SAMMANFATTNING ÖVER INKOMNA YTTRANDEN, SYNPUNKTER OCH FRÅGOR FRÅN SAMRÅDSMÖTEN OCH EXPLOATERINGSKONTORETS BEMÖTANDE

Transkript

1 , rev SAMRÅDSREDOGÖRELSE, SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING ÖVER INKOMNA YTTRANDEN, SYNPUNKTER OCH FRÅGOR FRÅN SAMRÅDSMÖTEN OCH EXPLOATERINGSKONTORETS BEMÖTANDE Nedan redovisas och kommenteras de huvudsakliga skriftliga frågor och synpunkter som framförts i samrådsyttranden och i de samrådsmöten som hållits runt Mälaren. Några av frågorna och synpunkterna har i denna sammanställning sammanfattats eller förtydligats. Exploateringskontorets bemötande till inkomna yttranden baserar sig på de underlagsutredningar och det material som var aktuellt vid tiden för samrådet , REVIDERAD, Revideringen avser tillkommande synpunkter efter att samrådshandlingarna skickats till Länsstyrelsen INNEHÅLL 1(68)

2 SAMMANFATTNING ÖVER INKOMNA YTTRANDEN, SYNPUNKTER OCH FRÅGOR FRÅN SAMRÅDSMÖTEN OCH EXPLOATERINGSKONTORETS BEMÖTANDE Svenska kraftnät Västra Mälardalens kommunalförbund Trafikkontoret, Stockholm stad SMHI Stockholms Brandförsvar Svenska Turistföreningen, Stockholmskretsen Fiskeriverket, Håkan Wickström Norrenergi Naturskyddsföreningen i Södermanlands län Regionförbundet Sörmland Strängnäs kommun Lidingö Stad Vattenfall Eldistribution AB Marianne Andersson, Björsund 8:3, Strängnäs Olle Gyllenhaal, Kungsberga 1:22, Ekerö Skogsstyrelsen WWF Statens Maritima Museer Knivsta kommun SGI Länsstyrelsen Västmanlands län, Lantbruks- och fiskeenheten SGU Fiskeriverket Sundbybergs stad Statens Fastighetsverk Salems kommun Huddinge kommun, Miljökontoret Stockholms Hamnar Birgitta Thorsberg, Kjell Smedborn, Lund 1:4, Järfälla Jonas Wahlström, Insändaren 5, Bromma Telge nät AB Stockholm Vatten Räddningsverket Stockholms Stadsmuseum Stockholms Hamn AB Stockholm Vatten Regionplane- och trafiknämnden Sjöfartsverket Länsstyrelsen i Södermanlands län (68)

3 40 Enköpings kommun Banverket Vägverket region Stockholm Banverket Olof Nelson, Stockholmen Juridik Värmdö kommun Monica Gustavsson Claes Kristensson... Fel! Bokmärket är inte definierat. 48 Länsförsäkringar Länsstyrelsen i Uppsala län Uppsala kommun Eskilstuna kommun Länsstyrelsen i Västmanlands län Västerås stad Naturvårdsverket Länsstyrelsen i Stockholms län Samrådsmöten med allmänhet Svenska Naturskyddsföreningens Stockholmskrets, Arbetsgruppen för energi (68)

4 1 Svenska kraftnät Inkommet yttrande ( , Dnr E :2): Ingen erinran 2 Västra Mälardalens kommunalförbund Inkommet yttrande ( , Dnr E :): 2.1 Vid vårfloder är det av högsta vikt att Mälaren kan hållas på så låg nivå som möjligt. Arboga påverkas om Arbogaån stiger. Ombyggnation av Slussen med tillhörande ökad avtappningsförmåga är mycket positivt. Synpunkten noteras. 3 Trafikkontoret, Stockholm stad Inkommet yttrande ( , Dnr E :5): Ingen erinran 4 SMHI Inkommet yttrande ( , Dnr E :6): En utökad avtappningsförmåga är en nödvändighet för att kunna kontrollera översvämningsriskerna runt Mälaren. 4.1 Det är viktigt att de framtida klimatscenarierna inte tas alltför bokstavligt. Det är rimligt att tillämpa ökade marginaler och tekniska lösningar som är så flexibla att dessa kan modifieras i framtiden när ny kunskap växer fram. Det framtida havsvattenståndet behöver utredas mer, havet kommer troligen att fortsätta att stiga efter år Exploateringskontoret är medvetet om att det finns osäkerheter i klimatscenarierna. Exploateringskontoret instämmer i att det framtida havsvattenståndet behöver utredas mer (se stycke 3.5, sid. 13 i samrådsunderlaget). Utredningen av framtida dimensionerande vattenstånd har initierats och genomförs av SMHI på uppdrag av projektet. Exploateringskontoret avser att dimensionera vattenanläggningarna och de tekniska konstruktionerna för en livslängd om ca 100 år. 4(68)

5 4.2 Felaktig uppgift i tabell 3, sida 33 i samrådshandlingarna: Norrströms och Södertälje kanals medelvattenföring är ca 162 m 3 /s och inte 1,62 m 3 /s. Uppgiften är korrigerad och tillhör de korrigeringar som redovisades i samband med samråden och samtidigt lades ut på stadens hemsida. 5 Stockholms Brandförsvar Inkommet yttrande ( , Dnr E :7): 5.1 Ej kompetensen att bedöma de redovisade avtappningsvärdena. Vill dock påtala betydelsen av att den nya avtappningskapaciteten motsvarar framtida behov av Mälarens vattenreglering. Synpunkten noteras. 6 Svenska Turistföreningen, Stockholmskretsen Inkommet yttrande ( , Dnr E :8): 6.1 En utökad möjlighet till utsläpp får inte medföra att Mälarens naturliga variationer i vattenståndet över året påverkas alltför mycket. En variation i vattenståndet är mycket viktigt för bl.a. djur- och växtlivet. Detta motverkar också att vassbälten breder ut sig. Från mitten av 1800-talet fram till mitten på 1940-talet kunde Mälarens vattenstånd variera upp till två meter. Efter att Mälaren började regleras i mitten av 1940-talet har vattennivåerna varierat mindre. Mälaren reglerades på 1940-talet för att minska risken för översvämningar och för att säkra dricksvattenproduktionen. För naturmiljön skulle det bästa vara om Mälaren fick fluktuera fritt men detta är inte möjligt att åstadkomma då det skulle innebära för stora skador på andra intressen. I det fortsatta arbetet med förslag på en ny reglering för Mälaren kommer SMHI att försöka jobba in mer dynamik i regleringen, på ett sådant sätt att naturmiljön och den biologiska mångfalden kan gynnas samtidigt som nivåerna anpassas även till de andra intressenterna (bl.a. dricksvattenproduktionen, bebyggelse och infrastruktur runt Mälaren m.m.) 6.2 Samrådshandlingarna brister. Kartbilaga 3a saknar 8 naturreservat som är på väg att bildas. Flertalet av dessa kommer att bildas under perioden fram till år I kartbilaga 3c saknas landskapsbildskyddet över hela Lovön Kärsön - Fågelön. 5(68)

6 Synpunkten noteras och kommer att omhändertas. Kartbilagorna kommer att uppdateras med ny och mer komplett information inför nästa samrådstillfälle Den finns också noterat i samrådshandlingen under stycke sid. 36 att kommunala reservat i flertal kommuner saknas i samrådshandlingen liksom redovisning av nyckelbiotoper m.m. 7 Fiskeriverket, Håkan Wickström Inkommet yttrande ( , Dnr E :9): 7.1 Vid samrådsmötet i Stockholm fick jag klart för mig att Mälarens reglering INTE styrs av prognoser (lämpligen från SMHI) över snötäcket i avrinningsområdet, avsmältning etc., utan bara och direkt efter vad som står i gällande vattendom. Vattendomen kräver att man strävar efter att nå referensnivån/medelvattenståndet +4,17 m (eller är det 4,14 som gäller) så fort det bara går och så agerar Stockholm Hamn. Det kan i mina ögon förklara varför Mälaren exempelvis varit så låg under stora delar av året. Miljövården och fisket önskar som bekant mera variation i allmänhet och fisket ett högt och varaktigt vattenstånd på våren, främst för att ge gäddor en möjlighet att leka på översvämmade områden, men även för biologisk produktion generellt. Under resonemangen runt Mälarens nya reglering har möjligheten att snabbt tappa ner Mälaren inför hotande högvatten, så har just potentialen för att hålla vattnet uppe under längre tid i vetskap om att nivån snabbt kan sänkas, lyfts fram som lockbete bl.a. för naturvården. Detta går inte ihop med ovanstående strikta förhållningssätt som finns till vattendomar. För att utnyttja potentialen ovan krävs väl snarast ett pragmatiskt förhållningssätt som styrs av prognoser, d.v.s. vid liten snömängd i Bergslagen borde man våga hålla nivån högre under våren och det under en längre tid, något som skulle gynna fiske och biologisk mångfald. I dagens reglering strävas efter att hålla Mälarens vattennivå på 4,15 (i Mälarens höjdsystem). Den gällande vattendomen/miljödomen är som Fiskeriverket noterat inte prognosbaserad utan är en ren tappningsställare. Domen reglerar därmed vid vilka vattenstånd i Mälaren som de 8 olika luckorna och slussarna i Stockholm och Södertälje skall stängas respektive öppnas. I det fortsatta arbetet med förslag på en ny reglering av Mälaren kommer SMHI att försöka jobba in mer dynamik i regleringen. Ju mer dynamiskt en reglering utformas desto mer arbete och större organisation krävs dock för att den skall kunna skötas och fungera. När det gäller höga flöden vet man när det är mycket snö eller att det har regnat mycket och kan tappa ut lite i förväg. När det gäller de låga vattenstånden handlar det 6(68)

7 dock om en tidsaspekt på 3-4 månader vilket det inte går att göra prognoser över. Generellt är det svårt att göra en bra prognos över långa tidsperioder. Prognoser är bra för optimering, men inte när det gäller säkerhet. 7.2 Vid samrådsmötet frågade jag om skillnaden i medelvattenstånd mellan Mälaren och Saltsjön, sett utifrån de noteringar man dagligen kan följa på Stockholm Hamns hemsida. Vill minnas att jag fick svaret 60 cm. Nu är jag lite förvirrad av alla de angivelser som finns i underlagsmaterialet (36 cm, 33 cm, 30 cm, 0,66 cm, +4,17 cm, +4,14 cm, +4,15 cm etc.). Att det beror på vilket höjdsystem förstår jag men det är ändå lite oklart hur man skall tolka siffrorna. När ligger t.ex. Saltsjön och Mälaren i nivå med varandra (uttryckt i såväl Stockholm Hamns system som eventuellt annat)? För Mälaren används ofta ett höjdsystem kallat Mälarens höjdsystem som definieras av nivån på Västra Slusströskeln vid Karl Johans torg i Slussen, Stockholm. Mälaren är reglerad sedan 1940-talet. Mälarens respektive Saltsjöns medelvattenstånd beror av vilken tidsperiod man tittar på men generellt brukar anges skillnaden 0,60 cm. I samrådshandlingarna visas Mälarens medelvattenstånd (sid 34 tab 5 ) +0,33 (RH00) och + 4,17 (Mälarens höjdsystem) period och havsvattenytan (sid 35 tab 6) - 0,37 (RH00) och + 3,47 (Mälarens höjdsystem) period I den befintliga domen strävas efter att Mälarens nivå ska ligga på + 4,15 (Mälarens höjdsystem). Saltsjön och Mälaren ligger i nivå med varandra vid tillfällen när vattenståndet är ovanligt högt i Saltsjön och relativt lågt i Mälaren. Fråga/synpunkt från Fiskeriverket inkommen vid samrådsmöte ( ): 7.3 Jag tittar ofta på Stockholms Hamns hemsida och på Mälarens och Saltsjöns nivåer och det är lite förvirrande med alla olika höjdsystem. De uttrycker bara plus och minus si och så många centimeter. Om normalvattenståndet i Mälaren är 4,17, vad är då differensen till normalvattenståndet i Östersjön? 60 centimeter. Se även bemötande av yttrande Norrenergi Inkommet yttrande ( , Dnr E :10): 8.1 Berörs vid två skilda anläggningar, dels vid vattenintaget från Mälaren till Solna värmeverks värmepumpar och dels vid vattenintaget från Lilla Värtan, Saltsjön för Frösunda kylstations behov. Vattenintaget till Solna värmeverks värmepumpar sker vid Bromma reningsverk bräddavlopp vid Nockebysundet. Förändrade nivåer i Mälaren kan försvåra intaget av 7(68)

8 vatten till värmepumparna men problemet torde vara möjligt att komma till rätta med hjälp av intagspumpar. Synpunkten noteras. Mälarens vattennivåer kommer att ligga inom samma spann som idag. De allra högsta nivåerna kommer att sänkas något och de lägsta kommer att höjas något. 8.2 Frösunda kylstation är en produktionsanläggning för bolagets fjärrkylsystem. Havsvatten från Lilla Värtan tas in genom ett bottenintag inom fastigheten Bergshamra 4:31 invid Ekhagen. Det kalla bottenvattnet kyler fjärrkylvattnet till rätt temperatur i kylstationen. Erfarenheterna från Fortum Värmes intag från Värtan till Värtaverket är att mycket stora och långvariga vattenutsläpp vid Karl Johan slussen har lett till att förhållandena på botten vid Stora och Lilla Värtan har förändrats. Bottenvattnets temperatur har vid dessa tillfällen stigit drastiskt vilket givit stora problem för Värtaverkets produktionsanläggningar. Det finns en stark oro att extrema utsläpp från Mälaren ska röra om bottenlagren i Lilla Värtan med följden att bottenvattnets temperatur stiger till sådana nivåer att Frösunda kylstations produktion omöjliggörs. Sannolikt minimeras risken om större uttag sker under längre perioder istället för att extremt stora utsläpp sker som följd av akuta situationer. Synpunkten noteras och eventuella konsekvenser avseende ovan frågeställningar kommer att redovisas i nästa samråd. 9 Naturskyddsföreningen i Södermanlands län Inkommet yttrande ( , Dnr E :11): 9.1 Ser den utökade regleringskapaciteten som en möjlighet att ge Mälaren en mer ekologisk vattenregim. När vädersituationen medger borde en strävan finnas att reglera sjön med ekologin som målbild. Detta skulle innebära en årstidsstyrd vattenregim inom vattendomens ramar. En strävan bör vara att tillskapa ett vattenstånd något under normalvatten vid tiden för isläggning, därefter en strävan att upprätthålla en vattennivå över det normala från islossning fram till omkring mitten av juni. Är det möjligt mer än 5 år av 10 är det mycket bra. Det är viktigt att den blå bården uppstår under de år det blir möjligt att genomföra en årstidsstyrd vattenregim. 8(68)

9 Nuvarande vattenregim med en effektiv reglering medför att isen i vassarna vissa år kan ligga kvar ända in i juni månad, detta beror troligtvis på att ett uteblivet, eller att ett tidsmässigt alltför kortvarigt vårvatten inte tillåtits tränga in i vassarna och tina upp isen. En effekt av ett konstant vattenstånd blir därför liten, eller ingen omsättning av vattnet i vassarna. Detta kan leda till syrebrist och därmed kraftigt reducerad biologisk produktion. För vassarnas vidkommande skulle en nivå över normalvatten under tiden från islossning fram till omkring mitten av juni göra stor nytta även om det bara rör sig om någon eller några cm skillnad, detta då väder situationen inte tillåter mera. Synpunkterna noteras. Exploateringskontoret är mycket intresserade av kunskap om vilka vattenstånd som är gynnsamma för den strandnära naturmiljön och för biologiskt mångfald längs Mälarens stränder. Projekt Slussen har under hösten 2007 givit i uppdrag åt naturmiljökonsulter att ta fram mål för den nya regleringen, med avseende på vad som gynnar den strandnära naturmiljön och biologiska mångfalden runt Mälarens stränder. Dessa mål för naturmiljön kommer att bli en av förutsättningarna, vid sidan av de behov som finns avseende t.ex. dricksvattenförsörjning, sjöfart och jordbruk, för SMHI:s fortsatta arbete med förslaget på ny reglering av Mälaren. 9.2 Regleringen av Mälaren har inneburit att störning av strandskogar helt uteblivit varvid brist uppstått på död och döende ved. Detta orsakar stora svårigheter att bevara biologisk mångfald knuten till skog. Liksom för strandängar bör kompenserande åtgärder ses som mycket angelägna. Utvalda skär och revlar för främst fisktärna bör ges återkommande kompenserande skötsel i form av bortröjning av den vedartade vegetation som utebliven störning ger upphov till. Fisktärnan finns listad i EU:s fågeldirektiv. Mälaren har varit reglerad sedan 1940-talet. Runt Mälaren stränder finns mycket jordbruk och exploaterad mark. Den naturmiljö som finns runt Mälaren är därmed inte opåverkad, vare sig av den pågående vattenregleringen eller av andra påverkansfaktorer såsom t.ex. markanvändning (bete, jordbruk, exploatering m.m.). Responsen på både vattenståndsförändringar och andra påverkansfaktorer är för många naturmiljöer relativt långsam. Det finns därmed naturmiljöer som utgör rester av miljöer som egentligen skulle behöva andra förhållanden än de som råder idag för att vara långsiktigt livskraftiga. Detta gör att det pågår olika slags kompensatoriska åtgärder inom ramen för bl.a. skötsel- och bevarandeplaner för skyddsvärda områden. Allra bäst vore för naturmiljön om Mälaren fick fluktuera fritt. SMHI kommer i arbetet med förslaget på ny reglering av Mälaren att behöva göra en avvägning av de behov som finns hos olika intressenter avseende vattenstånd och vattenståndsvariationer. 9(68)

10 Kompensatoriska åtgärder brukar föreslås i en miljökonsekvensbeskrivning för en verksamhet där negativa konsekvenser uppstår. När det finns konsekvensbedömningar för nollalternativet d v s att dagens avtappningsmöjlighet och reglering bibehålls och för förslaget till ny reglering är det relevant att ta ställning till om det för projektet finns behov av att föreslå kompensatoriska åtgärder. Se även bemötande på yttrande 7.1. Fråga/synpunkt från Naturskyddsföreningen i Södermanland inkommen vid samrådsmöte ( ): 9.3 Nivåvariationer behövs inte uppnås varje år, det kanske räcker med vart 5:e eller 10:e år. Men i och med att det finns större möjligheter att tappa snabbt så kanske man kan ha is i magen och låta vattennivåerna ligga lite högre. Frågan är när på året som vattenstånden behöver vara högre. Detta är en fråga som staden kommer att utreda närmare. I förslaget till ny reglering är det önskvärt att Mälaren skall kunna efterlikna en naturlig sjö med vissa fluktuationer. Dock måste marginal finnas till både låga vattenstånd och höga vattenstånd. 10 Regionförbundet Sörmland Inkommet yttrande ( , Dnr E :12): Har inte för avsikt att lämna några synpunkter. 11 Strängnäs kommun Inkommet yttrande ( , Dnr E :13): Kostnaderna är ur ett samhälligt perspektiv rimliga och projektet är en statlig angelägenhet Effekterna av pågående klimatförändringar är idag en process där ny kunskap tillkommer kontinuerligt. Nya vetenskapliga fakta kan komma att innebära att föreslagen kapacitet behöver utökas. Det fortsatta arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen bör ha inriktningen att avtappningskapaciteten ska kunna utökas. Synpunkten noteras. I samrådshandlingarna liksom i Klimat- och sårbarhetsutredningen utreds möjligheten till en ökad avtappningskapacitet i Slussen/Söderström. Jämfört med i Klimat- och sårbarhetsutredningen undersöks inom ramen för Projekt Slussen om hela den ökade avtappningskapacitet för Mälaren som anges i Klimat- och 10(68)

11 sårbarhetsutredningen (SOU 2006:94) kan omhändertas i Slussen/Söderström. Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen innebär en ökning av avtappningskapaciteten med 1000 m 3 /s att Mälarens högsta nivåer kan sänkas med 1 m. Detta har bedömts vara tillräckligt för att sänka de dimensionerande nivåerna och att därigenom undvika skador på samhällsfunktioner. Med den i samrådet föreslagna avtappningskapaciteten finns relativt stora marginaler avseende översvämningsrisker i förhållande till t.ex. dimensionerande nivån. Exploateringskontoret är medvetet om att det finns osäkerheter i klimatscenarierna. Bland annat behöver framtida havsvattenståndet behöver utredas mer (se stycke 3.5, sid. 13 i samrådsunderlaget). Utredningen av framtida dimensionerande vattenstånd har initierats och genomförs av SMHI på uppdrag av projektet. Se även bemötande på yttrande Miljökonsekvensbeskrivningen bör omfatta hur ett skydd för vattennära bebyggelse bör förstärkas med avseende på att medelvattennivån kommer att bli högre än idag. Miljökonsekvensbeskrivningen bör omfatta ett underlag om hur planeringsförutsättningarna och riktlinjer för ny bebyggelse och infrastruktur kommer att se ut med hänsyn till en förändrad reglering. Det är en kommunal angelägenhet hur planering av vattennära bebyggelse ska gå till och det är varje enskild kommuns ansvar att ta fram riktlinjer för planering av vattennära bebyggelse. Fram tills dess att de tekniska konstruktionerna är färdigbyggda och att en dom/nya villkor och bestämmelser erhållits för en ökad avtappningskapacitet och ny reglering av Mälaren är det idag rådande förhållanden som gäller. De rådande förhållandena och risker med dessa finns bl.a. utvecklade i Klimat- och sårbarhetsutredningen. Då nya villkor och miljödom finns framtagna för Mälarens reglering kan kommuner sätta upp riktlinjer för vattennära bebyggelse utifrån dessa. MKB:n kommer att beskriva utformningen av den nya regleringen, vilka vattenstånd som den genererar och miljökonsekvenserna av den nya regleringen och nollalternativet. Det ligger dock inte inom ramen för projektet eller MKB-arbetet att utarbeta planeringsförutsättningar och riktlinjer för ny bebyggelse och infrastruktur. Det ansvaret ligger framförallt på respektive kommun och ansvarig myndighet Miljökonsekvensbeskrivningen bör visa på hur föreslagen utbyggnad av slussarna klarar flera olika scenarier av höjda vattennivåer i Östersjön. Se bemötande av yttrande Risken för att vattenkvaliteten i Mälaren kommer att påverkas negativt av ökad humustillväxt kan inte vattenregleringen påverka. Detta ämne bör dock tas upp i MKB:n för att denna inte ska ge bilden av att problemet med vattenkvaliteten är löst genom vattennivåregleringen. 11(68)

12 Exploateringskontoret noterar synpunkten och instämmer i att en ny reglering inte fullt ut löser problemen med ökade humusmängder i Mälaren och skall tydliggöra detta till nästa samrådstillfälle. En ny reglering som sänker de högsta nivåerna minskar dock risken för att näringsämnen, humus och föreningar spolas ut från översvämmade områden i strandnära läge, i förhållande till nollalternativet. Detta minskar risken för belastning/tillrinning från de strandnära områdena men påverkar inte den tillrinning och den belastning av humus som kommer ifrån t.ex. Bergslagen. Detta kommer att beskrivas i MKB:n. Att det framtida klimatet med högre tillrinning till Mälaren under vinterhalvåret kan innebära ökade mängder humus och näringsämnen till Mälaren, är som också påpekas, inte något som regleringen kan påverka Den särskilda skyddsvärda frågan om Sörfjärden bör belysas. Denna är Sveriges viktigaste lokal för Rördrom och på senare år har antalet häckande par sjunkit drastiskt. Den främsta orsaken till detta anses vara att de öppna vattenytorna mellan stranden och vassbältet försvunnit under våren. Detta försvårar häckning och födosök för sjöfåglarna. Angående naturmiljön, se bemötande av yttrande 9.1. Projektet kommer också att ta fram en metodik för konsekvensbeskrivning av naturmiljön längs Mälarens stränder En annan aspekt är att lekmöjligheterna för fisk drastiskt försämras. Yttrande bör därför inhämtas från Sötvattenlaboratoriet i Drottningholm respektive Fiskeriverket i Örebro. Samrådsunderlaget har skickats ut till ca 300 olika myndigheter och organisationer, däribland Fiskeriverket. Sötvattenlaboratoriet i Drottningholm läggs till i sändlistan inför samrådsutskicket som planeras till början av Fråga/synpunkt inkommen från Strängnäs kommun vid samrådsmöte ( ): 11.7 Strängnäs kommun anser att staden bör komplettera med RH70 i samrådsunderlaget. Undrar även om Stockholm Vatten och Norrvatten deltar i samrådet eftersom man bör titta på råvattenförändringar, i samrådsunderlaget berörs inte reservvattenfrågan. Stockholm Vatten och Norrvatten ingår i samrådet. I det fullständiga samrådsunderlaget finns en tabell (se även bifogat protokollet, bilaga 3) som redovisar skillnaderna mellan RH70, RH00 och Mälarens höjdsystem. Varför alla lägen nämns i Mälarens höjdsystem beror på att den gamla domen är skriven i Mälarens 12(68)

13 höjdsystem. Staden kommer dock framöver att redovisa både i Mälarens höjdsystem och RH00 alternativt RH70. Att öka avtappningskapaciteten och att förändra Mälarens reglering har enligt projektets bedömning ingen bäring på råvattenförändringarna i sig, förutom avseende att risken för belastning av näringsämnen, humus och föroreningar från översvämning av strandnära områden minskar. Detta tas upp i samrådsunderlaget och redovisas i MKB:n (se även bemötande på yttrande 11.4). Fråga/synpunkt från Strängnäs kommun inkommen vid samrådsmöte ( ): 11.8 Idag har vi de dimensionerande flödena och hundraårsnivåerna som en slags officiell bas för vårt arbete med de här frågorna. För Strängnäs kommun är det här en oerhört central fråga, det är stora områden av befintlig och planerad byggnation som berörs av det här. Någonstans under den här resan hamnar vi i den situationen att samtidigt kvarstår Klimat- och sårbarhetsutredningen och sen en förlängning av kommunens juridiska ansvar skadeståndsmässigt för hur vi bebygger områden som är utsatta för översvämningar. I och med att vi får nya översvämningskurvor uppstår det behov av någon slags status på dessa kurvor som gör att vi kan säga nej, vi har byggt enligt de kurvor och den information som finns. Vad ska gälla för detaljplaner innan 2018? Vattenanläggningarna som ska byggas vid slussen och som ska möjliggöra regleringen, måste vara kopplade till en dom. Vi måste också ha en miljödom innan vi kan börja tappa mer vatten och ändra regleringen. Till dess är det dagens situation som gäller. Se även bemötande på skriftligt yttrande Vad kan, på sikt, hända vid stora fluktuationer i systemet och med en längre avrinningsperiod? Kan det bli aktuellt med ett större näringsutsläpp och att Mälaren på lång sikt hotas med avseende på dricksvattenproduktionen i och med att det släpps ut mer humus o.s.v.? Det har egentligen inte med regleringen att göra, men det ena är att vi med stor sannolikhet kommer att få fler åskskurar på sommaren. Det i sig ger ökad ytavrinning vilket innebär att fosfor och humus lättare spolas ut i Mälaren. Den andra delen är att det blir högre flöden under vintern då det inte finns grödor som fångar upp ämnen. Men ingen av dessa händelser är kopplat till regleringen utan mer till det framtida klimatet. Synpunkten noteras. Frågan angående stora fluktuationer kommer att utredas vidare i det fortsatta arbetet. 13(68)

14 12 Lidingö Stad Inkommet yttrande ( , Dnr E :14): Anser att förslaget kommer att minska risken för okontrollerade utsläpp av avlopps- och dagvatten från Mälaren, vilket ur ett Lidingö perspektiv är bra Ser även positivt på att vattennivån i Mälaren håller en hög och jämn nivå då det minskar risken för att vattenflöden från Mälaren stannar upp, vilket kan leda till problem med bortledande av avloppsvatten från i första hand Henriksdals reningsverk. Synpunkten noteras Rivning och omläggningar av ledningar samt grundvattenbortledning och eventuell infiltration vid Slussen kräver separat tillstånd alternativt anmälan av vattenverksamhet. Lidingö Stad vill beredas möjlighet att yttra sig över detta. Lidingö Stad kommer att kallas till samråd om ev. tillstånd för vattenverksamhet. 13 Vattenfall Eldistribution AB Inkommet yttrande ( , Dnr E :15): Inget att erinra 14 Marianne Andersson, Björsund 8:3, Strängnäs Inkommet yttrande ( , Dnr E :16): 14.1 Mycket angeläget att arbetet kommer tillstånd för att skydda Mälaren som vattentäkt. Viktigt att regleringen sker på ett ansvarsfullt sätt så att ej för stora nivåskillnader uppstår som kan skada djur- och växtliv. Synpunkten noteras. 15 Olle Gyllenhaal, Kungsberga 1:22, Ekerö Inkommet yttrande ( , Dnr E :17): 15.1 Kunde tyvärr inte medverka i de samrådsmöten som fanns (22/26 nov), tiden var för snäv. 14(68)

15 Ett antal samrådsmöten har hållits runt Mälaren under fyra veckors tid. Stockholms stad bjöd in till samråden via tidningar/dagspress. Staden skickade också ut inbjudningar till enskilda med strandfastighet vid Mälaren i två omgångar (totalt ca 6000 stycken inbjudningar) 15.2 Som strandägare vid Skeppsbackasundet framför uppgiftslämnaren att det vore bra om eroderingen av stränderna hejdas. Under 50 och 60 talen varierade vattenståndet mellan vår och sommar ganska ordentligt och strandvegetationen hann då återhämta sig från perioder med högt vattenstånd (vår) under sensommaren. Sedan ca 1970 är variationen dock mycket liten och på utsatta ställen finns bitar strand där växtligheten tagit stryk. Stenarna är dock oftast kvar, om inte isen tar dem. Det har även uppstått ogynnsamma betingelser för gäddors lek. Gäddleken gynnades av högt vårvattenstånd, samt att strandängarna betades. Det senare har i det närmaste helt upphört sedan länge. Enstaka ställen syns köttdjur men betestrycket är svagt. På många ställen växer ängarna igen med al och sälg. Observationer och reflektioner noteras Det har varit svårt att hitta runt på webbsidorna, det är lätt att gå i cirkel och filerna har varit stora. Hade gärna sett en bättre karta på Mälaren i broschyren. Synpunkten noteras. 16 Skogsstyrelsen Inkommet yttrande ( , Dnr E :18): 16.1 Det är positivt för miljön om man kan återskapa en mer naturlig vattenståndsvariation i Mälaren med högt vattenstånd under vår och försommar som sedan klingar av längre fram mot sommaren. Det skulle ge ökande möjligheter för fåglar i att finna lämpliga häckningsplatser i grunda områden. Det skulle också stanna av den pågående igenväxningen av dessa områden. Synpunkten noteras. Se även bemötande på yttrande Skogen i kantzonerna kan påverkas med större årstidsvariationer i vattenståndet genom att mer död ved bildas och att barrträd, främst gran, får sämre förutsättningar att etablera sig. Vid mindre årstidsvariation ökar sannolikt barrinblandningen i kantzonerna. 15(68)

16 Synpunkten noteras, se svar på yttrande 9.1 angående naturmiljön Beroende på det blivande medelvattenståndet kan diken i låglänta marker få en ändrad kapacitet för markavvattning. Synpunkten noteras Föreslagna åtgärder påverkar inte skogliga intressen i någon nämnvärd omfattning men det är positivt om årsvariationen i vattenståndet kan öka på ett för Mälaren mer ursprungligt sätt. Synpunkten noteras, se även svar på yttrande 6.1 och WWF Inkommet yttrande ( , Dnr E :19): 17.1 Amplitudförändringarna som skett sedan Mälaren började regleras har kraftigt påverkat Mälarens ekosystem. Tiotusentals ha strandnära våtmarker har försvunnit genom regleringen vilka var betydelsefulla lekplatser för fisk och groddjur samt viktiga rast- och häckplatser för fåglar. De var också viktiga för minskad belastning av närsalter ut i Mälaren. Strandnära runt Mälaren fanns en gång arealer våtmarker överstigande den nivå som idag är nationellt mål för våtmarker! Synpunkten noteras, se även svar på yttrande Mälaren är den största enskilda källan för fosfor till Norra Östersjön vilket också påverkas av regleringsförhållanden samt diknings- och invallningsföretag i och runt Mälaren. En ny reglering som sänker de högsta nivåerna och minskar risken för översvämningar av strandnära markområden minskar risken att näringsämnen från dessa marker spolas ut i Mälaren och Saltsjön. Detta kommer att beskrivas i den kommande MKB:n. En ökad avtappning i Slussen/Söderström kan dock i det lokala påverkansområdet medföra högre strömningshastigheter med risk för erosion av sediment. Detta kan leda till att en ökad mängd föroreningar och näringsämnen transporteras ut i Saltsjön. Även denna fråga kommer att utredas vidare och redovisas i den kommande MKB:n. Projektet har ingen rådighet över förekomsten av och aktiviteter i dikningsföretag och markavvattningsföretag runt Mälaren. 16(68)

17 17.3 Slutligen finns flera Natura 2000 områden runt Mälaren av vilka många utgörs av strandängar och vassområden. Mälaren är också ur ett europeiskt perspektiv viktig för Rördrom som är en prioriterad art. Hoten mot dessa områden är ofta likartade igenväxning p.g.a. upphörd hävd, minskad amplitud i Mälaren och ökad näringstillförsel. Det är av yttersta vikt att nya regleringsförhållanden bättre anpassas till befintliga naturvärden i en av Europas största och biologiskt värdefullaste sjöar. WWF förutsätter att MKB görs för alla Natura 2000 och övriga skyddade områden som berörs av ändrad reglering. WWF förutsätter vidare att kompensatoriska insatser görs om så är nödvändigt. Se även bemötande av yttrande 9.1. Projekt Slussen har givit i uppdrag åt naturmiljökonsulter att ta fram en metodik för konsekvensbedömning av den strandnära naturmiljön runt Mälaren, som kan beröras av en ny reglering och av nollalternativet d v s att dagens avtappningskapacitet och reglering bibehålls. I metodiken skall identifieras/definieras vilken påverkan på naturmiljön av ändrad reglering och avbördning kan medföra (t.ex. minskad översvämningsrisk, förändrade vattenståndsvariationer, förändrade strömningsförhållanden, erosion i närområdet och i trånga sektioner, ändrade förutsättningar för vattenvegetation, ändrade lekförhållanden för fiskar, ändrade möjligheter till häckning och födosök för fåglar osv). Såväl positiv som negativ påverkan ska redovisas. Projektet har för avsikt att stämma av förslaget på metodik med den referensgrupp som finns knuten till projektet, under våren I referensgruppen ingår bl.a. WWF, SNF och länsstyrelserna runt Mälaren. 18 Statens Maritima Museer Inkommet yttrande ( , Dnr E :20): 18.1 Inom område för planerad vattenverksamhet finns fasta fornlämningar i form av framförallt fartygs-, varvs- och industrilämningar, fasta fiskeanläggningar, rester av strandbyggnader och kulturlager som kan påverkas av ökad avtappningskapacitet och vattenbyggnadsarbeten samt förändrad reglering av Mälaren. SMM föreslår därför att Stockholm stad i den kommande MKB:n dels redovisar den förväntade erosionens påverkan på kulturmiljön under vattnet, dels presenterar en plan för kulturmiljöövervakning av densamma. Eventuella indirekta effekter på fornlämningar m.m. till följd av t.ex. erosion kommer att utredas inom ramen för arbetet med den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. Ett kontrollprogram kommer att upprättas. SMHI har gjort en första modellering av hur en ökad avtappningskapacitet kan påverka strömningshastigheterna och därmed risken för erosion. Det preliminära resultatet har visat på en ökad strömningshastighet, och därmed risk för erosion, främst i trånga sund 17(68)

18 och runt själva Slussenanläggningen. Projekt Slussen har låtit utföra en detaljerad sonarundersökning av bottnen som också visar förekomst av vrak och fornlämningar. En mer detaljerad modellering kommer att utföras i början av Exploateringskontoret har initierat en kontakt SMM för bistånd i MKB-arbetet, med att bedöma risk för konsekvenser på fornlämningar avseende erosion Om vattenbyggnadsarbetena innefattar ingrepp i andra områden än de som avsågs inför planerad ombyggnad av Slussen och som presenterades i Stockholms stadsmuseum arkeologisk rapport 2007:3, bör även dessa områden presenteras i MKB mot bakgrund av befintlig kunskap om de arkeologiska lämningarna. Synpunkten noteras. Fråga/synpunkt från SMM inkommen vid samrådsmöte ( ): 18.3 Statens Maritima Museer håller på med utredningar om arkeologiska lämningar under vatten. Kommer en ökad avtappning och därmed ev. förflyttning av recenta sediment att kunna påverka de många fornlämningar som finns inom de områden där ni förutser ökad strömning? Vid exempelvis Vasadjupet finns mycket lättflyktiga sediment. Staden har samrått med Länsstyrelsen om detta inför etapp 1-undersökningen enligt Kulturminneslagen. Länsstyrelsen bedömde att staden i ett första skede skall utreda de områden där det sker en direkt påverkan genom schakt mm. Staden kommer att samråda med LST om vilka utredningar som krävs i de indirekta påverkansområdena (där det finns erosionsrisk). Länsstyrelsen skall fatta besluten om vad som skall utredas inom kulturminneslagen så er rapport ligger delvis till grund för detta Kan man vid provtappningar genom Slussen/Söderström se hur det påverkar och räkna på långsiktig påverkan? Det går ej att få till en provtappning av dessa mängder i Slussen/Söderström, vi får i stället förlita oss på modelleringar och bedömningar som görs Gäller påverkan på bottnarna/erosion även de större djupen (<30 m), t.ex. Beckholmen? Erosionsrisk i Saltsjön omnämns i korrekturet för samrådshandlingarna. SMHI har gjort fördjupade studier rörande bottenskjuvspänning som mått på erosion och kommit fram till 18(68)

19 att det ligger kvar en saltvattenkil i Saltsjön även vid ett flöde på 1300 m3/s. Figuren på sid. 50, figur 21 stämmer därmed inte längre, se korrektur på I feb/mars 2008 kommer det göras en ny modellering med noggrannare bottendata. Utifrån detta kommer det att ske ny modellering för att få närmare besked bl.a. gällande erosionsrisk i Saltsjön. 19 Knivsta kommun Inkommet yttrande ( , Dnr E :21): 19.1 För Knivsta kommun är det viktigt att kommande beslut utgår från goda kunskaper om följderna för naturmiljön och jordbruket. Där behöver beslutsunderlaget utvecklas. De områden som kan komma att påverkas negativt och som behöver utredas mer i Knivsta kommun är områden runt Kyrkviken, Alasjön, Krusenberg och Kungshamn- Morga. Konsekvenserna är dock svåra att kvantifiera med utredningen som underlag. Det blir en viktig uppgift för den fortsatta utredningen. Den samrådshandling som ligger till grund för detta samråd har haft till syfte att avgränsa vilka frågeställningar som behöver utredas och redovisas inom ramen för det kommande MKB-arbetet bland annat avseende naturmiljö och jordbruk. I några fall har preliminära bedömningar gjorts. Arbetet med att utreda de faktiska konsekvenserna har inte inletts. Angående naturmiljö, se bemötande till yttrande nr 9.1 och yttrande 17.3 ang. metodik för konsekvensbedömningar. Det första förslaget på reglering som ligger som underlag för samrådet, innebär att högsta nivåerna sänks och att de lägsta nivåerna höjs. Medelvattennivån (den nivå som Mälaren ligger på över 50 % av tiden) antas ligga ca 15 cm över dagens medelvattennivå. Målnivån för den nya regleringen är att Mälarens vattennivå inte ska nå över 4,70 (Mälarens höjdsystem). Den information som staden hittills erhållit tyder på att invallad jordbruksmark runt Mälaren är dimensionerad för 4,70, för dessa kommer den nya regleringen inte att försämra, snarare tvärtom. Inom ramen för det fortsatta arbetet kommer eventuella konsekvenser, med avseende på en förhöjd medelvattennivå, för oinvallad jordbruksmark som är låglänt belägen att utredas. Hur stora arealer som kan komma att påverkas samt om de består av produktiv jordbruksmark. 20 SGI Inkommet yttrande ( , Dnr E :22): 19(68)

20 20.1 SGI bedömer att de frågor som kan vara relevanta för bedömning av miljökonsekvenser är väl behandlade i samrådshandlingarna. Det finns behov av kompletterande utredningar och detaljerade undersökningar för flera förhållanden där underlag för bedömningar saknas idag liksom av behov av skyddsåtgärder. I samrådshandlingarna anges att sådana kompletteringar kommer att utföras. SGI kan vid behov medverka i överläggningar om kompletterande utredningar när det gäller erosion, grundläggning och förorenad mark. Synpunkterna noteras. 21 Länsstyrelsen Västmanlands län, Lantbruks- och fiskeenheten Inkommet yttrande ( , Dnr E :23): 21.1 Väsentligt ändrade regleringsförhållanden måste föregås av grundliga utredningar med detaljerade konsekvensbeskrivningar över eventuell påverkan på fiskbestånd och yrkesfiske. I de aktuella samrådshandlingarna är detta inte fallet. Den samrådshandling som ligger till grund för detta samråd har haft till syfte att avgränsa vilka frågeställningar som behöver utredas och redovisas inom ramen för det kommande MKB-arbetet bland annat avseende fiskbestånd och yrkesfiske. I några fall har preliminära bedömningar gjorts. Arbetet med att utreda de faktiska konsekvenserna har inte inletts Ett lågt vattenstånd i Mälaren under vår och försommar försämrar påtagligt tillgången på lek- och uppväxtområden, och därmed reproduktionsmöjligheterna för främst gädda, men även för andra fiskarter. På samma sätt innebär kraftiga fluktuationer i vattenståndet en negativ påverkan på uppväxande fisk och fiskyngel, speciellt inom grunda och vegetationsrika vattenområden. Se bemötande av yttrande 9.1 och Mål och metodik för naturmiljön inkluderar även grunda områden med växt- och djurliv Ett lågt eller fluktuerande vattenstånd kan också på vissa platser negativt påverka det yrkesmässiga fisket med fasta redskap under isfri period. Ett mål med den nya regleringen är att undvika låga vattenstånd och att den lägsta nivån skall höjas. En målnivå med den nya regleringen är att Mälarens vattennivå inte skall gå 20(68)

21 under 4,00 (i Mälarens Höjdsystem). Enligt preliminära bedömningar kommer yrkesfisket inte att påverkas negativt av den förändrade regleringen. Detta kommer att belysas närmare i den kommande MKB:n Funktionen av ålyngelledare/uppsamlare måste säkras för att möjliggöra för naturligt uppvandrande ålyngel att ta sig in i Mälaren. För lekvandrande fiskar och fiskarter som är vandringsbenägna måste fungerande fiskvägar finnas. Projektet omfattar att öka avtappningskapaciteten i Slussen/Söderström och att förändra regleringen av Mälaren. I Stockholm är det huvudsakligen Norrström som utgör en viktig vandringsväg för fisk. 22 SGU Inkommet yttrande ( , Dnr E :24): 22.1 SGU delar SMHI:s uppfattning att stor erosionsrisk förekommer inom områden på Mälarsidan och Saltsjösidan, främst gällande de mycket lösa och starkt vattenhaltiga finkorniga recenta sedimenten. Risken föreligger främst vid ökad avtappning samt vid starkt oregelbundna flöden. Inom ramen för SGU:s reguljära kartläggning av bottensedimenten i Stockholmsområdet visar sedimenten mycket höga halter av de flesta undersökta miljögifter (t.ex. kvicksilver, kadmium, bly, PCB, PAH, DDT m.fl.). SGU kan även konstatera att det förekommer mycket höga halter av giftiga organiska tennföreningar, (bl.a. tributyltenn, TBT) som främst använts i båtbottenfärger, i sediment från Stockholms hamnar och marinor Med en ökad erosion vid ökad avtappning av Mälaren är, enligt SGU, risken mycket stor att dessa föroreningar och övriga miljöfarliga substanser som är inlagrade i sedimenten resuspenderas och sprids ut i vattenmiljön. Det senare problemet kan förhindras om de översta förorenade sedimentlagren i aktuella områden med recent sedimentation muddras bort och oskadliggörs. SGU menar att spridning av förorenade sediment måste förhindras, inte minst med beaktande av miljömålet Giftfri miljö. Fortsatta utredningar kommer att initieras under början av 2008 med avseende på strömningshastigheter och erosion av förorenade sediment och hur mycket sediment med föroreningar som kan spolas ut till Saltsjön vid en maximal avtappning genom Slussen/Söderström. Sjömätningar har utförts för att kartlägga Mälaren och Saltsjöns bottenstruktur. Provtagningar, som baserar sig på SMHI:s modellering och sjömätningarna kommer att göras både på Mälarsidan och Saltsjösidan. Utifrån modellering och provtagningsresultat kommer belastningsberäkningar att utföras. 21(68)

22 Utifrån ovanstående kommer konsekvensbedömningar att göras med avseende på naturmiljön under vattnet och med avseende på badvattenkvaliteten nedströms Slussen. Ev. behov av skadeförebyggande åtgärder kommer att beskrivas i den kommande MKB:n. I den kommande MKB:n kommer en samlad bedömning att göras med avseende på projektet i förhållande till relevanta miljömål, dels på nationell nivå och dels på regional och lokal nivå. Fråga/synpunkt från SGU inkommen vid samrådsmöte ( ): 22.2 Spelar de högre lägsta nivåerna någon roll för fosforflödet från åkermark? Eftersom det är stora områden som berörs kan det innebära förändrat fosforflöde. Stockholms stad tar med sig den frågan. Se även bemötande på yttrande Fiskeriverket Inkommet yttrande ( , Dnr E :25): Huvudpunkterna som rör fisk och fiske är: - den förändrade regleringen av Mälaren. - byggandet i vatten i närområdet till Slussen. - förändrade möjligheter för fiskvandring mellan Mälaren och Saltsjön genom Slussen/Söderströmområdet och andra vandringsvägar Fiskeriverket föreslår att fortlöpande kontakt etableras mellan sökanden och den grupp inom verket som arbetar med de stora sjöarna, i vilka Mälaren ingår, och som arbetade med underlaget till Klimat- och sårbarhetsutredningen. Verket har möjlighet att delta i det fortsatta arbetet t.ex. genom deltagande i en referensgrupp inför samrådet i början av år En punkt som Fiskeriverket vill lyfta fram i denna fas av planeringen är fritidsfiskets stora betydelse i närområdet av Storstockholm då detta endast berörs översiktligt i de översända samrådshandlingarna. I en kommande MKB bör eventuella effekter på fritidsfisket i Mälaren och de angränsande berörda områdena belysas parallellt med yrkesfisket. Stockholms stads bemötande: Synpunkterna noteras. 22(68)

23 24 Sundbybergs stad Inkommet yttrande ( , Dnr E :26): Sundbybergs stad är i detta tidiga skede av processen positiv till Stockholms stads mål och intentioner med Projekt Slussen. Eftersom förslaget till ny reglering tagits fram av SMHI har Sundbyberg stad svårt att ifrågasätta deras slutsatser I en kommande MKB önskas att konsekvenserna av en höjning av Mälarens lägstanivå belyses ytterligare. Längre fram i processen måste också de ekonomiska förutsättningarna för projektet belysas tydligare, samt vilka ekonomiska konsekvenser projektet får för Stockholms kranskommuner. Den kommande MKB:n kommer att beskriva konsekvenserna av förslaget på ny reglering och av ett nollalternativ. I Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande föreslås att det tillsätts en statlig förhandlingsman för att leda arbetet med finansiering av nödvändiga investeringar. Denna förhandlingsman är ännu inte tillsatt. 25 Statens Fastighetsverk Inkommet yttrande ( , Dnr E :27): SFV är fastighetsägare till vattenområden vid bl.a. Söderström samt markområden på Riddarholmen KFS Anläggningskonstruktörer AB har utrett konsekvenser på Riddarholmens kajanläggningar. Utredningen visar att en ökning av avtappningen genom Slussen kan ge upphov till erosion av de utfyllda massorna utanför kajanläggningen och med skador på kajanläggningen som följd. Som framgår av samrådshandlingarna har SMHI modellerat strömningshastigheter och risk för erosion vid en maximal avtappning på m 3 /s. En översiktlig inventering av samtliga vattenanläggningar (broar, tunnlar, kajer, sjöledningar och kablar) som finns i Slussens närområde och som riskerar att påverkas av en ökad avtappningskapacitet har också gjorts. Med hänsyn till vattenanläggningarnas konstruktion, bottnens geologi samt de beräknade framtida maximala strömningshastigheterna identifierades ett antal objekt som behöver utredas ytterligare (däribland Riddarholmskajen, se samrådsunderlaget, stycke 8.9) Utredningarna kommer att genomföras under våren 2008 baserat på mer kunskap om grundläggningsförhållanden, mer detaljerade bottenmätningar samt nya mer detaljerade modelleringsresultat. Även eventuella erosionsåtgärder kommer att studeras för utpekade objekt. 23(68)

24 25.2 SFV utreder möjligheten till ett framtida vattenintag väster om Riddarholmen för ett framtida köldbärarnät på Riddarholmen. Detta kommer att utgöra ett komplement till den fjärrkylaanläggning som det idag finns en avsättning för på Fortums sjöledning mellan Södermalm och Norrmalm. Hur en förändring av vattenflöden kommer att påverka ett sådant vattenintag måste studeras vidare i detalj. SFV bör i sitt utrednings- och planeringsarbete utgå ifrån en ökad avtappningskapacitet i Slussen/Söderström SFV har ett ytvattenintag för frikyla nordost om Riddarholmen (efter slussporten under Riksbron). Detta vattenintag ligger på Saltsjösidan och skulle kunna påverkas negativt av ett ökat vattenflöde genom Slussen om det samtidigt innebär ett minskat flöde under Riksbron. Synpunkten noteras SFV har tecknat avtal med Fortum som reglerar Fortums planerade kylstation och dess utloppsledning vid Norrmalm, mitt emot norra delen av Riddarholmen. Avtalet reglerar den ersättning SFV ska få utifall frikylesäsongen förkortas p.g.a. utsläpp av varmt kylvatten. Hur ett ändrat flöde genom Slussen kommer att påverka detta måste utredas vidare tillsammans med Fortum. Synpunkten noteras Ett så stort projekt som ombyggnaden av hela Slussen kommer att påverka områden även utanför det område som samrådet berör. Tunnelbanans framtida läge har mycket stor betydelse för SFV. Undersökningar visar att det ska vara möjligt att förlägga tunnelbanan norr om Slussen under jord. En sådan placering skulle innebära en radikal förbättrad miljö på Riddarholmen. SFV menar att programsamrådet bör utvidgas till att också undersöka denna möjlighet. Dessa synpunkter hör hemma inom ramen för samråd om ny detaljplan för Slussenområdet och kan inte omhändertas inom ramen för samråd om vattenverksamhet. Stockholms stad genomförde programsamråd under sommaren och hösten Detaljplanesamråd planeras till början av (68)

25 26 Salems kommun Inkommet yttrande ( , Dnr E :28): 26.1 I Salems kommun utgör Mälarens strandzon en sträcka om ca 14 km. Enligt översvämningskarteringen skulle förändrade nivåförhållanden av såväl klimatförändringar som reglering innebära översvämningsrisker främst för områden såsom: Lindängens naturreservat, Högantorp, Vitsand, Bockholmssättra och Hemvärnets stridsskola i Vällinge Enligt samrådsunderlaget så har ett antal kommuner inte redovisat uppgifter om kommunala naturreservat, däribland Salems kommun. Kommunen har inga kommunala naturreservat i dagsläget. Enligt kommunens översiktsplan planeras inom de närmsta åren att anläggas tre tätortsnära naturreservat, dock ligger inget av dessa reservat belägna inom det regionala påverkansområdet längs Mälarens stränder Bygg- och miljönämnden ställer sig positiva till samrådsförslaget om att öka den totala avtappningskapaciteten med drygt 1000 m 3 /s, vid Slussen/Söderström och Södertälje. De ser fram emot att ta del av den MKB som är under upprättande, då de efter beaktan av denna kommer att redogöra ett tydligare ställningstagande. Synpunkterna och uppgifterna noteras. Projektet omfattar inte i dagsläget att öka avtappningskapaciteten i Södertälje. 27 Huddinge kommun, Miljökontoret Inkommet yttrande ( , Dnr E :29): 27.1 De specifika och generella naturvärden (arter och livsmiljöer) som finns längs Mälarens strandområden och som är beroende av eller gynnas av just översvämningszoner behöver belysas närmare. I Huddinge kommuns berörda strandområden har vi kännedom om bl.a. den skyddsvärda fisken Nissöga samt en del vattenväxter. Det kan vara tänkbart att dessa egentligen behöver strandområden som hålls någorlunda öppna med vattenståndsvariationer. Se bemötande av yttrande nr 9.1 och yttrande nr På vilka sätt går det att maximera vattenståndsvariationen (amplituden) inom år och mellan år med beaktande av att översvämning inte ska kunna ske av samhällsviktiga funktioner i Stockholms innerstad m.m.? Av samrådshandlingarna framgår att dagens årliga vattenståndsvariation är mycket liten varför den skulle behöva utökas. Alternativa utformningar/utföranden av regleringen? Kan man t.ex. ordna snabbare avtappning 25(68)