Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden juli 2008 Delrapport Jobb för unga 2008-07-23
INNEHÅLL Innehåll...2 Om projekt MUF...3 Sammanfattning...4 Inledning...6 Problembakgrund...7 Dagens lösningar...9 Kompletterande lösningar...11 Berörda förslag i korthet...14 s. 2
OM PROJEKT MUF Moderata Ungdomsförbundets uppgift är enkel. Vi vill påverka. Vi vill göra skillnad. Vi vill se våra idéer, värderingar och förslag bli verklighet. Vi vill göra Sverige bättre. För att lyckas med det måste vi bland annat vinna val. I vår stadga står det att vi ska bygga långsiktiga relationer som skapar trogna väljare åt moderata samlingspartiet. Vi ska, med andra ord, prata med andra ungdomar om värderingar så att de förstår dem och röstar på oss. I valet 2006 röstade 57 000 förstagångsväljare på Moderaterna, dessutom ökade partiets stöd markant bland väljare under trettio. Det är ett bra bevis på att vi blev förstådda. Men mycket vill ha mer. Och bra kan bli bättre. Det fanns politikområden där väljarna inte tyckte att Moderata Ungdomsförbundet kunde lämna trovärdiga svar. I vissa fall var våra svar så fel att de flesta ungdomar sade sig inte kunna rösta på moderaterna bara på grund av dem. De gjorde att vi blev omöjliga att rösta på. Projekt MUF handlar om att ändra på det. Inte genom att ändra våra värderingar eller vår ideologi, tvärtom. Projekt MUF går tillbaka till grunderna och hittar nya sätt att tolka och kommunicera ut dem. Projektets mål är enkelt. MUF ska vara den främsta bäraren av ungas intressen i Sverige. Vi ska stå upp för deras möjligheter, såväl inom moderaterna som i samhällsdebatten. Vi utvecklar vår politik med ledorden mångfald, utveckling och framtid. Moderata Ungdomsförbudet ska alltid ha mer gemensamt med andra unga människor än med politiker och politiska system. s. 3
SAMMANFATTNING Denna delrapport från Moderata Ungdomsförbundets arbetsgrupp Jobb för unga handlar om den utsatthet som unga kan drabbas av på arbetsmarknaden. Som ung anställd hamnar man ibland i konflikt med sin arbetsgivare, och kan i dessa situationer drabbas hårt. Ett exempel är slarv med löneutbetalningar. Som ung har man inte hunnit spara ihop en buffert och måste helt enkelt ha lönen i tid för at kunna betala sina räkningar. Att få hjälp med sina problem är inte heller det enklaste för unga. Vi har idag ett överarbetat domstolssystem som är svårt att förstå för vanliga ungdomar, och dessutom är dyrt att driva en process i. Resultatet av det är i praktiken att man står utan möjlighet till upprättelse om man inte är medlem i en arbetstagarorganisation. För de fackanslutna finns däremot ett system med expertishjälp och pengatillgångar som i praktiken skapar den enda möjligheten för unga att få upprättelse. Men många unga väljer idag att inte vara medlemmar i arbetstagarorganisationer. Vissa gör det för att de inte delar organisationernas politiska åsikter, andra för att organisationerna inte finns närvarande på arbetsplatsen. Oavsett skälen måste det finnas fungerande möjligheter även för dessa unga att få upprättelse. Därför föreslår vi nu en rad åtgärder för att hjälpa unga anställda som kommit i konflikt med sina arbetsgivare. Våra förslag är: Att ett nytt ombudsmannaämbete eller ett civilt organ införs för övervakande och processföring i arbets- och civilrättsliga tvister av principiell eller annars viktig karaktär. s. 4
Att dagens arbetsmarknadsmodell med arbetstagarorganisationer som huvudsakliga instrument för reglering och tvistehantering kompletteras med effektiva och lättillgängliga rättsmedel. Att ett nytt förfarande införs vid landets domstolar, primärt underrätter, för skyndsam handläggning av brådskande arbets- och civilrättsliga ärenden. Att en nämnd eller ett civilt organ införs för avgörande av arbetsrättsliga tvister utan bindande verkan men med sådan kompetens att deras avgöranden kan fungera som substitut till faktiska förstainstansavgöranden. Att vikten av skriftliga avtal, egna besparingar och goda försäkringsskydd uppmärksammas. Att inbetalningsskyldigheten för inkomstbeskattning flyttas från arbetsgivarens försorg till den skattskyldige. s. 5
INLEDNING Detta är Moderata Ungdomsförbundets arbetsgrupp Jobb för ungas första delrapport sedan starten av gruppens arbete tidigare detta år. Rapporten berör olika problem som unga med jobb upplever, främst i situationer av konflikt med arbetsgivaren. I rapporten presenteras ett antal problem som arbetsgruppen kommit i kontakt med. Vidare presenteras delar av den diskussion som gruppen fört om möjliga åtgärder för att hantera dessa problem utifrån vår moderata värdegrund. Rapporten är avsedd att ses som ett delbetänkande, vilket innebär att vissa av förslagen även kan återkomma i arbetsgruppens slutrapport, som dock kommer att avse ett väsentligt bredare anslag. s. 6
PROBLEMBAKGRUND I normalfallet är arbetsmarknaden ett välfungerande samspel mellan anställda och arbetsgivare. I en del fall uppstår dock problem. Ett problem som ibland tar sig uttryck för unga på arbetsmarknaden är den svaga position som den unga arbetande har i relation till sin arbetsgivare. Inte minst kan detta bli ett problem för unga på arbetsplatser där personalomsättningen är hög och det inte ställs särskilt höga krav på en viss kompetens hos arbetstagaren. Problemen kan ta sig uttryck i många former. Det kan exempelvis handla om att löner betalas ut för sent, att fel lön betalas ut eller att skatter inte dras på korrekt sätt. Det kan också röra sig om att arbetsgivare kräver prestationer som ligger utanför avtalad arbetstid, utan att ersätta detta på korrekt sätt. Exemplen på dessa situationer kan göras många fler men i grunden finns ofta samma problematik. Ett vanligt misstag som unga ofta gör är att inte begära skriftliga anställningsavtal. Den som inte har ett skriftligt avtal om anställning och villkor för denna är ofta helt utlämnad till arbetsgivarens goda vilja. Skulle arbetsgivaren svika någon av sina förpliktelser gentemot arbetstagaren står ord mot ord i en eventuell tvist, vilket är ett dåligt bevisläge för den enskilde. Även om ett skriftligt avtal har slutits om anställningen är det dock inte säkert att allt fungerar som det ska. Om en arbetsgivare inte betalar ut lön i tid är detta naturligtvis ett brott mot det skriftliga anställningsavtalet. Däremot är man som ung anställd, ofta utan egna besparingar, i hög grad beroende av de löneutbetalningar som görs och därför extra utsatt. Inte sällan förekommer det heller att arbetsgivaren glömmer en del av lönen eller av annat skäl betalar ut för lite lön. Även då kan situationen bli komplicerad för den som inte har pengar sparade för tillfälliga inkomstbortfall. s. 7
Situationen kan naturligtvis kompliceras ytterligare. En del arbetsgivare sätter i system att betala ut felaktiga löner och på andra sätt lura unga att arbeta för dem utan skälig ersättning. Dessutom kan företagets verksamhet exempelvis genomgå försäljning eller i värsta fall konkurs under de perioder tvisten pågår. I sådana fall försämras den anställdes möjligheter att snabbt erhålla korrekta belopp ytterligare. Det finns även ofta en efterfrågan på svart arbetskraft, som arbetar utan att skatt betalas. Ibland kan dock situationen istället vara att en anställd förleds att tro att skatt betalas, genom exempelvis osanna utsagor från arbetsgivaren eller rent av förfalskade lönespecifikationer. I dessa fall riskerar även den anställde att drabbas av extra skatt, som vid sidan av att den rätteligen skulle ha betalats av arbetsgivaren, för en ung person kan vara omöjlig att prestera. Ungas svaga ställning på arbetsmarknaden gör sig i högsta grad även gällande för dem som part i förhållande till de flesta arbetsgivare. Därför är det angeläget att söka lösningar även på de problem som unga upplever vad avser möjligheten till upprättelse då felaktigheter av nämnda slag uppdagas. s. 8
DAGENS LÖSNINGAR Vill man som anställd få upprättelse i en situation likt de ovan beskrivna finns det redan idag ett delvis väl fungerande system etablerat. Ofta finns exempelvis olika former av rättsskydd och liknande att få via arbetstagarorganisationer. Arbetstagarorganisationerna fungerar även i många sammanhang som effektiva förhandlare mellan enskilda anställda och deras arbetsgivare. I exempelvis en lönetvist mellan en anställd och dennes arbetsgivare kan arbetstagarorganisationens hot om en framtida stämningsansökan väga så pass tungt att arbetsgivaren ger med sig. Kommer istället en enskild anställd med motsvarande krav så är det inte alls lika säkert att dessa bejakas av arbetsgivaren. Att få rätt i tvister kräver ekonomiska medel för såväl själva stämningen och den egna juristen som kostnaderna vid en eventuell förlust. Arbetstagarorganisationerna, som samlar många anställda, har detta kapital medan en enskild anställd oftast saknar det. Detta torde ännu oftare stämma för unga anställda än de som hunnit bygga upp mer av tillgångar i form av bostad och sparande. Överlag är den svenska modellen för reglering av arbetsmarknaden uppbyggd på detta sätt. Anställda är i allt väsentligt hänvisade till arbetstagarorganisationer för effektiv hjälp. Dessa har i sin tur genom erfarenheter och sakkunskap utvecklat system för att snabbt kunna hjälpa de anställda i olika situationer. Där de inte kunnat finna tillräckliga instrument har de kunnat använda sig av den grundlagsskyddade möjligheten till stridsåtgärder för att markera mot arbetsgivare. För de som är anslutna till arbetstagarorganisationer tycks systemet vad avser möjligheten att få upprättelse vid felaktigheter fungera relativt väl. Långt ifrån alla omfattas dock av det skydd som arbetstagarorganisationerna erbjuder. Skälen därför kan vara många och även i denna del torde ungdomar kunna utgöra en extra utsatt skara. Inte minst har svenska arbetstagarorganisationer ont om medlemmar på de s. 9
arbetsplatser där många ungdomar arbetar. Exempelvis kan nämnas den ökande sektorn av telemarketingtjänster där få väljer att bli medlemmar i arbetstagarorganisationer trots att långt ifrån alla arbetsgivare bedriver en seriös verksamhet. De svenska arbetstagarorganisationerna har dock inte sällan valt att engagera sig även i den politiska debatten, och landets största arbetstagarorganisation stödjer uttryckligen ett av landets riksdagspartier. Detta i sig innebär att många redan av det skälet svårligen kan förväntas ansluta sig till dessa organisationer. Det finns även de som av olika skäl är missnöjda med sin arbetstagarorganisation, oaktat om det gäller en misslyckad avtalsförhandling, en internkultur som inte passar eller någonting helt annat och som av detta skäl finner sig utan möjlighet att fortsätta sitt medlemskap. Då det i hög grad saknas konkurrerande eller alternativa arbetstagarorganisationer för dessa att ansluta sig till, med undantag för de rent fackligpolitiska, riskerar således skyddet att urholkas även för dessa. Det finns av de här och säkerligen flera skäl en stor grupp unga människor som inte är medlemmar i arbetstagarorganisationer och inte heller kan väntas ansluta sig till sådana och därmed står utanför den svenska modellen för hantering av exempelvis tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare. s. 10
KOMPLETTERANDE LÖSNINGAR Tillgång till effektiva och lättillgängliga rättsmedel är en grundlagsskyddad rättighet. Att var och en kan få sin sak prövad i behörig instans är en förutsättning för ett fungerande rättssamhälle. Tvister kommer alltid att uppstå och inte minst om jobb och arbetsmarknad kan tvisterna gälla frågor så viktiga som möjligheten att betala nästa hyra eller ersättningen vid en av arbetsgivarens vårdslöshet orsakad arbetsplatsolycka. En konflikt med arbetsgivaren kan vara svår att lösa när man inte är en del av det svenska systemet med arbetstagarorganisationer som substitut för effektiva rättsmedel och tydliga rättigheter. Detta är också som konstaterats verkligheten för många unga. Situationen manar till skyndsamma åtgärder för att säkra att rätten till effektiva och lättillgängliga rättsmedel verkligen finns att tillgå för alla unga som råkar ut för konflikter med oseriösa arbetsgivare. Ett förslag som skulle kunna bidra till en lösning av de problem som gäller exempelvis uteblivna eller försenade löner vore införandet av ett nytt förfarande för skyndsam handläggning av brådskande arbets- och civilrättsliga ärenden i landets underrätter. Idag kan det ta väldigt lång tid mellan det att en stämningsansökan lämnas in och det att den behandlas. Detta är en effekt som känns igen från exempelvis vården och ett logiskt resultat av att finansieringen inte är knuten till antalet behandlade ärenden utan består av fasta anslag. Lösningen behöver dock inte vara knuten till systemet för ersättning, utan skulle regleras direkt i lag eftersom domstolarna alltid måste lyda för processerna gällande bestämmelser. I flera fall som rör statens myndighetsutövning mot enskilda finns bestämmelser om handläggning inom viss tid. Så skulle även kunna införas för denna typ av tvister så att exempelvis en tvist s. 11
gällande utebliven lön måste handläggas inom 14 dagar från tiden för stämningsansökans inkommande. Eftersom en sådan åtgärd kan förmodas leda till ett ökat antal tvister skulle det öka incitamenten för arbetsgivare att agera korrekt från början vad gäller exempelvis lönefordringar, för att på sådant sätt undvika kostsamma tvister. Även för unga arbetstagare finns fördelar då de snabbare skulle kunna få upprättelse. Risken för kostnader kvarstår dock, särskilt om bevisläget är dåligt, varför ett antal generella uppmaningar även bör riktas mot landets unga. Dels bör uppmärksamhet fästas på vikten av skriftliga avtal, som ofta är en direkt avgörande faktor för utgången av tvister med arbetsgivaren. Dessutom bör uppmärksamhet fästas på vikten av egna besparingar som buffert för kortare inkomstbortfall och ordentlig försäkring vad gäller exempelvis rättsskydd. Eftersom tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare är civilrättsliga är processföringen avhängig på parternas initiativ. Inom vissa områden anses det dock viktigt att det finns instanser som driver processer av principiell karaktär för att utveckla och förtydliga praxis och i övrigt säkerställa rättvis rättskipning. Detta gäller exempelvis diskrimineringslagstiftning och konsumentlagstiftning, där ett tillsynes framgångsrikt ombudsmannaämbete utvecklats. Detta fungerar som ett komplement till det civilrättsliga ramverket, och får närmast ses som en del av detsamma. Vad avser arbetsrättsliga tvister är dock denna roll väsentligen hänförlig till arbetstagarorganisationerna, vilket som tidigare berörts inte är en helt lyckosam ordning då det riskerar att exkludera många unga människor. Att införa ett nytt ombudsmannaämbete eller en likande myndighet eller civilt organ för övervakande och processföring i arbets- och civilrättsliga tvister av principiell eller annars viktig karaktär skulle kunna vara ett sätt att hantera denna situation. En annan väg att möta behovet av effektiva rättsmedel skulle kunna vara skapandet av en nämnd, myndighet eller ett civilt organ för avgörande av s. 12
arbetsrättsliga tvister. Detta organ skulle likt exempelvis allmänna reklamationsnämnden kunna handlägga tvister utan bindande verkan men med sådan expertis i de aktuella frågorna att deras avgöranden kan fungera som substitut till faktiska förstainstansavgöranden. Med god finansiering säkrad löses även problemet med kostsamma processer, samtidigt som exempelvis negativ uppmärksamhet i media kan användas som substitut för bindande rättsverkan av nämndens avgöranden. Denna modell tillämpas redan idag av exempelvis marknadsetiska rådet. Vad gäller svarta anställningar, där skatt inte erläggs på korrekt sätt, kan som tidigare berörts situationen variera en hel del. Vissa arbetsgivare rekryterar inte utanför kretsen av unga som kan acceptera en svart anställning, varför unga människor som har svårt att hitta jobb kan känna sig tvingade att göra så. Detta är en olycklig situation av många skäl och nära kopplad till den höga arbetslösheten. Åtgärder rörande arbetslöshet berörs dock inte i denna delrapport. Som nämnts kan dock situationen vara sådan att den anställde inte vet om att arbetsgivaren inte betalar skatt i behörig ordning på grund av exempelvis falska lönespecifikationer. I dessa fall är det viktigt att inte den enskilde drabbas, då ju denne blir lurad. Ett sätt att komma till rätta med både problemet med vad som uppfattas som påtvingat svartjobb och svartjobb där den anställde blir lurad vore att den skattskyldiga själv erlägger skatten till skattemyndigheten. På sådant sätt sker anmälan om inkomst från två håll vilket ger den enskilde mer makt att påverka huruvida anställningen skall vara svart eller vit. s. 13
BERÖRDA FÖRSLAG I KORTHET I denna rapport presenteras följande förslag på lösningar av i rapporten berörd problematik: Att ett nytt ombudsmannaämbete eller ett civilt organ införs för övervakande och processföring i arbets- och civilrättsliga tvister av principiell eller annars viktig karaktär. Att dagens arbetsmarknadsmodell med arbetstagarorganisationer som huvudsakliga instrument för reglering och tvistehantering kompletteras med effektiva och lättillgängliga rättsmedel. Att ett nytt förfarande införs vid landets domstolar, primärt underrätter, för skyndsam handläggning av brådskande arbets- och civilrättsliga ärenden. Att en nämnd eller ett civilt organ införs för avgörande av arbetsrättsliga tvister utan bindande verkan men med sådan kompetens att deras avgöranden kan fungera som substitut till faktiska förstainstansavgöranden. Att vikten av skriftliga avtal, egna besparingar och goda försäkringsskydd uppmärksammas. Att inbetalningsskyldigheten för inkomstbeskattning flyttas från arbetsgivarens försorg till den skattskyldige. s. 14