennivån under 30 år blir med dagens reglering 4,71. I förslaget till ny reglering blir högsta vattennivån 4,55. Ett delmål i den nya regleringen är att ett 100-års flöde skall hållas under 4,60. De tio centimetrarna som utgör skillnaden mellan 4,60 och 4,70 ska användas för flödesdämpning vid extrema tillflöden. Den lägsta nivån höjs från 3,81 (med dagens reglering) till 3.99 (med den nya regleringen). M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsprotokoll VV1 omg 1\Allmänhet Bålsta_ doc 8(17)

89 Vilken nivå var det år 2000? Då låg nivån på 4,73 som högst. Då tappades mer än vad domen tillåter, i krisläge kan man få tillstånd att avvika från domen. (LT) Hur lång tid tar det att sänka Mälaren med 1 dm? Jag kan inte svaret på den frågan och Håkan Sanner från SMHI är tyvärr inte här. Håkan har dock berättat att när det är som torrast då avdunstar det 1 cm per dag. Så en torr sommar när det blir ett högtryck över Sverige så försvinner det väldigt mycket vatten. (LT) Hur är det med fördröjning på vårfloden, om det i Stockholm är 4,30 vad är då nivån i Eskilstuna. Är det så jämnt fördelat att man kan säga att hela Mälaren är i samma nivå? Vattenståndet i Mälaren mäts i Stockholm, Södertälje och Västerås, sedan räknas ett medelvärde ut för dessa tre mätpunkter. Vattenstånden lokalt kan också bero på hur det blåser. Bortom Kvicksundsbron upplever man tydligen att Mälaren har en annan nivå. (LT) Mälaren kan luta 30 cm när det blåser, beroende på vindförhållanden. (MF) LT går igenom hur väl det nya förslaget på regleringen uppfyller de fyra målen som nämnts ovan (måluppfyllelsen bygger på att maximalt 1300 m 3 /s kan tappas ur Mälaren/Söderström). Minska risken för översvämningar - ja, uppnås med nya förslaget (dagens reglering klarar ej) Minska risken för saltvatteninträngning ja (klaras också med dagens reglering) Minska risken för låga vattenstånd - ja, risken minskas betydligt jämfört med dagens reglering Behålla variation i vattenstånden viss variation behålls i förhållande till idag. De allra högra och de allra lägsta vattennivåerna tas dock bort. Som en bonus kan mer vatten tappas ur Riksbron så Stockholm Ström kan hållas strömmande under längre tid jämfört med idag. Du sa tidigare att det var 800 m 3 /s som rann ut Mälaren och att 300 m 3 /s av dessa rann ut via Söderström. De andra 500 m 3 /s kommer ut andra vägar? Ja, ungefär 300 m 3 /s går genom Norrström och sen går en del genom Hammarby och en del genom Södertälje. (LT) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsprotokoll VV1 omg 1\Allmänhet Bålsta_ doc 9(17)

90 Vad är den normala nivåskillnaden mellan Saltsjön och Mälaren, om det är normalt lufttryck och normal nederbörd. Den normala nivåskillnaden mellan Saltsjön och Mälaren är 60 cm. (MF) Men t.ex. i vintras, i januari, så låg Saltsjön över Mälaren. (LT) Bara häromdagen så steg havsnivån 1,30 på västkusten och vad gör vi då? Så stiger inte nivån här men i vintras steg Saltsjön så att Saltsjön låg 1 cm över Mälaren i tre veckor och då går det inte att tappa ur Mälaren, då får man pumpa. SMHI har tittat på scenariot att havsnivån stiger. I Klimat- och sårbarhetsutredningen och tillhörande underlagsutredningar sägs att det troligaste scenariot för Stockholmsområdet är att landhöjningen och den globala havsytestigningen håller jämna steg. Det finns dock andra värre scenarier. Ett av dem är att Östersjöns nivå höjs med 0,5 m mer än landhöjningen. Då skulle den föreslagna regleringen ge positiva effekter med avseende på att Mälaren oftare kommer att vara över Saltsjöns nivå jämfört med dagens reglering. Dock kommer det fortfarande att finnas många tillfällen då Saltsjöns nivå är högre än Mälarens. Vid det allra högsta vattenståndet i Saltsjön kommer det att bli svårt att få ut vattnet ur Mälaren, även med fler och större luckor. Problemet är att det blir för liten fallhöjd mellan Mälaren och Saltsjön om även Mälarens nivå är hög. Stiger havsytan får blir det väldigt stora problem, inte bara runt Mälaren utan längs med hela kusten. (LT) Havsnivån i förhållande till Mälarens nivå, hur varierar den, ligger den också runt 4,70 emellanåt? Jag kommer inte ihåg de exakta nivåerna men i januari så låg de lika och det var inte så låg nivå i Mälaren. (LT) Du nämnde tidigare om det här med att pumpa vid ett sådant scenario, finns det någon kapacitet för att pumpa idag? Nej, idag går det inte att pumpa. (LT) Visst går det att pumpa, titta på hur holländarna löser det. Ja, de bygger vallar, och de har förberett för sådan hantering. Även i Sverige, Kristianstad, bygger man ordentliga vallar och pumpstationer, så visst går det rent tekniskt. (LT) Hur kommer åkermarken och strandnära områden att påverkas? Vi kommer till den frågan strax. (LT) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsprotokoll VV1 omg 1\Allmänhet Bålsta_ doc 10(17)

91 LT fortsätter presentationen med att beskriva att konsekvenser uppkommer vare sig vattenverksamheten kommer till eller inte. I miljökonsekvensbeskrivningen måste man beskriva vad som händer om projektet genomförs och av att det inte genomförs, ett s.k. nollalternativ. Konsekvenser uppstår på olika skalor, regionalt och lokalt. Figuren som visas är schematisk, inte exakt. Om projektet inte genomförs kan det inom det regionala påverkansområdet bl.a. innebära risker för översvämningar längs med hela Mälarens stränder. Det finns också andra konsekvenser som kan uppstå på den skalan, t.ex. konsekvenser för dricksvattenproduktionen. På lokal nivå i Stockholmsområdet kan det uppstå konsekvenser av att projektet genomförs, av att vi tappar mer vatten, det blir t.ex. högre strömningshastigheter i smala sund som kan leda till erosion. På den lokala nivån kan det också uppkomma konsekvenser av nollalternativet i form av översvämningar (Stockholm ligger delvis låglänt). Konsekvenser av projektet uppstår också i själva Slussenområdet där det kommer att byggas och schaktas under ca 7 år. Konsekvenser kan även uppstå nedströms Slussen, t.ex. kan en max avtappning på 1300 m 3 /s innebära att en ökad mängd sediment når Saltsjön. Sedimenten kan innehålla olika näringsämnen och föroreningar som kan belasta området nedströms. Det preliminära regionala påverkansområdet omfattar ca 500 m från medelvattenståndet i Mälaren. Även låglänta områden, som riskerar att översvämmas enligt Räddningsverkets översvämningskarteringar, ingår i det regionala påverkansområdet. Påverkansområdet är enbart preliminärt. Hur långt ut i Saltsjön nedströms Slussen som effekter och konsekvenser kan uppstå är ännu inte klarlagt. Utredningar pågår. Inom det lokala området har SMHI bl.a. gjort modelleringar på strömningshastigheter och risker för erosion inom ett område från Bromma/Klubbensborg fram till Blockhusudden (udden på Djurgården). Inom det lokala området kan också konsekvenser av om projektet inte kommer till stånd uppstå, många områden riskerar t.ex. att översvämmas. LT går vidare och berättar om identifierade miljöaspekter. Hushållning med dricksvatten är ett av de allra viktigaste motiven till att ändra regleringen. Mälaren är en viktig dricksvattentäkt, närmare 2 miljoner människor är beroende av dricksvatten från Mälaren. Storstockholm använder vatten från Mälaren direkt vilket även Håbo kommun med Bålsta och Skokloster gör. I Västerås och Södertälje tas Mälarvatten indirekt som dricksvatten genom att det förstärker grundvattentillgången. Mälaren som dricksvattentäkt är väldigt viktig, så det är en regional fråga. Med nollalternativet uppstår mer av de förändringar som vi redan ser, under 2000-talet har vi haft höga vattennivåer vilket gjort att mycket humus kommit ut i Mälaren. Detta innebär att det är svårt att bereda ett bra dricksvatten. Det är en stor fråga M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsprotokoll VV1 omg 1\Allmänhet Bålsta_ doc 11(17)

92 som man jobbar med på Stockholm Vatten och Norrvatten och alla dricksvattenverk runt Mälaren. Hur får vi fram ett bra dricksvatten? Risker med nollalternativet är också att förorenade områden översvämmas och att föroreningar läcker ut. Likadant också en ökad belastning av bakterier och virus som kan komma av avloppsvatten som breddas ut till Mälaren vid höga vattenstånd och från översvämmade betesmarker. Vid låga nivåer kan saltvatten tränga in i Mälaren. Långt in på 1970-talet gick saltvatten in under en kort period men tillräckligt för att kunna störa dricksvattenförsörjningen i Stockholm under en lång tid. Det salta vattnet är mycket tyngre och lägger sig på djupet i fjärderna där vi gör våra dricksvattenintrång. Saltvattenproblematiken är en viktig aspekt. När vattnet ligger för lågt är det också tekniskt svårt att få in det i vattenverken. Nollalternativet innebär många risker för dricksvattenförsörjningen. Med en ny reglering av Mälaren skulle vi slippa de allra högsta nivåerna och mindre risker att få ut föroreningar och andra ämnen till dricksvattnet. Även risk för låga vattenstånd undviks. Sammantaget innebär den nya regleringen bättre skydd för dricksvattnet. Ur hälsosynpunkt är det två saker som är viktiga, dels dricksvattnet och dels Mälaren som badvatten. Nollalternativet innebär liknande risker som nämnts för dricksvattnet och det gäller både Mälaren och Saltsjön. I Saltsjön kan ev. badvattenkvaliteten påverkas vid en maxavtappning. Detta är under utredning. En annan viktig lokal hälsoaspekt är buller under byggskedet i själva Slussenområdet, det är en lång byggtid. Översvämningskarteringar har gjorts över Mälaren. Karteringarna visar att det är väldigt stora områden som skulle översvämmas vid höga vattennivåer. Det finns mycket låglänt bebyggelse kring Mälaren. Runt Bålsta och Enköping ligger bebyggelsen väldigt lågt, liksom hela Ekerö. Västerås centrum och det nya bostadsområdet Östra hamnen är också lågt beläget. I Strängnäs och Mariefred låg gatorna under vatten redan år Det gäller även vägar, järnvägar och teknisk infrastruktur som el och tele i anslutning till Mälaren. Vid låga vattennivåer finns risk för sättningar och skred. Den planerade regleringen sänker den högsta nivån och höjer den lägsta nivån vilket innebär att översvämningssamt sättningsriskerna minskar. Det finns väldigt mycket skyddsvärda naturmiljöer runt Mälaren. Det är bl.a. områden där fåglar häckar under vårperioden där man gärna vill ha en viss nivåvariation och höga vattenstånd under våren med hänsyn till naturmiljön. I dagsläget finns vissa skillnader i vattennivåerna men med förslagen reglering snävas variationen in en aning vilket kan innebära negativa konsekvenser. SMHI kommer att titta vidare på detta och se om det går att få in en dynamik i regleringen och hålla uppe Mälarens nivåer vid viktiga tider på året så att man kan få till stånd en variation. Projektet har gett i uppdrag åt naturmiljökonsulter att ta fram mål för naturmiljön inför det fortsatta arbetet med regleringen. De har också i uppdrag att ta fram en metodik för konsekvensbedömningar. Det är en viktig regional fråga. M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsprotokoll VV1 omg 1\Allmänhet Bålsta_ doc 12(17)

93 Jag tror att det är väldigt viktigt att ha höga vattennivåer under våren, t.ex. för gäddlek. Det märktes när amplitudförändringen kom på 1970-talet, när amplituden minskade, att fångsten av gädda minskade i Mälaren. Så det är önskvärt att ha lite större variation på våren när gäddorna går upp på strandängar och leker. Tack för synpunkten. Tanken är att hålla uppe nivån inför sommarens torrperiod. (LT) För naturmiljön under vattenytan innebär nollalternativet risker för föroreningar i samband med översvämningar och ökad näringsbelastning då jordbruksmark översvämmas. Den planerade vattenverksamheten, som sänker de högsta nivåerna innebär att belastning av föroreningar och näringsämnen minskar. Inom detta område pågår också fortsatt arbete speciellt gällande erosionsproblematiken och vad erosionen kan innebära. Erosionen är en lokal fråga. Det finns väldigt mycket jordbruk kring Mälaren, både spannmålsproduktion och djurhållning. Nollalternativet kan innebära risk för översvämningar och skada på de invallningar som finns. Bärigheten kan försämras vid väldigt höga vattenstånd. Om vattennivån i Mälaren skulle sjunka väldigt lågt kan det innebära restriktioner för bevattning eftersom vatten då måste prioriteras för dricksvattenändamål. Yrkesfisket och lekområden för fisk kan påverkas av både låga och höga vattenstånd. Skogsbruket berörs inte lika kraftigt eftersom det inte finns så mycket produktiv skog i de allra lägst liggande områdena och det påverkas inte lika direkt av kortvariga översvämningar. Den planerade verksamheten medför positiva konsekvenser för jordbruket genom minskad översvämningsrisk. Hittills tyder informationen på att de invallade företagen är dimensionerade för en högsta nivå i Mälaren på 4,70. De påverkas därmed inte negativt av den planerade verksamheten, snarare tvärtom, det blir en förbättring. Eftersom vi vill hålla uppe vattennivåerna på våren så kan dock jordbruksmark som inte är invallad och som ligger lågt påverkas av att vattennivåerna höjs något. Vårperioden är väldigt känslig för jordbruket eftersom det är då man vill komma ut och så. Detta kommer staden att titta närmare på. LT ställer frågan om det finns några jordbrukare närvarande och om de har problem under våren? Vi har både invallad och oinvallad jordbruksmark. År 2000 hade vi problem och då räckte inte invallningen till. År 2000 låg vattenytan över 4,70. I det första förslaget på ny reglering ökar medelvattennivån på våren till ca 4,30-4,40 betyder det något för era jordbruksmarker? (LT) Jag tror att det kan göra det eftersom det ligger så pass låglänt i Upplands Bro. Där tror jag att det kan bli svårt att få det att torka ut på våren. M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsprotokoll VV1 omg 1\Allmänhet Bålsta_ doc 13(17)

94 Ja, och det är något som staden kommer att arbeta vidare med eftersom dessa problem är identifierade. (LT) I nollalternativet finns risk för översvämningar av värdefull kulturmiljö och att fornlämningar påverkas indirekt. På lokal nivå innebär den planerade verksamheten möjlighet till ett flöde i Riksbron under en längre period, vilket är positivt. Idag släpps inget vatten i Riksbron förrän luckorna öppnas och frågan är om man kan tappa lite försiktigt och därmed få lite liv i Stockholm ström. Staden har planerat in en provtappning i vår för att se om detta är möjligt att åstadkomma. Runt Söderström har det funnits slussar under en lång tid i många generationer och byggarbeten i Slussenområdet kan påverka eventuella fornlämningar. Dykningar utförs och fortsatta utredningar lokalt kan bli aktuella. Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen kan ingen sjöfart bedrivas på Mälaren vid de allra högsta flödena och likadant om det blir för låga nivåer, då risken för grundstötning blir för stor. Med ny reglering skulle dessa problem minska. Beroende på hur man löser regleringen skulle möjligheterna till slussning kunna förbättras. Hela Mälaren är riksintresse för friluftsliv och rekreation. Stora delar av Mälaren är rekreationsområde och det finns mycket vattennära rekreationsområden. I nollalternativet finns det risk för att tillgängligheten till strandzonen minskar p.g.a. översvämning eller av torrläggning vid låga vattenstånd. Med den nya regleringen kan detta undvikas. Lokalt under byggtiden, kan rekreationslivet störas för stockholmare genom eventuella begränsningar av slussningsmöjligheterna för fritidsbåtar vid Slussen/Söderström. Detta är dock under en övergående period. Det är väldigt viktigt och prioriterat att Mälaren kan tappas under byggtiden. Angående båtlivet, kan det bli så att det under sju år inte går att slussa genom Karl Johan? Tanken är att man under byggtiden ska kunna reglera Mälaren som idag, det är prioritet ett. Om det sedan går att ordna slussning också, det vet vi inte ännu. (LT) Man kommer att åka genom en byggarbetsplats och därigenom finns det också restriktioner. Vi vet däremot inte om båttrafiken kommer att begränsas under hela byggperioden. (MF) Det blir större belastning på Hammarby? Ja det blir större belastning på Hammarby. (MF) Det blir lite konstiga motsatser, att tillgängligheten till strandzonen eller torrläggning av strandzonen under några dagar eller någon vecka vartannat eller vart tredje år ställs mot M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsprotokoll VV1 omg 1\Allmänhet Bålsta_ doc 14(17)

95 en förhöjning konstant. Det är lite olika storheter på de ingreppen. Man kan inte sätta minus och plus och jämföra de med varandra, det ena är ett ingrepp som påverkar hela tiden medan det andra är i en eventuell krissituation under en väldigt kort period. Att öka avtappningskapaciteten och att förändra regleringen går ut på att reducera riskerna för vägar, jordbruk, infrastruktur m.m. I det första förslaget på ny reglering som arbetats fram av SMHI innebär det att medelvattenytan höjs med ca 15 cm men att nivåerna håller sig inom samma spann som i dagens reglering. I och för sig, men det enda vi vet är att vi ska höja med 20 cm och det kommer att vara under hela tiden, eller? LT fortsätter och berättar om påverkan på broar, tunnlar, kajer och andra vattenanläggningar. På lokal nivå kan vattenanläggningar som broar, tunnlar och kajer påverkas av en ny maximal avtappning på m 3 /s, eftersom den kan ge upphov till högre strömningshastigheter. Vattenhastigheterna blir höga i smala sund och där vattnet skall ut. Objekt som kan vara känsliga för erosion har identifierats och skall utredas vidare, d.v.s. påverkas de och om, vad kan staden göra för att skydda dem? LT visar på karta (se presentationen) vilka objekt som ska utredas vidare. Om den planerade verksamheten inte kommer till stånd får vi samma skadeutveckling som idag på identifierade objekt. De skadas inte så mycket idag vid dagens maxavtappning men däremot pågår det en påverkan ifrån båttrafik, propellrar och strömningar. MF avslutar presentationen med en sammanfattning av de preliminära konsekvenserna som hittills identifierats. Regionalt medför den planerade vattenverksamheten många positiva konsekvenser (för bebyggelse, infrastruktur, dricksvatten, sjöfart och jordbruk). Många tunga samhällsintressen får bättre förutsättningar. Negativa konsekvenser uppstår främst lokalt men eventuellt även regionalt. Både fördelar och nackdelar kan ses på naturmiljösidan där fortsatta utredningar kommer att utföras med avseende på hur naturmiljön kan gynnas. Vi är inte riktigt säkra på vilka konsekvenser nollalternativet eller den planerade verksamheten skulle medföra på naturmiljön. Staden samråder med länsstyrelser, naturmiljöorganisationer och andra och alla är väldigt medvetna om att det är svårt att göra prognoser och säga exakt vad som är positivt och negativt för naturmiljön. Allra bäst skulle naturmiljön må om Mälaren fick fluktuera naturligt men det skulle göra för stor skada på andra intressen. En avvägning måste därmed hittas mellan naturmiljöintressena och de andra intressena. MF ställer frågan om någon har beställt ut det fullständiga/stora samrådsunderlaget eftersom staden skickat ut två olika versioner (en tolvsidig broschyr och ett på sidor)? Ingen har hämtat ut detta. I det fullständiga underlaget finns några korrigeringar. Korrigeringarna kommer att läggas ut på stadens hemsida, liksom det fullständiga underlaget, Korrigeringarna kommer också att biläggas till protokollet eller kan beställas. M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsprotokoll VV1 omg 1\Allmänhet Bålsta_ doc 15(17)

96 MF visar till sist kontaktuppgifter dit skriftliga synpunkter kan skickas eller om frågor uppstår. Frågor och synpunkter kan lämnas fram till 14:e december. 3) Frågor och diskussion För att slippa läsa alla 80-sidor som det fullständiga materialet innebär så kan man säga att rent fysiskt sker följande: Man håller stängt lite längre och man öppnar ett antal nya kanaler. Ja det stämmer, och när man väl börjar öppna kan man få ut mer vatten så man slipper de allra högsta nivåerna. (MF) Vi kommer alltså generellt att uppleva att det är ett par decimeter högre? Ja, medelvattenståndet kommer att ligga något högre för att förhindra låga vattennivåer när de torra somrarna kommer. (MF) Angående Slussen som sådan och dess ombyggnad, den normala Karl Johan slussen har ju ett viss bredd och djup o.s.v. och där ska man idag ut med 300 m 3 /s. När man nu ska öka det till 1300 m 3 /s så kommer de nya hålen som ska göras där att bli rätt stora. Vilket djup kommer de att ligga på? Ungefär som idag, i princip kommer djupet att vara detsamma som Karl Johan slussen är idag, för att klara ytterligare 700 m 3 /s. (MF) Kan man simulera vad som händer med strömningen med avseende på båtlivet? Vid de få tillfällen med max tappning kommer strömningen att öka. Det kan ju bli problem med att slussa när kanalerna är fullt öppna. (LT/MF) Vet man hur mycket mark som kommer att påverkas av höjningen av medelvattenståndet? Så långt har staden ännu inte kommit men det är en mycket relevant fråga. (MF) Om det påverkar väldigt stora landområden så kanske man kan tänka sig att rucka lite på den nivån. Staden kommer att göra en riskbedömning angående hur hög höjningen ska vara, var gränsen går, det kommer vi naturligtvis att titta vidare på. (MF) Är utbyggnaden av Södertäljeslussen ett eget projekt? Sjöfartstekniskt? M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsprotokoll VV1 omg 1\Allmänhet Bålsta_ doc 16(17)

97 De har bytt ut nedströmsluckorna och man planerar även för att byta uppströmsluckan, men än så länge är det ett eget projekt. (MF) Man vill göra den större, för fartygen blir större? Dels det, men sen är det också frågan om luckan ska klara av en ökad avtappningskapacitet eller inte. De har projekterat för att kunna tappa ytterligare 300 m 3 /s, men däremot finns det inget investeringsbeslut taget. Kanalerna måste också förstärkas och det är inte heller gjort ännu. Men staden har inlett en diskussion med dem och hur det här ska fördelas, vem som ska ta vad. Vi vill undersöka om det är enklare totalt sett och samhällsekonomiskt, att ta ut allt vatten ur Slussen/Söderström. De kostnadsbedömningar som är gjorda räknar med att avtappningsanläggningen i Söderström kostar 500 miljoner medan det i Södertälje skulle kosta 150 miljoner. Slår man ihop det blir det 650 miljoner för att lösa en utökad tappningskapacitet på 1000 m 3 /s. Kostnadsberäkningar ska tas fram för att ta ut allt vatten genom Slussen/Söderström. (MF) Vem finansierar allt? Det är en knäckfråga. Klimat- och sårbarhetsutredningen har i sitt slutbetänkande sagt att det här är en sak för hela regionen, att alla berörda kommuner runt Mälaren och att även staten ska vara med och bekosta det. Hur det ska fördelas är långt ifrån klart. Klimat- och sårbarhetsutredningen har föreslagit att en förhandlingsman ska utses som skall sköta förhandlingarna. Den personen är dock ännu inte tillsatt och det kan ta ett tag innan någon sådan tillsätts. Men staden behöver samtidigt driva på processen eftersom tiden går och Slussen behöver byggas om. För att bygga om Slussen behöver vi veta dimensionering på de kanaler som ska vara där. (MF) MF tackar för visat intresse och mötet avslutas. Vid protokollet: Elisabeth Mörner Structor Miljöbyrån Stockholm AB Monica Granberg Structor Miljöbyrån Stockholm AB M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsprotokoll VV1 omg 1\Allmänhet Bålsta_ doc 17(17)

98 Närvarolista vid samrådsmöte Projekt Slussen, allmänhet, Bildningscentrum Jan Fridegård, Bålsta Namn E-post/adress Fastighet/ Organisation/ Företag Vill ha mötesanteckningar Christer Cederblad Ekeby 2:131 x Lars Falkner lars.falkner@tele2.se Ekeby 1:132 x Lindblom synne@bktv.nu Ekeby 6:2 x Kerstin Lindblom kerstin.lindblom@mail.bktv.nu Ekeby 6:2 x Per Skånberg per.skanberg@smbf.org Bro Båtklubb SMBF x Olle Markstedt olle.markstedt@telia.com x Dag Olsson dag.olsson@swipnet.se Haga Berg 1:1,5:8,5:3 x Arvo Väisänen arvo.vaisanen@gmail.com Bålsta 1:61 x Bo Elonson Kråkskär, Ekolsund x Karin Müller-Wille Hammarsgård, Enköping Ekolsund 1:56 x Wendelin Müller-Wille Hammarsgård, Enköping Ekolsund 1:56 x Jan Erik Tärnström janne@aspvikslantbruk.se Aspviksgård Kungsängen Aspviks lantbruk x LarsOtto Thorin Skälby gård, Kungsängen Skälby 5:1 x Hans Åberg hans.aberg@tele2.se Lennartsnäs 2:9 x Gunilla Kjerrström Bockensväg 11, Bålsta Råby x Lars Kjerrström Bockensväg 11, Bålsta Råby Björn Fredriksson bjorn.fredriksson@lnctv.com Håbo Båtsällskap x Maria Elfström maria.elfstrom@upplands-bro.se Upplands Bro kommun x Margaretha Söderström metan.soderstrom@hotmail.com Bista 1:173 x

99 PROTOKOLL PROJEKT SLUSSEN Datum, tid: , Mötesid: Samrådsmöte vattenverksamhet Mötestillfälle: 6 Plats: Länsstyrelsen i Södermanlands län, Stora Torget 13, Nyköping Närvarande Mårten Frumerie MF Exploateringskontoret, Stockholm Ingmarie Ahlberg IMA Exploateringskontoret, Stockholm Monica Granberg MG Structor Miljöbyrån Stockholm AB Elisabeth Mörner EM Structor Miljöbyrån Stockholm AB Lena Tilly LT Tyréns AB Håkan Sanner HS SMHI Lars Juhlin LJ Länsstyrelsen Södermanlands län Mats Löwenberg ML Eskilstuna kommun Karin Södergren KS Länsstyrelsen Södermanlands län Camilla Ährlund CÄ Länsstyrelsen Södermanlands län Eva Frykman EF Strängnäs kommun Rune Van den RV Länsstyrelsen Södermanlands län Brink Greger Nordlöf GN Länsstyrelsen Södermanlands län Agneta Claesson AC Länsstyrelsen Södermanlands län Arne Rutgersson AR Strängnäs kommun Bertil Antonsson BA Strängnäs kommun Camilla Dahlén CD Räddningstjänsten Strängnäs Delges De som angett i närvarolistan att de vill ha minnesanteckningar. Protokollet publiceras även på Bilaga 1. Närvarolista Bilaga 2. Presentation Bilaga 3. Mälarens nivåer i olika höjdsystem 1) Inledning, välkomna Greger Nordlöf, GN, inleder med att hälsa alla välkomna till länsstyrelsen i Södermanlands län. Presentation sker av närvarande. M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Nyköping_ doc 1(22)

100 Närvarolista skickas runt där de närvarande fyller i namn, e-postadresser, fastighet samt kryssar för om de vill ha mötesanteckningarna skickade till sig, se bilaga 1. Mårten Frumerie, MF, tar över och för att underlätta protokollskrivandet ställer MF frågan om staden får använda sig av ljudupptagning. Samtliga bifaller. MF förtydligar att samrådet är för vattenverksamhet och inte för planprocessen. Samrådet är det första och ett ytterligare kommer att hållas längre fram i processen, under ) Presentation av projektet För PowerPoint-presentationen i sin helhet, se bilaga 2. MF går igenom dagordningen. MF förtydligar att det som behandlas inom ramen för detta samråd är byggandet i vatten i Slussenområdet, ökad avtappningskapacitet genom Slussen/Söderström och ändrad reglering av Mälaren. MF går vidare och berättar allmänt om projektet och dess bakgrund. Slussenanläggningen i Stockholm är tekniskt uttjänt och måste rivas. MF förklarar att programsamråd enligt Plan- och bygglagen har hållits under hösten och ska tas upp i Stadsbyggnadsnämnden i mitten av december. Planarbetet kommer att fortsätta under nästa år. I samrådet enligt PBL är det främst utformningsfrågorna som är belysta och hur Slussen skall se ut i framtiden. Detta samråd handlar om vattenverksamhet och de preliminära miljökonsekvenserna kopplade till denna. I samband med ombyggnation av Slussen kommer staden öka möjligheten att tappa ur mer vatten genom Slussen/Söderström i jämförelse med idag. Idag finns det två kanaler vid Slussen/Söderström och i och med att aktuella byggnadsarbeten görs öppnas det upp för ca tre kanaler till. När avtappningskapaciteten ökar behöver Mälarens reglering förändras. Det som berör hela Mälaren är förslaget på förändrad reglering. Varför planerar staden att öka avtappningen av Mälaren? Bakgrunden ligger i Klimatoch sårbarhetsutredningen som regeringen tillsatte för ett antal år sedan. För ett drygt år sedan kom deras delbetänkande och för en månad sedan kom slutbetänkandet angående det framtida klimatets påverkan på vårt samhälle. Redan idag finns stora översvämningsrisker runt Mälaren och det framtida klimatet kan innebära att både högre och lägre vattennivåer blir vanligare än idag, vilket kan orsaka problem runt Mälaren. MF visar bilder över tunnelbanan i Gamla stan som år 2000 var nära att översvämmas samt över Västerås stad som är låglänt belägen. Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslår att avtappningskapaciteten ökar med 700 m 3 /s (från ca 300 m 3 /s till 1000 m 3 /s) i Slussen/Söderström och med 300 m 3 /s i Södertälje (från dagens 70 m 3 /s till ca 300 m 3 /s). Stockholm stad utreder idag konsekvenserna av att hela avtappningskapaciteten (ytterligare m 3 /s) tas ut i Slussen/Söderström alternativt att ytterligare 700 m 3 /s tas ut i Slussen/Söderström. Södertälje är ett projekt och M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Nyköping_ doc 2(22)

101 Slussen/Söderström är ett. Om de ska länkas ihop eller inte i framtiden är inte klart i dagsläget. Vilket alternativ som väljs är inte beslutat än, eftersom det tar tid att utreda konsekvenserna av respektive scenario, bl.a. erosionspåverkan och annan lokal påverkan. Även finansiella frågor behöver klarläggas. Utbyggnaden av Slussen/Söderström och med en ökad avtappning på 700 m 3 /s har beräknats kosta 500 miljoner. Ombyggnad av Södertälje och en ökad avtappning på 300 m 3 /s har beräknats kosta 150 miljoner. Kostnaderna för att tappa allt vatten i Stockholm är ännu inte beräknat. Räcker det att släppa ut 1000 m 3 /s? Det är det vi utgår ifrån, utifrån resultaten av Klimat- och sårbarhetsutredningen. (Håkan Sanner, HS) Ingmarie Ahlberg (IMA) tar vid och berättar om den påbörjade tillståndsprocessen för vattenverksamhet. Runt Slussen kommer det att krävas nya kanaler för ökad avtappningskapacitet. IMA visar figur över en tvärsektion av Slussen/Söderström med befintliga kanaler och nya kanaler. Det kommer även att krävas nya kajer, byggprovisorier m.m. i vattenområdet. Även Mälarens reglering kommer att ses över, d.v.s. hur man tappar i åtta olika avtappningspunkter vid olika tillfällen och beroende på vattnets nivå. När, var och hur Mälaren får tappas bestäms idag enligt en vattendom från 1940-talet. Allt som nämnts ovan är vattenverksamhet som kräver tillstånd enligt 11 kap miljöbalken. Figur visas över de olika delmoment som staden behöver gå igenom för att få en dom från miljödomstolen. För att söka tillstånd krävs en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap miljöbalken. Inom projektet Slussen hålls samråd med länsstyrelsen, enskilda som är särskilt berörda, statliga myndigheter och verk m.m. Samrådet håller på till mitten av december och ska sedan sammanställas i en samrådsredogörelse som lämnas in till länsstyrelsen i Stockholms län. Länsstyrelsen tar sedan beslut om betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen i Stockholm kommer att fatta beslutet i samråd med övriga berörda länsstyrelser. Förhoppningen är att vi ska få ett beslut under första kvartalet Beslutet som länsstyrelsen fattar har betydelse för det MKB-arbete som sedan följer. Hur brett ska staden samråda och framförallt vad MKB:n ska innehålla. Beslutet blir därmed viktigt för MKB-utredningarna det kommande året, inför nästa samråd. Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan innebär att Stockholm stad även ska samråda med statliga myndigheter, allmänhet och organisationer, d.v.s. en bredare samrådskrets. Stockholms stad har inte avvaktat länsstyrelsens beslut utan samråder redan med alla i denna bredare samrådskrets i detta första skede och ett direktutskick har gått ut till ca 6000 berörda fastighetsägare runt Mälarens stränder. Kungörelse har gått ut i tidningar runt Mälaren. Myndigheter och organisationer (t.ex. alla länsstyrelser, Sjöfartsverket, Naturvårdsverket, WWF m.m.) som staden samråder med uppgår till ca 300 stycken. På det sättet tycker staden att vi täckt den krets som är berörd av den planerade verksamheten. M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Nyköping_ doc 3(22)

102 MKB-dokumentet kommer att beskriva verksamhetens omfattning, miljöpåverkan och vilka olika typer av åtgärder som kan vidtas. MKB:n kommer även att redovisa rimliga alternativ samt ett nollalternativ. IMA går igenom den övergripande tidplanen. Tidplanen visar dels detaljplaneprocessen och dels tillståndsprövningen enligt miljöbalken. I detaljplaneprocessen har programsamrådet precis avslutats och val av Slussens utformning skall ske. Stockholm stad kommer att arbeta med två samrådstillfällen. Nu i det första har vi definierat vattenverksamheten, identifierat miljöaspekter och den kommande MKB:ns omfattning och inriktning. Till underlag för samrådet har staden även genomfört en rad utredningar av preliminära miljökonsekvenser. Under 2008 kommer fördjupade utredningar och analyser att jobbas fram och ett nytt detaljerat underlag kommer att tas fram i form av bl.a. en preliminär MKB. Detta nya underlag kommer att finnas tillgängligt i samband med nästa samrådsperiod, I det här samrådet är det därför väldigt viktigt för oss att få in input från länsstyrelsen, att vi ringar in frågeställningar, att vi får in det underlaget vi behöver så att vi får till analyserna på ett bra sätt. Avsikten är att Stockholm stad i slutet av 2009 ska kunna gå in med en komplett ansökan. Staden hoppas på en domstolsförhandling 2010 och på att få en miljödom Arbetena i Slussen pågår mellan 2011 och IMA påpekar också att det finns andra parallella prövningar. Omläggning av ledningar är vattenverksamhet som ska prövas och frågan angående grundvatten kan också komma att prövas beroende på om det blir någon grundvattenpåverkan eller inte. Är det Stockholm stad som är processägare och beslutsägare för hela frågan? Vem tar beslut om finansieringsfrågan? Klimat- och sårbarhetsutredningen har föreslagit att en statlig förhandlingsman tar hand om finansieringsfrågorna. Men det kan dröja ytterligare något halvår innan en sådan person är framme. Tidigast, kanske längre. Samråden är till för att inhämta synpunkter från alla berörda. Hur tillstånd för regleringen kommer att sökas är ännu inte avgjort.(mf) Innan en sådan person kommer fram eller innan finansieringen kommer fram? Innan den fysiska personen/förhandlingsmannen kommer fram. Finansieringen kan dröja några år till innan den är löst. Stockholms stad måste driva projektet vidare under tiden eftersom Slussenkonstruktionen är i mycket dåligt skick. För att bygga om och åtgärda konstruktionen måste vi veta vilka kanaler vi ska bygga och hur vi skall dimensionera dem, och det har med regleringen att göra. Det är ett samspel, varför den här processen måste löpa parallellt. (MF) Det finns ytterligare en fråga som kopplar till det MF säger och det är att Stockholm stad har påbörjat denna process och samråd men det finns andra frågor kopplat till det här och som har men den gamla miljödomen att göra. Det finns en miljödom från 1940-talet M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Nyköping_ doc 4(22)

103 och i den fanns det ett antal medsökande, det var inte bara Stockholm stad som sökte i den domen. Det är ytterligare en sådan fråga som måste hanteras och som vi inte har något svar på idag. (IMA) Vilka som ska vara medsökande i den kommande ansökan är en viktig fråga. Det finns idag ingen juridisk person, I den tidigare ansökan skapades ingen sådan. Stockholm stad förvaltar den gamla domen. (Monica Granberg, MG) Vattendomen från 1966 hade väl enbart sjöfartens perspektiv? Vattendomen från 1940-talet har justerats på och 1980-talet. Vattendomen kom till i huvudsak för att säkra dricksvattentillgången och minska översvämningsriskerna. (MG) MG tar över och berättar om projektet och de förutsättningar som projektet jobbar utifrån idag. Möjligheterna att avtappa Mälaren genom Slussen/Söderström ska efter genomförandet vara mellan ca m 3 /s. Projektet har inte tagit ställning till vilken kapacitet som är genomförbar ur olika synvinklar ännu. Möjligheterna att avtappa Mälaren genom Slussen/Söderström ska vara densamma som i gällande tillstånd under byggtiden. Mälarens reglering ska ses över med anledning av den förändrade tappningen. Avtappningskapaciteten är oförändrad för övriga tappställen inkl. Södertälje. Havsytan i Saltsjön/Östersjön är i stort sätt oförändrad jämfört med idag. Projektet har dock i det första förslaget på regleringsstrategi av Mälaren också utrett ett värsta framtida klimatscenario med en ökning av havsytan med ca 0,5 m. Denna fråga kommer att utredas mer i detalj. Avtappningen och regleringen av Mälaren kräver inte regeringens tillåtlighetsprövning. Det finns dock möjligheter för olika instanser att lyfta ett ärende för prövning upp till regeringen. Det skulle framförallt påverka tidplanen. Skulle man, tekniskt sett, kunna släppa ut mer idag? Ja, tekniskt sett går det att släppa mer idag. Begränsningen ligger i bestämmelser i den gällande domen. Vid ett katastrofläge kan göras undantag. (MG) Man gjorde det år 2000 och det fick rätt stora konsekvenser, erosionsproblemen är jättestora i Hammarbyslussen och man lagade kajen för 2 miljoner efter det, tappningen underminerade mycket. I Södertälje var det landsvägsbroar och annat som började erodera. Så det går inte att tappa mer utan att det får konsekvenser. Man skulle kunna tappa lite mer om man vidtar erosionsåtgärder men det är inte i närheten av vad man behöver i ökad avtappningskapacitet. (HS) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Nyköping_ doc 5(22)

104 MG visar hur Mälarens vattenstånd har varierat från mitten av 1800-talet fram till idag. Från mitten av 1800-talet fram till mitten på 1940-talet kunde Mälarens vattenstånd variera upp till två meter. Efter att Mälaren började regleras i mitten av 1940-talet har vattennivåerna varierat mindre. Mälaren reglerades på 1940-talet bl.a. i syfte att minska risken för översvämningar och för att säkra dricksvattenproduktionen. Viktiga utgångspunkter för att ta fram en ny reglering för Mälaren är, förutom att titta på dagens situation och den historiska situationen, att analysera vad som händer i framtiden med framtida klimatförändringar. MG visar figur över tillrinningen till Mälaren. Figuren visar hur tillrinningen (hur mycket vatten som rinner till Mälaren under året) sett ut de senaste 30 åren ( ) och hur den kan komma att se ut i framtiden med olika klimatscenarier (samma som i Klimat- och sårbarhetsutredningen). Tillrinningen påverkar vilka vattenstånd vi får i Mälaren vid olika tider på året. I framtiden beräknas klimatet bli varmare och temperaturen att stiga med i snitt 2,5-4 grader. Detta innebär mer instabila vintrar med mindre snö vilket i sin tur innebär en ökad tillrinning till Mälaren under vintern eftersom nederbörden inte är bunden i snö. Detta innebär i sin tur att vårfloden kommer tidigare och blir mindre i storlek. I framtiden beräknas somrarna bli torrare vilket innebär att tillrinningen till Mälaren blir lägre under sommarhalvåret. Framtida torra somrar tillsammans med en ökad avdunstning leder till stor risk för låga vattenstånd i Mälaren. Det är både risken för höga vattenstånd redan idag och risken för riktigt låga vattenstånd i framtiden som man vill undvika genom att förändra Mälarens reglering. Vilka mål vill Stockholm stad åstadkomma med den nya regleringen? SMHI har tagit fram ett nytt förslag till reglering utifrån fyra viktiga mål; Minska risken för översvämningar (högsta vattenstånd skall vara lägre än 4,70) Minska risken för saltvatteninträngning Minska risken för låga vattenstånd (lägsta vattenstånd skall vara över 4.00) Behålla variation i vattenstånden Målen är viktiga för olika saker och intressen. MG går igenom vilka intressen de olika målen är viktiga för. HS tar över och berättar kort om hur dagens dom och reglering ser ut. Nivåer anges i Mälarens höjdsystem, på grund av att den gamla domen är skriven i detta höjdsystem. Målet med dagens reglering är att sträva efter 4,15 i Mälarens höjdsystem. Under 4,10 är det noll tappning och kommer man lägre ska man täta det läckage man har. Tätningarna har redan åtgärdats i Riksbron och Stallkanalen och genom spontning i Helgeandsholmen. Läckaget har man på så sätt fått ner från 18 m 3 /s till 9 m 3 /s. Tappning i Södertälje och Hammarby sker sist (> 4,60) på grund av att det inte går att bedriva sjöfart och tappa vatten samtidigt, man vill störa sjöfarten så lite som möjligt. M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Nyköping_ doc 6(22)

105 Vad händer vid ett extremt flöde? Räddningsverket har gjort översiktliga översvämningskarteringar över Mälaren där de tittade på vad ett dimensionerande flöde skulle åstadkomma för nivå. Med dagens dom skulle nivån vid ett dimensionerande flöde komma upp i 5,63, d.v.s. 90 cm högre än vad vi hade år Detta tog Klimat- och sårbarhetsutredningen till sig och sa att det inte är en acceptabel risk. Skadorna av detta skulle uppgå till 7 miljarder och då är inte förlorad produktion inräknad utan bara direkta skador. Vi behöver därmed en förbättrad avtappningskapacitet. Med ett framtida klimat med torrare somrar måste vi också säkerställa att vi har vatten för dricksvattenförsörjningen även under torra somrar. Vi har redan idag problem med det men i framtiden beräknas det bli mycket värre. Detta har varit utgångspunkterna när det första förslaget till den nya regleringen har tagits fram av SMHI. HS fortsätter och berättar om det nya förslaget till reglering och vad det innebär för variationer i Mälarens vattennivåer i framtiden. SMHI har analyserat det nya förslaget på reglering dels med dagens klimat ( ) och dels med fyra olika scenarier för framtida klimat (de samma som i Klimat- och sårbarhetsutredningen). Den nya regleringen ska klara dagens klimat och även ta höjd för att klara en del av framtida klimat, d.v.s. torra somrar med risk för låga vattenstånd och en högre tillrinning till Mälaren under vintern. Det enda sättet att klara torka är att man har en buffert att ta av när man går in i den torra perioden. På grund av detta föreslås i den nya regleringen att inget vatten tappas under 4,20. Tappningen ökar lite de första 20 centimetrarna för att få någon slags naturlig amplitud i Mälaren. Med större tappningskapacitet kan vi avsiktligt låta Mälaren stiga högre än vad vi vågar idag eftersom vi vet att vi kan få ut vattnet. Liksom i den gamla domen ligger Södertälje och Hammarby sist (> 4,60). Vi ritar kartorna i RH70 och reglerar efter det. Ska vi rita om hela vår kartbas baserat på det här? Nej, det finns en översättningsnyckel för andra höjdsystem, både för RH00 och RH 70, till detta. (HS) Staden kommer i tillståndsansökan redovisa siffrorna i både RH70, RH00 och Mälarens höjdsystem. Men i denna redovisning så redovisar vi nivåerna i Mälarens höjdsystem för att kunna jämföra den gamla domen med den nya.(mg) HS visar hur Mälaren varierat med dagens reglering och dagens klimat och visar också vilka vattenstånd det nya förslaget på reglering skulle innebära. HS visar och jämför också vilka vattenstånd som skulle uppstå i framtiden med framtida klimat, dels med dagens reglering och dels med det nya förslaget. I dagens klimat minskas amplituden något i förslaget till en ny reglering, de allra lägsta nivåerna höjs något och de allra högsta nivåerna sänks. Körningarna är inställda på år. Mälarens medelvattenyta (50 % av tiden) blir ungefär 15 cm högre jämfört med idag, M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Nyköping_ doc 7(22)

106 för att ha utrymme att hålla Mälarens vattenstånd uppe de torra somrarna. Antalet dagar då Saltsjön är högre än Mälaren är idag en gång vartannat år, med den nya regleringen blir antalet gånger noll (i dagens klimat). Det högsta flödet under de 30-åren blir med dagens reglering 4,71, förslaget till den nya regleringen sänker detta till 4,55. Ett delmål i den nya regleringen är att ett 100-års flöde skall hållas under 4,60. De tio centimetrarna som utgör skillnaden mellan 4,60 och 4,70 ska användas för flödesdämpning vid extrema tillflöden. Den lägsta nivån höjs från 3,81 (med dagens reglering) till 3.99 (med den nya regleringen) hade vi 3,76 men sedan dess har, som nämnts tidigare, tätningar skett vilket har minskat läckaget från Mälaren vilket hjälpt oss att hålla uppe nivåerna. Ur naturmiljösynpunkt är det fördelaktigt med nivåvariationer, men med dagens klimat blir år med variationer över 30 respektive 50 cm lägre med det nya förslaget till regleringen i jämförelse med idag. I ett framtida klimat kommer dessa variationer att bli ungefär lika vanligt återkommande som idag (med nuvarande dom och klimat). Nivåvariationerna kommer staden att jobba vidare med, kanske går det att åstadkomma en årstidsfluktuation. I det torraste framtida klimatet med nuvarande reglering skulle Saltsjön vara högre än Mälaren 4 dagar per år. Med den nya regleringen blir det vartannat år. Den lägsta nivån skulle hamna på 3,66 med dagens reglering och på 3,82 med den nya. Vi får mer vattenståndsvariationer men de variationerna blir nedåt. Den typen av somrar tar vi höjd för eftersom vi höjer till 4,20-4,25 innan vi börjar tappa ordentligt. När det gäller havsvattenstånden har Klimat- och sårbarhetsutredningen utrett olika scenarier för en havsytehöjning fram till år Det troligaste scenariot för Stockholmsområdet är att landhöjningen och den globala havsytestigningen håller jämna steg. Det finns dock andra värre scenarier. Ett av dem är att Östersjöns nivå höjs med 0,5 m mer än landhöjningen. Då skulle den föreslagna regleringen ge positiva effekter med avseende på att Mälaren oftare kommer att vara över Saltsjöns nivå jämfört med dagens reglering. Dock kommer det fortfarande att finnas många tillfällen då Saltsjöns nivå är högre än Mälarens. Vid det allra högsta vattenståndet i Saltsjön kommer det att bli svårt att få ut vattnet ur Mälaren, även med fler och större luckor. Problemet är att det blir för liten fallhöjd mellan Mälaren och Saltsjön om även Mälarens nivå är hög. Högsta nivån under var 4,71 med nuvarande klimat. Med en stegring av havsytan kommer nivåerna upp i 4,84 med nuvarande reglering vilket innebär stora problem, redan vid inte så ovanliga händelser. Med den nya regleringen blir det också problem och vi klarar inte målnivån på 4,70, vattenstånden blir dock något lägre än om vi har kvar dagens reglering. I ett framtida klimatscenario kombinerat med stigande havsyta med 0,5 m kan det bli ännu värre, men även i det fallet blir det bättre med en ny reglering och nya utskov i jämförelse med dagens situation. Dock når vi inte målnivåerna. Stigande havsvattenstånd medför stora problem, inte bara runt Mälaren utan längs med hela kusten. Vid dimensionerande flöde med dagens reglering och dagens klimat blir vattennivån 5,63 i Mälarens höjdsystem, d.v.s. en knapp meter över den nivå vi hade år Genom att M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Nyköping_ doc 8(22)

107 skapa större avtappningskapacitet vid Slussen/Söderström och genom att ändra regleringen kan risken för översvämningar minskas och vattennivåerna kan hållas under + 4,70, även vid ett dimensionerande flöde. Kan vi översätta regleringen i att 100-årskurvor och högsta dimensionerande flöde förändras? Hundraårsnivån i den översiktliga översvämningskarteringen ligger på 4,80 i Mälarens höjdsystem. (HS) Nu använder vi ju oss inte av Mälarens höjdsystem, vi använder havsnivåerna. 1, årsnivån och 1,62 i dimensionerade flöde. Frågan skjuts upp till efter presentationen då vi tar fram en översättningstabell för att presentera dessa nivåer i RH00 och RH70 (se bilaga 2). HS går igenom hur väl det nya förslaget på regleringen uppfyller de fyra målen som nämnts ovan (måluppfyllelsen bygger på att maximalt 1300 m 3 /s kan tappas ur Mälaren/Söderström). Minska risken för översvämningar - ja, uppnås med nya förslaget (dagens reglering klarar ej) Minska risken för saltvatteninträngning ja (klaras också med dagens reglering) Minska risken för låga vattenstånd - ja, risken minskas betydligt jämfört med dagens reglering Behålla variation i vattenstånden ja, vi får en tydlig amplitud, men något minskad amplitud i jämförelse med dagens reglering (dagens klimat). Som en bonus kan mer vatten tappas ur Riksbron så Stockholm Ström kan hållas strömmande under längre tid jämfört med idag. MG fortsätter presentationen och berättar om alternativ och avgränsningar som kan bli aktuella att beskriva i MKB:n. Av vikt är att utreda alternativa lokaliseringar, alternativa utformningar och ett nollalternativ. När det gäller alternativa lokaliseringar för Mälarens avtappning och reglering kan 700 m 3 /s inte tas ut någon annanstans än i Slussen/Söderström. Klimat- och sårbarhetsutredningen tittade på möjligheterna att bl.a. tappa mer ur Hammarby och Norrström samt möjligheten att driva en tunnel mellan Mälaren och Saltsjön. Inget av dessa alternativ bedömdes vara möjliga. M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Nyköping_ doc 9(22)

108 När det gäller ytterligare 300 m 3 /s pekar Klimat- och sårbarhetsutredningen på att de kan tas ut i Södertälje. Stockholm stad utreder möjligheten om de även kan tas genom Slussen/Söderström. När det gäller vattenbyggnadssidan finns det inga alternativa lägen för kanalerna eftersom de behöver ligga mellan Södermalm och Gamla stan. Det enda vi har kunnat se alternativa lokaliseringar för är för byggprovisorier under byggtiden inom själva Slussenområdet, men det bedömer vi inte få någon avgörande miljöpåverkan. När det gäller alternativa utformningar för avtappningen och regleringen av Mälaren så kan det i MKB:n bli aktuellt att redovisa olika regleringar, eftersom regleringen i sig medför en avvägning mellan olika intressen. För vattenbyggnadssidan kan det bli aktuellt att redovisa olika kajutformningar. I dagsläget vet vi dock inte om olika kajutformningar är möjliga. Ett nollalternativ kommer att redovisas vad händer om den här verksamheten inte kommer till stånd och dagens reglering behålls? MG fortsätter presentationen med att beskriva att konsekvenser uppkommer vare sig vattenverksamheten kommer till eller inte (nollalternativet). Konsekvenser uppstår på olika skalor, regionalt och lokalt. Figuren som visas är endast schematisk, inte exakt. Inom det regionala påverkansområdet kan konsekvenser uppkomma både av att projektet genomförs och av att det inte genomförs. Om projektet inte genomförs finns bl.a. risker för översvämningar längs med hela Mälarens stränder. Det finns också andra konsekvenser som kan uppstå på den skalan, t.ex. konsekvenser för dricksvattenproduktionen. På mer lokal nivå i Stockholmsområdet kan det också uppstå konsekvenser både av att projektet genomförs och av nollalternativet. Genom att vi tappar mer vatten kan det t.ex. bli högre strömningshastigheter i smala sund som kan leda till erosion. Konsekvenser av projektet uppstår också i själva Slussenområdet där det kommer att byggas och schaktas. Konsekvenser kan även uppstå nedströms Slussen, t.ex. kan en max avtappning på m 3 /s innebära att en ökad mängd sediment når Saltsjön. Sedimenten kan innehålla olika näringsämnen och föroreningar som kan belasta området nedströms. Hur långt ut i Saltsjön nedströms Slussen som effekter och konsekvenser kan uppstå är ännu inte klarlagt. Utredningar pågår. Det preliminära regionala påverkansområdet omfattar ca 500 m från medelvattenståndet i Mälaren. Även låglänta områden som riskerar att översvämmas enligt Räddningsverkets översvämningskarteringar ingår i det regionala påverkansområdet. Påverkansområdet är enbart preliminärt. Inom det lokala området har SMHI bl.a. gjort modelleringar på strömningshastigheter och risker för erosion inom ett område från Bromma/Klubbensborg fram till Blockhusudden (udden på Djurgården). Inom det lokala området kan också konsekvenser av om projektet inte kommer till stånd uppstå, många områden riskerar t.ex. att översvämmas. M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Nyköping_ doc 10(22)

109 MG går igenom den sakliga avgränsningen där staden identifierat miljöaspekter som är väsentliga att konsekvensutreda. Staden kommer att utreda vilken påverkan projektet kan medföra samt vilka konsekvenser denna påverkan kan ge upphov till. I detta är staden väldigt intresserade av att få länsstyrelsens synpunkter. Lena Tilly, LT, går vidare med att berätta om identifierade miljöaspekter och preliminära miljökonsekvenser. Hushållning med dricksvatten är en av de allra viktigaste motiven till att ändra regleringen. Mälaren är en viktig dricksvattentäkt, närmare 2 miljoner människor är beroende av dricksvatten från Mälaren. Storstockholm använder Mälaren direkt medan Västerås använder vattnet indirekt genom att leda Mälarvatten till Badelundaåsen och använda den som ett naturligt reningsverk. Liknande sker i Södertälje och Eskilstuna. Mälaren som dricksvattentäkt är väldigt viktig, så det är en regional fråga. Med nollalternativet uppstår mer av de förändringar som vi redan sett, under 2000-talet har vi haft höga vattennivåer vilket gjort att mycket humus kommit ut i Mälaren. Detta innebär att det är svårt att bereda ett bra dricksvatten. Det är en stor fråga som man jobbar med på Stockholm Vatten och Norrvatten och alla dricksvattenverk runt Mälaren. Hur får vi fram ett bra dricksvatten? Risker med nollalternativet är också att förorenade områden översvämmas och att föroreningar läcker ut. Likadant också en ökad belastning av bakterier och virus som kan komma av avloppsvatten som breddas ut till Mälaren vid höga vattenstånd och från översvämmade betesmarker. Vid låga nivåer kan saltvatten tränga in i Mälaren. Under och 1980-talet gick saltvatten in under en kort period, men tillräckligt för att kunna störa dricksvattenförsörjningen i Stockholm under en lång tid. Det salta vattnet är mycket tyngre och la sig på djupet i fjärdarna, ända in vid Görvälnverket, där vi gör våra dricksvattenintrång. Saltvattenproblematiken är en viktig aspekt. När vattnet ligger för lågt är det också tekniskt svårt att få in det i vattenverken. Nollalternativet innebär många risker för dricksvattenförsörjningen. Med en ny reglering av Mälaren skulle vi slippa de allra högsta nivåerna och mindre risker att få ut föroreningar och andra ämnen till dricksvattnet. Nivåerna hålls även uppe. Sammantaget innebär den nya regleringen bättre skydd för dricksvattnet. Ur hälsosynpunkt är det två aspekter som är viktiga, dels dricksvattnet och dels Mälaren som badvatten. Nollalternativet innebär liknande risker som nämnts för dricksvattnet och det gäller både Mälaren och Saltsjön. I Saltsjön kan ev. badvattenkvaliteten påverkas vid en maxavtappning. Detta är under utredning. En annan viktig lokal hälsoaspekt är buller under byggskedet i själva Slussenområdet, det är en lång byggtid. Denna fråga kommer staden också att jobba vidare med. Räddningsverket och SMHI har gjort översvämningskarteringar över Mälaren. Karteringarna är ganska grova men visar att det är väldigt stora områden som skulle översvämmas vid höga vattennivåer. Just översvämningsriskerna är stora i M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Nyköping_ doc 11(22)

110 nollalternativet. I Eskilstuna är det främst fritidshusbebyggelse som berörs. Själva Eskilstuna centrum drabbas av Eskilstunaån, när den inte kommer ut. Det blir höga flöden även i tillflödena till Mälaren. Även kulturhistoriska intressen kan drabbas. När det gäller Strängnäs kommun blir det problem t.ex. i Mariefred. Översvämningsriskerna gäller bebyggelse, infrastruktur och även annan infrastruktur som el och tele längs Mälarens stränder. Vid låga vattennivåer finns risk för sättningar och skred. Den planerade regleringen sänker den högsta nivån och höjer den lägsta vilket innebär att både översvämningsriskerna samt sättningsriskerna minskar. Det finns väldigt mycket skyddsvärda naturmiljöer runt Mälaren. Det är bl.a. områden där fåglar häckar under vårperioden samt lekplatser för fisk där man gärna vill ha en viss nivåvariation och höga vattenstånd under våren med hänsyn till naturmiljön. I dagsläget finns vissa skillnader i vattennivåerna men med förslagen reglering snävas variationen in en aning. SMHI kommer att jobba vidare med detta och se om det går att få in en dynamik i regleringen och hålla uppe Mälarens nivåer vid viktiga tider på året så att man kan få till stånd en variation. Projektet har gett i uppdrag åt naturmiljökonsulter att ta fram mål för naturmiljön inför det fortsatta arbetet med regleringen. De har också i uppdrag att ta fram en metodik för konsekvensbedömningar. Det är en viktig regional fråga. LT fortsätter och berättar om naturmiljön under vattenytan. För naturmiljön under vattenytan innebär nollalternativet risker för föroreningar i samband med översvämningar och ökad näringsbelastning då jordbruksmark översvämmas. Den planerade vattenverksamheten som sänker de högsta nivåerna innebär att belastningen av föroreningar och näringsämnen till följd av översvämningar minskar. Inom detta område pågår också fortsatt arbete speciellt gällande erosionsproblematiken och vad erosionen kan innebära. Det finns väldigt mycket jordbruk kring Mälaren, både spannmålsproduktion och mycket djurhållning. Nollalternativet kan innebära risk för översvämningar och skada på de invallningar som finns. Bärigheten kan försämras vid väldigt höga vattenstånd. Om Mälaren sjunker väldigt lågt kan det hindra bevattning av jordbruksmark, eftersom vattnet då måste prioriteras för dricksvattenändamål. Yrkesfisket kan påverkas av både låga och höga vattennivåer. Skogsbruket berörs inte lika kraftigt eftersom det inte finns så mycket produktiv skog i de allra lägst liggande områdena. Skogsbruket påverkas inte heller lika direkt av kortvariga översvämningar. Den planerade verksamheten medför positiva konsekvenser för jordbruket genom minskad översvämningsrisk. Hittills tyder informationen på att de invallade företagen är dimensionerade för en högsta nivå i Mälaren på 4,70. Det förändras inte av den planerade verksamheten, snarare tvärtom, det blir en förbättring. Jordbruksmark som inte är invallad och som ligger lågt kan dock få en något högre nivå under vårperioden som är väldigt känslig. Detta kommer staden att utreda närmare. Yrkesfisket kan påverkas av både låga och höga vattennivåer. M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Nyköping_ doc 12(22)

111 Vi har inte invallade marker i den utsträckning som andra län har. (Karin Södergren, KS) Jag har fått tag i en gammal utredning som gjordes 1980 av Ingvar Andersson och de invallade markerna är dimensionerade för 4,70. Ni har inte så mycket invallade marker, men har ni låglänta oinvallade marker? (LT) Ja, vi har t.ex Ulvhäll som är ett problemområde. (KS) Just det, det fanns med i den gamla utredningen. (LT) LT fortsätter och berättar att nollalternativet kan innebära risk för översvämningar av värdefull kulturmiljö och att fornlämningar påverkas indirekt. På lokal nivå innebär den planerade verksamheten att möjlighet till ett flöde i Riksbron under en längre period, tillkommer, vilket är positivt. En provtappning är planerad till i vår för att se om detta är möjligt att åstadkomma och för att se vilka effekter man får vid tappning av olika volymer. Till provtappningen kommer vi att bjuda in folk bl.a. från kulturmiljö- och fiskeintressen. Runt Söderström har det funnits slussar under en lång tid i många generationer och byggarbeten i Slussenområdet kan påverka eventuella fornlämningar. Utredningar enligt kulturminneslagen pågår, än så länge har inga objekt identifierats. Dykningar utförs och fortsatta utredningar lokalt kan bli aktuella. Sjöfarten i Mälaren är ett viktigt intresse och det finns stora hamnar i både Köping och Västerås. För sjöfarten i Mälaren kan nollalternativet innebära problem, vid de allra högsta flödena kan ingen sjöfart bedrivas på Mälaren och likadant om det blir för låga nivåer, då risken för grundstötning blir för stor. Med ny reglering skulle dessa problem minska. Beroende på hur man löser regleringen skulle möjligheterna till slussning kunna förbättras. När det gäller nollalternativet och delar av sjöfarten, har det att göra med erosion och att det blir svall när du ligger på högsta högvatten och du har en båttrafik? Eller är det strömmen? Nej, det kan vara att saker som brukar sticka upp inte sticker upp längre med risk för grundstötningar. Vid riktigt höga vattenstånd (dimensionerade flöden) är det svårt att bedriva sjöfart enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen. Bland annat leder det till översvämmade kajer och att det är svårt att lägga till och lossa och lasta. (LT) Hur kommer ni att arbeta med kulturmiljöfrågorna? Har ni lagt ut även det på konsulter liksom för naturmiljön? (Camilla Ährlund, CÄ) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Nyköping_ doc 13(22)

112 Lokalt i Stockholm är det Statens maritima museer och Stadsmuseet som arbetar med de frågorna. Det har gjort en etapp 1 utredning enligt Kulturminneslagen. Staden ska träffa dem inom några veckor för att diskutera hur vi ska gå vidare utifrån de resultaten. De har gjort karteringar både på land för att se vad som skulle kunna finnas kvar under den här 1930-tals anläggningen och tittat i havsområdet. (MG) Men i MKB:n, skulle man inte behöva, liksom för naturmiljön, ta ett regionalt perspektiv också? (CÄ) Jo, det kommer vi också att göra och då är det främst kopplat till översvämningsriskerna, så som vi har sett det. Är det riksintressanta eller skyddsvärda kulturmiljöer så är det precis som för rekreationsvärden och andra värden att det blir en minskad tillgänglighet till dessa områden vid översvämning och det kan också vara så att objekt skadas eller att områdena skadas vid översvämningar. (MG) Så där kommer ni att gå in och göra en konsultutredning innan ni gör MKB:n? (CÄ) Om staden kommer att göra det inom ramen för den konsultgrupp som redan är upphandlad eller hur vi kommer att handla upp är inte bestämt ännu. Vi kommer att utgå från en GIS-databas som staden håller på att ställa samman och titta just på var miljöerna finns och jämföra det med de högsta nivåerna för att se hur stora arealer det är som påverkas. (MG) Men det är ju främst för nollalternativet som detta kommer att beskrivas och där kommer vi inte att gå in så djupt. (LT) Men det är ju ganska intressant att veta hur det påverkar landskapet. (CÄ) När vi gör den här naturinventeringen så är det just nivåvariationerna, hur amplituden påverkar de naturvärden som finns. Där kan det ju finnas naturvärden som betingar ett kulturvärde i ett landskap. Detta bedömer vi att vi omhändertar genom naturkonsulterna. (IMA) MG tar över och pratar om friluftsliv och rekreation. Stora delar av Mälaren är rekreationsområde och det finns mycket vattennära rekreationsområden längs Mälarens stränder. I nollalternativet finns det risk för att tillgängligheten till strandzonen minskar p.g.a. översvämning eller av torrläggning vid låga vattenstånd. Med den nya regleringen kan detta undvikas. Lokalt under byggtiden, kan rekreationslivet störas genom eventuella begränsningar av slussningsmöjligheterna för fritidsbåtar vid Slussen/Söderström. Detta är dock under en övergående period. Prioritet ett är att möjliggöra för tappning under byggtiden. M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Nyköping_ doc 14(22)

113 MG fortsätter och berättar om påverkan på broar, tunnlar, kajer och andra vattenanläggningar. På lokal nivå kan vattenanläggningar som broar, tunnlar och kajer påverkas av en ny maximal avtappning på 1000 m 3 /s m 3 /s, eftersom den kan ge upphov till högre strömningshastigheter. Vattenhastigheterna blir höga i smala sund och där vattnet skall ut. Objekt som kan vara känsliga för erosion har identifierats och skall utredas vidare, d.v.s. påverkas de och om, vad kan staden göra för att skydda dem? MG visar på karta (se presentationen) vilka objekt som ska utredas vidare. Om den planerade verksamheten inte kommer till stånd får vi samma skadeutveckling som idag på identifierade objekt. De skadas inte så mycket idag vid dagens maxavtappning, däremot pågår det en påverkan ifrån båttrafik, propellrar och strömningar. MG avslutar presentationen med en sammanfattning av de preliminära konsekvenserna som hittills identifierats. Regionalt medför den planerade vattenverksamheten många positiva konsekvenser (för bebyggelse, infrastruktur, dricksvatten, sjöfart och jordbruk). Negativa konsekvenser uppstår främst lokalt men eventuellt även regionalt. Både fördelar och nackdelar kan ses på naturmiljösidan där fortsatta utredningar kommer att utföras med avseende på hur naturmiljön kan gynnas samtidigt som vattenståndsvariationerna inte blir för höga. Jag funderar över ytavrinningen i hela systemet i hela avrinningsområdet, de fluktuationerna kommer att bli större och näringshalten i Mälaren ökar långsamt. Jag funderar över vad som, på sikt, kommer att hända när de stora fluktuationerna sker i systemet, om det sker ett större näringsutsläpp, och att Mälaren på lång sikt hotas med avseende på dricksvattenproduktionen i och med att det släpps ut mer humus o.s.v. Kommer det att påverka?(bertil Antonsson, BA) Det är inte säkert att mängden vatten, totalt sett, blir så mycket större i framtiden. (MG) Nej, det är nog snarare så att volymen vatten till Mälaren i framtiden i klimatscenarierna kommer att bli något mindre. (HS) Men variationerna blir väl större? (BA) Nej, variationerna blir något mindre. De allra högsta och de allra lägsta nivåerna kommer vi att ta bort. (HS) Det blir ju en längre tillrinningsperiod? Har det någon betydelse för näringsutsläppet på sikt? Det kan ju vara hotfullt i ett längre perspektiv. (BA) Det är två saker, och det har egentligen inte med regleringen att göra, men det ena är att vi kommer, med stor sannolikhet, att få fler åskskurar på sommaren. Det i sig ger ytavrinning vilket innebär att fosfor och humus lättare spolas ut i Mälaren. Den andra delen är att det blir högre flöden under vintern då vi inte har grödor som fångar upp M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Nyköping_ doc 15(22)

114 ämnen. Men ingen av dessa händelser är kopplat till regleringen utan mer till det framtida klimatet. (HS) MG förklarar att det i det fullständiga underlaget finns några korrigeringar. Korrigeringarna kommer att läggas ut på stadens hemsida ( MG visar till sist kontaktuppgifter dit skriftliga synpunkter kan skickas eller om frågor uppstår. Synpunkter kan lämnas fram till vecka 48. 3) Frågor och diskussion Om vi ser ur kommunens perspektiv, samråd nu och 2009, vad är det ni vill ha in synpunkter på i det här skedet. Vad vill ni att Strängnäs kommun ska säga? I detta samråd vill staden ha synpunkter på det första förslag till reglering som vi redovisat, på de bedömningar som vi gjort av hur MKB:n ska avgränsas i prövningen. Är det relevanta miljöaspekter vi tagit upp? Tycker ni att vi föreslagit en rätt nivå för utredning av respektive miljöaspekt? Finns det frågeställningar som ni tycker att vi saknar eller är det information som ni vill ge till oss angående de kommunala förhållandena inom er kommun? Viktiga intressen som ni tycker att vi måste bevaka eller tillgodose? Vi samråder om den planerade verksamheten. (MG) Det är också av intresse om ni har utredningar och underlag som är viktiga för våra analyser och bedömningar. Vi gör vårat bästa för att få tag i det underlag som finns hos kommuner och länsstyrelser, men om ni känner till någon inventering eller något annat underlag som är relevant är vi väldigt tacksamma om ni uppmärksammar oss om det. (IMA) Kommer ni att ha något ytterligare samrådsmöte innan MKB:n är klar?(agneta Claesson, AC) Vi planerar ett ytterligare samrådstillfälle första kvartalet 2009 med en preliminär MKB som underlag. Era synpunkter i detta samråd är väldigt viktiga, eftersom vi kommer att göra utredningar under hela De synpunkter ni ger oss nu kommer att påverka våra utredningar och det arbete vi gör under hoppas vi att det inte ska bli så mycket synpunkter, utan då ska vi förhoppningsvis ha hamnat ganska rätt i den preliminära MKB:n. (MG) Vad är deadlinen för det här första samrådet? 14 december, vecka 50. (MF) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Nyköping_ doc 16(22)

115 En formaliadimension som är viktig för oss, vem är det som ska svara? Det är i den världen vi lever i. Är det vi som tjänstemän i våra olika uppdrag som ger ett bidrag till det fortsatta arbetet eller är det Strängnäs kommun som svarar? Normalt sätt i de här samråden, eller vad som står i miljöbalken, är att man ska samråda i ett tidigt skede med miljöförvaltning och med länsstyrelse. Staden har ju valt att bjuda mycket bredare redan nu. På kommunal nivå har vi bjudit både miljöförvaltningar, räddningstjänst och kommunen centralt. Vi har inga synpunkter på om kommunen svarar samlat eller per förvaltningsområde. Det samma gäller om kommunen vill ha politisk beredning eller inte. (MG) Ur ett politiskt perspektiv så är det omöjligt att svara innan den 14:e december. Samordna oss internt till den 14:e december klarar vi av men om ni vill ha ett svar där politikerna är med så måste vi diskutera tidsaspekten. Men som jag uppfattar det är jag inte säker på att det behövs. Hur upplever ni det? Vi behöver respons i detta samråd utifrån den fackkunskap ni representerar. Det är det som är det viktiga för vår del i det här skedet av arbetet. (IMA) Jag har förstått att effekter på naturmiljön är svåra att bedöma men det finns ju personer och föreningar som kan tillföra stor kunskap och är väldigt engagerade. De kanske kan ge något också i det här sammanhanget. (BA) - Ja, och staden har bjudit in t.ex. Naturskyddsföreningen, WWF och flera andra organisationer. De lokala föreningarna hoppas vi att vi har nått genom annonsering. Vi har annonserat i nästan alla dagstidningar runt Mälaren och när vi var i Eskilstuna hade vi Strängnäs lokala Naturskyddsförening på plats. (MG) Jättebra, för de kanske kan tillföra något värdefullt. (BA) Ja, det hoppas vi på. Vi har också en referensgrupp knuten till projektet med representanter från länsstyrelserna runt Mälaren, vattenmyndigheten, SNF, WWF m.fl.. Den ligger utanför den formella processen som vi är i nu, men är till för att inhämta kunskaper och för att diskutera de här komplexa regionala regleringsfrågorna. (MG) När får vi en kostnadskalkyl som vi kan stämma av med Klimat- och sårbarhetsutredningens grova uppskattning? Idag har vi samma kostnadsuppskattning som i Klimat- och sårbarhetsutredningen. Den kom från projekt Slussen och från Södertälje. (MF) Tror ni att den håller, 650 miljoner? M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Nyköping_ doc 17(22)

116 Ja, utifrån vad vi kan bedöma idag. (MF) Täcker den in åtgärder för att undvika t.ex. erosion? Ja lokalt i Södertälje i alla fall, det är inte helt kopplat till de eventuella erosionsåtgärder som måste göras i ett större perspektiv i Stockholm utan mer kopplat lokalt kring själva platsen. (MF) Jag tänkte på det ni sa om att det inte bara orsakar en högre vattenhastighet runt själva slussarna utan att det kan påverka ett större område? Precis, det som eventuellt händer uppe vid t.ex. Västerbron är inte medräknat i pengarna. (MF) Vi kan också nämna att det inte är kalkylerat på att tappa 1300 m 3 /s i Söderström utan de kalkyler som ligger för Stockholm omfattar 1000 m 3 /s. (MG) Tar man 1300 m 3 /s i Stockholm blir det en större kostnad i Stockholm men då kanske det blir en mindre kostnad i Södertälje. Vi kommer att ta fram beräkningar för detta. Det får man väga mot varandra. (MF) Skogsstyrelsen, är de med i sändlistan?(rune Van den Brink, RV) Ja, dem är med. Staden har ett särskilt möte med statliga myndigheter och verk och till det mötet är de inbjudna. (MG) Finns sändlistan på hemsidan så att vi kan stämma av, för det är ju bra för oss att se vilka ni redan har kontaktat, om vi ska samordna svaren. (RV) Nej, de ligger inte på hemsidan. I den inbjudan ni har fått så finns en sändlista med och där ser ni vilka myndigheter vi bjudit in. Däremot ser ni inte sändlistan till nationella miljöorganisationer. (MG) Även de vore bra att se, för vi kan ju ha åsikter om vilka ni bör kontakta. (RV) Vi tar gärna emot synpunkter inför nästa samrådsperiod. Vi har stämt av sändlistorna med referensgruppen inför utskicket till detta samråd. En gemensam fråga. Idag har vi de dimensionerande flödena och hundraårsnivåerna som en slags officiell bas för vårt arbete med de här frågorna. För Strängnäs kommun är det här en oerhört central fråga, det är stora områden av befintlig och planerad byggnation som berörs av det här. Någonstans under den här resan hamnar vi i den situationen att samtidigt kvarstår Klimat- och sårbarhetsutredningen och sen en förlängning av M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Nyköping_ doc 18(22)

117 kommunens jurisdiska ansvar skadeståndsmässigt för hur vi bebygger områden som är utsatta för översvämningar. I och med att vi får nya översvämningskurvor uppstår det behov av någon slags status på dessa kurvor som gör att vi kan säga nej, vi har byggt enligt de kurvor och den information som finns. Vad ska gälla för detaljplaner innan 2018? (Arne Rutgersson, AR) Vattenanläggningarna som ska byggas vid slussen och som ska möjliggöra regleringen, d.v.s. måste vara kopplade till en dom. Vi måste ha en miljödom innan vi kan börja tappa mer vatten och ändra regleringen. Till dess är det dagens situation som gäller. (MF) Gällande underlagsmaterial på naturmiljön, är våtmarksinventeringar med?(rv) Kommuner och länsstyrelser har kommit olika långt när det gäller digitalisering av material och det skiljer sig åt hur mycket material om naturmiljön som vi fått in av kommuner och länsstyrelser. Vi behöver allt underlagsmaterial som finns tillgängligt så vi tar gärna emot material i pappersformat också. Det finns kunskapsluckor och material som saknas ännu. (MG) Det är bra om vi får se vilket material ni fått tag i. (AC) Vilket behov av underlag är ni intresserade av, så att ni får rätt information?(ks) Vi kan distribuera en CD-skiva där vi sammanställt det material vi har fått in från kommuner och länsstyrelser. (MG) Den miljöaspekt som vi har svagast underlag i är för naturmiljön och fisket. Det finns motstridigheter inom dessa intressen och vad som är gynnsamt respektive missgynnsamt ur naturmiljösynpunkt. Det finns även få fakta som konkret kan påvisa vad naturmiljön gynnas av och som vi kan bygga vidare regleringen på. (HS) Om det finns bristande kunskap inom fisket och naturmiljön är det viktigt att ta vara på den kunskap som finns inom länsstyrelser, kommuner och fiskerikonsulenter. (GL) Det finns flera yrkesfiskare inom Strängnäs kommun, involvera dessa. (AR) För naturmiljön är det positivt att bibehålla naturgivna förhållanden, d.v.s. höga vattennivåer på vår och höst samt låga under sommaren. (Lars Juhlin, LJ) Vi har förstått att det är viktigt med höga amplituder i april men är det viktigt att dessa nivåer hålls höga ända till maj? Gör det någon skillnad? För oss är det viktigt att få reda på sådana kunskaper och att det finns belägg för dessa eftersom vi kan lägga in det i regleringen. (HS) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Nyköping_ doc 19(22)

118 Man måste också se till avrinningsområdets storlek och tillrinningen så att man kan få till naturgivna förutsättningar för naturmiljön. Nivåerna varierar också beroende på hydrogeologiska och geografiska förhållanden. (LJ) Vad är naturligt? Vad/vilka förhållanden ska vi anpassa oss till? Hur ska vi förhålla oss till det framtida klimatet? Vad blir nyttan av att gå ner eller upp i vattennivåer och vad blir konsekvenserna? Det är exempel på kunskap vi behöver för att ta hänsyn till naturmiljön i förslaget på ny reglering. (HS) Är inte det Callunas uppgift?(lj) Det stämmer att konsultföretaget Calluna fått i uppgift att ta fram naturmiljömål för den nys regleringen och samla in det kunskapsunderlag som finns till underlag för detta. I det arbetet och i detta samråd är det därför viktigt att ni på kommuner och länsstyrelser bidrar med så mycket kunskap och referenser som ni kan. Vi måste fråga oss vad som är målet? Jo, att få till en så bra reglering som möjligt för så många intressen som möjligt. Att ha höga vattennivåer på våren kanske inte är viktigt varje år? (MG) Högsta högvatten på våren bör man nog sträva efter. (LJ) Då måste man ställa det i relation till jordbruket som inte vill ha höga nivåer på våren, och jordbruket vet precis hur mycket det skulle kosta om deras mark blir översvämmade. (HS) Har ni fått krav på att kostnadsberäkna jordbrukets kostnader? (KS) Nej, de har inte framfört några krav ännu. (MG) Hur snabbt kan man reglera Mälaren, tappa ut och ta emot, om vattnet går över nivåerna vi ligger på idag? (LJ) Att åstadkomma nivåer över 4,70 är inte politiskt möjligt. (HS) Men vid högvatten närmar vi oss 4,70? (LJ) I den nya regleringen ska 100-årsnivåerna inte gå över 4,60. (HS) Ju mer vi finlirar regleringen rent dynamiskt med avseende på den årstidsmässiga variationen desto mer sårbart system får vi. Det är osäkert när man förlitar sig på prognoser och om en prognos skulle gå snett, vem betalar de kostnader som uppstår? Det första förslaget till regleringen är, liksom nuvarande reglering, en ren tappningsställare. SMHI ska dock försöka arbeta in en viss dynamik i nästa förslag på reglering. (MG) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Nyköping_ doc 20(22)

119 Det finns alltid risker med prognoser. Vissa förhållanden kan man arbeta in i regleringen som t.ex. snö, markfuktighet, datum o.s.v. Vi på SMHI har därför i uppdrag att i nästa steg av regleringen titta på dynamiken. Vi behöver er input i detta, vad ska regleringen bygga på? (HS) I förslaget till den nya regleringen höjs medelvattennivån med ca 15 cm vilket innebär 0,5 m till högsta nivån. Detta innebär att vi går miste om den högsta amplituden, att topparna försvinner. Det återstår att bedöma konsekvenserna av detta. (GN) Det viktigaste kanske inte är nivåvariationerna och amplitudförhållandena utan när på året de olika nivåerna inträffar. (HS) LJ och AC instämmer i detta. Det blir en samlad bedömning, länsstyrelsen företräder många olika intressen och det kan finnas svårigheter med att jämka mellan naturvården och jordbruket. Det finns risk att naturvården tar över för vilket en nivåhöjning är gynnsam. (KS) Vi kommer i MKB:n att belysa båda aspekterna och i den fortsatta bearbetningen av regleringen försöka hitta en avvägning mellan olika intressen. Vi har inte kommit så långt i konsekvensbedömningarna ännu. (MF) Det är viktigt att begränsa eventuella skador för jordbrukare och fastighetsägare. (KS) LRF har varit med genom hela processen och enligt dem och den gamla utredningen som är gjord på 1980-talet så kommer majoriteten av den invallade jordbruksmarken inte att påverkas av den föreslagna regleringen. Inom den oinvallade marken som kan bli berörd pågår, enligt LRF, en strukturomvandling. I det fortsatta arbetet kommer vi att utreda hur mycket av den oinvallade jordbruksmarken som kan påverkas och som är produktiv. (MG) Det finns uppgifter om detta i arkivet, levande lantbruk, inscannade. Att ni inte fått några signaler på att jordbruket är oroligt kan bero på att de avvaktar och kommer in med synpunkter när ni kommit längre i processen. (KS) Det kan mycket väl vara så. Ni får gärna tipsa er fiskekonsulent om att delta i samrådet och att inkomma med synpunkter. (IMA) MG tackar för visat intresse och mötet avslutas. M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Nyköping_ doc 21(22)

120 Vid protokollet: Elisabeth Mörner Structor Miljöbyrån Stockholm AB Monica Granberg Structor Miljöbyrån AB M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Nyköping_ doc 22(22)

121 Närvarolista vid samrådsmöte Projekt Slussen, Myndigheter, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Namn E-post Fastighet/ Organisation/ Företag Vill ha mötesanteckningar Lars Juhlin lars.juhlin@d.lst.se Länsstyrelsen x Mats Löwenberg mats.lowenberg@eskilstuna.se Eksilstuna kommun x Karin Södergren karin.sodergren@d.lst.se Länsstyrelsen x Camilla Ährlund camilla.ahrlund@d.lst.se Länsstyrelsen x Eva Frykman eva.frykman@strangnas.se Strängnäs kommun x Rune van den Brink rune.vandenbrink@d.lst.se Länsstyrelsen x Greger Nordlöf greno@d.lst.se Länsstyrelsen x Agneta Claesson agneta.claesson@d.lst.e Länsstyrelsen x Arne Rutgersson arne.rutgersson@strangnas.se Strängnäs kommun x Bertil Antonsson bertil.antonsson@strangnas.se Strängnäs kommun x Camilla Dahlén camilla.dahlen@strangnas.se Räddningstjänsten Strängnäs x

122

123 PROTOKOLL PROJEKT SLUSSEN Datum, tid: , Mötesid: Samrådsmöte vattenverksamhet Mötestillfälle: 9 Plats: Katedralskolan, Skolgatan 2, Uppsala Närvarande Ingmarie Ahlberg IMA Exploateringskontoret, Stockholm Monica Granberg MG Structor Miljöbyrån Stockholm AB Elisabeth Mörner EM Structor Miljöbyrån Stockholm AB Lena Tilly LT Tyréns AB Håkan Sanner HS SMHI Bernt Widlund BW 1:20 Lars H Ericsson LHE Uppsala Sjösportsföreningars samarbetskommitté Göran Sätterström GS Hacksta Fjälby 1:2 Margaretha Sätterström MS Hacksta Fjälby 1:2 Ulla Stenström US Rosendahl 1:1 Tosterö Delges De som i närvarolistan angett att de vill ha minnesanteckningar. Protokollet publiceras även på Bilaga 1. Närvarolista Bilaga 2. Presentation Bilaga 3. Mälarens nivåer i olika höjdsystem 1) Inledning, välkomna Ingmarie Ahlberg (IMA), inleder mötet med att hälsa välkommen. IMA presenterar närvarande från projektet. Närvarolista skickas runt där de närvarande fyller i namn, e- postadresser, fastighet samt kryssar för om de vill ha mötesanteckningarna skickade till sig, se bilaga 1. För att underlätta protokollskrivandet ställer IMA frågan om staden får använda sig av ljudupptagning. Samtliga bifaller. IMA förtydligar att samrådet är för vattenverksamhet och inte för planprocessen. Samrådet är det första för vattenverksamheten och ett ytterligare kommer att hållas i början av M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Uppsala_ doc 1(16)

124 2) Presentation av projektet För PowerPoint-presentationen i sin helhet, se bilaga 2. IMA inleder presentationen med att förklara att aktuellt samråd hålls för att informera om vattenverksamheten i projektet, för att få in synpunkter och för att insamla kunskap som finns. IMA poängterar att samrådet är för vattenverksamhet, d.v.s. inför en tillståndsprövning enligt miljöbalken. IMA berättar att detta är det första samrådet för vattenverksamhet som hålls för allmänheten. Ett ytterligare samrådstillfälle planeras till början på Mellan dessa samrådstillfällen kommer utredningar att genomföras och synpunkter att bearbetas. IMA går igenom dagordningen och informerar om att material om projektet kan hämtas på projektets hemsida. IMA går vidare och berättar allmänt om projektet och dess bakgrund. Slussenanläggningen i Stockholm är tekniskt uttjänt och måste rivas. IMA förklarar att programsamråd enligt Plan- och bygglagen har hållits under hösten och ska tas upp i Stadsbyggnadsnämnden i mitten av december. Planarbetet kommer att fortsätta under nästa år. I samrådet enligt PBL är det främst utformningsfrågorna som är belysta och hur Slussen skall se ut i framtiden. Parallellt med detta har Stockholm stad startat samråd kring vattenverksamheten som främst hanterar frågor i och under vattnet samt följderna av detta, lokalt i Stockholm och regionalt runt Mälaren. I samband med ombyggnad av Slussen kommer det att förberedas möjligheter till att tappa ur mer vatten genom Slussen/Söderström i jämförelse med idag. Idag finns det två kanaler vid Slussen/Söderström och i och med att aktuella byggnadsarbeten görs öppnas det upp för ca tre kanaler till. Antalet kanaler beror på den mängd vatten som ska kunna tappas ut genom Slussen/Söderström. När kanalerna byggs finns möjlighet att tappa ut mer vatten ur Mälaren och därmed behöver Mälarens reglering ändras. Varför planerar staden att öka avtappningen av Mälaren? Bakgrunden ligger i Klimatoch sårbarhetsutredningen som regeringen tillsatte för ett antal år sedan. För drygt ett år sedan kom deras delbetänkande och för en månad sedan kom slutbetänkandet angående det framtida klimatets påverkan på vårt samhälle. Redan idag finns stora översvämningsrisker runt Mälaren. Det framtida klimatet kan innebära att både högre och lägre vattennivåer blir vanligare än idag, vilket kan orsaka problem runt Mälaren. I Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslås att avtappningskapaciteten för Mälaren ökar med 1000 m 3 /s (från dagens ca 800 m 3 /s till 1800 m 3 /s). Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslår att avtappningskapaciteten ökar med 700 m 3 /s (från ca 300 m 3 /s till 1000 m 3 /s) i Slussen/Söderström och med 300 m 3 /s i Södertälje (från dagens 70 m 3 /s till ca 300 m 3 /s). Stockholm stad utreder idag konsekvenserna av att hela avtappningskapaciteten (ytterligare m 3 /s) tas ut i Slussen/Söderström alternativt att ytterligare 700 m 3 /s tas ut i Slussen/Söderström. Södertälje är ett projekt och M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Uppsala_ doc 2(16)

125 Slussen/Söderström är ett. Om de ska länkas ihop eller inte i framtiden är inte klart i dagsläget. Vilket alternativ som väljs är inte beslutat än, eftersom det tar tid att utreda konsekvenserna av respektive scenario, bl.a. erosionspåverkan och annan lokal påverkan. Även finansiella frågor behöver klarläggas. Utbyggnaden av Slussen/Söderström och med en ökad avtappning på 700 m 3 /s har beräknats kosta 500 miljoner. Ombyggnad av Södertälje och en ökad avtappning på 300 m 3 /s har beräknats kosta 150 miljoner. Kostnaderna för att tappa allt vatten i Stockholm är ännu inte beräknat. Hur mycket tar Hammarbyslussen?(Lars H. Ericsson, LHE) Hammarbyslussen kan tappa ca 70 m 3 /s. Slussen tar idag 270 m 3 /s, ca 300 m 3 /s. (IMA) IMA fortsätter och berättar om den planerade vattenverksamheten. Staden vill öppna upp för att kunna ta ut mer vatten genom Slussen/Söderström, för att när det behövs kunna tappa mer än vad som går idag och därigenom minska översvämningsriskerna. För att få ut mer vatten behövs ca tre nya kanaler samt ombyggnation av de två befintliga kanalerna. I samband med detta kommer det att krävas en hel del byggnadsarbeten i vattenområdet runt Slussen och det kommer också bl.a. att krävas nya kajer och byggprovisorier. När möjligheterna till att tappa ut mer vatten ur Mälaren ökar så måste Mälarens reglering förändras. Mälarens reglering styr hur mycket vatten som skall tappas ut vid de olika slussarna vid olika tillfällen och beroende på vattnets nivå. Allt som nämnts ovan är vattenverksamhet som kräver tillstånd enligt 11 kap miljöbalken. IMA visar de olika delmoment som staden behöver gå igenom för att få en dom från miljödomstolen. För att söka tillstånd krävs en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap miljöbalken. Inom MKB-arbetet ska samråd hållas med länsstyrelsen, enskilda som är särskilt berörda och tillsynsmyndigheter. Länsstyrelsen tar sedan beslut om betydande miljöpåverkan. Beslutet som länsstyrelsen fattar har betydelse för det MKB-arbete som sedan följer. Hur brett ska staden samråda och vad MKB:n ska innehålla. Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan innebär att staden även ska samråda med statliga myndigheter, allmänhet och organisationer, d.v.s. en bredare samrådskrets. Stockholms stad samråder redan med alla i denna bredare samrådskrets i detta första skede och har därmed utgått från att verksamheten innebär betydande miljöpåverkan. Det samrådsunderlag som skickats ut finns i en sammanfattande version och i en fullständig version. Sammanfattningen har skickats ut till ca fastighetsägare runt Mälaren. Stockholm stad samråder även med länsstyrelser, Sjöfartsverket, Naturvårdsverket, WWF, naturskyddsföreningar m.m. Alla dessa myndigheter och organisationer är till antalet ca 300 stycken. Samrådet pågår fram till december och sedan tas en samrådsredogörelse fram som skickas in till länsstyrelsen för ett beslut. MKBdokumentet kommer att beskriva verksamhetens omfattning, miljöpåverkan och vilka olika typer av åtgärder som kan vidtas. I MKB:n skall verksamheten jämföras med alternativ, alternativa utformningar, lokaliseringar och ett nollalternativ (d.v.s. vad händer om projektet inte genomförs). Inkomna synpunkter är mycket viktiga för de utredningar M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Uppsala_ doc 3(16)

126 som görs inför framtagande av en preliminär MKB till nästa samrådsperiod i början av 2009 och för ansökan och MKB som staden planerar att lämna in i slutet av IMA förklarar att allmänhet, intresseorganisationer m.fl. kan påverka projektet dels i samband med detta samråd, i samrådet som hålls under 2009 samt i huvudförhandlingen i miljödomstolen. Det krävs även andra tillstånd för att bygga om Slussen, ev. för grundvattenbortledning och omläggning av ledningar. Det behövs även en ny detaljplan. Dessa tillstånd och en ny detaljplan berör dock främst själva Slussenområdet. IMA går igenom den övergripande tidplanen. Under 2008 kommer fördjupade utredningar och analyser att jobbas fram och ett nytt detaljerat underlag kommer att tas fram, bl.a. i form av en preliminär MKB. Detta nya underlag kommer att finnas tillgängligt i samband med nästa samrådsperiod, Avsikten är att Stockholm stad i slutet av 2009 ska kunna gå in med en komplett ansökan. Staden hoppas på en domstolsförhandling 2010 och på att få en miljödom Arbetena i Slussen pågår mellan 2011 och Monica Granberg (MG) tar över och visar hur Mälarens vattenstånd har varierat från mitten av 1800-talet fram till idag. Från mitten av 1800-talet fram till mitten på 1940-talet kunde Mälarens vattenstånd variera upp till två meter. Efter att Mälaren började regleras i mitten av 1940-talet har vattennivåerna varierat mindre. Mälaren reglerades på 1940-talet för att minska risken för översvämningar och för att säkra dricksvattenproduktionen. Hur får man vattenståndet att variera? Jo, genom att öppna och stänga luckor på olika sätt i åtta punkter som finns i Stockholm och Södertälje. Viktiga utgångspunkter för arbetet med en ny reglering av Mälaren, förutom att titta på dagens situation och den historiska situationen, är att titta på scenarier för framtida klimatförändringar. MG visar förändringen av Mälarens tillrinning enligt fyra klimatscenarier, de samma som Klimat- och sårbarhetsutredningen utgått från. Figuren visar hur tillrinningen (hur mycket vatten som rinner till Mälaren under året) sett ut de senaste 30-åren ( ) och hur den kan komma att se ut i framtiden. I framtiden beräknas klimatet bli varmare och temperaturen att stiga med 2,5-4 grader. Detta innebär för Mälarregionen mer instabila vintrar med mindre snö vilket i sin tur innebär en ökad tillrinning till Mälaren under vintern eftersom nederbörden inte är bunden i snö. Vårfloden kommer tidigare och blir inte lika markant. Somrarna blir torrare vilket innebär att tillrinningen till Mälaren blir lägre under sommarhalvåret. Framtida torra somrar tillsammans med en ökad avdunstning leder till stor risk för låga vattenstånd i Mälaren. Det är både risken för höga vattenstånd (som finns redan idag) och risken för riktigt låga vattenstånd i framtiden som man vill undvika genom att förändra Mälarens reglering. M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Uppsala_ doc 4(16)

127 Vilka mål vill Stockholm stad åstadkomma med den nya regleringen? SMHI har tagit fram ett nytt förslag till reglering utifrån fyra viktiga mål; Minska risken för översvämningar (högsta vattenstånd skall vara lägre än 4,70) Minska risken för saltvatteninträngning Minska risken för låga vattenstånd (lägsta vattenstånd skall vara över 4.00) Behålla viss variation i vattenstånden Målen är viktiga för olika saker och intressen. MG går igenom vilka intressen de olika målen är viktiga för. Håkan Sanner (HS) tar över och berättar om det nya förslaget till reglering och vad det innebär för variationer i vattenytan i Mälaren i framtiden. Regleringen ska dels ge möjlighet till att tappa ur mer vatten och därigenom minska risken för översvämningar och dels möjlighet att undvika riktigt låga vattenstånd. SMHI har tagit fram ett första förslag på ny reglering och analyserat detta dels med dagens klimat ( ) och dels med olika scenarier för framtida klimat. Klimat- och sårbarhetsutredningen bygger bl.a. på Räddningsverkets översvämningskarteringar och på vilka konsekvenser som kan uppstå vid ett s.k. dimensionerande flöde (extremt högt flöde som är ovanligt men som man vill säkra sig emot). Vi har räknat med att Mälarens vattenstånd i dagens reglering skulle nå 5,63 (90 cm högre än år 2000). I Klimat- och sårbarhetsutredningen säger man att det inte är acceptabelt. Genom att skapa större avtappningsmöjligheter vid Slussen/Söderström och genom att ändra regleringen kan risken för översvämningar minskas och vattennivåerna kan hållas under + 4,70, även vid ett s.k. dimensionerande flöde (något lägre än vad vi hade år 2000). Det är ett av huvudmålen med den nya regleringen. En annan viktig fråga är att få upp Mälarens nivåer och minska risker för de låga vattennivåer i Mälaren som kan följa av ett framtida klimat. Ett mål är att nivåerna inte skall vara lägre än 4,00 i dagens klimat. I ett varmare klimat kan det bli något lägre nivåer men fortfarande betydligt högre än vad de ligger på idag. För att åstadkomma detta måste medelnivån på Mälaren ligga något högre än vad den gör idag. När det gäller höga flöden vet man när det är mycket snö eller att det har regnat mycket och kan tappa ut lite i förväg. Men när det gäller de låga vattenstånden är det en tidsaspekt på 3-4 månader och det går inte att göra prognoser över. Det betyder att det inte går att göra något innan de låga vattennivåerna inträffar. Det enda sättet att vara säkra på att klara av ett framtida varmare och torrare klimat är att ha en tillräckligt stor volym när sommaren börjar. Då måste vi ha ett högre vattenstånd i början av sommaren jämfört med vad vi har idag. När det gäller havsvattenstånden har Klimat- och sårbarhetsutredningen utrett olika scenarier för en havsytehöjning fram till år Det troligaste scenariot för Stockholmsområdet är att landhöjningen och den globala havsytestigningen håller jämna M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Uppsala_ doc 5(16)

128 steg. Det finns dock andra värre scenarier. Ett av dem är att Östersjöns nivå höjs med 0,5 m mer än landhöjningen. Då skulle den föreslagna regleringen ge positiva effekter med avseende på att Mälaren oftare kommer att vara över Saltsjöns nivå jämfört med dagens reglering. Dock kommer det fortfarande att finnas många tillfällen då Saltsjöns nivå är högre än Mälarens. Vid det allra högsta vattenståndet i Saltsjön kommer det att bli svårt att få ut vattnet ur Mälaren, även med fler och större luckor. Problemet är att det blir för liten fallhöjd mellan Mälaren och Saltsjön om även Mälarens nivå är hög. Högsta nivån under var 4,71 med nuvarande klimat. Med en stegring av havsytan kommer nivåerna upp i 4,84 med nuvarande reglering vilket innebär stora problem, redan vid inte så ovanliga händelser. Med den nya regleringen blir det också problem och vi klarar inte målnivån på 4,70, vattenstånden blir dock något lägre än om vi har kvar dagens reglering. I ett framtida klimatscenario kombinerat med stigande havsyta med 0,5 m kan det bli ännu värre, men även i det fallet blir det bättre med en ny reglering och nya utskov i jämförelse med dagens situation. Dock når vi inte målnivåerna. Stigande havsvattenstånd medför stora problem, inte bara runt Mälaren utan längs med hela kusten. (HS) Det nya förslaget till reglering har bedömts gynna de flesta intressenter förutom de som vill ha höga nivåvariationer. HS går igenom hur väl det nya förslaget på regleringen uppfyller de fyra målen som nämnts ovan (måluppfyllelsen bygger på att maximalt 1300 m 3 /s kan tappas ur Mälaren/Söderström). Minska risken för översvämningar - ja, uppnås med nya förslaget (dagens reglering klarar ej) Minska risken för saltvatteninträngning ja (klaras också med dagens reglering) Minska risken för låga vattenstånd - ja, risken minskas betydligt jämfört med dagens reglering Behålla variation i vattenstånden viss variation behålls i förhållande till idag. De allra högra och de allra lägsta vattennivåerna tas dock bort. Som en bonus kan mer vatten tappas ur Riksbron så Stockholm Ström kan hållas strömmande under längre tid jämfört med idag. Är nivån på saltvattnet någon gång högre än Mälarvattnet?(LHE) Med dagens reglering sker det i genomsnitt en gång vartannat år. Det kan ske antingen i en vintersituation då havet ligger väldigt högt eller en sommarsituation då Mälaren ligger lågt. I de lägena blir nivån på Saltsjön högre än Mälarens nivå. Vi minskar dessa tillfällen med den nya regleringen i och med att vi i genomsnitt har en något högre vattennivå i Mälaren. (HS) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Uppsala_ doc 6(16)

129 Vi hade det i vintras, i januari. (Lena Tilly, LT) Gäller det inte att även sköta luckorna på ett speciellt sätt? Jag tänker på den stora nederbördsmängden som kom i augusti 2000, då öppnades luckorna alldeles för sent. (Göran Sätterström, GS) Vad vi vet följdes domen då, man öppnade dock mer än vad domen tillät. (HS) Om man bortser från domen och tänker praktiskt vilket vi vanliga människor som bor runt Mälaren gör. Då måste man vara förutseende och kolla nederbörden i Bergslagen för det är där den stora nederbörden kommer. Vad jag förstår då skulle man då ha öppnat luckorna tidigare och sänkt nivån i Stockholm och Södertälje för att kunna ta emot större vattenmängder. Det kanske inte skulle ha gått ändå. Men jag upplevde det så. (GS) Jag jobbar i vanliga fall med prognoser och mitt råd är alltid att följ vattendomarna för dem är uttänkta. Om man antar att det skulle ha blivit en torrperiod efter det läget som man hade 2000 och man hade tappat tidigare, vad skulle ha hänt då? Det är det som är hela tanken, vi testar regleringen mot det historiska vädret och ser att alla de gångerna klarar vi de höga vattenstånden. Då är vi på säkra sidan. År 2000 frångick man vattendomen och tappade mer ur Södertälje och Hammarby än vad domen tillåter. Det ledde till jättestora erosionsskador i Hammarby och man fick stoppa den ökade tappningen i Södertälje för att inte välta E4-bron som höll på att erodera bort. Åtgärderna ledde till att nivåerna kom ner till 4,73 (istället för 4,80) men man tog stora risker med att frångå domen. (HS) Den som innehar domen/tillståndet tar oerhörda risker om domen skulle frångås. Det skulle bli enorma kostnader, dricksvattenproduktion för 2 miljoner människor skulle äventyras om Mälaren ligger för lågt. Det är stora samhällsintressen kopplade till Mälarens reglering så domen är väldigt viktig, att den är genomtänkt och att man tappar på det sätt som man tänkt. (MG) Hur lång tid tar det för en nederbördsmängd att åka från Arboga till Stockholm?(GS) Det beror på om man följer en vattendroppe eller vattentrycket. I genomsnitt flera år. (HS) Här gäller det trycket och när det var som värst tillrinning så var det dubbelt så hög tillrinning som man kan tappa ut. Hur mycket man än tappar så stiger vattennivån och det är det som är tanken med den nya regleringen. Ökas avtappningsmöjligheterna så ska detta kunna undvikas. (LT) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Uppsala_ doc 7(16)

130 Hur stor är variationen längst bort i Mälaren och närmast Stockholm? (Ulla Stenström, US) Man räknar på ett snitt av mätpunkter i Stockholm, Västerås och Södertälje när man pratar om medelvattenytan i Mälaren. Variationer i Mälarens vattenyta kan bero på vindpåverkan m.m. (MG) MG fortsätter presentationen med att beskriva att konsekvenser uppkommer vare sig vattenverksamheten kommer till eller inte. I miljökonsekvensbeskrivningen måste man beskriva vad som händer om projektet genomförs och om vi inte gör någonting, ett s.k. nollalternativ. Konsekvenser uppstår på olika skalor, regionalt och lokalt. Figuren som visas är endast schematisk, inte exakt. Påverkansområde regionalt innebär att om projektet inte genomförs finns bl.a. risker för översvämningar längs med hela Mälarens stränder. Det finns också andra konsekvenser som kan uppstå på den skalan, t.ex. konsekvenser för dricksvattenproduktionen. På mer lokal nivå i Stockholmsområdet kan det uppstå konsekvenser av att projektet genomförs, av att vi tappar mer vatten, det blir t.ex. högre strömningshastigheter i smala sund som kan leda till erosion. Konsekvenser av projektet uppstår också i själva Slussenområdet där det kommer att byggas och schaktas under ca 7 år. Konsekvenser kan även uppstå nedströms Slussen, t.ex. kan en max avtappning på m 3 /s innebära att en ökad mängd sediment når Saltsjön. Sedimenten kan innehålla olika näringsämnen och föroreningar som kan belasta området nedströms. Det preliminära regionala påverkansområdet omfattar ca 500 m från medelvattenståndet i Mälaren. Även låglänta områden som riskerar att översvämmas enligt Räddningsverkets översvämningskarteringar ingår i det regionala påverkansområdet. Påverkansområdet är enbart preliminärt. Hur långt ut i Saltsjön nedströms Slussen som effekter och konsekvenser kan uppstå är ännu inte klarlagt. Utredningar pågår. Inom det lokala området har SMHI bl.a. gjort modelleringar på strömningshastigheter och risker för erosion inom ett område från Bromma/Klubbensborg fram till Blockhusudden (udden på Djurgården). Inom det lokala området kan också konsekvenser av om projektet inte kommer till stånd uppstå, många områden riskerar t.ex. att översvämmas. LT går vidare och berättar om identifierade miljöaspekter och preliminära miljökonsekvenser. Hushållning med dricksvatten är ett av de allra viktigaste motiven till att ändra regleringen. Mälaren är en viktig dricksvattentäkt, närmare 2 miljoner människor är beroende av dricksvatten från Mälaren. Storstockholm använder Mälaren direkt vilket M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Uppsala_ doc 8(16)

131 även Håbo kommun och Bålsta samt Skokloster gör. I Västerås tas Mälarvatten indirekt och förstärker grundvattentillgången i Vadelundaåsen från vilken man sen tar dricksvatten. Mälaren som dricksvattentäkt är väldigt viktig, så det är en regional fråga. Med nollalternativet uppstår mer av de förändringar som vi redan ser, under 2000-talet har vi haft höga vattennivåer vilket gjort att mycket humus kommit ut i Mälaren. Detta innebär att det är svårt att bereda ett bra dricksvatten. Det är en stor fråga som man jobbar med på Stockholm Vatten och Norrvatten och alla dricksvattenverk runt Mälaren. Hur får vi fram ett bra dricksvatten? Risker med nollalternativet är också att förorenade områden översvämmas och att föroreningar läcker ut. Likadant också en ökad belastning av bakterier och virus som kan komma av avloppsvatten som breddas ut till Mälaren vid höga vattenstånd och från översvämmade betesmarker. Vid låga nivåer kan saltvatten tränga in i Mälaren. På och 1980-talet gick saltvatten in under en kort period men tillräckligt för att kunna störa dricksvattenförsörjningen i Stockholm under en lång tid. Det salta vattnet är mycket tyngre och lägger sig på djupet i fjärdarna där vi gör våra dricksvattenintrång. Saltvattenproblematiken är en viktig aspekt. När vattnet ligger för lågt är det också tekniskt svårt att få in det i vattenverken. Nollalternativet innebär många risker för dricksvattenförsörjningen. Med en ny reglering av Mälaren skulle vi slippa de allra högsta nivåerna och därmed få lägre risker att få ut föroreningar och andra ämnen till dricksvattnet. En ny reglering innebär också minskad risk för låga vattenstånd. Sammantaget innebär den nya regleringen bättre skydd för dricksvattnet. Ur hälsosynpunkt är det två saker som är viktiga, dels dricksvattnet och dels Mälaren som badvatten. Nollalternativet innebär liknande risker som nämnts för dricksvattnet och det gäller både Mälaren och Saltsjön. I Saltsjön kan ev. badvattenkvaliteten påverkas vid en maxavtappning. Detta är under utredning. En annan viktig lokal hälsoaspekt är buller under byggskedet i själva Slussenområdet. Översvämningskarteringar har gjorts över Mälaren. Karteringarna är ganska grova men visar att det är väldigt stora områden som skulle översvämmas vid höga vattennivåer. I Uppsala län, mot Örsundsbro skulle det bli problem, det är områden som ligger väldigt låglänt. Även partier runt Bålsta och Enköping ligger väldigt lågt. Mälaren går in i Enköpingsån och stora delar av centrala Enköping skulle drabbas av höga vattennivåer, likaså Västerås. Det gäller även vägar, järnvägar och teknisk infrastruktur som el och tele i anslutning till Mälaren. Vid låga vattennivåer finns risk för sättningar och skred. Den planerade regleringen sänker den högsta nivån och höjer den lägsta nivån vilket innebär att skyddet för bebyggelse och infrastruktur blir bättre. Det finns väldigt mycket skyddsvärda naturmiljöer runt Mälaren. Det är bl.a. områden där fåglar häckar under vårperioden där man gärna vill ha en viss nivåvariation och höga vattenstånd under våren med hänsyn till naturmiljön, t.ex. Hjälstaviken. I dagsläget finns vissa skillnader i vattennivåerna men med förslagen reglering snävas variationerna in en aning. SMHI kommer att titta vidare på detta och se om det går att få in en dynamik i regleringen och hålla uppe Mälarens nivåer vid viktiga tider på året så att man kan få till M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Uppsala_ doc 9(16)

132 stånd en variation. Projektet har gett i uppdrag åt naturmiljökonsulter att ta fram mål för naturmiljön inför det fortsatta arbetet med regleringen. De har också i uppdrag att ta fram en metodik för konsekvensbedömningar. Det kan även uppkomma erosionsproblem i strandzonen och längs bottnar. För naturmiljön under vattenytan innebär nollalternativet risker för föroreningar i samband med översvämningar och ökad näringsbelastning då jordbruksmark översvämmas. Den planerade vattenverksamheten som sänker de högsta nivåerna innebär att belastningen av föroreningar och näringsämnen minskar. Inom detta område pågår också fortsatt arbete speciellt gällande erosionsproblematiken och vad erosionen kan innebära. Erosionen är en lokal fråga. Det finns väldigt mycket jordbruk kring Mälaren, både spannmålsproduktion och mycket djurhållning. Nollalternativet kan innebära risk för översvämningar och skada på de invallningar som finns. Bärigheten kan försämras vid väldigt höga vattenstånd. Om Mälaren sjunker väldigt lågt kan det hindra bevattning av jordbruksmark eftersom vatten måste prioriteras för dricksvattenändamål. Yrkesfisket och lekområden för fisk kan påverkas av både låga och höga vattenstånd. Skogsbruket berörs inte lika kraftigt eftersom det inte finns så mycket produktiv skog i de allra lägst liggande områdena. Skogsbruket påverkas inte heller lika direkt av kortvariga översvämningar. Den planerade verksamheten medför positiva konsekvenser för jordbruket genom minskad översvämningsrisk. Hittills tyder informationen på att de invallade företagen är dimensionerade för en högsta nivå i Mälaren på 4,70. Det förändras inte av den planerade verksamheten, snarare tvärtom, det blir en förbättring. Jordbruksmark som inte är invallad och som ligger lågt kan få en något högre nivå under vårperioden. Detta kommer staden att titta närmare på. I nollalternativet finns risk för översvämningar av värdefull kulturmiljö och att fornlämningar påverkas indirekt. På lokal nivå innebär den planerade verksamheten möjlighet till ett flöde i Riksbron under en längre period, vilket är positivt. Idag släpper man inget vatten här förrän luckorna öppnas och frågan är om man kan tappa lite försiktigt och därmed få lite mer liv i Stockholm ström. Staden har planerat in en provtappning i vår för att se om detta är möjligt att åstadkomma. Runt Söderström har det funnits slussar under en lång tid i många generationer och byggarbeten i Slussenområdet kan påverka eventuella fornlämningar. Dykningar utförs och fortsatta utredningar lokalt kan bli aktuella. Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen kan ingen sjöfart bedrivas på Mälaren vid de allra högsta flödena och likadant om det blir för låga nivåer, då risken för grundstötning blir för stor. Med ny reglering skulle dessa problem minska. Beroende på hur man löser regleringen skulle möjligheterna till slussning kunna förbättras. Har man inte talat om att fördjupa Södertälje för högre tonage? (LHE) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Uppsala_ doc 10(16)

133 Fartygen får inte vara mer djupgående. Man har pratat om att farleden i Mälaren skall fördjupas men det skulle innebära ett enormt behov av muddring, vilket skulle orsaka stora problem för naturmiljön. Muddring skulle krävas på ett flertal ställen. Jag tror inte att det är genomförbart med fördjupning av farleden på detta sätt. (LT) Stora delar av Mälaren är rekreationsområde och det finns mycket vattennära rekreationsområden. I nollalternativet finns det risk för att tillgängligheten till strandzonen minskar p.g.a. översvämning eller av torrläggning vid låga vattenstånd. Med den nya regleringen kan detta undvikas. Lokalt under byggtiden, kan rekreationslivet störas genom eventuella begränsningar av slussningsmöjligheterna för fritidsbåtar vid Slussen/Söderström. Detta är dock under en övergående period. Det är väldigt viktigt och prioriterat att Mälaren kan tappas under byggtiden.. Det går ganska mycket fritidsbåtar genom Slussen/Karl Johansslussen, vart ska dem ta vägen? (LHE) - Alternativt genom Hammarbyslussen. (LT) Det är rätt så fullt där också. (LHE) Ja, det här är något som staden måste titta vidare på, om man kan bereda plats för slussning. Det är olika faser av byggnadsarbetena och det är under sommartid som det är mest begränsande. (LT) När länsstyrelsen i Stockholm t.ex. bygger om broar frågar de aldrig några som ligger längre upp i Mälaren som t.ex. i Västerås eller Uppsala och det är ju vi som befar de här farlederna. Så stänger de av på väldigt konstiga tider vilket innebär stora konsekvenser för dem som har master. I de här utredningarna så finns det kanske bara 4-5 rader om båttrafik och sjötrafik, konsekvenserna borde kunna beskrivas utförligare och tydligare. (LHE) Detta samrådsunderlag talar om vad vi kommer att utreda och vilka preliminära konsekvenser vi bedömer kunna uppstå. Den MKB som tas fram till nästa samråd kommer att vara utförligare. Du kommer inte genom Karl Johanslussen med någon mast. (LT) Nej, det förstår jag, men det är väldigt många utan mast också som påverkas och då ska de ta vägen någon annanstans. Sen tycker jag att man borde utnyttja tillfället att för fritidsbåtar anlägga bättre möjligheter att lägga till, kanske en gästhamn. Det är väldigt fullt i övriga gästhamnar. (LHE) Vi tar emot synpunkten. (MG) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Uppsala_ doc 11(16)

134 MG fortsätter och berättar om påverkan på broar, tunnlar, kajer och andra vattenanläggningar. På lokal nivå kan vattenanläggningar som broar, tunnlar och kajer påverkas av en ny maximal avtappning på m 3 /s, eftersom den kan ge upphov till högre strömningshastigheter. Vattenhastigheterna blir höga i smala sund och där vattnet skall ut. Objekt som kan vara känsliga för erosion har identifierats och skall utredas vidare, d.v.s. påverkas de och om, vad kan staden göra för att skydda dem? MG visar på karta (se presentationen) vilka objekt som ska utredas vidare. Om den planerade verksamheten inte kommer till stånd får vi samma skadeutveckling som idag på identifierade objekt. De skadas inte så mycket idag vid dagens maxavtappning, men däremot pågår det en påverkan ifrån båttrafik, propellrar och strömningar. MG avslutar presentationen med en sammanfattning av de preliminära konsekvenserna som hittills identifierats. Regionalt medför den planerade vattenverksamheten många positiva konsekvenser (för bebyggelse, infrastruktur, dricksvatten, sjöfart och jordbruk). Många tunga samhällsintressen får bättre förutsättningar. Negativa konsekvenser uppstår främst lokalt, men eventuellt även regionalt. Både fördelar och nackdelar kan ses på naturmiljösidan där fortsatta utredningar kommer att utföras med avseende på hur naturmiljön kan gynnas samtidigt som vattenståndsvariationerna inte blir för höga. Vi är inte riktigt säkra på vilka konsekvenser nollalternativet eller den planerade verksamheten skulle medföra på naturmiljön. Staden samråder med länsstyrelser, naturmiljöorganisationer och andra och alla är väldigt medvetna om att det är svårt att göra prognoser och säga exakt vad som är positivt och negativt för naturmiljön. Allra bäst skulle naturmiljön må om Mälaren fick fluktuera naturligt men det skulle göra för stor skada på andra intressen. Naturmiljön och skillnaden i vattenstånd, utseendemässigt t.ex. vassbestånd, kommer de att sträcka sig längre ut? (US) Det är bl.a. det staden måste utreda. Det sägs att vassutbredningen har ökat sedan man började reglera Mälaren. (MG) På senare år har det minskat. (US) Där får vi olika uppgifter från olika intressenter. Några säger att vassutbredningen ökat medan andra säger att den minskat och totalt sett tror jag att man har en uppfattning om sitt lokala område men att ingen har helhetsbilden över Mälaren. Ökar eller minskar vassutbredningen? Det har vi inte lyckats få reda på än. (MG) Vad säger folk om områdena där de bor? Jag säger definitivt att det har minskat. En ö har nu blivit tre öar (US) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Uppsala_ doc 12(16)

135 Det kan vara så att vassutbredningen påverkas av vad som händer från år till år, isutbredning och islossning som kan slita bort vass år från år och sen växer det till igen. Variationen kan ske på ganska korta tidsperioder, det är svårt att säga vad den långsiktiga trenden är. Det är inte bara skillnaderna i vattenstånd som är viktigt för naturmiljön utan även när på året vattnet står i olika lägen, t.ex. att vattnet står högt på våren när flyttfåglar anländer och vill ha våtmarker att vistas på. Detta är frågor som staden kommer att utreda närmare. (MG) Alla bryggor runt Mälaren, kan de påverkas?(us) Mälarens vattenståndsspann ändras inte, vi kommer att ligga inom samma spann som tidigare. Däremot låter vi Mälarens medelvattenstånd stå ca 15 cm högre än idag (under 50 % av tiden). MG ställer frågan om någon har beställt ut det fullständiga/stora samrådsunderlaget eftersom staden skickat ut två olika versioner (en tolvsidig broschyr och ett på sidor). I det fullständiga underlaget finns några korrigeringar. Korrigeringarna kommer att läggas ut på stadens hemsida, liksom det fullständiga underlaget, Korrigeringarna kommer också att biläggas till protokollet (se presentationen, bilaga 1), eller kan beställas. MG visar till sist kontaktuppgifter dit skriftliga synpunkter kan skickas eller om frågor uppstår. Frågor och synpunkter kan lämnas fram till 14:e december. 3) Frågor och diskussion I stort blir det ju bara fördelar. Vi kan undvika stora översvämningar som vi är rädda för. (GS) Ja, det är kontentan, det blir stora fördelar av att ändra avtappningskapaciteten och regleringen. (MG) Vi undviker också de riktigt låga vattennivåerna. (IMA) Hur blir det med själva kvaliteten på vattnet? I somras t.ex. var vattnet så jolmigt. (US) Vi behandlar inte vattenkvaliteten. (LT) Jo, men om man river upp stränder så måste det ju påverka vattenkvaliteten. (US) I så fall förbättrar vi med den nya regleringen i och med att vi slipper översvämningar. Mer extremväder kan vi däremot inte påverka. (LT) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Uppsala_ doc 13(16)

136 Däremot kan vi hindra att det kommer ut mycket sediment i vattnet och föroreningar från översvämmade områden samt bakterier från betesmarker (som sker i nollalternativet). Det finns massor av saker som kan påverka vattenkvaliteten negativt vilket vi med den nya regleringen kan undvika. (MG) Det är otroligt att man i ett så stort projekt pratar om luckor för alla begriper ju vad en lucka är. (US) Frågan angående luckornas manövrering har uppkommit några gånger, om de manövreras digitalt eller på något annat sätt. Idag sker öppning och stängning av luckorna i Stockholm och Södertälje manuellt. (MG) Det som finns idag är ganska tungrott, man kan inte finlira med öppning och stängning. (LT) Hur är planarbetet kopplat till det här?(lhe) Detaljplanearbetet är kopplat till vad Stockholm stad ska bygga i Slussen och hur det ska se ut och vad staden avser att göra där. Den processen går parallellt med den här miljöprövningen. Det vi tänker bygga och vilka ombyggnationer som vi ska göra måste vara förenligt med detaljplanen. Vi gör förändringar i den nya detaljplanen, dels med allt det som händer på land men även med avseende på det som händer i vattnet. (IMA) Blir det någon motsvarande presentation av de planerna?(lhe) Jo, det har vi haft i Stockholm. Vi har precis avslutat programsamrådet nu under oktober. (IMA) Men då kan man se hur planen ser ut? (LHE) Det kan du göra om du går in på hemsidan. Där kan du se alternativen som det står emellan. Hela anläggningen måste rivas och för uppbyggnad finns det två gestaltningsalternativ som är aktuella, Nybyggt bevarande och Nya Slussen. Nybyggt bevarande innebär i stort den gestaltning som Slussen har idag och i Nya Slussen minimeras trafikanläggningen och Slussen ges en ny utformning. Det finns fler samråd i planprocessen, dels plansamråd och utställning i vilka man också kan få information. (IMA) Hur det kopplar till den här processen är det viktigt att påpeka att kanalerna och hur de utformas är oberoende av hur man väljer att gestalta Slussenområdet. Den här frågan lever på så sätt sitt eget liv. (MG) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Uppsala_ doc 14(16)

137 Man kan ha intressen i båda processerna. För oss medborgare är det viktigt att se helheten. (LHE) Absolut, och man kan göra inspel i båda processerna. Även regionalt om man vill, men Stockholmarna kommer att framföra åsikter i båda processerna. (MG) Ofta har man ambitionen att föra dessa samråd samtidigt, men man är i så olika behov av utredningsunderlag och även tiderna för att ta fram underlagen till samråden kan variera. (IMA) US betonar att det i tidplanen är utsatt val. Hur mycket påverkar valen, oavsett om man är röd eller blå så blir klimatet varmare? När det gäller frågan, att man behöver tappa mer, att vi ska bygga fler kanaler, känns det som att det finns en stor politisk enighet. Det finns en till stor politisk enighet och det är att vi måste bygga om Slussen för den är i mycket dåligt skick. Däremot hur vi ska bygga och utforma området är inte klart ännu. Där får vi se resultatet av programsamrådet. Just nu är det ett väldigt starkt stöd för båda åtgärderna, både planmässigt och att bygga om kanalerna och öka avtappningskapaciteten. (IMA) Folk lägger nog ner mer tid och energi på att ha åsikter om Slussens utformning i jämförelse med det här med kanalerna. Här får vi böja oss inför naturen. Är ni mer eniga? Är det svårtolkat? Det låter som ni är eniga om konsekvenserna? (US) Ja, det som man kan se, hittills under samrådsveckorna, är att det finns en stor medvetenhet hos allmänheten om översvämningsriskerna och klimatförändringar. Hittills har det i princip varit en stor uppslutning för den här frågan och man tycker att det är viktigt att arbetet kommer igång. Vi vet inte hur det kommer att se ut när vi hamnar i skarpt läge och börja göra avvägningar mellan olika intressen, för det finns trots allt avvägningar som måste göras. (MG) Det finns även ett annat politiskt perspektiv och det är hur åtgärderna ska finansieras. Det har tagits upp i Klimat- och sårbarhetsutredningens delbetänkande och även i slutbetänkandet som kom nu under hösten. Utredningen föreslår att en förhandlingsman ska utses för att förhandla om finansieringen bland dem som drar nytta av den ökade avbördningskapaciteten och regleringen. Förhandlingsmannen är inte tillsatt ännu så det finns en del olösta frågor. (IMA) Klimat- och sårbarhetsutredningen har också tittat på vad det kan komma att kosta om ingenting görs. Vid de dimensionerande nivåerna på 5,63 uppstår skador upp till 7 miljarder runt Mälaren (då har man inte räknat in de indirekta kostnaderna). Det finns översiktliga beräkningar på vad det kan kosta att bygga om Slussen/Söderström och Södertälje, men där saknas också en del kostnader (t.ex. eventuella erosionsskydd). (MG) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Uppsala_ doc 15(16)

138 Förhandlaren från Stockholm kommer att säga till Mälarkommunerna att om ni inte betalar blir ni vräkta. (LHE) Vi vet inte vad förhandlingsmannen kommer att säga men det finns ett stort intresse av att skapa en medfinansiering på något sätt. Stockholm kan inte stå för alla kostnader, det är inte riktigt rimligt. (MG) Mötet avslutas. Vid protokollet: Elisabeth Mörner Structor Miljöbyrån Stockholm AB Monica Granberg Structor Miljöbyrån Stockholm AB M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Uppsala_ doc 16(16)

139 Närvarolista vid samrådsmöte Projekt Slussen, allmänhet, Katedralskolan, Uppsala Namn E-post/adress Fastighet/ Organisation/ Företag Vill ha mötesanteckningar Bernt Widlund Aspö 1:20 x Lars H Ericsson lars.h.ericsson@telia.com Uppsala Sjösportföreningars samarbetskommité x Göran Sätterström mgsatterstrom@c.lrf.se Hacksta Fjälby 1:2 x Margaretha Sätterström mgsatterstrom@c.lrf.se Hacksta Fjälby 1:2 Ulla Stenström ulla.stenstrom@telia.com Rosendahl 1:1 Tosterö x

140

141 PROTOKOLL PROJEKT SLUSSEN Datum, tid: , Mötesid: Samrådsmöte vattenverksamhet Mötestillfälle: 8 Plats: Länsstyrelsen i Uppsala län, Hamnesplanaden 3, Uppsala Närvarande Ingmarie Ahlberg IMA Exploateringskontoret, Stockholm Monica Granberg MG Structor Miljöbyrån Stockholm AB Elisabeth Mörner EM Structor Miljöbyrån Stockholm AB Lena Tilly LT Tyréns AB Håkan Sanner HS SMHI Gunnar Linden GL Länsstyrelsen Uppsala län Jonas Nilsson JN Länsstyrelsen Uppsala län Eva Bergdahl EB Länsstyrelsen Uppsala län Daniel Melin DM Länsstyrelsen Uppsala län Karin Wertsberg KW VA- och avfallskontoret, Uppsala Sven Ahlgren SA VA- och avfallskontoret, Uppsala Mats Sundelius MS Brandförsvaret, Uppsala kommun Fredrik Hallberg FH Räddningstjänsten Enköping Marianne Hagman MH Kommunstyrelsekontoret Enköping Roland Reuterwall RR Räddningstjänsten Enköping Jenny Lerinder JL Knivsta kommun Ulla Granström UG Miljö- och stadsbyggnad Enköping Fredrik Meurman FM Länsstyrelsen Uppsala län Delges De som angett i närvarolistan att de vill ha minnesanteckningar. Protokollet publiceras även på Bilaga 1. Närvarolista Bilaga 2. Presentation Bilaga 3. Mälarens nivåer i olika höjdsystem 1) Inledning, välkomna Ingmarie Ahlberg (IMA), inleder mötet med att hälsa välkommen. IMA presenterar närvarande från projektet. Även presentation av de närvarande sker. Närvarolista skickas runt, se bilaga 1. För att underlätta protokollskrivandet ställer IMA frågan om staden får använda sig av ljudupptagning. Samtliga bifaller. IMA förtydligar att samrådet är för M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Uppsala_ doc 1(19)

142 vattenverksamhet och inte för planprocessen. Samrådet är det första för vattenverksamheten och ett ytterligare kommer att hållas i början av ) Presentation av projektet För PowerPoint-presentationen i sin helhet, se bilaga 2. IMA går igenom dagordningen. IMA går vidare och berättar allmänt om projektet och dess bakgrund. Slussenanläggningen i Stockholm är tekniskt uttjänt och måste rivas. IMA förklarar att programsamråd enligt Plan- och bygglagen har hållits under hösten. I samrådet enligt PBL är det främst utformningsfrågorna som är belysta och hur Slussen skall se ut i framtiden. Parallellt med detta har Stockholm stad startat samråd kring vattenverksamheten som främst hanterar frågor i och under vattnet samt följderna av detta, lokalt i Stockholm och regionalt runt Mälaren. I samband med ombyggnad av Slussen kommer det att förberedas möjligheter till att tappa ur mer vatten genom Slussen/Söderström i jämförelse med idag. Idag finns det två kanaler vid Slussen/Söderström och i och med att aktuella byggnadsarbeten görs öppnas det upp för ca tre kanaler till. Antalet kanaler beror på den mängd vatten som ska kunna tappas ut genom Slussen/Söderström. När kanalerna byggs finns möjlighet att tappa ut mer vatten ur Mälaren och därmed behöver Mälarens reglering ändras. Det som berör hela Mälaren är förslaget på förändrad reglering. Varför planerar staden att öka avtappningen av Mälaren? Bakgrunden ligger i Klimatoch sårbarhetsutredningen som regeringen tillsatte för ett antal år sedan. För ett drygt år sedan kom deras delbetänkande och för en månad sedan kom slutbetänkandet angående det framtida klimatets påverkan på vårt samhälle. Redan idag finns stora översvämningsrisker runt Mälaren och det framtida klimatet kan innebära att både högre och lägre vattennivåer blir vanligare än idag, vilket kan orsaka problem runt Mälaren. IMA visar bilder över tunnelbanan i Gamla stan som år 2000 var nära att översvämmas samt över Västerås stad som är låglänt belägen. I Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslås att avtappningskapaciteten för Mälaren ökar med 1000 m 3 /s (från dagens ca 800 m 3 /s till 1800 m 3 /s). Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslår att avtappningskapaciteten ökar med 700 m 3 /s (från ca 300 m 3 /s till 1000 m 3 /s) i Slussen/Söderström och med 300 m 3 /s i Södertälje (från dagens 70 m 3 /s till ca 300 m 3 /s). Stockholm stad utreder idag konsekvenserna av att hela avtappningskapaciteten (ytterligare m 3 /s) tas ut i Slussen/Söderström alternativt att ytterligare 700 m 3 /s tas ut i Slussen/Söderström. Södertälje är ett projekt och Slussen/Söderström är ett. Om de ska länkas ihop eller inte i framtiden är inte klart i dagsläget. Vilket alternativ som väljs är inte beslutat än, eftersom det tar tid att utreda konsekvenserna av respektive scenario, bl.a. erosionspåverkan och annan lokal påverkan. Även finansiella frågor behöver klarläggas. Utbyggnaden av Slussen/Söderström med en M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Uppsala_ doc 2(19)

143 ökad avtappning på 700 m 3 /s har beräknats kosta 500 miljoner. Ombyggnad av Södertälje och en ökad avtappning på 300 m 3 /s har beräknats kosta 150 miljoner. Kostnaderna för att tappa allt vatten i Stockholm är ännu inte beräknade. Runt Slussen kommer det att krävas nya kanaler för ökad avtappningskapacitet. IMA visar figur över en tvärsektion av Slussen/Söderström med befintliga kanaler och nya kanaler. Det kommer även att krävas nya kajer, byggprovisorier m.m. i vattenområdet. Även Mälarens reglering kommer att ses över, d.v.s. hur man tappar i åtta olika avtappningspunkter vid olika tillfällen och beroende på vattnets nivå. När, var och hur Mälaren får tappas bestäms idag enligt en vattendom från 1940-talet. Allt som nämnts ovan är vattenverksamhet som kräver tillstånd enligt 11 kap miljöbalken. Figuren visar de olika delmoment som staden behöver gå igenom för att få en dom från miljödomstolen. För att söka tillstånd krävs en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap miljöbalken. Inom projektet Slussen hålls samråd med länsstyrelsen, enskilda som är särskilt berörda, statliga myndigheter och verk m.m. Samrådet håller på till mitten av december och ska sedan sammanställas i en samrådsredogörelse som lämnas in till länsstyrelsen i Stockholms län. Länsstyrelsen tar sedan beslut om betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen i Stockholm kommer att fatta beslutet i samråd med övriga berörda länsstyrelser. Förhoppningen är att ett beslut finns framme under första kvartalet Beslutet som länsstyrelsen fattar har betydelse för det MKB-arbete som sedan följer. Hur brett ska staden samråda och framförallt vad MKB:n ska innehålla. Beslutet blir därmed viktigt för MKB-utredningarna det kommande året, inför nästa samråd. Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan innebär att Stockholm stad även ska samråda med statliga myndigheter, allmänhet och organisationer, d.v.s. en bredare samrådskrets. Stockholms stad har inte avvaktat länsstyrelsens beslut utan samråder redan med alla i denna bredare samrådskrets i detta första skede och ett direktutskick har gått ut till ca 6000 berörda fastighetsägare runt Mälaren och Saltsjöns stränder. Kungörelse har gått ut i tidningar runt Mälaren. Myndigheter och organisationer (t.ex. alla länsstyrelser, Sjöfartsverket, Naturvårdsverket, WWF m.m.) som staden samråder med uppgår till ca 300 stycken. På det sättet anser Stockholm stad att de täcker in den krets som är berörd av den planerade verksamheten. MKB-dokumentet kommer att beskriva verksamhetens omfattning, miljöpåverkan och vilka olika typer av åtgärder som kan vidtas. MKB:n kommer även att redovisa rimliga alternativ samt ett nollalternativ. IMA går igenom den övergripande tidplanen. Tidplanen visar dels detaljplaneprocessen och dels tillståndsprövningen enligt miljöbalken. I detaljplaneprocessen har programsamrådet precis avslutats och val av Slussens utformning skall ske. Första steget i tillståndsprövningen är detta samråd. Stockholm stad kommer att arbeta med två samrådstillfällen. Nu i det första samrådet har staden definierat vattenverksamheten, identifierat miljöaspekter och påbörjat en konsekvensanalys av vilka konsekvenser som kan komma att uppstå. Under 2008 kommer fördjupade utredningar och analyser att M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Uppsala_ doc 3(19)

144 jobbas fram och ett nytt detaljerat underlag kommer att tas fram i form av bl.a. en preliminär MKB. Detta nya underlag kommer att finnas tillgängligt i samband med nästa samrådsperiod, I det här samrådet är det därför väldigt viktigt för staden att få in input från länsstyrelsen, att vi ringar in rätt frågeställningar, o.s.v. Avsikten är att Stockholm stad i slutet av 2009 ska kunna gå in med en komplett ansökan. Staden hoppas på en domstolsförhandling 2010 och på att få en miljödom Arbetena i Slussen pågår mellan 2011 och IMA påpekar också att det finns andra parallella prövningar. Eventuell omläggning av ledningar i vattenområdet är vattenverksamhet som ska prövas och frågan angående grundvatten kan också komma att prövas beroende på om det blir någon grundvattenpåverkan eller inte. MG tar över och berättar om projektet och de förutsättningar som projektet jobbar utifrån idag. Möjligheterna att avtappa Mälaren genom Slussen/Söderström ska efter genomförandet vara mellan ca m 3 /s. Projektet har inte tagit ställning till vilken kapacitet som är genomförbar ur olika synvinklar ännu. Möjligheterna att avtappa Mälaren genom Slussen/Söderström ska vara densamma som i gällande tillstånd under byggtiden. Mälarens reglering ska ses över med anledning av den förändrade tappningen. Avtappningskapaciteten är oförändrad för övriga tappställen inkl. Södertälje. Havsytan i Saltsjön/Östersjön är i stort sätt oförändrad jämfört med idag. Projektet har dock i det första förslaget på regleringsstrategi av Mälaren också utrett ett värsta framtida klimatscenario med en ökning av havsytan med ca 0,5 m. Denna fråga kommer att utredas mer i detalj. Avtappningen och regleringen av Mälaren kräver inte regeringens tillåtlighetsprövning. Det finns dock möjligheter för olika instanser att lyfta ett ärende för prövning upp till regeringen. Det skulle framförallt påverka tidplanen. Är det den definitiva politiska uppfattningen att någonting måste göras och att man kommer att göra det? (Roland Reuterwall, RR) Ja, som det ser ut idag så är vi i ett väldigt kritiskt läge. Slussen är i ett väldigt dåligt skick och kostnaderna för underhåll stiger för varje år. Politiskt finns det ett väldigt starkt stöd att något måste göras. Hur det ska göras, vilken gestaltning som Slussen får, får vi se utifrån programsamrådet som har hållits där det finns två inriktningar, Nybyggt bevarande eller Nya Slussen. (IMA) Men det gäller främst gestaltningen. Oavsett vad man väljer för gestaltning så är kanalerna alternativneutrala. Att kanalerna skall dimensioneras upp i samband med att man bygger om Slussen finns också en medvetenhet om. Valet som staden ska ta ställning till nu är om man ska ta sig an ca 700 m 3 /s eller alla de 1000 m 3 /s som behövs tappas ur Mälaren. (MG) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Uppsala_ doc 4(19)

145 MG visar hur Mälarens vattenstånd har varierat från mitten av 1800-talet fram till idag. Från mitten av 1800-talet fram till mitten på 1940-talet kunde Mälarens vattenstånd variera upp till två meter. Efter att Mälaren började regleras i mitten av 1940-talet har vattennivåerna varierat mindre. Mälaren reglerades på 1940-talet i huvudsak för att minska risken för översvämningar och för att säkra dricksvattenproduktionen. Viktiga utgångspunkter för att ta fram en ny reglering för Mälaren är, förutom att titta på dagens situation och den historiska situationen, att analysera vad som händer i framtiden med framtida klimatförändringar. MG visar figur över tillrinningen till Mälaren. Figuren visar hur tillrinningen (hur mycket vatten som rinner till Mälaren under året) sett ut de senaste 30-åren ( ) och hur den kan komma att se ut i framtiden med olika klimatscenarier (samma som i Klimat- och sårbarhetsutredningen). Tillrinningen påverkar vilka vattenstånd vi får i Mälaren vid olika tider på året. I framtiden beräknas klimatet bli varmare och temperaturen att stiga med 2,5-4 grader. Detta innebär mer instabila vintrar med mindre snö vilket i sin tur innebär en ökad tillrinning till Mälaren under vintern eftersom nederbörden inte är bunden i snö. Detta innebär i sin tur att vårfloden kommer tidigare och blir mindre i storlek. I framtiden beräknas somrarna bli torrare vilket innebär att tillrinningen till Mälaren blir lägre under sommarhalvåret. Framtida torra somrar tillsammans med en ökad avdunstning leder till stor risk för låga vattenstånd i Mälaren. Det är både risken för höga vattenstånd och risken för riktigt låga vattenstånd som man vill undvika genom att förändra Mälarens reglering. Det är en ganska kort mätperiod, från 1990 till 2002, men det är ju en jättestor skillnad i tillflödena när det gäller vårfloden mot tidigare. (RR) Ja och det pekade man även på i Klimat- och sårbarhetsutredningen, att man ser en förändring även under den korta perioden. (MG) Vi har i olika sammanhang tittat på tillrinningsserier från 1900-talets början och framåt. (HS) Då ser det ju bra ut, de sista tolv åren, den sista mätperioden ser hygglig ut. (RR) Det är trots allt en förändring med högre tillrinning vintertid och en något tidigare vårflod, men inte så tydligt som i framtidsscenarierna. (MG) Sen kan man också säga att serien har ett 30-årsmedelvärde, så varje värde är ett medelvärde av 30 års värden, därför är det väldigt utjämnat, skulle man se varje år så skulle det se spretigare ut. (HS) Om man skulle lägga in översvämningen år 2000, var skulle den hamna i diagrammet? (RR) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Uppsala_ doc 5(19)

146 Tillrinningen var när det var som värst ca m 3 /s men det är väldigt svårt att säga något om en dag i Mälaren eftersom den gungar. (HS) Vilka mål vill Stockholm stad åstadkomma med den nya regleringen? SMHI har tagit fram ett nytt förslag till reglering utifrån fyra viktiga mål; Minska risken för översvämningar (högsta vattenstånd skall vara lägre än 4,70) Minska risken för saltvatteninträngning Minska risken för låga vattenstånd (lägsta vattenstånd skall vara över 4.00) Behålla variation i vattenstånden Målen är viktiga för olika saker och intressen. MG går igenom vilka intressen de olika målen är viktiga för. HS tar över och berättar kort om hur dagens dom och reglering ser ut. Siffrorna nämns i Mälarens höjdsystem på grund av att den gamla domen är skriven i detta höjdsystem. Även förslaget till ny reglering kommer att vara i Mälarens höjdsystem så man kan jämföra de olika regleringarna. Målet med dagens reglering är att sträva efter 4,15 i Mälarens höjdsystem. Under 4,10 är det noll tappning och kommer man lägre ska man täta det läckage man har. Tätningarna har redan åtgärdats i Riksbron och Stallkanalen och genom spontning i Helgeandsholmen. Läckaget har man på så sätt fått ner från 18 m 3 /s till 9 m 3 /s. Tappning i Södertälje och Hammarby sker sist (> 4,60) på grund av att det inte går att köra båt och tappa vatten samtidigt, man vill störa sjöfarten så lite som möjligt. Vad händer vid ett extremt flöde? Räddningsverket har gjort översiktliga översvämningskarteringar över Mälaren där de tittade på vad ett dimensionerande flöde skulle åstadkomma för nivå. Med dagens dom skulle nivån vid ett dimensionerande flöde komma upp i 5,63, d.v.s. 90 cm högre vattenstånd än vad vi hade år Detta tog Klimat- och sårbarhetsutredningen till sig och sa att det inte är en acceptabel risk. Skadorna av detta skulle uppgå till 7 miljarder. Då är inte förlorad produktion inräknad utan bara direkta skador. Vi behöver därmed en förbättrad tappningskapacitet. Med ett framtida klimat med torrare somrar måste vi också säkerställa att vi har vatten för dricksvattenförsörjningen även under torra somrar. Vi har redan idag problem med det men i framtiden beräknas det bli mycket värre. Detta har varit utgångspunkterna när det första förslaget till den nya regleringen har tagits fram. HS fortsätter och berättar om det nya förslaget till reglering och vad det innebär för variationer i Mälarens vattennivåer i framtiden. SMHI har analyserat det nya förslaget på reglering dels med dagens klimat ( ) och dels med fyra olika scenarier för framtida klimat (liksom Klimat- och sårbarhetsutredningen). Den nya regleringen ska klara dagens klimat och även ta höjd för att klara en del av framtida klimat, d.v.s. torra somrar med risk för låga vattenstånd och en högre tillrinning till Mälaren under vintern. Det enda sättet att klara torka är att man har en buffert att ta av när man går in i den torra M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Uppsala_ doc 6(19)

147 perioden. På grund av detta föreslår den nya regleringen att inget vatten tappas under 4,20. Tappningen ökar lite de första 20 centimetrarna för att få någon slags naturlig amplitud i Mälaren. Med större tappningskapacitet kan vi avsiktligt låta Mälaren stiga högre än vad vi vågar idag eftersom vi vet att vi kan få ut vattnet. Liksom i den gamla domen ligger Södertälje och Hammarby sist (> 4,60). HS visar hur Mälaren varierat med dagens reglering och dagens klimat och visar också vilka vattenstånd det nya förslaget på reglering skulle innebära. HS visar och jämför också vilka vattenstånd som skulle uppstå i framtiden med framtida klimat, dels med dagens reglering och dels med det nya förslaget. I dagens klimat minskas amplituden något i förslaget till en ny reglering, de allra lägsta nivåerna höjs något och de allra högsta nivåerna sänks. Körningarna är inställda på år. Normalnivån (50 % av tiden) på Mälaren blir ungefär 15 cm högre jämfört med idag, för att ha utrymme att hålla Mälarens vattenstånd uppe de torra somrarna. Antalet dagar då Saltsjön är högre än Mälaren är idag en gång vartannat år, med den nya regleringen blir antalet gånger noll (i dagens klimat). Det högsta flödet under de 30-åren blir med dagens reglering 4,71, förslaget till den nya regleringen sänker detta till 4,55 (ett delmål i den nya regleringen är att ett 100-års flöde skall hållas under 4,60). De tio centimetrarna som utgör skillnaden mellan 4,60 och 4,70 ska användas för flödesdämpning vid extrema, dimensionerande, tillflöden. Den lägsta nivån höjs från 3,81 (med dagens reglering) till 3.99 (med den nya regleringen) hade vi 3,76 men sedan dess har, som nämnts tidigare, tätningar skett vilket har minskat läckaget från Mälaren. Ur naturmiljösynpunkt är det fördelaktigt med nivåvariationer, men med dagens klimat blir år med variationer över 30 respektive 50 cm lägre med det nya förslaget till regleringen i jämförelse med idag. I ett framtida klimat med en ny reglering kommer dessa variationer att bli ungefär lika vanligt återkommande som idag (med nuvarande dom och klimat). Nivåvariationerna kommer staden att jobba vidare med. I det torraste framtida klimatet med nuvarande reglering skulle Saltsjön vara högre än Mälaren 4 dagar per år. Med den nya regleringen blir det vartannat år. Den lägsta nivån skulle hamna på 3,66 med dagens reglering och på 3,82 med den nya regleringen. Vi får mer vattenståndsvariationer men de variationerna blir nedåt. Den typen av somrar tar vi höjd för eftersom vi höjer till 4,20-4,25 innan vi börjar tappa ordentligt. När det gäller havsvattenstånden har Klimat- och sårbarhetsutredningen utrett olika scenarier för en havsytehöjning fram till år Det troligaste scenariot för Stockholmsområdet är att landhöjningen och den globala havsytestigningen håller jämna steg. Det finns dock andra värre scenarier. Ett av dem är att Östersjöns nivå höjs med 0,5 m mer än landhöjningen. Då skulle den föreslagna regleringen ge positiva effekter med avseende på att Mälaren oftare kommer att vara över Saltsjöns nivå jämfört med dagens reglering. Dock kommer det fortfarande att finnas många tillfällen då Saltsjöns nivå är M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Uppsala_ doc 7(19)

148 högre än Mälarens. Vid det allra högsta vattenståndet i Saltsjön kommer det att bli svårt att få ut vattnet ur Mälaren, även med fler och större luckor. Problemet är att det blir för liten fallhöjd mellan Mälaren och Saltsjön om även Mälarens nivå är hög. Högsta nivån under var 4,71 med nuvarande klimat. Med en stegring av havsytan kommer nivåerna upp i 4,84 med nuvarande reglering vilket innebär stora problem, redan vid inte så ovanliga händelser. Med den nya regleringen blir det också problem och vi klarar inte målnivån på 4,70, vattenstånden blir dock något lägre än om vi har kvar dagens reglering. I ett framtida klimatscenario kombinerat med stigande havsyta med 0,5 m kan det bli ännu värre, men även i det fallet blir det bättre med en ny reglering och nya utskov i jämförelse med dagens situation. Dock når vi inte målnivåerna. Stigande havsvattenstånd medför stora problem, inte bara runt Mälaren utan längs med hela kusten. Det dimensionerande flödet är med dagens reglering och dagens klimat 5,63 i Mälarens höjdsystem, d.v.s. en knapp meter över den nivå vi hade år Genom att skapa större avtappningsmöjligheter vid Slussen/Söderström och genom att ändra regleringen kan risken för översvämningar minskas och vattennivåerna kan hållas under + 4,70, även vid ett dimensionerande flöde. HS går igenom hur väl det nya förslaget på regleringen uppfyller de fyra målen som nämnts ovan (måluppfyllelsen bygger på att maximalt 1300 m 3 /s kan tappas ur Mälaren/Söderström). Minska risken för översvämningar - ja, uppnås med nya förslaget (dagens reglering klarar ej) Minska risken för saltvatteninträngning ja (klaras också med dagens reglering) Minska risken för låga vattenstånd - ja, risken minskas betydligt jämfört med dagens reglering Behålla variation i vattenstånden viss variation behålls i förhållande till idag. Det är möjligt att vi får större amplituder i framtida klimat men de är inte avsiktliga utan de är snarare för att vi inte mäktar med att hålla uppe Mälarens vattenstånd som vi skulle vilja. Som en bonus kan mer vatten tappas ur Riksbron så Stockholm ström kan hållas strömmande under längre tid jämfört med idag. MG fortsätter presentationen och berättar om alternativ och avgränsningar som kan bli aktuella att beskriva i MKB:n. Av vikt är att utreda alternativa lokaliseringar, alternativa utformningar och ett nollalternativ. När det gäller alternativa lokaliseringar för Mälarens avtappning och reglering kan 700 m 3 /s inte tas ut någon annanstans än i Slussen/Söderström. Detta baseras på Klimat- och sårbarhetsutredningens slutsatser. Klimat- och sårbarhetsutredningen tittade på möjligheterna att bl.a. tappa mer ur Hammarby och Norrström samt möjligheten att driva en tunnel mellan Mälaren och Saltsjön. Inget av detta alternativ fanns vara möjligt. M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Uppsala_ doc 8(19)

149 När det gäller de ytterligare 300 m 3 /s pekar Klimat- och sårbarhetsutredningen på att de kan tas i Södertälje. Stockholm stad utreder möjligheten om de kan tas genom Slussen/Söderström. När det gäller vattenbyggnadsdelen finns det inga alternativa lägen för kanalerna eftersom de behöver ligga mellan Södermalm och Gamla stan. Det kan finnas alternativa lokaliseringar för byggprovisorier under byggtiden inom själva Slussenområdet, men det bedömer vi inte få någon avgörande miljöpåverkan. När det gäller alternativa utformningar för avtappningen och regleringen av Mälaren så kan det i MKB:n bli aktuellt att redovisa olika regleringar eftersom regleringen i sig innebär en avvägning mellan olika intressen. För vattenbyggnadsdelen kan det bli aktuellt att redovisa olika kajlösningar. I dagsläget vet vi dock inte om olika kajutformningar är möjliga. Även ett nollalternativ kommer att redovisas vad händer om den här verksamheten inte kommer till stånd och dagens reglering behålls? MG fortsätter presentationen med att beskriva att konsekvenser uppkommer vare sig vattenverksamheten kommer till eller inte (nollalternativet). Konsekvenser uppstår på olika skalor, regionalt och lokalt. Figuren som visas är endast schematisk, inte exakt. Inom det regionala påverkansområdet kan konsekvenser uppkomma både av att projektet genomförs och av att det inte genomförs. Om projektet inte genomförs finns bl.a. risker för översvämningar längs med hela Mälarens stränder. Det finns också andra konsekvenser som kan uppstå på den skalan, t.ex. konsekvenser för dricksvattenproduktionen. På mer lokal nivå i Stockholmsområdet kan det också uppstå konsekvenser både av att projektet genomförs och av nollalternativet. Genom att vi tappar mer vatten kan det t.ex. bli högre strömningshastigheter i smala sund som kan leda till erosion. Konsekvenser av projektet uppstår också i själva Slussenområdet där det kommer att byggas och schaktas. Konsekvenser kan även uppstå nedströms Slussen, t.ex. kan en max avtappning på 1000 m 3 /s m 3 /s innebära att en ökad mängd sediment når Saltsjön. Sedimenten kan innehålla olika näringsämnen och föroreningar som kan belasta området nedströms. Hur långt ut i Saltsjön nedströms Slussen som effekter och konsekvenser kan uppstå är ännu inte klarlagt. Utredningar pågår. Det preliminära regionala påverkansområdet omfattar ca 500 m från medelvattenståndet i Mälaren. Även låglänta områden som riskerar att översvämmas enligt Räddningsverkets översvämningskarteringar ingår i det regionala påverkansområdet. Påverkansområdet är enbart preliminärt. Inom det lokala området har SMHI bl.a. gjort modelleringar på strömningshastigheter och risker för erosion inom ett område från Bromma/Klubbensborg fram till Blockhusudden M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Uppsala_ doc 9(19)

150 (udden på Djurgården). Inom det lokala området kan också konsekvenser av om projektet inte kommer till stånd uppstå, många områden riskerar t.ex. att översvämmas. MG går igenom den sakliga avgränsningen där staden identifierat miljöaspekter som är väsentliga att konsekvensutreda. Staden kommer att utreda vilken påverkan projektet kan medföra samt vilka konsekvenser denna påverkan kan ge upphov till. Angående avgränsningar är vi väldigt intresserade av att få länsstyrelsens och andra samrådspartners synpunkter. Lena Tilly, LT, går vidare med att berätta om identifierade miljöaspekter och preliminära miljökonsekvenser. Hushållning med dricksvatten är en av de allra viktigaste motiven till att ändra regleringen. Mälaren är en viktig dricksvattentäkt, närmare 2 miljoner människor är beroende av dricksvatten från Mälaren. Storstockholm använder Mälaren direkt medan Västerås använder vattnet indirekt genom att leda Mälarvatten till Badelundaåsen och använda den som ett naturligt reningsverk. Liknande sker i Södertälje och Eskilstuna. I Uppsala län är det Håbo kommun som tar dricksvatten direkt, dels för Bålsta och dels för Skokloster där dricksvatten tas från fjärden. I Uppsala tas dricksvattnet från Fyrisån som är ett tillflöde till norra Mälaren. Mälaren som dricksvattentäkt är väldigt viktig, så det är en regional fråga. Med nollalternativet uppstår mer av de förändringar som vi redan ser. Under 2000-talet har vi haft höga vattennivåer vilket gjort att mycket humus kommit ut i Mälaren. Detta innebär att det är svårt att bereda ett bra dricksvatten. Det är en stor fråga som man jobbar med på Stockholm Vatten och Norrvatten och alla dricksvattenverk runt Mälaren. Hur får vi fram ett bra dricksvatten? Risker med nollalternativet är också att förorenade områden översvämmas och att föroreningar läcker ut. Likadant också en ökad belastning av bakterier och virus som kan komma av avloppsvatten som breddas ut till Mälaren vid höga vattenstånd och från översvämmade betesmarker. Vid låga nivåer kan saltvatten tränga in i Mälaren. Under talet gick saltvatten in under en kort period men tillräckligt för att kunna störa dricksvattenförsörjningen i Stockholm under en lång tid. Det salta vattnet är mycket tyngre och la sig på djupet i fjärdarna där vi gör våra dricksvattenintrång. Saltvattenproblematiken är en viktig aspekt. När vattnet ligger för lågt är det också tekniskt svårt att få in det i vattenverken. Nollalternativet innebär många risker för dricksvattenförsörjningen. Med en ny reglering av Mälaren skulle vi slippa de allra högsta nivåerna och mindre risker att få ut föroreningar och andra ämnen till dricksvattnet. Nivåerna hålls även uppe. Sammantaget innebär den nya regleringen bättre skydd för dricksvattnet. Ur hälsosynpunkt är det två aspekter som är viktiga, dels dricksvattnet och dels Mälaren som badvatten. Nollalternativet innebär liknande risker som nämnts för dricksvattnet och det gäller både Mälaren och Saltsjön. I Saltsjön kan ev. badvattenkvaliteten påverkas vid en maxavtappning. Detta är under utredning. En annan viktig lokal hälsoaspekt är buller M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Uppsala_ doc 10(19)

151 under byggskedet i själva Slussenområdet. Denna fråga kommer staden också att jobba vidare med. Räddningsverket och SMHI har gjort översvämningskarteringar över Mälaren Karteringarna är ganska grova men visar att det är väldigt stora områden som skulle översvämmas vid höga vattennivåer. Just översvämningsriskerna är stora i nollalternativet. Översvämningsriskerna gäller bebyggelse, infrastruktur och även annan infrastruktur som el och tele. I Uppsala län är det bl.a. områden runt Örsundsbro och Enköping som ligger låglänt och som är känsliga ur översvämningssynpunkt. Ekerö kommun har mycket låglänt mark och även Västerås skulle drabbas hårt vid översvämningar. Vid låga vattennivåer finns risk för sättningar och skred. Den planerade regleringen sänker den högsta nivån och höjer den lägsta vilket innebär att både översvämningsriskerna samt sättningsriskerna minskar. Det finns väldigt mycket skyddsvärda naturmiljöer runt Mälaren. Det är bl.a. områden där fåglar häckar under vårperioden samt lekplatser för fisk där man gärna vill ha en viss nivåvariation och höga vattenstånd under våren med hänsyn till naturmiljön. I dagsläget finns vissa skillnader i vattennivåerna men med förslagen reglering snävas variationen in en aning. SMHI kommer att jobba vidare med detta och se om det går att få in en dynamik i regleringen och hålla uppe Mälarens nivåer vid viktiga tider på året så att man kan få till stånd en variation. Projektet har gett i uppdrag åt naturmiljökonsulter att ta fram mål för naturmiljön inför det fortsatta arbetet med regleringen. De har också i uppdrag att ta fram en metodik för konsekvensbedömningar. Det är en viktig regional fråga. LT fortsätter och berättar om naturmiljön under vattenytan. För naturmiljön under vattenytan innebär nollalternativet risker för föroreningar i samband med översvämningar och ökad näringsbelastning då jordbruksmark översvämmas. Den planerade vattenverksamheten som sänker de högsta nivåerna innebär att belastningen av föroreningar och näringsämnen till följd av översvämningar minskar. Inom detta område pågår också fortsatt arbete speciellt gällande erosionsproblematiken och vad erosionen kan innebära. Det finns väldigt mycket jordbruk kring Mälaren, både spannmålsproduktion och mycket djurhållning. Nollalternativet kan innebära risk för översvämningar och skada på de invallningar som finns. Bärigheten kan försämras vid väldigt höga vattenstånd. Om Mälaren sjunker väldigt lågt kan det hindra bevattning av jordbruksmark eftersom vatten måste prioriteras för dricksvattenändamål. Skogsbruket berörs inte lika kraftigt eftersom det inte finns så mycket produktiv skog i de allra lägst liggande områdena. Skogsbruket påverkas inte lika direkt av kortvariga översvämningar. Yrkesfisket kan påverkas av både låga och höga vattennivåer. Den planerade verksamheten medför positiva konsekvenser för jordbruket genom minskad översvämningsrisk. Hittills tyder informationen på att de invallade företagen är dimensionerade för en högsta nivå i Mälaren på 4,70. Det förändras M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Uppsala_ doc 11(19)

152 inte av den planerade verksamheten, snarare tvärtom, det blir en förbättring. Jordbruksmark som inte är invallad och som ligger lågt kan dock få en något högre nivå under vårperioden för att klara torra somrar. Vårperioden är väldigt känslig eftersom det är då jordbrukarna ska ut och så. Detta kommer staden att utreda närmare. Hela Mälaren är gammal kulturbygd och nollalternativet innebär risk för översvämningar av värdefull kulturmiljö och att fornlämningar påverkas indirekt. På lokal nivå innebär den planerade verksamheten möjlighet till ett flöde i Riksbron under en längre period, vilket är positivt. En provtappning är planerad till i vår för att se om detta är möjligt att åstadkomma och för att se vilka effekter man får vid tappning av olika volymer. Till provtappningen kommer staden att bjuda in bl.a. kulturmiljö- och fiskeintressen. Runt Söderström har det funnits slussar under en lång tid i många generationer och byggarbeten i Slussenområdet kan påverka eventuella fornlämningar. Utredningar enligt kulturminneslagen pågår, än så länge har inga objekt identifierats. Dykningar utförs och fortsatta utredningar lokalt kan bli aktuella. Sjöfarten i Mälaren är viktig och det finns stora hamnar av riksintresse i både Köping och Västerås. För sjöfarten i Mälaren kan nollalternativet innebära problem, vid de allra högsta flödena kan ingen sjöfart bedrivas på Mälaren och likadant om det blir för låga nivåer, då risken för grundstötning blir för stor. Med ny reglering skulle dessa problem minska. Beroende på hur man löser regleringen skulle möjligheterna till slussning kunna förbättras. Hela Mälaren är riksintresse för rekreations- och friluftsliv och det finns mycket vattennära rekreationsområden. I nollalternativet finns det risk för att tillgängligheten till strandzonen minskar p.g.a. översvämning eller av torrläggning vid låga vattenstånd. Med den nya regleringen kan detta undvikas. Lokalt under byggtiden, kan rekreationslivet störas genom eventuella begränsningar av slussningsmöjligheterna för fritidsbåtar vid Slussen/Söderström. Detta är dock under en övergående period. Prioritet ett är att möjliggöra för tappning under byggtiden. MG fortsätter och berättar om påverkan på broar, tunnlar, kajer och andra vattenanläggningar. På lokal nivå kan vattenanläggningar som broar, tunnlar och kajer påverkas av en ny maximal avtappning på 1000 m 3 /s m 3 /s, eftersom den kan ge upphov till högre strömningshastigheter. Vattenhastigheterna blir höga i smala sund och där vattnet skall ut. Objekt som kan vara känsliga för erosion har identifierats och skall utredas vidare, d.v.s. påverkas de och om, vad kan staden göra för att skydda dem? MG visar på karta (se presentationen) vilka objekt som ska utredas vidare. Om den planerade verksamheten inte kommer till stånd får vi samma skadeutveckling som idag på identifierade objekt. De skadas inte så mycket idag vid dagens maxavtappning men däremot pågår det en påverkan ifrån båttrafik, propellrar och strömningar. M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Uppsala_ doc 12(19)

153 MG avslutar presentationen med en sammanfattning av de preliminära konsekvenserna som hittills identifierats. Regionalt medför den planerade vattenverksamheten många positiva konsekvenser (för bebyggelse, infrastruktur, dricksvatten, hälsa, sjöfart och jordbruk). Negativa konsekvenser uppstår främst lokalt men eventuellt även regionalt (t.ex. för oinvallade jordbruksmarker). Både fördelar och nackdelar kan ses på naturmiljösidan där fortsatta utredningar kommer att utföras med avseende på hur naturmiljön kan gynnas samtidigt som vattenståndsvariationerna inte blir för höga. Inom detta tar vi tacksamt emot synpunkter, funderingar och förslag från alla intressenter, så vi kan hitta en så bra reglering för naturmiljön som möjligt. MG förklarar att det i det fullständiga samrådsunderlaget finns några korrigeringar. Korrigeringarna kommer att läggas ut på stadens hemsida ( MG visar till sist kontaktuppgifter dit skriftliga synpunkter kan skickas eller om frågor uppstår. Synpunkter kan lämnas fram till 14 december, vecka 50. 3) Frågor och diskussion Jag funderar främst på naturmiljön och jag klarar inte heller av att säga vad det här får för konsekvenser och jag inser att det är en komplex fråga. Sen är det bra att det utreds så bra som möjligt och att man tittar på hela Mälaren. (Gunnar Linden, GL) Det gör vi, och det vi också har försökt att göra är inventering av de skyddsvärda områdena, de lagligen skyddade och skyddsvärda områden runt hela Mälaren. Staden har upprättat en GIS-databas, men den är inte helt komplett, det är olika mognad på länsstyrelser och kommuner hur långt man har kommit i att digitalisera sitt kartmaterial. Där tar vi också gärna emot material, Calluna naturmiljökonsulter kommer att göra en kompletterande rundringning för att inhämta ytterligare material. Men om ni vet med er att ni har material som inte är digitaliserat, t.ex. naturvårdsplaner eller ändrade gränsdragningar så är vi väldigt tacksamma om ni bifogar det med erat samrådsyttrande eller skickar till oss. Då kan vi få en så komplett databas som möjligt. (MG) Sven Ahlgren, SA, förklarar att han inte har några egentliga frågor utan mer synpunkter på samrådsunderlaget. Uppsala har omarbetat Räddningsverkets översvämningskartering eftersom Räddningsverket och SMHI bara hade tillgång till lantmäteriverkets höjddata och det är ganska stor skillnad mot de höjddata som kommunen har. Översvämningskartorna ser därför inte likadana ut som Räddningsverkets kartor. Uppsala har definitivt problem men det har mer att göra med Fyrisån. Även nedanför Islandsfallet så är den dominerande faktorn i samband med översvämning Fyrisåns vattenföring. När det gäller just Uppsala stad? (MG) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Uppsala_ doc 13(19)

154 Ja, och sen när vi kommer ner runt Ekoln så är det klart att det blir översvämningar som ger påverkan på naturmiljön. Även låga vattenstånd är bekymmersamt. Men när det gäller höga vattenstånd så är det främst Fyrisåns flöden som är problemet. (SA) Men om inte Mälaren dämmer, går det inte att få ut lite mer vatten då? (LT) Jo lite grann. SA visar nya karteringar utifrån ett 100-årsflöde och dimensionerande flöde. SA visar på Kungsängsleden och området runt Kungsängsverket och konstaterar att Uppsala klarar ett 100-årsflöde men att det sedan börjar bli mer tveksamt. Vad står områdena för höjdmässigt, SMHI har räknat på ett antal punkter längs med Fyrisån. SA visar på medelsituationen i Ekoln och Fyrisån. SA visar hur mycket det stiger i Ekoln i samband med ett 100-årsflöde respektive vid ett dimensionerande flöde och hur det ser ut upp i Fyrisån, vid Islandsfallet och vid Kungsängsverket. I Uppsala är det broarna i Fyrisån som är helt avgörande för vilka vattennivåer det blir. En annan kommentar är att de också har blivit kontaktade för att kartlägga vilka riskobjekt som finns inom Uppsala. Det blev en förvirrad situation när SWECO hörde av sig med kryptiska frågor. Det mynnade ut i att de inte fick några utdrag ur några databaser av Uppsala, objekt eller koordinater, för de kunde inte redogöra för hur de skulle användas. Var det i samband med det här projektet eller var det på uppdrag av Räddningsverket? (IMA) Det var i samband med det här projektet, tidsmässigt sammanföll det med att jag var i kontakt med er genom Elisabeth Mörner. Det vore önskvärt att man inte bara får konstiga mail utan att man har en möjlighet att utveckla sig och att sätta in informationen i ett sammanhang. Det är inte på några sätt så att vi i Uppsala tycker att det här är onödigt men tyvärr så hjälper det inte oss i den utsträckning som vi skulle önska, för att klara våra problem. Vi har stora problem inne i centrala Uppsala, år 1901 kunde man ro omkring inne i stan. På något vis så försvinner sådana här kunskaper och minnet är väldigt kort. (SA) Vi tar emot synpunkten och ber SWECO att ta en förnyad kontakt med er för att förtydliga vad informationen ska användas till. (MG) Hur var det i Uppsala år 2000? (LT) Det var inte så extremt, nederbörden föll inte i så stor utsträckning i Fyrisåns avrinningsområde. Mälaren påverkas väldigt kraftigt men vi är mer beroende av vattenföringen i Fyrisån än vad som händer i Mälaren. Det här var information som jag ville skicka med er. (SA) Om man tittar på hundraårsflödet och sen när man kommer upp till dimensionerande flödet, har du någon känsla för när, eller var, man når samma nivå? (HS) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Uppsala_ doc 14(19)

155 Jag skulle tro att det är någonstans vid Flottsundsbron. (SA) Det skulle i så fall vara vinsten med regleringen för Uppsala? (HS) Jag tror det, Flottsundsbron är en bestämmande sektion, den är som en kanal. Längre upp klingar det efterhand av. Men det går naturligtvis att titta mer noggrant på. Men som sagt, det är inte det som vi har prioriterat utan det är snarare den situation som vi har inne i centrala Uppsala och där har Räddningstjänsten och vi på VA- och avfallskontoret ett uppdrag på att titta på vad vi kan göra åt fallen inne i stan och om vi kan göra någon nödsänkning av skiborden i vissa extrema lägen. (SA) Vad utgår Mälarens höjdsystem från? (Mats Sundelius, MS) Det utgår från västra slusströskeln i Karl Johan slussen. Den ligger på - 3,84 i RH00. Staden kommer i den kommande tillståndsprövningen att använda sig av båda systemen. (LT) Anledningen till att staden redovisar allting i Mälarens höjdsystem är för att den gamla domen ligger i Mälarens höjdsystem. (MG) Om vi tittar på 100-årsnivåer och dimensionerande nivåer, vilka räknar ni med? Om man tittar på det som Räddningsverket har gjort tidigare och på Klimat- och sårbarhetsutredningen så diffar de nivåerna. Vilka räknar ni med nu? (Marianne Hagman, MH) När vi tittar på de nivåer som vi presenterat här idag så utgår vi inte från några av de siffrorna utan vi utgår från de tillrinningar till Mälaren som de är baserade på. Utifrån det räknar vi på hur mycket vi tappar av i olika regleringar och tappningsmöjligheter och vilket vattenstånd vi då får. (HS) Men idag, om vi inte räknar med framtiden, när ni räknat mot nollalternativet, hundraårsnivåer och dimensionerande nivåer så måste ni ha satt en siffra på de nivåerna. Dagens värden för hundraårsnivåer och dimensionerande nivåer? (MH) Med dagens reglering får man vid ett dimensionerande flöde ett vattenstånd i Mälaren på 5,63 (i Mälarens höjdsystem) Den nivån får vi ner till 4,70 med förslaget till ny reglering, vi sänker nivån med ca en meter. I RH00 blir motsvarande 1,79 och ca en meter ner med den nya regleringen och för RH70 blir det 2,15 och ca en meter ner. (MG) Det är samma som i Räddningsverkets rapport. (HS) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Uppsala_ doc 15(19)

156 Där tycks det vara att ett dimensionerande vattenstånd i Ekoln är 2,50, och att man tagit hänsyn till vad som händer i fjärdarna. Jag vet inte om det är så. (SA) Det tror jag inte. Däremot har man i Klimat- och sårbarhetsutredningen, om det är skillnad i siffror, tittat på en viss snedställning och eventuellt tagit höjd för vågpåverkan. (HS) Vi räknar i alla fall med 2,50 i Ekoln i RH70 på dimensionerande flöde. (SA) Det är väl det som är det intressanta med den nya regleringen, vi får en ny dimensionerande nivå som ligger en meter lägre än idag. Det skulle betyda mycket för Enköping t.ex. vi har Enköpingsån som går in ända till den centrala stadskärnan. MH sitter och tittar på en ny översiktsplan och Enköping har ett bygglov på väg in om ett avfallseldat kraftvärmeverk som ligger inom de här områdena. Vi måste ju kunna råda politikerna till vad vi tycker så att de sedan kan ta ett beslut. Vilken nivå ska man gå på? Går man på nuvarande dimensionerande nivå så är det inte tänkbart att bygga där utan att man vallar in området. Men om nivån sänks med en meter så blir det ett helt annat läge, då kan man bygga på detta ställe. För man bygger ju fast sig i att ha ett kraftvärmeverk där i år framåt. Vi måste komma med ett förslag till politikerna. (RR) Det man ska tänka på är att det som gäller nu, gäller nu. Vi kan inte utlova när kapaciteten är utbyggd och när det nya tillståndet för reglering börjar gälla. Det beror bl.a. på hur lång tid huvudförhandling vid miljödomstolen tar. Stockholm behöver en dom för att kunna bygga kanalerna i Stockholm 2011 men om vi får en dom på regleringen då eller om den kommer senare, det är vi inte helt säkra på. Det beror också på vem som vill vara med och söka tillståndet, ska bara Stockholm stad söka tillståndet eller kommer det att finnas medsökande? Idag förvaltar Stockholm stad tillståndet och utreder därmed frågan om reglering. (MG) Å andra sidan måste man ju väga samhällsnyttan med den risk som det innebär och när man ser de positiva effekter som ni bedömer att det här skulle kunna få då är det ganska sannolikt att det kommer att hända någonting. Något måste ju ske i samband med att man bygger om Slussen. (RR) Det är det staden planerar för och jobbar mot, men vi är många kommuner kring Mälaren och det är många berörda parter så hur processen utvecklar sig nu vet vi inte. Staden har lagt upp en tidplan och planerat upp projektet men det är som sagt många frågor som spelar in. (IMA) Fast det ser ju väldigt positivt ut om man kan gå i land med det här till (RR) Ja, det är en förhoppning. (IMA) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Uppsala_ doc 16(19)

157 Har ni någon aning om hur det skulle påverka Mälaren när det gäller att havsytan kan komma att öka med 0,5 m. Har ni inte tittat något på det? Kan det finnas något ännu värre scenario än det? (Ulla Granström, UG) Det vi framförallt har tittat på är tidsaspekten fram till år Alla klimatscenarier pekar på att det inte stannar där utan att klimatförändringarna kommer att fortsätta. Men det är där den här planeringshorisonten stoppar. Vad vi ser är att vattenståndet i Mälaren påverkas mycket av om havsnivån stiger. (HS) Om havsnivån stiger med 0,5 m i ett framtida klimat så blir de högsta nivåerna i det framtida torraste klimatscenariet 4,94 med nuvarande reglering och 4,85 med den nya regleringen. Det blir 15 cm åt rätt håll med den nya regleringen men det är fortfarande för högt. Vattenstånden ska med den nya regleringen inte gå över 4,70. (MG) Och vad händer om man tänker ännu längre fram i tiden? (UG) Det vet vi inte, men det är viktigt när man planerar att man tänker på vilken tidsaspekt som är styrande. Är det bostadshus med en livslängd på år eller är det infrastruktur som man räknar ska ha en livslängd på flera hundra år? I de riktigt långa perspektiven är havsvattenståndet viktigt. (HS) När man ökar avtappningen fanns det viss erosionsrisk i Stockholm. Finns det någon risk för erosion längre upp i systemet? (Jonas Nilsson, JN) Nej det gör det inte, SMHI har jobbat med modellering av erosion och strömningshastigheter. Erosionen ökar inte längre upp än till Brommalandet/Hägersten. De ökade hastigheterna av att man tappar vid Slussen/Söderström uppkommer främst i smala trånga sund vid t.ex. Långholmen, Essingeöarna och lokalt vid Slussen och Stadsgårdskajen. Högre upp i systemet är det andra krafter som t.ex. vågor och vind som tar över. (MG) Om man höjer den lägsta nivån kommer det att innebära att man påverkar vissa grunda områden (områden som håller på att grundas upp), vassutbredning och sådant längs Mälarens stränder? Kan vassutbredningen komma att gå tillbaka?(jn) Vi vågar inte svara på det för vassutbredningen är en egen vetenskap. Det är en sådan fråga som vi måste ta med oss i konsekvensbedömningarna av naturmiljön. Beroende på vem man frågar så säger man att vassutbredningen ökar och vissa säger att den inte ökar. Det är en fråga som staden måste utreda vidare. (MG) Kan miljöfarliga verksamheter (B- eller C-anläggningar) komma att påverkas och kommer det att finnas med i den kommande MKB:n? (JN) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Uppsala_ doc 17(19)

158 Det kommer att beskrivas översiktligt för nollalternativet, utifrån det underlag som finns i Klimat- och sårbarhetsutredningen. (MG) Kan markavvattningsföretag komma att påverkas? (JN) Vi vet ännu inte det. Markavvattningsföretag kan komma att påverkas i den mån vi gör en förändring. Det är tyvärr ingen representant från jordbruket här idag men vi tar gärna emot kartor och underlagsmaterial angående markavvattningsföretag. (MG) Kartor över alla markavvattningsföretag håller på att digitaliseras, jag vet dock inte hur långt de har kommit. Även placering av B-anläggningar är på väg att digitaliseras. (JN) Med avseende på B-anläggningar planerar vi inte att göra någon ny inventering utan vi avser att utgå från den information som finns i Klimat- och sårbarhetsutredningen. (MG) Hur får de med invallningsföretag kunskap och information om projektet? (RR) Vi hoppas ha nått ut till dem genom annonser och genom att vi i riktade inbjudningar till fastighetsägare (ca 6000 st) bett fastighetsägarna informera rättighetsinnehavare m.fl. på sina fastigheter om detta samråd. (MG) Staden har en fortlöpande dialog och kontakt med LRF och vi har även en äldre utredning med en inventering av invallningsföretag och som skedde i samband med tidigare reglering. Vad vi har sett hittills är att de invallade jordbruksmarkerna är dimensionerade för 4,70 och det kommer inte att påverkas av en ny reglering, snarare tvärtom eftersom vi sänker de högsta nivåerna. (LT) År 2000 nådde vattennivåerna över invallningarna längs Enköpingsån. (RR) Ja, år 2000 nådde vattennivåerna 4,73. (LT) Enköping och dess centrala delar är direkt påverkade av Mälarens reglering och det är stora områden med hus, anläggningar, avloppsreningsverk som riskerar att översvämmas. (MH) Kommer ni att titta på hur Natura 2000-områden påverkas och främst med hänsyn till fågellivet? (UG) Staden har en referensgrupp där vi diskuterar komplexa frågor som t.ex. naturmiljön. I denna grupp finns representanter från bl.a. WWF och Naturskyddsföreningen. När det gäller naturmiljön är det svårt att få fram vetenskapliga fakta och belägg för hur naturmiljön påverkas av höga respektive låga vattennivåer. Projektet har anlitat Calluna M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Uppsala_ doc 18(19)

159 naturmiljökonsulter för att ta fram förslag på mål för naturmiljön och förslag på metodik för att konsekvensbedöma naturmiljön. Vi är väldigt tacksamma för synpunkter inom detta område i samrådet. Callunas arbete kommer efter samrådet att stämmas av inom referensgruppen. Inför nästa samrådsperiod under 2009 kommer vi att ha ett mer komplett underlag att samråda kring. Ni har möjlighet att påverka nu och i nästa samrådsperiod. Länsstyrelsen har även möjlighet att påverka inriktningen på arbetet genom beslutet om betydande miljöpåverkan. (MG) MG tackar för visat intresse och mötet avslutas. Vid protokollet: Elisabeth Mörner Structor Miljöbyrån Stockholm AB Monica Granberg Structor Miljöbyrån Stockholm AB M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Lst Uppsala_ doc 19(19)

160 Närvarolista vid samrådsmöte Projekt Slussen, Myndigheter, Länsstyrelsen i Uppsala län, Namn E-post Fastighet/ Organisation/ Företag Vill ha mötesanteckningar Gunnar Linden gunnar.linden@c.lst.se Länsstyrelsen Uppsala Jonas Nilsson jonas.nilsson@c.lst.se Länsstyrelsen Uppsala x Eva Bergdahl eva.bergdahl@c.lst.se Länsstyrelsen Uppsala x Daniel Melin daniel.melin@c.lst.se Länsstyrelsen Uppsala x Karin Wertsberg karin.wertsberg@uppsala.se VA- och avfallskontoret, Uppsala x Sven Algren sven.ahlgren@uppsala.se VA- och avfallskontoret, Uppsala x Mats Sundelius mats.sundelius@uppsala.se Brandförsvaret, Uppsala kommun x Fredrik Hallberg fredrik.hallberg@enkoping.se Räddningstjänsten Enköping x Marianne Hagman marianne.hagman@enkoping.se KSK Översiktsplan, Enköping x Roland Reuterwall roland.reuterwall@enkoping.se Räddningstjänsten Enköping x Jenny Lerinder jenny.lerinder@knivsta.se Knivsta kommun x Ulla Granström ulla.granstrom@enkoping.se Miljö- och stadsbyggnad, Enköping x Fredrik Meurman fredrik.meurman@c.lst.se Länsstyrelsen Uppsala x

161 PROTOKOLL PROJEKT SLUSSEN Datum, tid: , Mötesid: Samrådsmöte vattenverksamhet Mötestillfälle: 11 Plats: Erskinesalen, Mälarötorg 7B, Ekerö Närvarande Mårten Frumerie MF Exploateringskontoret, Stockholm Monica Granberg MG Structor Miljöbyrån Stockholm AB Elisabeth Mörner EM Structor Miljöbyrån Stockholm AB Lena Tilly LT Tyréns AB Håkan Sanner HS SMHI Per Vallander PV SWECO Margareta Widén MW Stensjö 4:1 Bengt Heilborn BH Lennart Arlinger LA Helgö Bona 4:94 Lennart Nilsson LN Ordförande Byggnadsnämnden Henry Molvidson HM Älby 1:65 Mats Jos MJ LRF Stig Karlsson SK Ängsgården Lars Andersson LAn Husbygård Irene Schmidl IS Skå-Eneby 1:4 Helmut Schmidl HSc Skå-Eneby 1:4 Allan Karlsson AK Stensborg Skå Johanna Nilsson JN Träkvista 1:147 Anita Nilsson AN Träkvista 1:147 Bengt Slagbrand BS Älvnäs 1:165 Ingrid Roos IR Sigtuna 5:81 Lennart Lundberg LL Anders Roman AR Sten E Karlsson SEK Delges De som i närvarolistan angett att de vill ha minnesanteckningar. Protokollet publiceras även på Bilaga 1. Närvarolista Bilaga 2. Presentation Bilaga 3. Mälarens nivåer i olika höjdsystem M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Ekerö_ doc 1(19)

162 1) Inledning, välkomna Mårten Frumerie, MF, inleder mötet med att hälsa välkommen. MF presenterar de närvarande från projektet. Närvarolista skickas runt där de närvarande fyller i namn, e- postadresser, fastighet samt kryssar för om de vill ha mötesanteckningarna skickade till sig, se bilaga 1. För att underlätta protokollskrivandet frågar MF om staden får använda sig av ljudupptagning. Samtliga bifaller. Presentationen tar ca en timme och sedan följer en frågestund. Frågor av förklarande karaktär kan även ställas under mötets gång. För att ytterligare underlätta protokollskrivandet ber MF de närvarande att säga sitt namn/organisation vid frågor. 2) Presentation av projektet För PowerPoint-presentationen i sin helhet, se bilaga 2. MF inleder presentationen med att förklara att aktuellt samråd hålls för att informera om vattenverksamheten i projektet, för att få in synpunkter och för att insamla kunskap som finns. MF poängterar att samrådet är för vattenverksamhet, d.v.s. inför en tillståndsprövning enligt miljöbalken. MF berättar att detta är det första samrådsmötet som hålls för allmänheten. Ett ytterligare samråd planeras till början på Mellan dessa samrådstillfällen kommer utredningar att genomföras och synpunkter att bearbetas. MF går igenom dagordningen och informerar om att material om projektet kan hämtas på projektets hemsida. MF går vidare och berättar allmänt om projekt Slussen och dess bakgrund. Slussenanläggningen i Stockholm är tekniskt uttjänt och måste rivas. MF förklarar att programsamråd enligt Plan- och bygglagen har hållits. I samrådet enligt PBL är det främst utformningsfrågorna som är belysta och hur Slussen skall se ut i framtiden, d.v.s. anläggningarna ovan mark. Detta samråd handlar om vattenverksamhet och de preliminära miljökonsekvenserna kopplade till denna. I samband med ombyggnation av Slussen kommer staden öka möjligheten att tappa ur mer vatten genom Slussen/Söderström i jämförelse med idag. Idag finns det två kanaler vid Slussen/Söderström och i och med att aktuella byggnadsarbeten görs öppnas det upp för ca tre kanaler till. När avtappningskapaciteten ökar behöver Mälarens reglering förändras. Det som berör hela Mälaren är förslaget på förändrad reglering. Varför planerar staden att öka avtappningen av Mälaren? Bakgrunden ligger i Klimatoch sårbarhetsutredningen som regeringen tillsatte för ett antal år sedan för att kartlägga det svenska samhällets sårbarhet för klimatförändringar. Utredningen levererade under 2006 sina slutsatser för bl.a. Mälaren. Utredningen konstaterade att översvämningsriskerna runt Mälaren redan idag är för stora. Till följd av klimatförändringar finns i framtiden också risk för alltför låga vattenstånd. M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Ekerö_ doc 2(19)

163 För ett drygt år sedan kom Klimat- och sårbarhetsutredningens delbetänkande och för en månad sedan kom slutbetänkandet angående det framtida klimatets påverkan på vårt samhälle. Redan idag finns stora översvämningsrisker runt Mälaren och det framtida klimatet kan innebära att både högre och lägre vattennivåer blir vanligare än idag, vilket kan orsaka problem runt Mälaren. MF visar på bilder från år 2000 då tunnelbanestationen Gamla Stan i Stockholm riskerades att översvämmas. MF visar även en bild på Västerås som till stora delar är låglänt belägen. I Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslås att Mälarens avtappningskapacitet ökas med 1000 m 3 /s (från dagens ca 800 m 3 /s till 1800 m 3 /s). Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslår att avtappningen ökar med 700 m 3 /s (från ca 300 m 3 /s till 1000 m 3 /s) i Slussen/Söderström och med 300 m 3 /s i Södertälje (från ca 70 m 3 /s till 300 m 3 /s). Stockholm stad utreder idag konsekvenserna av att hela kapacitetsökningen (1 000 m 3 /s) tappas ur Slussen/Söderström alternativt att 700 m 3 /s tappas ur Slussen/Söderström. Vilket alternativ som genomförs är ännu inte avgjort eftersom det tar tid att utreda konsekvenserna av respektive scenario. MF fortsätter och berättar om den planerade vattenverksamheten. För att få ut mer vatten/öka avtappningskapaciteten behövs ca tre nya kanaler och ombyggnation av de två befintliga kanalerna. De nya kanalerna kan antingen ligga frilagda eller dolda beroende på Slussens framtida utformning ovan mark. I samband med detta kommer det att krävas en hel del byggnadsarbeten i vattenområdet runt Slussen och det kommer bl.a. att krävas nya kajer och byggprovisorier. När möjligheterna till att tappa ut mer vatten ur Mälaren ökar så måste Mälarens reglering förändras. Mälaren har en vattendom/miljödom från talet som gjordes om på 1960-talet. Domen reglerar Mälarens nivåer, hur Mälaren får tappas och när, genom åtta olika luckor i Södertälje och Stockholm. Allt som nämnts ovan är vattenverksamhet som kräver tillstånd enligt miljöbalken. Vattenverksamhet kräver tillstånd enligt 11 kap miljöbalken. MF visar de olika delmoment som krävs för att få en dom från miljödomstolen. För att söka tillstånd krävs en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap miljöbalken. Inom projekt Slussens MKB-arbete hålls samråd med länsstyrelsen, allmänhet, enskilda som är särskilt berörda och med statliga myndigheter och verk m.m. Samrådet håller på till mitten av december och ska sedan sammanställas i en samrådsredogörelse som lämnas in till länsstyrelsen. Länsstyrelsen i Stockholm tar sedan beslut om betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen i Stockholm kommer inför beslutet att samråda med övriga berörda länsstyrelser runt Mälaren. Beslutet som länsstyrelsen fattar har betydelse för det MKB-arbete som sedan följer. Hur brett staden ska samråda och framförallt vad MKB:n ska innehålla. Beslutet är därmed viktigt för MKB-utredningarna det kommande året, inför nästa samråd Om länsstyrelsens beslutar att projektet medför betydande miljöpåverkan, innebär det att staden även ska samråda med statliga myndigheter, allmänhet och organisationer, d.v.s. med en bred samrådskrets. Stockholms stad samråder redan med alla i denna bredare samrådskrets i detta första skede och har därmed utgått från att verksamheten innebär betydande miljöpåverkan. Det samrådsunderlag som skickats ut finns i en sammanfattande version och i en fullständig version. Sammanfattningen har skickats ut M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Ekerö_ doc 3(19)

164 till mellan enskilda fastighetsägare med strandtomt runt Mälaren. Stockholm stad samråder även med länsstyrelser, Sjöfartsverket, Naturvårdsverket, WWF, naturskyddsföreningar m.m. Alla dessa myndigheter och organisationer är till antalet ca 300 stycken. MKB-dokumentet kommer att beskriva verksamhetens omfattning, miljöpåverkan och vilka olika typer av åtgärder som kan vidtas. I MKB:n skall verksamheten jämföras med alternativ, alternativa utformningar, lokaliseringar och ett nollalternativ (d.v.s. vad händer om vi inte genomför vattenverksamheten). Inkomna synpunkter i samråden är mycket viktiga i den fortsatta processen när Stockholm stad skall jobba fram miljökonsekvensbeskrivningen. MF förklarar att allmänhet, intresseorganisationer m.fl. kan påverka projektet dels i samband med detta samråd, i samrådet som hålls under 2009 samt i huvudförhandlingen i miljödomstolen. Det krävs även andra tillstånd för att bygga om Slussen, ev. för grundvattenbortledning och för omläggning av ledningar Aktuellt samråd berör inte dessa frågor, de kommer att samrådas om separat. Det behövs även en ny detaljplan för själva Slussens utformning, det samrådet är inte länkat till detta utan har pågått under hösten. MF går igenom den övergripande tidplanen. Samrådet för detaljplanen har precis avslutats och beslut skall tas om Slussens framtida utformning. Detaljplanen beräknas antas Första steget i tillståndsansökan för vattenverksamhet är aktuellt samråd och sedan tas ställning till det fortsatta arbetet, inriktning och val av strategier. Under 2008 kommer fördjupade utredningar och analyser att jobbas fram och ett nytt detaljerat underlag kommer att tas fram i form av bl.a. en preliminär MKB. Det nya underlaget kommer att finnas tillgängligt i samband med nästa samrådsperiod, Avsikten är att Stockholm stad i slutet av 2009 ska kunna gå in med en komplett ansökan. Staden hoppas på en domstolsförhandling 2010 och på att få en miljödom Arbetena i Slussen beräknas pågå mellan 2011 och Monica Granberg (MG) tar över och visar hur Mälarens vattenstånd har varierat från mitten av 1800-talet fram till idag. Från mitten av 1800-talet fram till mitten på 1940-talet kunde Mälarens vattenstånd variera upp till två meter. Efter att Mälaren började regleras i mitten av 1940-talet har vattennivåerna varierat mindre. Mälaren reglerades på 1940-talet huvudsakligen för att minska risken för översvämningar och för att säkra dricksvattenproduktionen. Hur får man vattenståndet att variera? Jo, vattenståndet i Mälaren regleras genom att öppna och stänga luckor på olika sätt i åtta punkter som finns i Stockholm och Södertälje. När man pratar om Mälarens reglering så handlar det om vilka regler och bestämmelser det finns för när man ska öppna och stänga luckorna för att få Mälarens vattennivå att ligga på olika nivåer. Hur mycket över låg vattnet för sju år sedan? M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Ekerö_ doc 4(19)

165 År 2000 låg Mälaren på 4,73, men bilden visar bara skillnaden i vattenstånd, skillnad i högsta och lägsta vattenstånd över tiden. (MG) Viktiga utgångspunkter för att ta fram en ny reglering för Mälaren är, förutom att titta på dagens situation och den historiska situationen, att titta på vad som händer i framtiden med framtida klimatförändringar. MG visar figur över tillrinningen till Mälaren. Figuren visar hur tillrinningen (hur mycket vatten som rinner till Mälaren under året) sett ut de senaste 30-åren ( ) och hur den kan komma att se ut i framtiden med olika klimatscenarier (samma som i Klimat- och sårbarhetsutredningen). Tillrinningen påverkar vilka vattenstånd vi får i Mälaren vid olika tider på året. I framtiden beräknas klimatet bli varmare och temperaturen i Sverige att stiga med i snitt 2,5-4 grader. Detta innebär i Mälarområdet mer instabila vintrar med mindre snö vilket i sin tur innebär en ökad tillrinning till Mälaren under vintern eftersom nederbörden inte blir bunden i snö. Vårfloden kommer tidigare och blir mindre markant än i nuvarande klimat. Somrarna blir torrare vilket innebär att tillrinningen till Mälaren blir lägre under sommarhalvåret. Framtida torra somrar tillsammans med en ökad avdunstning leder till risk för låga vattenstånd i Mälaren. Det är både risken för höga vattenstånd och risken för riktigt låga vattenstånd som man vill undvika genom att förändra Mälarens reglering. Vilka mål vill Stockholm stad åstadkomma med den nya regleringen? SMHI har tagit fram ett nytt förslag till reglering utifrån fyra viktiga mål; Minska risken för översvämningar (högsta vattenstånd skall vara lägre än 4,70) Minska risken för saltvatteninträngning Minska risken för låga vattenstånd (lägsta vattenstånd skall vara över 4.00) Behålla variation i vattenstånden Målen är olika viktiga för olika intressen. MG går igenom vilka intressen de olika målen är viktiga för. Håkan Sanner (HS) tar över och berättar om det nya förslaget till reglering och vad det innebär för variationer i vattenytan i Mälaren i framtiden. Regleringen ska dels ge möjlighet till att tappa ur mer vatten och därigenom minska risken för översvämningar och dels möjlighet att undvika riktigt låga vattenstånd. SMHI har tagit fram ett förslag på ny reglering och analyserat detta dels med dagens klimat ( ) och dels med olika scenarier för framtida klimat. Klimat- och sårbarhetsutredningen bygger bl.a. på Räddningsverkets översvämningskarteringar och på vilka konsekvenser som kan uppstå vid ett s.k. dimensionerande flöde (extremt högt flöde som är ovanligt men som man vill säkra sig emot). Vid ett s.k. dimensionerande flöde kan Mälarens vattenstånd nå 5,63 (90 cm högre än år 2000) om dagens avtappningskapacitet och reglering bibehålls. I Klimat- och sårbarhetsutredningen säger man att det inte är acceptabelt. Genom att skapa större M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Ekerö_ doc 5(19)

166 avtappningsmöjligheter vid Slussen/Söderström och genom att ändra regleringen kan risken för översvämningar minskas och vattennivåerna kan hållas under + 4,70, även vid ett s.k. dimensionerande flöde (något lägre än vad vi hade år 2000). Det är ett av huvudmålen med den nya regleringen. Vi vill också få upp Mälarens nivåer för att säkra oss mot de torra somrarna och låga vattennivåer i Mälaren som kan följa av ett framtida klimat. Nivåerna skall då inte nå under 4,00 i dagens klimat. För att åstadkomma detta måste medelvattennivån i Mälaren ligga något högre än vad den gör idag. När det gäller höga flöden vet man när det är mycket snö eller att det har regnat mycket och kan tappa ut lite i förväg. Men när det gäller de låga vattenstånden är det en tidsaspekt på 3-4 månader och det går inte att göra prognoser över. Det betyder att det inte går att göra något innan de låga vattennivåerna inträffar. Det enda sättet att vara säkra på att vi kan klara av ett framtida varmare och torrare klimat är att ha en tillräckligt stor volym när sommaren börjar. Då måste vattenståndet också vara högre i början av sommaren jämfört med vad det är idag. Med dagens reglering och dagens klimat blir det högsta vattenståndet 4,71. Normalvattenståndet varierar mellan 4,14-4,22 och det lägsta vattenståndet blir 3,81. Med den nya regleringen och dagens klimat klaras målnivån 4,70 och även målnivån för lägsta lågvattenstånd på 4,00 klaras (3,99). Normalvattenståndet blir ca 15 cm högre än dagens (4,27-4,39) och det högsta vattenståndet blir 4,55. I ett framtida klimat med dagens reglering skulle det lägsta vattenståndet bli 3,66 (p.g.a. betydligt torrare somrar). Även med den nya regleringen kommer Mälaren att ligga lägre än 4,00, men ca 20 cm högre än om vi behåller dagens reglering (3,82). Det nya förslaget till reglering har bedömts gynna de flesta intressenter förutom de intressen som vill ha större vattenståndsvariationer än idag. HS går igenom hur väl det nya förslaget på regleringen uppfyller de fyra målen som nämnts ovan (måluppfyllelsen bygger på att maximalt 1300 m 3 /s kan tappas ur Mälaren/Söderström). Minska risken för översvämningar - ja, uppnås med nya förslaget (dagens reglering klarar ej) Minska risken för saltvatteninträngning ja (klaras också med dagens reglering) Minska risken för låga vattenstånd - ja, risken minskas betydligt jämfört med dagens reglering Behålla viss variation i vattenstånden viss variation behålls i förhållande till idag men de allra högra och de allra lägsta vattennivåerna tas dock bort. Medelvattenståndet blir något högre än vad det är idag. M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Ekerö_ doc 6(19)

167 Som en bonus kan mer vatten tappas ur Riksbron så Stockholm Ström kan hållas strömmande under längre tid jämfört med idag. Det som idag kallas nollnivå, är det 4,10? I dagens reglering strävar man efter nivån 4,15, men vid 4,10 slutar man att tappa. (HS) 4,15, och då skulle man ligga 20 cm över? Nej, i förslaget till ny reglering skulle jag börja tappa vid 4,20 men väldigt lite, så man kan jämföra ca 4,15 i den gamla regleringen med ca 4,25 i den nya. (HS) Vi från lantbrukshåll har ju varit väldigt kritiska till regleringen av Mälaren, just vid höga flöden. Vi får åkrarna översvämmade innan det börjar tappas och det har varit byråkrati och väldigt stelbent. När man ser att det är för höga nivåer, varför öppnar man inte!? Titta på ängarna t.ex. ute vid Malmvik, det syns ju direkt om det är höga vattenstånd. Det syns ju överallt där det är låglänt. Orsaken till att det är så byråkratiskt beror på att om den som förvaltar vattendomen och ska sköta den frångår bestämmelserna i domen och om det till följd av detta uppstår skador eller att Mälarens vattennivå blir för låg under sommaren och att det inte går att ta ut dricksvatten eller att man äventyrar något annat intresse så blir de skadeståndsskyldiga. Det är därför de håller emot, det är svårt att förutsäga vad som kommer att hända om domen frångås, t.ex. om de skulle tappa mer än vad de får. Den som förvaltar domen kan råka riktigt illa ut. (MG) Det är också så att det som du upplever som ett problem är det andra intressenter som vill ha. Det är därför man har gjort en vattendom för at väga de olika intressena mot varandra. Jag tror att den nya domen också kommer att kunna upplevas som stelbent på det sättet att i vissa lägen kan den missgynna vissa intressenter och gynna andra. Men det är det som man har en miljödom till, där man i domstolen jämkar de olika intressena mot varandra. När domen väl är bestämd kan man inte gå in och ändra efteråt. (HS) I mitt fall så bryr jag mig inte om att grannens brygga ligger under vatten, men när mina gärden ligger under vatten så innebär det ekonomiska konsekvenser för mig. Jag tycker att det tas för lite hänsyn till lantbrukets intressen. Ja, vi förstår det. Men när det gäller de höga vattennivåerna så finns det starka naturvårdsintressen som tycker att det behövs mer höga nivåer, högre amplituder och vill at Mälaren ska fluktuera mer än idag. Så det finns olika intressen kring Mälaren som bevakar sina områden. (MG) Var ligger din smärtgräns? (HS) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Ekerö_ doc 7(19)

168 Angående de 7 centimetrarna så var vi många lantbrukare som var engagerade för att få till att de öppnade upp lite mer och kunde släppa ut lite vatten till. Men då ligger smärtgränsen någonstans vid 4,70? (HS) Ja, någonstans där. Klarar du dig upp till 4,70 så blir det väldigt mycket bättre med den nya regleringen. Det ska till ett högre flöde än ett dimensionerande för att komma över 4,70 och det är väldigt sällan det inträffar. (HS) Det som förvånar mig är att man bara verkar se på nivåerna som ett statiskt mått inte att man så att säga 10 cm innan man vet att tillflödet är kraftigt möter och får en dynamisk bild och på så sätt skulle man få en mycket bättre reglering. Det skulle vara mer intelligent och jag tror att det är det som gör att lantbruket drabbas i onödan. Utan att man äventyrar lågvattennivån. Fördelen med att ha statiskt är att man kan kontrollera på olika sätt innan och då vet man att om reglerna följs så ställer man inte till det för sig. Man råkar inte ha tappat ut massa vatten och att det sen blir torrt. Man kan också göra ett mer begåvat system men då kräver det i princip dygnet runt bemanning och prognosförmåga hos dem som sköter regleringen. Det sitter kraftindustrin med, men frågan är om Stockholm stad också ska ha en sådan förmåga. (HS) Men om man vet att det rinner till kraftigt från de inre länen så inser man ju att det kommer att bli mycket vatten och kan möta upp innan. Staden har diskuterat i de banorna, ska man göra en ny statisk reglering eller ska man göra en mer dynamisk reglering nu när man gör om den. Men då måste man väga för- och nackdelar i att det krävs ett annat prognosinstrument och en annan bemanning än vad som finns idag. (MG) I miljökonsekvensbeskrivningen måste man beskriva vad som händer om projektet genomförs och om projektet inte genomförs, ett s.k. nollalternativ. MG fortsätter presentationen med att beskriva att miljökonsekvenser uppkommer vare sig vattenverksamheten kommer till eller inte. Konsekvenser uppstår på olika skalor, regionalt och lokalt. Figuren som visas är schematisk, inte exakt. Om projektet inte genomförs kan det inom det regionala påverkansområdet bl.a. innebära risker för översvämningar längs med hela Mälarens stränder. Det finns också andra konsekvenser som kan uppstå på den skalan, t.ex. konsekvenser för dricksvattenproduktionen. På lokal nivå i Stockholmsområdet kan det uppstå konsekvenser av att projektet genomförs, av att vi tappar mer vatten, det blir t.ex. högre strömningshastigheter i smala sund som kan leda M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Ekerö_ doc 8(19)

169 till erosion. På den lokala nivån kan det också uppkomma konsekvenser av nollalternativet i form av översvämningar (Stockholm ligger delvis låglänt). Konsekvenser av projektet uppstår också i själva Slussenområdet där det kommer att byggas och schaktas under ca 7 år. Konsekvenser kan även uppstå nedströms Slussen, t.ex. kan en max avtappning på m 3 /s innebära att en ökad mängd sediment når Saltsjön. Sedimenten kan innehålla olika näringsämnen och föroreningar som kan belasta området nedströms. Det preliminära regionala påverkansområdet omfattar ca 500 m från medelvattenståndet i Mälaren. Även låglänta områden, som riskerar att översvämmas enligt Räddningsverkets översvämningskarteringar, ingår i det regionala påverkansområdet. Påverkansområdet är enbart preliminärt. Inom det lokala området har SMHI bl.a. gjort modelleringar på strömningshastigheter och risker för erosion inom ett område från Bromma/Klubbensborg fram till Blockhusudden (udden på Djurgården). Inom det lokala området kan också konsekvenser av om projektet inte kommer till stånd uppstå, många områden riskerar t.ex. att översvämmas. Hur långt ut i Saltsjön nedströms Slussen som effekter och konsekvenser kan uppstå är ännu inte klarlagt. Utredningar pågår. LT går vidare och berättar om identifierade miljöaspekter. Hushållning med dricksvatten är ett av de allra viktigaste motiven till att ändra regleringen. Mälaren är en viktig dricksvattentäkt, närmare 2 miljoner människor är beroende av dricksvatten från Mälaren. Storstockholm använder Mälaren direkt via Stockholm Vattens vattenverk vid Norsborg och på Lovön samt Norrvattens vattenverk vid Görväln. I Västerås tas Mälarvatten indirekt och förstärker grundvattentillgången i Vadelundaåsen från vilken man sen tar dricksvatten, likadant i Södertälje. I Ekerö tar man vatten från Långtarmen och fyller på i åsen. Mälaren som dricksvattentäkt är väldigt viktig, så det är en regional fråga. Tidigare under kvällen uppkom frågan angående saltvatteninträngning och innan Mälaren började regleras tog man vatten ur Årstaviken. Det fungerade vid de tillfällen Mälaren i nivå låg över Saltsjön men vid vissa tillfällen fick man en saltvatteninträngning som gjorde att man inte kunde ta ut vatten vid dessa tillfällen. Då flyttade man sig längre in i Mälaren och började reglera Mälaren. Den första regleringen som kom på 1940-talet lyckades inte stå emot och då fick vi en saltvatteninträngning. Långt in på 1970-talet gick saltvatten in under en kort period men tillräckligt för att kunna störa dricksvattenförsörjningen i Stockholm under en lång tid. Det salta vattnet är mycket tyngre och lägger sig på djupet i fjärderna där vi gör våra dricksvattenintrång. Saltvattnet gick ända in till Järfälla utanför Görvälnverket. Saltvattenproblematiken är en viktig aspekt. Bestämmelserna i miljödomen justerades på 1980-talet vilket har gjort att vi slipper detta problem i nuläget och det kommer även den nya regleringen att göra. Med nollalternativet uppstår dock mer av de förändringar som vi M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Ekerö_ doc 9(19)

170 redan ser, under 2000-talet har det varit höga vattennivåer vilket gjort att mycket humus kommit ut i Mälaren. Detta innebär att det är svårt att bereda ett bra dricksvatten. Det är en stor fråga som man jobbar med på Stockholm Vatten och Norrvatten och på alla dricksvattenverk runt Mälaren. Hur får vi fram ett bra dricksvatten? Risker i nollalternativet är också att förorenade områden översvämmas och att föroreningar läcker ut. Likadant också en ökad belastning av bakterier och virus som kan komma av avloppsvatten som breddas ut till Mälaren vid höga vattenstånd och från översvämmade betesmarker. När vattnet ligger för lågt är det också tekniskt svårt att få in det i vattenverken. Nollalternativet innebär många risker för dricksvattenförsörjningen. Med en ny reglering av Mälaren skulle vi slippa de allra högsta nivåerna och mindre risker att få ut föroreningar och andra ämnen till dricksvattnet. Nivåerna hålls även uppe. Sammantaget innebär den nya regleringen bättre skydd för dricksvattnet. Ur hälsosynpunkt är det två saker som är viktiga, dels dricksvattnet och dels Mälaren som badvatten. Nollalternativet innebär liknande risker som nämnts för dricksvattnet och det gäller både Mälaren och Saltsjön. I Saltsjön kan ev. badvattenkvaliteten påverkas vid en maxavtappning. Vid högre vattenhastigheter finns risk för erosion som kan erodera sediment innehållandes föroreningar som temporärt kan leda till försämrad badvattenkvalitet nedströms. Detta är under utredning. En annan viktig lokal hälsoaspekt är buller under byggskedet i själva Slussenområdet, det är en lång byggtid. Inom detta område jobbar staden vidare med bl.a. bullerberäkningar. Som underlag till Klimat- och sårbarhetsutredningen gjordes det översvämningskarteringar över hela Mälaren. Det har även gjorts speciella karteringar över Ekerö. Karteringarna är ganska grova men visar att det är väldigt stora områden som skulle översvämmas vid höga vattennivåer. Det gäller även vägar, järnvägar och teknisk infrastruktur som el och tele i anslutning till Mälaren. Det finns mycket låglänt bebyggelse kring Mälaren, runt Bålsta och Enköping ligger bebyggelsen väldigt lågt, liksom hela Ekerö. Västerås centrum och det nya bostadsområdet Östra hamnen är också lågt beläget. Vid låga vattennivåer finns risk för sättningar och skred. Den planerade regleringen sänker den högsta nivån och höjer den lägsta nivån vilket innebär att översvämningsriskerna minskar. Det finns väldigt mycket skyddsvärda naturmiljöer runt Mälaren. Det är bl.a. områden där fåglar häckar under vårperioden samt lekplatser för fisk där man gärna vill ha en viss nivåvariation och höga vattenstånd under våren med hänsyn till naturmiljön. I dagsläget finns vissa skillnader i vattennivåerna men med förslagen reglering snävas variationen in en aning vilket kan innebära negativa konsekvenser. Betydelsen av detta är dock ännu inte klarlagd. SMHI kommer att titta vidare på detta och se om det går att få in en dynamik i regleringen och hålla uppe Mälarens nivåer vid viktiga tider på året så att man kan få till stånd en variation. Staden har gett naturmiljökonsulter i uppdrag att utreda detta vidare och om man kan minimera de negativa konsekvenserna. Det är en viktig regional fråga. Naturmiljökonsulterna arbetar med att ta fram projektmål för den vattennära M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Ekerö_ doc 10(19)

171 naturmiljön runt Mälarens stränder samt metodik för konsekvensbedömningar av naturvärden längs Mälaren. För naturmiljön under vattenytan innebär nollalternativet risker för föroreningar i samband med översvämningar och ökad näringsbelastning, då jordbruksmark översvämmas. Den planerade vattenverksamheten som sänker de högsta nivåerna innebär att risken för belastning av föroreningar och näringsämnen minskar. Inom detta område pågår också fortsatt arbete speciellt gällande erosionsproblematiken och vad erosionen kan innebära. Erosionen är en lokal fråga. Det finns väldigt mycket jordbruksmark kring Mälaren, både för spannmålsproduktion och för djur/bete. Nollalternativet kan innebära risk för översvämningar och skada på de invallningar som finns. Bärigheten kan försämras vid väldigt höga vattenstånd. Om Mälaren sjunker väldigt lågt kan det hindra bevattning av jordbruksmark eftersom vatten då måste prioriteras för dricksvattenändamål. Väldigt låga nivåer innebär negativa konsekvenser även för yrkesfisket då lekplatser kan torrläggas. Skogsbruket berörs inte lika kraftigt eftersom det inte finns så mycket produktiv skog i de allra lägst liggande områdena. Skogsbruket påverkas inte heller lika direkt av kortvariga översvämningar. Den planerade verksamheten medför positiva konsekvenser för jordbruket genom minskad översvämningsrisk. Hittills tyder informationen på att de invallade företagen är dimensionerade för en högsta nivå i Mälaren på 4,70. Stämmer det även här på Ekerö? Ja, något sånt. Det förändras inte av den planerade verksamheten, snarare tvärtom, det blir en förbättring. Jordbruksmark som inte är invallad och som ligger lågt kan få en något högre nivå under vårperioden som är väldigt känslig. Eftersom medelnivån höjs med ca 15 cm är det viktigt att utreda hur detta påverkar låglänt oinvallad jordburksmark. Detta kommer staden därför att titta närmare på, hur stor omfattning det är som påverkas. Hur var det, ligger man med den nya regleringen kvar med högre vattenstånd längre in på våren än vad man gör idag? Då frågar man sig, vilka nivåer pratar man om, apropå oinvallad mark?(mats Jos, LRF, MJ) Det behöver vara en högre nivå på våren för att kunna gå in i en eventuell torrperiod, ha en större magasinsvolym att ta av. Det gäller ca 15 cm som vi kommer att ligga högre. (LT) De intressen som kommit fram, från natursidan, är att det idag är otillräcklig fluktuation runt Mälaren. Man vill att vi ska försöka ha större fluktuation på våren då vi har t.ex. gäddlek. Höga vattenstånd ger stor biologisk nytta. I nästa steg av regleringen kommer SMHI att titta på om det går att sänka av Mälaren lite mer när vi har snö så vi ligger lågt i M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Ekerö_ doc 11(19)

172 början av våren och går upp lite mer i slutet av våren, så vi ligger upp mot 4,40-4,45 innan vi börjar gå ner igen. Men det är inte med i detta förslag till reglering. (HS) 4,40-4,45, vad ligger det på idag motsvarande siffra?(mj) Det beror på, är det en riktig vårflod kan det ligga på över 4,60. Idag har vi otillräcklig kapacitet och det styr hur det går. Det blir inte större mellanårsvariation idag jämfört med vad det blir med den nya regleringen. Vissa år kommer det med den nya regleringen att bli högre nivåer än idag och andra år blir det lägre än idag. (HS) Frågan är också vilken tidpunkt som är viktigt för er, är det när ni ska ut och så? (LT) Ja, det kommer ju att torka upp senare om vi har högre vattenstånd och det kommer att bli en nackdel. Det kommer inte att gå att så vissa sorter där. Det är där balansen ligger mellan naturvården och jordbruket som vill ha upp nivåerna vid olika tidpunkter. (LT) Det gäller att kartera det där så vi vet hur mycket mark och vilken sorts mark vi talar om. (MJ) Ja, och det är det staden håller på med nu, att ta fram det underlaget. Vi vet att på Ekerö är det mycket låglänt jordbruksmark. (LT) Tyvärr är det nog så att vi har varit lite för tysta vi från lantbrukssidan. Vi måste börja säga ifrån och bevaka våra intressen. Naturvårdsintressen är jättefint men för vår del handlar det om ganska stora pengar om vi inte kommer ut och sår. Det är därför staden ska försöka få grepp om hur stor andel av jordbruksmarkerna som kan påverkas. Sen ska vi försöka få till en kompromiss i regleringen och till sist är det miljödomstolen som ska avväga mellan olika intressen, det är ju många olika intressen som berörs. Just Ekerö är något av ett signalområde för oinvallad jordbruksmark, här är det rätt så mycket oinvallad mark. Man kan nästan utgå från att man undersöker det här lite extra noggrant. (MJ) Men det finns invallad mark också? (LT) Ja, det finns invallad mark också. Vad är det för något ni odlar på de oinvallade markerna? (LT) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Ekerö_ doc 12(19)

173 Det är mycket spannmålsodling och mycket vall men det är ju samma sak där. Vi kommer inte ut och gödslar om det är för högt vattenstånd. MG tar över och berättar om kulturmiljö. Runt Mälaren finns många värdefulla och skyddade kulturmiljöer. I nollalternativet finns risk för översvämningar av värdefull kulturmiljö och att fornlämningar påverkas indirekt. På lokal nivå innebär den planerade verksamheten möjlighet till ett flöde i Riksbron under en längre period, vilket är positivt lokalt i Stockholm. Provtappning i Norrström är planerad till i vår för att ta reda på vilka flöden vi behöver i Norrström för att vi ska uppleva det som en ström. Runt Söderström har det funnits slussar under en lång tid i många generationer och byggarbeten i Slussenområdet kan påverka eventuella fornlämningar. Dykningar utförs och fortsatta utredningar lokalt kan bli aktuella. Fornlämningar ska väl inte få stoppa eventuella utbyggnader? Nej, det blir ju sällan så att det stoppar utan det blir snarare så att det kanske blir särskilda villkor för hur man får bygga eller att man måste gräva ut och ta tillvara om man hittar t.ex. skepp eller slussar, och placera i museimiljö. Byggprocessen kan bli omständigare och ta mer tid, men hela projektet stoppas inte. (MG) Det där berör en annan fråga, ni har inte berört något om havsnivån. Östersjön kan ju dels pendla p.g.a. lågtryck och högtryck men man talar ju också om havsnivåns förändring. Vi har hittills bara pratat om differensen mot dagens läge. Hur ser det scenariot ut, för det vore ju en skräckbild om vi plötsligt inte har några meter att tappa. Det är helt rätt, vi kommer att återkomma till den frågan. (MG) Ett annat tungt intresse i Mälaren är sjöfarten, det finns två hamnar som är av riksintresse, Västerås och Köping. Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen kan ingen sjöfart bedrivas på Mälaren vid de allra högsta flödena, vid dimensionerande flöde, och likadant om det blir för låga nivåer, då risken för grundstötning blir för stor. Med ny reglering skulle dessa problem minska. Beroende på hur man löser regleringen skulle möjligheterna till slussning kunna förbättras. Det där med att ingen sjöfart kan bedrivas på Mälaren, det är väl att ta i, det är väl bara under extrema förhållanden. Ja, det är under extrema förhållanden, vid dimensionerande flöde, det är Sjöfartsverkets egen slutsats. (MG) MG fortsätter och berättar om friluftsliv och rekreation. Stora delar av Mälaren är rekreationsområde och det finns många vattennära rekreationsområden. I nollalternativet finns det risk för att tillgängligheten till strandzonen minskar p.g.a. översvämning eller av M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Ekerö_ doc 13(19)

174 torrläggning vid låga vattenstånd. Med den nya regleringen kan detta undvikas. Lokalt under byggtiden, kan rekreationslivet störas genom eventuella begränsningar av slussningsmöjligheterna för fritidsbåtar vid Slussen/Söderström. Hur stora dessa begränsningar blir vet vi ännu inte riktigt, det är något som staden utreder vidare. Begränsningarna kommer dock att vara under en övergående period. Det är väldigt viktigt och prioriterat att Mälaren kan tappas under byggtiden, båttrafiken kan däremot begränsas och kan behöva omdirigeras under vissa perioder. Det kommer att bli trångt i Hammarby! På lokal nivå kan vattenanläggningar som broar, tunnlar och kajer påverkas av en ny maximal avtappning på m 3 /s, eftersom den kan ge upphov till högre strömningshastigheter. Vattenhastigheterna blir höga i smala sund och där vattnet skall ut. Objekt som kan vara känsliga för erosion har identifierats och skall utredas vidare, d.v.s. påverkas de och om, vad kan staden göra för att skydda dem? MG visar översiktligt på karta (se presentationen) vilka objekt som ska utredas vidare. Om den planerade verksamheten inte kommer till stånd får vi samma skadeutveckling som idag på identifierade objekt. De skadas inte så mycket idag vid dagens maxavtappning men däremot pågår det en påverkan ifrån båttrafik, propellrar och strömningar. MG avslutar presentationen med en sammanfattning av de preliminära konsekvenserna som hittills identifierats. Regionalt medför den planerade vattenverksamheten många positiva konsekvenser (för bebyggelse, infrastruktur, dricksvatten, sjöfart och jordbruk). Många tunga samhällsintressen får bättre förutsättningar. Negativa konsekvenser uppstår främst lokalt men i några fall även regionalt, t.ex. för oinvallad jordbruksmark runt Mälaren. Både fördelar och nackdelar kan ses på naturmiljösidan där fortsatta utredningar kommer att utföras. Staden är inte riktigt säkra på vilka konsekvenser nollalternativet eller den planerade verksamheten skulle medföra på naturmiljön. Staden samråder med länsstyrelser, naturmiljöorganisationer och andra och alla är väldigt medvetna om att det är svårt att göra prognoser och säga exakt vad som är positivt och negativt för naturmiljön. Allra bäst skulle naturmiljön må om Mälaren fick fluktuera naturligt men det skulle göra för stor skada på andra intressen. En avvägning måste därmed hittas mellan naturmiljöintressena och de andra intressena. MG ställer frågan om någon har beställt ut det fullständiga/stora samrådsunderlaget? Ingen har hämtat ut detta. I det fullständiga underlaget finns några korrigeringar. Korrigeringarna kommer att läggas ut på stadens hemsida, liksom det fullständiga underlaget, Korrigeringarna kommer också att biläggas till protokollet (se presentationen) eller kan beställas. MG visar till sist kontaktuppgifter dit skriftliga synpunkter kan skickas eller om frågor uppstår. Frågor och synpunkter kan lämnas fram till 14:e december. M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Ekerö_ doc 14(19)

175 3) Frågor och diskussion Frågan angående en höjning av havsvattennivån tas åter upp. Klimat- och sårbarhetsutredningen har utrett olika scenarier för en havsytehöjning fram till år Det troligaste scenariot för Stockholmsområdet är att landhöjningen och den globala havsytestigningen håller jämna steg. Det finns dock andra värre scenarier. Ett av dem är att Östersjöns nivå höjs med 0,5 m mer än landhöjningen. Då skulle den föreslagna regleringen ge positiva effekter med avseende på att Mälaren oftare kommer att vara över Saltsjöns nivå jämfört med dagens reglering. Dock kommer det fortfarande att finnas många tillfällen då Saltsjöns nivå är högre än Mälarens. Vid det allra högsta vattenståndet i Saltsjön kommer det att bli svårt att få ut vattnet ur Mälaren, även med fler och större luckor. Problemet är att det blir för liten fallhöjd mellan Mälaren och Saltsjön om även Mälarens nivå är hög. Stiger havsytan får blir det väldigt stora problem, inte bara runt Mälaren utan längs med hela kusten. (HS) Nu projekterar ni bara för Slussen i Stockholm? Är Södertälje bara ett möjligt tillägg eller planerar man det samtidigt? Det här projektet omfattar bara Slussen i Stockholm. Parallellt undersöker Södertälje möjligheterna att öka avtappningen där. (MF) Huvudmannen i Södertälje är ju Sjöfartsverket. (MJ) Precis, i Stockolm är det Stockholm stad som ska bygga om Slussen och staden kan inte påverka vad som händer i Södertälje. Om projekten ska kopplas ihop eller inte vet vi inte i dagsläget. Staden undersöker möjligheterna till att ta hela mängden i Stockholm. (MF) Ser man det inte som hela Mälarregionen, det kan inte vara en enskild kommun som ska ta ansvaret. Slussen är ju faktiskt inte bara kajerna utan ända in till Köping. Man borde lyckas komma över vissa myndighetsgränser. Ja, det påverkar ju hela Mälaren. Staden tittar också på om det är samhällsekonomiskt fördelaktigt att ta all vattenmängd i Slussen/Söderström. Enligt beräkningar kostar själva ökningen av avtappningen ca 500 miljoner i Stockholm och ca 150 miljoner i Södertälje. Sammanlagt blir det ca 650 miljoner för att kunna få ut 1000 m 3 /s mer ur Mälaren. Frågan är om det är billigare att ta allt genom Slussen/Söderström? Det är flera avvägningar man måste göra, det är inte helt utrett än heller att man kan ta ut allt vatten i Stockholm, p.g.a. bland annat erosionsrisker. (MF) Hur stor är trögheten över hela Mälarens längd i höjder, hur fort går utjämningen av nivån, går det på en timme eller på ett dygn? Mälaren kan ju luta 30 cm. Hur lång tid det tar att nollställa vet jag inte. (MF) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Ekerö_ doc 15(19)

176 Så det finns inget värde i att tappa Mälaren lite mer mitt i? Nej, tvärtom. Däremot kan det vara snedställningar p.g.a. blåst. (HS) Vi kommer ju att få vattenskyddsområde, hur ställer sig ett sådant här stort ingrepp i Mälarens i relation till ett vattenskyddsområde? Kör man över ett vattenskyddsområde, är det bara att köra på? Du menar om vi påverkar vattenskyddsområdena på något sätt? (MG) Ja, det är så detaljerat när det gäller vattenskyddsområdet och sen kommer en sådan här jättegrej, ska vi släppa 700 m 3 /s eller 1000 m 3 /s. Det måste ju vara en mycket större påverkan när det gäller vattenskyddsområdet. Vilken typ av påverkan menar du? (MG) Jo, men vi har ju gamla synder inom hela Mälarens botten. När det gäller risken för ökad bottenerosion så är det i området från Brommalandet och i Riddarfjärden samt en bit utanför Söderströmsslussen. Man får ingen ökad bottenerosion längre upp i Mälaren, där är det andra krafter som tar över, vågor och vind som påverkar erosion och vattenströmning. Staden kommer att undersöka vad den ändrade bottenerosionen i Riddarfjärden kommer att innebära för Saltsjön och i de områden där vi vet att det kan bli bottenerosion. Staden kommer att göra sjömätningar och miljöprovtagningar av sedimenten så vi vet vad de innehåller. (MG) Hur djup är Riddarfjärden där den är som djupast? Det finns ju vissa trånga passager runt t.ex. Långholmen och där blir det ökad hastighet. (MF) Djupet i Riddarfjärden varierar från ca 25 m i väster till 15 m närmast Slussen. Sen varierar djupet mellan Kungsholmen och Södermalm. SMHI har tagit hänsyn till djupförhållandena i sina beräkningar och vilka typer av sediment som finns i olika områden. (MG) När beräknas bygget bli av? 2012 har vi beräknat byggstart och 2018 ska det stå klart. (MF) Under tiden kan man reglera Mälaren enligt befintlig dom? M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Ekerö_ doc 16(19)

177 Ja. Kanalerna kan eventuellt bli färdiga före 2018 men staden kan inte börja använda kanalerna och tappa mer vatten innan det finns en klar miljödom för regleringen. Vi vet inte exakt när staden får den. (MG) Jag förmodar att ni har kontakt med kommunerna runt hela Mälaren, jag tänker på Ekerö kommun. Enskilda avlopp är ju tillåtna nu men om det blir konstant högre nivå på vattnet så kanske det blir knepigare, vi kanske måste reglera avloppen starkare alternativt att allt måste anslutas till kommunalt VA-system. Du undrar om enskilda avlopp får problem vid högre nivåer på Mälaren? (MF) Mälarens vattenstånd varierar i det nya förslaget på reglering i samma spann som idag, men medelvattenståndet inom spannet står lite högre, ca 15 cm. Det nya förslaget går inte över dagens högsta vattenstånd och inte lägre än dagens lägsta vattenstånd. I nuläget bedömer vi att det inte påverkar enskilda avlopp. Angående kontakter med kommuner så samråder staden med alla kommuner kring Mälaren. Under fyra veckor period har staden samrått med alla länsstyrelser, kommuner runt Mälaren, utskick har gjorts till ungefär enskilda personer som har fastigheter runt Mälaren och till olika organisationer och myndigheter. (MG) Det var en representant från Ekerö kommun med på samrådsmötet på länsstyrelsen tidigare idag. (LT) Har det dykt upp någon fråga som ni inte förutsett? Nej, inga oförutsedda frågor. Däremot har det kommit in en del förslag som inte alltid är praktiskt genomförbara, t.ex. på alternativa sätt att reglera Mälaren. (MG) När det gäller Södertälje kanal så diskuterar man en breddning av Slussen. Har man inte satt ner foten där ännu? De har väl hållit på i många år? De har projekterat fram en lösning där de har bytt ut nedströmsportarna till sin sluss och de ska även byta ut uppströmsluckan. Det här är tänkt i samma läge som nu. Men sen finns det också en annan lösning där Slussen läggs i ett annat läge. Det aktuella är dock att den är kvar i det läget som den har idag. Genom att byta luckan och förstärka kanalen mot erosion så kan man släppa mer vatten, förutsatt att det finns en ny dom eller nya villkor för Mälarens avtappning och reglering. (MF) Beslutet att genomföra detta projekt är inte tagit ännu. (MG) Klimat- och sårbarhetsutredningen har föreslagit att man ska tillsätta en statlig förhandlingsman som fördelar kostnaderna på berörda parter, främst på kommuner kring Mälaren men även på staten. Exakt hur kostnaderna ska fördelas är inte klart eftersom M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Ekerö_ doc 17(19)

178 förhandlingsmannen ännu inte är tillsatt. Södertälje avvaktar förhandlingsmannen. Stockholm stad driver frågan om ökad avtappningskapacitet och ändrad reglering av Mälaren parallellt eftersom det finns ett behov av en snar ombyggnad av Slussen. (MF) Vad finns det för alternativ om en ny Klimat- och sårbarhetsutredning om fem år skulle komma fram till att det krävs 1500 m 3 /s extra. Bygger era analyser på att det med enkla medel finns möjligheter att förändra den här komplicerade processen? Byggs det så pass flexibelt så att man med enkla och relativt billiga medel kan förändra det här? Dimensioneras kanalerna extra? Projekt Slussen utreder i nuläget två alternativa avtappningskapaciteter för Slussen/Söderström, +700 m 3 /s alternativt m 3 /s (d.v.s. hela det ökade avtappningsbehovet för Mälaren enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen). I dagsläget utreder vi inte ytterligare avtappningsbehov för Mälaren utöver det som Klimat- och sårbarhetsutredningen kommit fram till. Vi planerar inte för några reservkanaler. (MF) Kan man inte resonera som så att nu bygger man ut i Slussen i Stockholm och sen finns möjligheten att bygga ut Södertälje. Sen, i en framtid, så har man ju faktiskt Hammarby kvar. Där är det ganska brett, att det sen är mjuka stränder där är en annan sak. Men det finns som en extra potential på sikt. Det där med att det blir lägre vattenstånd i framtiden, är det sant? Ska det inte bli regnigare klimat? I Sydöstra Sverige kommer det att bli mindre nederbörd på sommaren och varmare vilket innebär lägre tillrinning. På västsidan däremot kommer det att bli mer regn, i t.ex. Göteborg, Vänern, Värmland och Dalsland. Vänernområdet kommer att få mycket större problem/förändringar än Mälaren. (HS) När man bygger en sån här anläggning, det är ju ett ganska stort ingrepp, hur länge räknar man att den ska hålla? Det har byggts nya slussar ungefär vart hundrade år. (MF) Räknar ni med att det ska hålla i 100 år, behovet av att tappa ut mer vatten kommer inte att öka? Konstruktionerna ska hålla i 100 år och klimatscenarierna sträcker sig också 100 år fram i tiden. (MF) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Ekerö_ doc 18(19)

179 Det enda som vi ser som ett problem nu är havsvattenståndet. Projekt Slussen kommer att utreda frågan om havsvattenståndet i Östersjön och betydelsen för möjligheten att minska översvämningsriskerna runt Mälaren under våren (HS) Den frågan grävde inte Klimat- och sårbarhetsutredningen tillräckligt djupt i, men SMHI har sett att en eventuell ökning av havsvattenstånden får stor betydelse på vattenstånden i Mälaren. (MG) Ja och då faller kapaciteten ganska snabbt även på de här kanalerna. Så att lägga in lite marginal här borde kanske övervägas. Vad kostar en höjning av 200 m 3 /s på marginalen, ganska lite kanske? Avtappningskapaciteten i Mälaren mer än fördubblas i Klimat- och sårbarhetsutredningens förslag. (LT) Vi har ännu inga kostnadskalkyler på olika avtappningskapaciteter. (MF) När det gäller för låga vattenstånd, den nya luckan under Riksbron kanske är tätare än den gamla, man har ju öppet för fisk där också? Ja, den är tätare än den gamla. (MG) SMHI har räknat på den effekt som tätning ger och det ger ungefär 5 cm på vattenståndet. Man har gjort tre tätningsåtgärder, dels på Riksbron, dels genom spontning runt Helgeandsholmen dessutom är luckan vid Stallkanalen ny. Förr räknade man på att det var ett läckage på 18 m 3 /s och fiskerikonsulenten har berättat att man inte hade något behov av fisklucka då, fiskarna simmade rakt igenom. Idag när man har tätat finns det behov av fisklucka. Idag är läckaget nere på 9 m 3 /s. (HS) MF tackar för visat intresse och mötet avslutas. Vid Protokollet: Elisabeth Mörner Structor Miljöbyrån Stockholm AB Monica Granberg Structor Miljöbyrån Stockholm AB M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Allmänhet Ekerö_ doc 19(19)

180 Närvarolista vid samrådsmöte Projekt Slussen, allmänhet, Erskinesalen, Ekerö Namn E-post/adress Fastighet/ Organisation/ Företag Vill ha mötesanteckningar Margareta Widén Stensjö 4:1 x Bengt Heilborn Lennart Arlinger arlinger@g.mail.com Helgö Bona 4:94 x Lennart Nilsson lennart.nilsson@telia.com Ordf. Byggnadsnämnden Henry Molvidson henry@molvidson.com Älby 1:65 Mats Jos mats.jos@lrf.se LRF x Stig Karlsson Ängsgården x Lars Andersson Husbygård x Irene Schmidl irene_schmidl@hotmail.com Skå-Eneby 1:4 x Helmut Schmidl h.schmidl@spray.se Skå-Eneby 1:4 x Allan Karlsson allan.karlsson@bilprovningen.se Stensborg Skå x Johanna Nilsson johanna.h.nilsson@teila.com Träkvista 1:147 x Anita Nilsson anita.ake.nilsson@telia.com Träkvista 1:147 x Bengt Slagbrand Domherrevägen 23, Ekerö Älvnäs 1:165 x Ingrid Roos ingrid.roos1@comhem.se Sigtuna 5:81 x Lennart Lundberg Anders Roman brita.roman@telia.com x Sten E Karlsson stene.karlsson@mp.se x

181 ANTECKNINGAR PROJEKT SLUSSEN Datum, tid: , Mötesid: Samrådsmöte vattenverksamhet Mötestillfälle: 12 Plats: Södra Latin, Skaraborgsgatan 14, Stockholm Närvarande Mårten Frumerie MF Exploateringskontoret, Stockholm Monica Granberg MG Structor Miljöbyrån Stockholm AB Elisabeth Mörner EM Structor Miljöbyrån Stockholm AB Lena Tilly LT Tyréns AB Håkan Sanner HS SMHI Henrik Tideström HT SWECO Per Vallander PV SWECO Bengt Bjelvenstedt BB Björn Söderberg BS Västerås Nyckelön 1:363 Anne Ihre AI Äleby 2:1 Stallarholmen Anders Ihre AIh Äleby 2:1 Stallarholmen Ulla Ericsson UE Bo Ericsson BE Barbro Lundqvist BL Gunnar Schéele GS LO Norén LON Rasta 9:1 Christian Barfod CB Masmo 1:10 Gunnar Blom GB Jenny Lindgren JL Structor Gunila Lohdi GL Väsby 1:49 Magnus Fredriksson MFr Göran Forsell GF Per Reuterswärd PR Vallsta 1:7 Håkan Wickström HW Fiskeriverket Olle Junggren OJ Kristina Palmer KP Arnöberg 1:25 Erik Toll ET Enebygård Hacksta Delges De som i närvarolistan angett att de vill ha minnesanteckningar. Protokollet publiceras även på Bilaga 1. Närvarolista Bilaga 2. Presentation Bilaga 3. Mälarens nivåer i olika höjdsystem M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Bilaga 3A Protokoll Stockholm_ doc 1(20)

182 ANTECKNINGAR 1) Inledning, välkomna Mårten Frumerie, MF, inleder mötet med att hälsa välkommen. MF presenterar närvarande som håller i mötet. Närvarolista skickas runt där de närvarande fyller i namn, e-postadresser, fastighet samt kryssar för om de vill ha mötesanteckningarna skickade till sig, se bilaga 1. För att underlätta protokollskrivandet ställer MF frågan om staden får använda sig av ljudupptagning. Samtliga bifaller. MF förklarar att presentationen beräknar ta ca en timme och att frågor främst bör ställas under frågestunden som kommer efter presentationen av projektet men att frågor även kan ställas under mötets gång. För att ytterligare underlätta protokollskrivandet ber MF de närvarande att uppge namn eller organisation vid frågor. 2) Presentation av projektet För PowerPoint-presentationen i sin helhet, se bilaga 2. MF inleder presentationen med att förklara att aktuellt samråd hålls först och främst för att informera om projektet men att det är minst lika viktigt att få in synpunkter och att insamla kunskap som finns. MF poängterar att samrådet är för vattenverksamhet, d.v.s. inför en tillståndsprövning enligt miljöbalken. MF berättar att detta är det första samrådsmötet som hålls för allmänheten. Ett ytterligare samråd planeras till början på Mellan dessa samråd kommer utredningar att genomföras och synpunkterna att bearbetas. MF går igenom dagordningen och informerar om att material om projektet kan hämtas på projektets hemsida. MF går vidare och berättar allmänt om projektet och dess bakgrund. Slussenanläggningen i Stockholm är tekniskt uttjänt och måste rivas. MF förklarar att programsamråd enligt Plan- och bygglagen har hållits. I samrådet enligt PBL är det främst utformningsfrågorna som är belysta och hur Slussen skall se ut i framtiden, d.v.s. anläggningarna ovan mark. Detta samråd handlar om vattenverksamhet och de preliminära miljökonsekvenserna kopplade till denna. I samband med ombyggnation av Slussen kommer staden öka möjligheten att tappa ur mer vatten genom Slussen/Söderström i jämförelse med idag. Idag finns det två kanaler vid Slussen/Söderström och i och med att aktuella byggnadsarbeten görs öppnas det upp för ca tre kanaler till. När avtappningskapaciteten ökar behöver Mälarens reglering förändras. Det som berör hela Mälaren är förslaget på förändrad reglering. Varför planerar staden att öka avtappningen av Mälaren? Bakgrunden ligger i Klimatoch sårbarhetsutredningen som regeringen tillsatte för ett antal år sedan för att kartlägga det svenska samhällets sårbarhet för Klimatförändringar. Utredningen levererade under 2006 sina slutsatser för bl.a. Mälaren. Utredningen konstaterade att M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Bilaga 3A Protokoll Stockholm_ doc 2(20)

183 ANTECKNINGAR översvämningsriskerna runt Mälaren redan idag är för stora. I framtiden finns också risk för alltför låga vattenstånd. För ett drygt år sedan kom Klimat- och sårbarhetsutredningens delbetänkande och för en månad sedan kom slutbetänkandet angående det framtida klimatets påverkan på vårt samhälle. Redan idag finns stora översvämningsrisker runt Mälaren och det framtida klimatet kan innebära att både högre och lägre vattennivåer blir vanligare än idag, vilket kan orsaka problem runt Mälaren. MF visar på bilder från år 2000 då tunnelbanestationen Gamla Stan i Stockholm riskerades att översvämmas. MF visar även en bild på Västerås som till stora delar är låglänt belägen. För att kunna ta höjd för de framtida låga vattenstånden, som bl.a. kan störa dricksvattenkvaliteten, måste vi kunna få ut mer vatten för att våga höja nivån. I Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslås en ökad avtappningskapacitet av 1000 m 3 /s ur Mälaren. Avtappningskapaciteten bör öka från dagens ca 800 m 3 /s till 1800 m 3 /s. Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslår att avtappningen ökar med 700 m 3 /s (från ca 300 m 3 /s till 1000 m 3 /s) i Slussen/Söderström och med 300 m 3 /s i Södertälje (från ca 70 m 3 /s till 300 m 3 /s). Stockholm stad utreder idag konsekvenserna av att hela det ökade kapacitetsbehovet (ytterligare m 3 /s) tappas ur Slussen/Söderström alternativt att ytterligare 700 m 3 /s tappas ur Slussen/Söderström. Vilket alternativ som väljs är inte beslutat än, eftersom det tar tid att utreda konsekvenserna av respektive scenario. Staden har ännu inte tillräckligt underlag för att avgöra vilket alternativ som bör genomföras. MF fortsätter och berättar om den planerade vattenverksamheten. Staden vill öppna upp för att kunna ta ut mer vatten genom Slussen/Söderström, för att när det behövs kunna tappa mer än vad som går idag och därigenom minska översvämningsriskerna. För att få ut mer vatten behövs ca tre nya kanaler samt ombyggnation av de två befintliga kanalerna. De nya kanalerna kan antingen ligga frilagda eller dolda vilket beror på Slussens framtida utformning ovan mark. De nya kanalerna ska kunna ta ut antingen ytterligare 700 m 3 /s eller 1000 m 3 /s jämfört med idag. I samband med detta kommer det att krävas en hel del byggnadsarbeten i vattenområdet runt Slussen och det kommer bl.a. att krävas nya kajer och byggprovisorier. När möjligheterna till att tappa ut mer vatten ur Mälaren ökar så måste Mälarens reglering förändras. Mälaren har en vattendom/miljödom från 1940-talet som gjordes om på 1960-talet och som reglerar Mälarens nivåer, hur Mälaren får tappas och när, genom olika luckor i Södertälje och Stockholm. Allt som nämnts ovan är vattenverksamhet som kräver tillstånd enligt miljöbalken. Vattenverksamhet kräver tillstånd enligt 11 kap miljöbalken. MF visar de olika delmoment som krävs för att få en dom från miljödomstolen. För att söka tillstånd krävs en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap miljöbalken. Inom projekt Slussens MKB-arbete hålls samråd länsstyrelsen, allmänhet, enskilda som är särskilt berörda och med statliga myndigheter och verk m.fl. Samrådet håller på till mitten av december och ska sedan sammanställas i en samrådsredogörelse som lämnas in till länsstyrelsen. Länsstyrelsen i Stockholm tar sedan beslut om betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen i M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Bilaga 3A Protokoll Stockholm_ doc 3(20)

184 ANTECKNINGAR Stockholm kommer inför beslutet att samråda med övriga berörda länsstyrelser runt Mälaren. Beslutet som länsstyrelsen fattar har betydelse för det MKB-arbete som sedan följer. Hur brett ska staden samråda och framförallt vad MKB:n ska innehålla. Beslutet är därmed viktigt för MKB-utredningarna det kommande året, inför nästa samråd. Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan innebär att staden även ska samråda med statliga myndigheter, allmänhet och organisationer, d.v.s. med en bred samrådskrets. Stockholms stad samråder redan med alla i denna bredare samrådskrets i detta första skede och har därmed utgått från att verksamheten innebär betydande miljöpåverkan. Det samrådsunderlag som skickats ut finns i en sammanfattande version och i en fullständig version. Sammanfattningen har skickats ut till mellan enskilda fastighetsägare med strandtomt runt Mälaren. Stockholm stad samråder även med länsstyrelser, Sjöfartsverket, Naturvårdsverket, WWF, naturskyddsföreningar m.m. Alla dessa myndigheter och organisationer är till antalet ca 300 stycken. MKB-dokumentet kommer att beskriva verksamhetens omfattning, miljöpåverkan och vilka olika typer av åtgärder som kan vidtas. I MKB:n skall verksamheten jämföras med alternativ, alternativa utformningar, lokaliseringar och ett nollalternativ (d.v.s. vad händer om vi inte genomför projektet). Inkomna synpunkter är mycket viktiga i den fortsatta processen när Stockholm stad skall jobba fram den slutliga ansökan inför miljödomen i nästa skede. Miljödomen rör både byggandet i vatten och regleringen, de kan vara sammankopplade till varandra eller inte. MF förklarar att allmänhet, intresseorganisationer m.fl. kan påverka projektet dels i samband med detta samråd, i samrådet som hålls under 2009 samt i huvudförhandlingen i miljödomstolen. Det krävs även andra tillstånd för att bygga om Slussen, ev. för grundvattenbortledning (för att bygga Slussenanläggningen på land, om det krävs grundvattenbortledning utreds för närvarande). Det kan också behövas tillstånd för omläggning av ledningar (det finns många ledningar som går genom konstruktionerna som ligger i Slussenområdet idag och i och med att konstruktionerna rivs måste ledningarna läggas om). Aktuellt samråd berör inte dessa frågor, de kommer att samrådas om separat. Det behövs även en ny detaljplan för själva Slussens utformning, det samrådet är inte länkat till detta utan har pågått under hösten. MF går igenom den övergripande tidplanen. Samrådet för detaljplanen har precis avslutats och beslut skall tas om Slussens utformning. Detaljplanen beräknas antas Första steget i tillståndsansökan för vattenverksamhet är aktuellt samråd och sedan tas ställning till det fortsatta arbetet, inriktning och val av strategier. Under 2008 kommer fördjupade utredningar och analyser att jobbas fram och ett nytt detaljerat underlag kommer att tas fram i form av bl.a. en MKB. Detta nya underlag kommer att finnas tillgängligt i samband med nästa samrådsperiod, Avsikten är att Stockholm stad i slutet av 2009 ska kunna gå in med en komplett ansökan. Staden hoppas på en M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Bilaga 3A Protokoll Stockholm_ doc 4(20)

185 ANTECKNINGAR domstolsförhandling 2010 och på att få en miljödom Arbetena i Slussen beräknas pågå mellan 2011 och Monica Granberg (MG) tar över och visar hur Mälarens vattenstånd har varierat från mitten av 1800-talet fram till idag. Från mitten av 1800-talet fram till mitten på 1940-talet kunde Mälarens vattenstånd variera upp till två meter. Efter att Mälaren började regleras i mitten av 1940-talet har vattennivåerna varierat mindre. Mälaren reglerades på 1940-talet för att minska risken för översvämningar och för att säkra dricksvattenproduktionen. Hur får man vattenståndet att variera? Jo, vattenståndet i Mälaren regleras genom att öppna och stänga luckor på olika sätt i åtta punkter som finns i Stockholm och Södertälje. När man pratar om Mälarens reglering så handlar det om vilka regler och bestämmelser det finns för när man ska öppna och stänga luckorna för att få Mälarens vattennivå att ligga på olika nivåer. Viktiga utgångspunkter, förutom att titta på dagens situation och den historiska situationen, är att titta på vad som händer i framtiden med framtida klimatförändringar. MG visar figur över den genomsnittliga förändringen av Mälarens tillrinning enligt fyra klimatscenarier (desamma som Klimat- och sårbarhetsutredningen). Den nya regleringen måste klara av både dagens och framtidens klimat. Figuren visar hur tillrinningen (hur mycket vatten som rinner till Mälaren under året) sett ut de senaste 30-åren ( ) och hur den kan komma att se ut i framtiden med de olika klimatscenarierna. Tillrinningen påverkar vilka vattenstånd vi får i Mälaren vid olika tider på året. I framtiden beräknas klimatet bli varmare och temperaturen i Sverige att stiga med i snitt 2,5-4 grader. Detta innebär i Mälarområdet mer instabila vintrar med mindre snö vilket i sin tur innebär en ökad tillrinning till Mälaren under vintern eftersom nederbörden inte blir bunden i snö. Vårfloden kommer tidigare och blir mindre markant än i nuvarande klimat. Somrarna blir torrare vilket innebär att tillrinningen till Mälaren blir lägre under sommarhalvåret. Framtida torra somrar tillsammans med en ökad avdunstning leder till stor risk för låga vattenstånd i Mälaren. Det är både risken för höga vattenstånd och risken för riktigt låga vattenstånd som man vill undvika genom att förändra Mälarens reglering. Vilka mål vill Stockholm stad åstadkomma med den nya regleringen? SMHI har tagit fram ett nytt förslag till reglering utifrån fyra viktiga mål; Minska risken för översvämningar (högsta vattenstånd skall vara lägre än 4,70) Minska risken för saltvatteninträngning Minska risken för låga vattenstånd (lägsta vattenstånd skall vara över 4.00) Behålla variation i vattenstånden Målen är olika viktiga för olika intressen. MG går igenom vilka intressen de olika målen är viktiga för. M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Bilaga 3A Protokoll Stockholm_ doc 5(20)

186 ANTECKNINGAR Saltvatteninträngning, har det hänt tidigare? Ja, det har hänt, Lena Tilly, LT, kommer att återkomma till den frågan.(mg) Håkan Sanner (HS) från SMHI tar över och berättar om SMHI:s första förslag till reglering och vad det innebär för variationer i vattenytan i Mälaren i framtiden. Regleringen ska dels ge möjlighet till att tappa ur mer vatten och därigenom minska risken för översvämningar och dels möjlighet att undvika riktigt låga vattenstånd. SMHI har tagit fram ett förslag på ny reglering och analyserat detta dels med dagens klimat ( ) och dels med olika scenarier för framtida klimat. Klimat- och sårbarhetsutredningen bygger bl.a. på Räddningsverkets översvämningskarteringar och på vilka konsekvenser som kan uppstå vid ett s.k. dimensionerande flöde (extremt högt flöde som är ovanligt men som man vill säkra sig emot). Vid ett dimensionerande flöde kan Mälarens vattenstånd nå 5,63 (90 cm högre än år 2000) om dagens avtappningskapacitet och reglering bibehålls. I Klimat- och sårbarhetsutredningen säger man att det inte är acceptabelt. Genom att skapa större avtappningsmöjligheter vid Slussen/Söderström och genom att ändra regleringen kan risken för översvämningar minskas och vattennivåerna kan hållas under + 4,70, även vid ett s.k. dimensionerande flöde (något lägre än vad vi hade år 2000). Det är ett av huvudmålen med den nya regleringen. Staden vill också få upp Mälarens nivåer för att säkra oss mot de torra somrarna och låga vattennivåer i Mälaren som kan följa av ett framtida klimat. Nivåerna skall då inte nå under 4,00 i dagens klimat. I ett varmare klimat kan det bli något lägre nivåer. För att åstadkomma detta måste medelnivån på Mälaren ligga något högre än vad den gör idag. När det gäller höga flöden vet man när det är mycket snö eller att det har regnat mycket och kan tappa ut lite i förväg. Men när det gäller de låga vattenstånden är det en tidsaspekt på 3-4 månader och det går inte att göra prognoser över. Det betyder att det inte går att göra något innan de låga vattennivåerna inträffar. Det enda sättet att vara säkra på att vi kan klara av ett framtida varmare och torrare klimat är att ha en tillräckligt stor volym när sommaren börjar. Då måste vi ha ett högre vattenstånd i början av sommaren jämfört med vad vi har idag. Med dagens reglering och dagens klimat blir det högsta vattenståndet 4,71. Normalvattenståndet varierar mellan 4,14-4,22 och det lägsta vattenståndet blir 3,81. Med den nya regleringen och dagens klimat klaras målnivån 4,70 och även målnivån 4,00 klaras (3,99). Normalvattenståndet blir ca 15 cm högre än dagens och det högsta vattenståndet blir 4,55. I ett framtida klimat med dagens reglering skulle det lägsta vattenståndet bli 3,66 (p.g.a. betydligt torrare somrar). Med den nya regleringen kommer vi fortfarande att ligga under 4,00 men ca 20 cm högre än om vi behåller dagens reglering (3,82). M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Bilaga 3A Protokoll Stockholm_ doc 6(20)

187 ANTECKNINGAR Det nya förslaget till reglering har bedömts gynna de flesta intressenter förutom de intressen som vill ha högre vattenståndsvariationer än idag. HS går igenom hur väl det nya förslaget på regleringen uppfyller de fyra målen som nämnts ovan (måluppfyllelsen bygger på att maximalt 1300 m 3 /s kan tappas ur Mälaren/Söderström). Minska risken för översvämningar - ja, uppnås med nya förslaget (dagens reglering klarar ej) Minska risken för saltvatteninträngning ja (klaras också med dagens reglering) Minska risken för låga vattenstånd - ja, risken minskas betydligt jämfört med dagens reglering Behålla viss variation i vattenstånden viss variation behålls i förhållande till idag. De allra högra och de allra lägsta vattennivåerna tas dock bort. Som en bonus kan mer vatten tappas ur Riksbron så Stockholm Ström kan hållas strömmande under längre tid jämfört med idag. Vad står nivåerna i relation till? Nivåerna är nämnda i Mälarens höjdsystem och referenspunkten finns i västra slusströskeln. Nivåerna anges i Mälarens höjdsystem eftersom den gamla domen för Mälaren ligger i detta system och då kan man jämföra dessa nivåer med varandra. Vi kommer att översätta det till RH00 eller RH70, se bilaga 3 till protokollet. Det viktiga budskapet är att den nya avtappningen och regleringen innebär att de högsta vattennivåerna försvinner. År 2000 nådde Mälaren 4,73. Om ni minns vattennivåerna år 2000 förstår ni hur högt vattnet skulle ligga om det låg på 5,63 vid ett dimensionerande flöde, d.v.s. 90 cm högre än år (MG) Vilken vattennivå låg Mälaren på i år när det var som lägst? Nyligen låg nivåerna på 4,04 men jag vet inte om de legat ännu lägre i år. (HS) Mälaren har legat lågt för årstiden men den har börjat stiga nu. (MG) Kan man inte utgå från ett normalläge och relatera nivåerna till detta? Vad innebär 4,04, i jämförelse med vad? Vad är normalt? Normalvattenståndet i Mälaren ligger på 4,17. (HS) I miljökonsekvensbeskrivningen måste man beskriva vad som händer om projektet genomförs och om vi inte gör någonting, ett s.k. nollalternativ. MG fortsätter presentationen med att beskriva att miljökonsekvenser uppkommer vare sig M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Bilaga 3A Protokoll Stockholm_ doc 7(20)

188 ANTECKNINGAR vattenverksamheten kommer till eller inte. Konsekvenser uppstår på olika skalor, regionalt och lokalt. Figuren som visas är schematisk, inte exakt. Om projektet inte genomförs kan det inom det regionala påverkansområdet bl.a. innebära risker för översvämningar längs med hela Mälarens stränder. Det finns också andra konsekvenser som kan uppstå på den skalan, t.ex. konsekvenser för dricksvattenproduktionen. På lokal nivå i Stockholmsområdet kan det uppstå konsekvenser av att projektet genomförs, av att vi tappar mer vatten, det blir t.ex. högre strömningshastigheter i smala sund som kan leda till erosion. På den lokala nivån kan det också uppkomma konsekvenser av nollalternativet i form av översvämningar (Stockholm ligger delvis låglänt). Konsekvenser av projektet uppstår också i själva Slussenområdet där det kommer att byggas och schaktas under ca 7 år. Konsekvenser kan även uppstå nedströms Slussen, t.ex. kan en max avtappning på m 3 /s innebära att en ökad mängd sediment når Saltsjön. Sedimenten kan innehålla olika näringsämnen och föroreningar som kan belasta området nedströms. Det preliminära regionala påverkansområdet omfattar ca 500 m från medelvattenståndet i Mälaren. Även låglänta områden, som riskerar att översvämmas enligt Räddningsverkets översvämningskarteringar, ingår i det regionala påverkansområdet. Påverkansområdet är enbart preliminärt. Inom det lokala området har SMHI bl.a. gjort modelleringar på strömningshastigheter och risker för erosion inom ett område från Bromma/Klubbensborg fram till Blockhusudden (udden på Djurgården). Inom det lokala området kan också konsekvenser av om projektet inte kommer till stånd uppstå, många områden riskerar t.ex. att översvämmas. Hur långt ut i Saltsjön nedströms Slussen som effekter och konsekvenser kan uppstå är ännu inte klarlagt. Utredningar pågår. LT går vidare och berättar om identifierade miljöaspekter. Hushållning med dricksvatten är ett av de allra viktigaste motiven till att ändra regleringen. Mälaren är en viktig dricksvattentäkt, närmare 2 miljoner människor är beroende av dricksvatten från Mälaren. Storstockholm använder Mälaren direkt via Stockholm Vattens vattenverk vid Norsborg och på Lovön samt Norrvattens vattenverk vid Görväln. I Västerås tas Mälarvatten indirekt och förstärker grundvattentillgången i Vadelundaåsen från vilken man sen tar dricksvatten, likadant i Södertälje. Mälaren som dricksvattentäkt är väldigt viktig, så det är en regional fråga. Tidigare uppkom frågan angående saltvatteninträngning och innan Mälaren började regleras tog man vatten ur Årstaviken. Det fungerade vid de tillfällen Mälaren i nivå låg över Saltsjön men vid vissa tillfällen fick man en saltvatteninträngning som gjorde att man inte kunde ta ut vatten vid dessa tillfällen. Då flyttade man sig längre in i Mälaren och började reglera Mälaren. Den första regleringen som kom på 1940-talet lyckades inte stå emot och då fick vi en saltvatteninträngning. Långt in på 1970-talet gick saltvatten in under en kort period men M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Bilaga 3A Protokoll Stockholm_ doc 8(20)

189 ANTECKNINGAR tillräckligt för att kunna störa dricksvattenförsörjningen i Stockholm under en lång tid. Det salta vattnet är mycket tyngre och lägger sig på djupet i fjärdarna där vi gör våra dricksvattenintrång. Saltvattnet gick ända in till Järfälla utanför Görvälnverket. Saltvattenproblematiken är en viktig aspekt. Bestämmelserna i miljödomen justerades på 1980-talet vilket har gjort att vi slipper detta problem i nuläget och det kommer även den nya regleringen att göra. Med nollalternativet uppstår mer av de förändringar som vi redan ser, under 2000-talet har vi haft höga vattennivåer vilket gjort att mycket humus kommit ut i Mälaren. Detta innebär att det är svårt att bereda ett bra dricksvatten. Det är en stor fråga som man jobbar med på Stockholm Vatten och Norrvatten och på alla dricksvattenverk runt Mälaren. Hur får vi fram ett bra dricksvatten? Risker med nollalternativet är också att förorenade områden översvämmas och att föroreningar läcker ut. Likadant också en ökad belastning av bakterier och virus som kan komma av avloppsvatten som breddas ut till Mälaren vid höga vattenstånd och från översvämmade betesmarker. När vattnet ligger för lågt är det också tekniskt svårt att få in det i vattenverken. Nollalternativet innebär många risker för dricksvattenförsörjningen. Med en ny reglering av Mälaren skulle vi slippa de allra högsta nivåerna och mindre risker att få ut föroreningar och andra ämnen till dricksvattnet. Nivåerna hålls även uppe. Sammantaget innebär den nya regleringen bättre skydd för dricksvattnet. Ur hälsosynpunkt är det två saker som är viktiga, dels dricksvattnet och dels Mälaren som badvatten. Nollalternativet innebär liknande risker som nämnts för dricksvattnet och det gäller både Mälaren och Saltsjön. I Saltsjön kan ev. badvattenkvaliteten påverkas vid en maxavtappning. Vid högre vattenhastigheter finns risk för erosion som kan erodera sediment innehållandes föroreningar som temporärt kan leda till försämrad badvattenkvalitet nedströms. Detta är under utredning. En annan viktig lokal hälsoaspekt är buller under byggskedet i själva Slussenområdet, det är en lång byggtid. Inom detta område jobbar vi vidare med bl.a. bullerberäkningar. Som bakgrund till Klimat- och sårbarhetsutredningen gjordes det översvämningskarteringar över hela Mälaren. Karteringarna är ganska grova men visar att det är väldigt stora områden som skulle översvämmas vid höga vattennivåer. Det gäller även vägar, järnvägar och teknisk infrastruktur som el och tele i anslutning till Mälaren. Det har gjorts en förfinad analys över Stockholm med förbättrad höjddata där man kunnat gå in och titta lite närmare. Karteringarna visar både en 100-årsnivå samt den dimensionerande nivån. LT visar översvämningskarteringar över Stockholm, t.ex. över Gröndal, Ekensberg, Liljeholmen, Tegelbacken, Gamla Stan, Lilla Essingen samt Nordvästra Kungsholmen. Vid låga vattennivåer finns risk för sättningar och skred. Den planerade regleringen sänker den högsta nivån och höjer den lägsta nivån vilket innebär att översvämningsriskerna minskar. Det finns väldigt mycket skyddsvärda naturmiljöer runt Mälaren. Det är bl.a. områden där fåglar häckar under vårperioden samt lekplatser för fisk där man gärna vill ha en viss nivåvariation och höga vattenstånd under våren med hänsyn till naturmiljön. I dagsläget M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Bilaga 3A Protokoll Stockholm_ doc 9(20)

190 ANTECKNINGAR finns vissa skillnader i vattennivåerna men med förslagen reglering snävar vi in variationen en aning vilket kan innebära negativa konsekvenser. Betydelsen av detta är dock ännu inte klarlagd. SMHI kommer att titta vidare på detta och se om det går att få in en dynamik i regleringen och hålla uppe Mälarens nivåer vid viktiga tider på året så att man kan få till stånd en variation. Staden har gett naturmiljökonsulter i uppdrag att utreda detta vidare och om man kan minimera de negativa konsekvenserna. Det är en viktig regional fråga. För naturmiljön under vattenytan innebär nollalternativet risker för föroreningar i samband med översvämningar och ökad näringsbelastning, då jordbruksmark översvämmas. Den planerade vattenverksamheten som sänker de högsta nivåerna innebär att belastningen av föroreningar och näringsämnen minskar. Inom detta område pågår också fortsatt arbete speciellt gällande erosionsproblematiken och vad erosionen kan innebära. Erosionen är en lokal fråga. Det finns väldigt mycket jordbruksmark kring Mälaren, både för spannmålsproduktion och djur/bete. Nollalternativet kan innebära risk för översvämningar och skada på de invallningar som finns. Bärigheten kan försämras vid väldigt höga vattenstånd. Om Mälaren sjunker väldigt lågt kan det hindra bevattning av jordbruksmark eftersom vatten då måste prioriteras för dricksvattenändamål. Väldigt låga nivåer innebär negativa konsekvenser även för yrkesfisket då lekplatser kan torrläggas. Skogsbruket berörs inte lika kraftigt eftersom det inte finns så mycket produktiv skog i de allra lägst liggande områdena. Skogsbruket påverkas inte heller lika direkt av kortvariga översvämningar. Den planerade verksamheten medför positiva konsekvenser för jordbruket genom minskad översvämningsrisk. Hittills tyder informationen på att de invallade företagen är dimensionerade för en högsta nivå i Mälaren på 4,70. Det förändras inte av den planerade verksamheten, snarare tvärtom, det blir en förbättring. Jordbruksmark som inte är invallad och som ligger lågt kan få en något högre nivå under vårperioden som är väldigt känslig. Eftersom medelnivån höjs med ca 15 cm är det viktigt att utreda hur detta påverkar låglänt oinvallad jordburksmark. Detta kommer staden därför att utreda närmare. I nollalternativet finns risk för översvämningar av värdefull kulturmiljö och att fornlämningar påverkas indirekt. På lokal nivå innebär den planerade verksamheten möjlighet till ett flöde i Riksbron under en längre period, vilket är positivt. Idag släpper man inget vatten här förrän luckorna öppnas (då nivån är lägre än 4,10) och frågan är om man kan tappa lite försiktigt och därmed få liv i Stockholm ström. Staden har planerat in en provtappning i vår för att se om detta är möjligt att åstadkomma och för att se vilka effekter man får vid tappning av olika volymer. Runt Söderström har det funnits slussar under en lång tid i många generationer och byggarbeten i Slussenområdet kan påverka eventuella fornlämningar. Dykningar utförs och fortsatta utredningar lokalt kan bli aktuella. M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Bilaga 3A Protokoll Stockholm_ doc 10(20)

191 ANTECKNINGAR Vad är anledningen till att man höjer medelvattennivån, är det för att klara av torra somrar? Ja, det är som HS berättade tidigare, för att kunna gå in i en torr sommar och ha ett tillräckligt magasin att ta av så måste man hålla uppe nivån, annars blir det för låga nivåer i slutet av sommaren. (LT) Vilken hänsyn har ni tagit till en höjning av världshavens vattenyta? Det är en viktig fråga, vi kan återkomma till den frågan i slutet av dragningen. (MG) Ett annat tungt intresse i Mälaren är sjöfarten, det finns två hamnar som är av riksintresse, Västerås och Köping. Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen kan ingen sjöfart bedrivas på Mälaren vid de allra högsta flödena och likadant om det blir för låga nivåer, då risken för grundstötning blir för stor. Med ny reglering skulle dessa problem minska. Beroende på hur man löser regleringen skulle möjligheterna till slussning kunna förbättras. MG fortsätter och berättar om friluftsliv och rekreation. Stora delar av Mälaren är rekreationsområde och det finns många vattennära rekreationsområden. I nollalternativet finns det risk för att tillgängligheten till strandzonen minskar p.g.a. översvämning eller torrläggning vid låga vattenstånd. Med den nya regleringen kan detta undvikas. Lokalt under byggtiden, kan rekreationslivet störas genom eventuella begränsningar av slussningsmöjligheterna för fritidsbåtar vid Slussen/Söderström. Hur stora dessa begränsningar blir vet staden ännu inte riktigt, det är något som staden utreder vidare. Begränsningarna kommer dock att vara under en övergående period. Det är väldigt viktigt och prioriterat att Mälaren kan regleras under byggtiden, båttrafiken kan därför begränsas och kan behöva omdirigeras under vissa perioder. På lokal nivå i Stockholm kan vattenanläggningar som broar, tunnlar och kajer påverkas av en ny maximal avtappning på m 3 /s, eftersom den kan ge upphov till högre strömningshastigheter. En maximal tappning kommer inte att ske ofta men vid vissa tillfällen måste möjligheterna finnas. Vattenhastigheterna blir höga i smala sund, t.ex. vid Långholmen, och där vattnet skall ut, runt Slussen/Söderström. Objekt som kan vara känsliga för erosion har identifierats och skall utredas vidare, d.v.s. hur är de grundlagda, vad händer om de påverkas, vad kan vi göra för att skydda dem? MG visar översiktligt på karta (se presentationen) vilka objekt som skall utredas vidare. Om den planerade verksamheten inte kommer till stånd får vi samma skadeutveckling som idag på identifierade objekt. De skadas inte av dagens maxavtappning (d.v.s. 270 m 3 /s) men däremot pågår det en påverkan från båttrafik, propellrar och strömningar. MG avslutar presentationen med en sammanfattning av de preliminära konsekvenserna som hittills identifierats. Regionalt medför den planerade vattenverksamheten många positiva konsekvenser (för bebyggelse, infrastruktur, dricksvatten, sjöfart och jordbruk). M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Bilaga 3A Protokoll Stockholm_ doc 11(20)

192 ANTECKNINGAR Många tunga samhällsintressen får bättre förutsättningar. Negativa konsekvenser uppstår främst lokalt men i några fall eventuellt även regionalt. Både fördelar och nackdelar kan ses på naturmiljösidan där fortsatta utredningar kommer att utföras med avseende på hur naturmiljön kan gynnas. Staden är inte riktigt säkra på vilka konsekvenser nollalternativet eller den planerade verksamheten skulle medföra på naturmiljön. Staden samråder med länsstyrelser, naturmiljöorganisationer och andra och alla är väldigt medvetna om att det är svårt att göra prognoser och säga exakt vad som är positivt och negativt för naturmiljön. Allra bäst skulle naturmiljön må om Mälaren fick fluktuera naturligt men det skulle göra för stor skada på andra intressen. En avvägning måste därmed hittas mellan naturmiljöintressena och de andra intressena. 3) Frågor och diskussion Frågan angående en höjning av världshavens vattenyta tas åter upp. I Klimat- och sårbarhetsutredningen och tillhörande underlagsutredningar sägs att det värsta tänkbara scenariot för Östersjön är att medelvattenytan stiger med 0,5 m i Stockholm. Man har tittat på olika scenarier och för de kommande åren fram till år 2100 är det troligaste att det blir plus minus noll och skälet till det beror främst på landhöjningen. Det troligaste är alltså att landhöjningen och den globala havsytestigningen håller jämna steg, men det finns andra värre scenarier och ett av dem är alltså att Östersjöns nivå höjs med 0,5 m mer än landhöjningen. Då skulle den föreslagna regleringen ge positiva effekter med avseende på att Mälaren oftare kommer att vara över Saltsjöns nivå jämfört med dagens reglering. Dock kommer det fortfarande att finnas rätt många tillfällen då Saltsjöns nivå är högre än Mälarens. Vid det allra högsta vattenståndet kommer det att bli svårt att få ut vattnet ur Mälaren även med fler och större luckor. Problemet är att det blir för liten fallhöjd mellan Mälaren och Saltsjön vilket ökar översvämningsriskerna. Detta gäller om vi har hög vattennivå i havet samtidigt som Mälarens nivå är hög. Stiger havsytan blir det väldigt stora problem, inte bara runt Mälaren utan längs med hela kusten. Det troligaste scenariot är dock att landhöjningen och den globala havsytestegringen håller jämna steg, men det finns alltså värre scenarier. (HS) Varför ökar man inte avtappningen vid området i Norrbro också istället för att bara öka avtappningen vid Slussen? Enligt Klimat och sårbarhetsutredningen har man tittat på detta och kommit fram till att det är mest lämpligt att öka avtappningen i Slussen. Ett av skälen till detta är att både Riksbroluckan och Stallkanalen är precis nybyggda och i Slussen ska man göra åtgärder. (HS) I dagsläget tappar man ungefär 300 m 3 /s i Riksbron och Stallkanalen. Det finns ingen möjlighet att öka avtappningen med de 700 m 3 /s som är nödvändiga. Man kanske kan öka M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Bilaga 3A Protokoll Stockholm_ doc 12(20)

193 ANTECKNINGAR lite men man får inte ut de här stora volymerna. Det är också ett ganska känsligt område med naturbotten som är viktig ur t.ex. fiskesynpunkt. Vid Söderström är det inte alls samma botten eller lika känslig botten ur naturmiljösynpunkt. Man har också tittat på möjligheterna att ta ut mer vatten ur Hammarby där det är också är möjligt att ta ut lite mer vatten men inte de här stora volymerna och då återstår Södertälje. Man har också tittat på att bygga en tunnel mellan Saltsjön och Mälaren men det är för liten nivåskillnad för att detta skall fungera. (LT) Klimat- och sårbarhetsutredningen har bedömt att det enda stället där det är möjligt att ta ut 700 m 3 /s är i Slussen/Söderström. (MG) Kommer vi att märka av olika vattenstånd under byggtiden? Staden planerar för att kunna tappa som idag under byggskedet, men det beror på hur staden får tillstånden från miljödomstolen. Staden har dock sagt att själva bygget inte ska försvåra eller omintetgöra möjligheterna till att få ut vattnet enligt gällande tillstånd. Staden räknar därmed med att kunna reglera som idag under byggtiden och att när de nya kanalerna är färdiga kunna tappa enligt den nya regleringen. (MG) På tidplanen som ni visade i början stod det något om ändhållplatsen för Tvärbanan. Vad menas med det? Det är Saltsjöbanan som menas och det är en förutsättning för att man ska kunna bygga kollektivknutpunkten Slussen. Nya Saltsjöbanan är tänkt att landa i OK-garaget, Katarinavägen, och att man tar bort hållplatsen nere på kajen och anlägger en bussterminal där istället. De arbetena måste göras innan man kan påbörja själva arbetena med övrig rivning och omläggning av trafiken. (MF) Det är så lång tidplan och det kan uppstå politiska risker, både i Stadshuset och upp på regeringsnivå. Hur säkrar man ett sådant här projekt? Det är ju två processer, dels är det detaljplaneprocessen där Stadsbyggnadskontoret och Exploateringskontoret måste fatta vissa avgörande beslut. Sen är det tillståndsprövningsprocessen och de olika delstegen som ska gås igenom innan man kan få en miljödom som säger vid vilka vattenstånd som de olika luckorna får öppnas. Det senare berör en väldigt stor krets och staden har samrått under fyra veckor med alla länsstyrelser, alla kommuner runt Mälaren, staden har gjort utskick till ungefär enskilda personer som har fastigheter runt Mälaren och till olika organisationer och myndigheter. Beroende på hur mycket synpunkter som kommer in så kan det avgöra hur snabbt processen går. En annan viktig fråga som påverkar tiden är om regeringen skulle gå in i processen. Det är inte en obligatorisk s.k. regeringsprövning av projektet. Däremot har regeringen möjlighet att i vissa fall som de finner motiverat, ta till sig vissa projekt. Det kan också vara så att miljödomstolen säger att projektet måste upp till M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Bilaga 3A Protokoll Stockholm_ doc 13(20)

194 ANTECKNINGAR regeringsnivå och att de inte vill besluta i detta ärende. Staden vet inte hur lång tid den processen kommer att ta men staden vet att det tar tid när det hamnar hos regeringen. (MG) Visst finns det risker men det finns också idag en ganska bred politisk enighet att något måste till i Slussenområdet. Sen måste finansieringen också lösas och där kommer fler än bara Stockholm in. Där kan även staten komma in. Det finns en koncensus att något måste till men det kan ta tid. (MF) Viljan finns och hittills också uppslutningen kring att vi verkligen måste göra något av olika skäl. Både p.g.a. att Slussenanläggningen är i dåligt skick och p.g.a. att vi måste få ut vattnet ur Mälaren. (MG) Vem är det som bekostar allt? Det har beräknats till att själva ökningen av avtappningen kostar ca 500 miljoner i Stockholm och ca 150 miljoner i Södertälje. Sammanlagt blir det ca 650 miljoner för att kunna få ut 1000 m 3 /s mer ur Mälaren. Klimat- och sårbarhetsutredningen har föreslagit att man ska tillsätta en förhandlingsman som fördelar kostnaderna på berörda parter, främst på kommuner kring Mälaren men även på staten. Exakt hur kostnaderna ska fördelas är inte klart eftersom förhandlingsmannen ännu inte är tillsatt. (MF) Även kostnaderna för om någonting händer har kalkylerats och de är väldigt höga. Vid de riktigt höga dimensionerande nivåerna på 5,63 uppgår de direkta skadorna till ca 7 miljarder. (MG) Har ni några indikationer på att någon intressegrupp är skeptisk eller negativ? Staden har varit runt Mälaren och träffat intresseorganisationer lokalt. Hittills har det inte varit någon som varit väldigt negativ. De flesta har frågat när och hur snabbt det kan hända. Vi har hört hur kommunerna runt Mälaren, t.ex. Västerås och Enköping, sitter med översvämningskartering framför sig när de planerar och att de inte vet hur de ska våga planera för t.ex. ny bebyggelse. Dessutom vet man att det redan idag finns t.ex. infrastruktur som ligger väldigt låglänt och frågan är då hur man ska kunna skydda detta från att översvämmas. Däremot finns det olika intressenter runt Mälaren som har olika intressen i det här. Dessa intressen måste man väga samman. Ur dricksvatten- och jordbrukssynpunkt skulle det t.ex. vara mest fördelaktigt med små vattennivåvariationer. För naturvården skulle det vara mest fördelaktigt att Mälaren fick fluktuera fritt men det skulle inte gå ur hänsyn till andra intressen. Staden skall försöka göra så bra och motiverande avvägningar som möjligt men kommer att få diskussioner längre fram. (MG) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Bilaga 3A Protokoll Stockholm_ doc 14(20)

195 ANTECKNINGAR Det är väl fortfarande tänkt att det ska bli slussning och båttrafik över Karl Johan slussen? Ett tag hade vi ju faktiskt båttrafik även i Stallkanalen men det blev avstängt i och med den reglering som skedde där. Det kommer att vara fortsatt slussning. (MF) Kan ni beskriva hur man kommer att tappa av vatten ur den nya Slussen. Kommer man att använda sig av en tröskel eller bara ett hål? Det finns olika förslag men troligtvis kommer det att vara en lucka som reser sig. Den göms på botten och sen går den upp och stänger av. Det är den mest troliga lösningen men det är inte detaljprojekterat hur detta kommer att ske. (MF) Man kan reglera hur mycket vatten man kan släppa ut? Ja, med en sån lucka kan man reglera hur mycket man släpper ut, men troligtvis kommer man antingen att ha den stängd eller öppen. (MF) En sådan lucka har man vid Riksbron, luckan dras nedåt och ligger längs botten. (LT) Måste det inte finnas någon slags tröskel för att kunna öppna luckan? Nej, det blir som en slags tröskel när den är öppen men sen dras den nedåt när man öppnar mer och mer. (LT) Var får man reda på aktuellt vattenstånd? Stockholms Hamn har det på sin hemsida. (LT) Gör de prognoser också? Nej det gör de inte. Stockholm Hamn sköter hur man öppnar och stänger luckorna i Stockholm och i Södertälje är det Sjöfartsverket som sköter detta. De gör inte några prognoser utan följer strikt vad som står i vattendomen, d.v.s. vid vilka vattenstånd de skall öppna respektive stänga luckorna. (MG) Varför ska man släppa ut allt genom Slussen, det blir ju en fruktansvärd ström i vattnet i Mälaren när man ökar utsläppet vid Slussen. Varför ökar man inte avtappningen genom t.ex. Hammarby? Klimat- och sårbarhetsutredningen har tittat på olika alternativ, de har t.ex. tittat på om aktuella vattenmängder går att få ut genom Hammarby eller Norrström samt om det går att bygga en tunnel som avbördar Mälaren. Deras slutsats är dock att det ställe där man kan få ut den här volymen är vid Slussen/Söderström. (MG) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Bilaga 3A Protokoll Stockholm_ doc 15(20)

196 ANTECKNINGAR Det är en jättevolym. Vid några tillfällen, ja. Men det blir vid färre tillfällen som man måste tappa maximalt i jämförelse med idag. En dag vartannat år beräknas man behöva tappa de volymerna, så det är inte hela tiden det kommer att strömma maximalt med vatten, utan vid några få tillfällen. (MG) Har alla båtklubbar runt Mälaren fått inbjudan till samrådet? Vi har skickat inbjudan till två båtförbund; Mälarens Båtförbund respektive Saltsjöns. (MG) Förbunden organiserar båtklubbar runt hela Mälaren och de har lagt ut information på sina hemsidor. (HT) Staden har fått telefonsamtal från båtklubbar i Stockholmsområdet så vi hoppas att vi har nått ut. Dessutom har staden annonserat i dagspressen. (MG) Vattenströmmar historiskt, har det inte varit väldigt kraftiga utströmningar tidigare också? Vi borde kunna klara bottenförhållandena med kraftiga utströmningar. Staden har tittat just på vad som händer vid maxutströmningar, men jag vågar inte säga om det varit så stora volymer tidigare. (MG) Det beror på hur långt bak i tiden man tittar. Det grundläggande är dock att Mälarens vattenstånd varierade mer förut och det gjorde det för att det var ett litet hål, att vattnet hade svårt att komma ut så på det sättet kan man säga att vattnet strömmade mindre än vad det kommer att göra nu. (HS) Strömmade mer. Nej, det var mindre vatten som kom ut, därför steg vattenståndet. Men det är klart om det är trångt kan det gå fort i just den punkten. (HS) Hur många m 2 i tvärsnittsarea är det på det nuvarande och det planerade utloppet vid Slussen? Jag kan inte det i huvudet men om man tittar på nuvarande kapacitet så är det ungefär 300 m3/s, och staden vill göra det 3-4 gånger större. Storleksmässigt så är det ungefär så pass mycket större. (MF) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Bilaga 3A Protokoll Stockholm_ doc 16(20)

197 ANTECKNINGAR Är det ungefär som vid Karl Johansutloppet, en enhet, och det kommer att bli flera enheter? Ja, så kan man se det (MF) Varje dag på vädret så talar man om Saltsjöns vattenstånd och där pratar man även om Vänern och referensyta på sjökortet. Det borde finnas för Mälaren också även om de aldrig pratar om det. Det skulle de kunna ta med om det vore jätteviktigt, Mälaren är si och så mycket högre än referensytan idag. Det är ett litet tips! Jag skulle vilja gå tillbaka, jag tittar ofta på Stockholms Hamns hemsida och tittar på Mälaren och Saltsjöns nivåer och det är lite förvirrande med alla olika höjdsystem. De uttrycker bara plus och minus si och så många centimeter. Men om vi säger att normalvattenståndet i Mälaren är 4,17, vad är då differensen till normalvattenståndet i Östersjön? 60 centimeter. (HS) Vi är så väldigt få här och då undrar jag var det här har annonserats. Jag såg det på er hemsida men har det även annonserats i dagspressen? Staden har gått ut till 10 tidningar runt Mälardalen och i DN, SvD, City och Metro. (MG) När var det? Det utannonserades i mitten av oktober, i samband med att samrådstiden startade. (MF) Det är så få här och så kort tid att lämna synpunkter. Staden skickade ut underlaget i mitten av oktober och det finns även tid efter mötet att lämna synpunkter, fram till den 14 december. (MG) Ja, vi som har fått med post ja, men det är ju inte alla som fått inbjudan via post. Inbjudan skickades ut via post till ca fastighetsägare längs med Mälarens stränder. Dessutom har staden annonserat via dagspressen. (MG) Har det varit större intresse runt Mälaren i jämförelse med i Stockholm? Det har varit olika, i Västerås var det störst intresse och stor uppslutning. I Södertälje var det få som kom ca ett tiotal, i Bålsta och Ekerö ett 20-tal så det har varit lite olika. Men det är också många som har ringt och ställt frågor. Staden hoppas på att få in så M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Bilaga 3A Protokoll Stockholm_ doc 17(20)

198 ANTECKNINGAR mycket synpunkter och frågor som möjligt och att vi når ut till så många som möjligt i detta skede så att vi kan arbeta vidare och sen få återkomma i början på 2009 med ett nytt samråd kommer staden att ha en preliminär MKB att samråda kring. Men i det här tidiga skedet är det bra för oss att få in så mycket synpunkter som möjligt så vi kan ta hand om dem när vi gör våra utredningar under det kommande året. (MG) Slussen i Södertälje ska ju byggas om, kommer den att få ökad avtappningskapacitet? Det beror på hur man gör ombyggnaden. De håller redan nu på att avsluta bytet av nedströmsportarna. Uppströmsluckan, det är den som styr hur mycket vatten man kan släppa igenom, är projekterad för att kunna ta ut ytterligare 300 m 3 /s. Men om det kommer att genomföras eller inte beror på om det finns finansiering, eftersom den lösningen är mycket dyrare. Luckorna måste bytas ut för de är gamla men att byta ut de till samma luckor som finns där idag är mycket billigare. Om man dessutom ska öka avtappningskapaciteten måste man förstärka kanalerna för den ökade strömningen. Sjöfartsverket i Södertälje avvaktar just nu om det finns någon finansiering av detta. (MF) Det blir ju klart tidigare än ombyggnationen av Slussen. Ja, själva byggarbetena kan tänkas bli klara tidigare men det måste ju fortfarande till en ny reglering för hela Mälaren och som inte kan förutsättas vara på plats tidigare. (MF) Man kan alltså inte börja använda luckan förrän det finns en ny dom/nya bestämmelser eller villkor för Mälarens reglering (förutom vid ev. katastroftappning). (MG) Hur är det med kapaciteten i Slussen? Om man ser på de två lösningar som är intressanta så tycker jag mig se väldigt låga broar, såväl öster som väster om själva knutpunkten. De måste ju öppnas för småbåtar. Precis, det finns gångbroar om ömse sidor i samband med slussluckorna och de måste då öppnas. (MF) Det innebär att vi får ett nytt slusselände för gångtrafikanter och cyklister. Det är ingen bra lösning. Det är en lösning, om det sedan blir så framöver får vi se. (MF) Ja, det är egentligen ingen fråga i det här sammanhanget, utan mer för planen. Man kan säga att de två olika gestaltningsförslagen som är aktuella är neutrala, det spelar egentligen ingen roll hur de utformas för möjligheten att få ut vattnet, gestaltningen kan man dock diskutera. (MG) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Bilaga 3A Protokoll Stockholm_ doc 18(20)

199 ANTECKNINGAR MG ställer frågan om någon har beställt ut det fullständiga/stora samrådsunderlaget eftersom staden skickat ut två olika versioner (en tolvsidig broschyr och ett på sidor), ingen har hämtat ut detta. I det fullständiga underlaget finns några korrigeringar. Korrigeringarna kommer att läggas ut på stadens hemsida, liksom det fullständiga underlaget, Korrigeringarna kommer också att biläggas till protokollet eller kan beställas. Är provtappningen uppskjuten för att det inte finns något vatten att tappa? Ja, det stämmer. Staden hade planerat att göra en provtappning i Norrström i oktober/november för att se vilka vattenmängder som kan vara bra att få ut där för att det ska bli bra dels för fisket och dels bli en mer levande Stockholm ström. Mälaren har dock legat för lågt så staden har skjutit på provtappningen till mars-april. Men det har ingen betydelse för konsekvenserna vi har pratat om, det är finjusteringar just i Norrströmstappningen. (MG) Är det mycket föroreningar på Riddarfjärdens botten som kan påverkas? I själva Riddarfjärden så blir det inte särskilt stora erosionsrisker på botten utan det blir mer lokalt i trånga sund runt t.ex. Långholmen och Essingeöarna. Detta blir endast vid maxavtappning, en gång vartannat år, och då finns risk för erosion av bl.a. sediment. I dessa lägen kommer staden att göra detaljerade sjömätningar och bottenkarteringar. Staden kommer att ta prover på botten och kartlägga den mer i detalj som t.ex. vilket material den består av. Detta gör vi för att kunna göra säkrare prognoser för om det kommer att hända någonting och vad det skulle innebära om det eroderade materialet följer med ut i Saltsjön. (MG) Pålsundet är alltså utsatt? Ja, i Pålsundet blir det högre hastigheter vid maxavtappning, jämfört med vid dagens maxtappning. (MG) När man går förbi Slussen vid vissa tillfällen när det är maxavtappning idag, är det ungefär de flödena vi pratar om även i framtiden? Det kommer att vara 3-4 gånger så mycket när det går fullt, men det kommer inte att hända så ofta, ungefär en gång vartannat år. (HS) Men hastigheten i just den kanalen kan vara densamma. (MF) Pratar vi om mängd eller hastighet? (HS) M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Bilaga 3A Protokoll Stockholm_ doc 19(20)

200 ANTECKNINGAR Det man ser när man står på kajen, när det sprutar vatten ur Karl Johans slussen. Blir det värre? Nej, det kommer inte att bli värre i den slussen. (HS) MG visar till sist kontaktuppgifter dit skriftliga synpunkter kan skickas eller om frågor uppstår. Frågor och synpunkter kan lämnas fram till 14:e december. Mötet avslutas. Anteckningar upprättade av: Elisabeth Mörner Structor Miljöbyrån Stockholm AB Monica Granberg Structor Miljöbyrån Stockholm AB M:\Uppdrag\2006\M600095_Slussen_samordning\18-Slutversion\Samrådsredogörelse, VV\Bilaga 4\Bilaga 3A Protokoll Stockholm_ doc 20(20)