Bokslut 2006. Utbildningsnämnden



Relevanta dokument
Elevers övergångar från grundskola till gymnasium

Välkommen till gymnasieskolan!

Kommentarer till diagrammen vid definitivintagningen 2007

Långsiktigt programutbud vid Tyresö gymnasium från och med läsåret 2016/17

Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Utbildningsnämnden

Skolbeslut för gymnasieskola

Årsbokslut Christopher Polhemgymnasiet

BUN/2014: fastslå bidragsbeloppen för 2015 enligt beredning.

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Bilder från fotofinnaren.se

Jämtlands Gymnasieförbund

Gymnasieorganisationen 2016/2017

Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun

Månadsrapport. Bildningsförvaltningen. Mars 2015

Kvalitetsanalys. Lärandesektion

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Behovsanalys för verksamhetsområde 6 Gymnasieskola. Styrprocessen 2017

Utbildningsinspektion i Nacka gymnasium och gymnasiesärskola

Så fungerar den svenska gymnasieskolan

Tabell 1: Programmen i Västernorrlands län som ger högst inkomst

Beslut. På Skolverkets vägnar. Björn Persson Enhetschef Cecilia Hanö Undervisningsråd

Gymnasieansökan 2013

Förslag till årsredovisning 2010

Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Borås Praktiska Gymnasium i Borås kommun

Samhällsvetenskapsprogrammet, Mediaprogrammet Akademi, Sinclair. Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013

Rapport om läget i Stockholms skolor

VÄLKOMMEN. till Gymnasieinformationen 24 november. Frejaskolan Julia Kjäll

Information inför ansökan till. Riksgymnasiet för döva och hörselskadade. läsåret 2016/2017

Delårsbokslut 2014 jan- juli. Dahlstiernska gymnasiet och Vuxenutbildningen. Innehållsförteckning

VERKSAMHETSBERÄTTELSE med kvalitetsredovisning Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet

Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012

Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor

Välkomna till. Hösten 2013

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Västerås (1980) period 20071

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder

Verksamhetsberättelse 2015 Utbildnings-, arbetsmarknads- och integrationsnämnden

Delårsrapport. Jan oktober 2012 Naturbruksgymnasiet

Tabell 2: Programmen i Södermanlands län med lägst andel arbetslösa efter studierna

Vad tycker du om skolan?

Stadshuset, Örnsköldsvik, sammanträdesrum Kubbe 15:00 16:00

Budgetförslag Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen

Gymnasieplan Skurups kommun

Svensk författningssamling

Kvalitetsredovisning. Inledning. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning. Mål/Åtaganden. Normer och värden

Broschyr som skickas ut till alla Sveriges niondeklassare där olika program och gymnasieskolor lyfts fram som goda exempel.

Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid

Verksamhetsberättelse kortversion. Produktionen

Nämndsmål 2016 utifrån visionen En förskola och skola att längta till

För tidiga val sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg

Engelska gymnasiet Göteborg - Gy 2 - Göteborgs Stad

Skriftligt prov för kursen Utbildningssystem i Sverige och andra länder, höstterminen 2012.

Internbudget år Barn- och grundskolenämnden

Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum

Att välja till gymnasiet Vad som var sant igår kanske inte är det imorgon

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens förslag till text i årsredovisningen

Kvalitetsredovisning

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Broschyr som skickas ut till alla Sveriges niondeklassare där olika program och gymnasieskolor lyfts fram som goda exempel.

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

Olika vägar att lösa gymnasiets lokalbehov.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE med kvalitetsredovisning Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet

Granskning av årsredovisning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun

Regeringens proposition 1990/91:85

Kvalitetsredovisning 2009/2010

Bildningsnämnden

Konsekvensbeskrivning Gy2011 HTS (reviderad ) 1 (9)

Målet är delvis uppnått

Svensk författningssamling

Jämtlands läns bästa gymnasieprogram kartlagda

Kommittédirektiv. Yrkesdansarutbildning i klassisk dans. Dir. 2008:32. Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2008

Länssamverkan YTTRANDE 1(6) Dnr: Skolinspektionen Registrator Box STOCKHOLM

Ungdomar, gymnasieskolan och jobb - Varberg 1 feb. Medlemsföretaget Lindbäcks Bygg i Piteå

Ansökan om att starta Hantverksprogrammet, inriktning frisör vid Tyresö Gymnasium

Tertialrapport nämnd april Utbildningsnämnd

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

Broschyr som skickas ut till alla Sveriges niondeklassare olika program och gymnasieskolor lyfts fram som goda exempel.

Verksamhetsberättelse kortversion. Barn- och utbildningsnämnd

Välkomna till gymnasieinformation

Program på Gymnasiet

DNR 2010/BUN Barn- och utbildningsnämndens verksamhets- och budgetplan 2011

Likvärdig skola med hög kvalitet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Utbud gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt principer för utbud och antagning läsåret 2016/17

Kvalitetsredovisning för Björkhagsskolan i Hofors

Utredning för antal högstadier i Alingsås centralort.

Utbildningsinspektion i den kommunala vuxenutbildningen och svenska för invandrare

Välkomna till gymnasieinformation

Tjänsteskrivelse Gymnasieskolpeng för språkintroduktion 2015

Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning

De 6 högskoleförberedande programmen

Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd 2013

Verksamhetsplan Utbildningsnämnd

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stenungsund (1415) period 20111

Tabell 1: Programmen i Gävleborgs län som ger högst inkomst

Gymnasieinformation till föräldrar inför gymnasievalet. Vellinge.se

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15.

Utbud gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt principer för utbud och antagning läsåret 2017/18

Transkript:

Bokslut Utbildningsnämnden

EKONOMISKT RESULTAT FÖR UTBILDNINGSNÄMNDEN 1 NÄMNDEN OCH KANSLIET 3 BOKSLUT FÖR RÄKENSKAPSÅRET 3 DUVEHOLMSGYMNASIETS REKTORSOMRÅDE 2 (RO2) 7 BOKSLUT FÖR RÄKENSKAPSÅRET 7 DUVEHOLMSGYMNASIETS REKTORSOMRÅDE 3 (RO3) 10 GYMNASIESÄRSKOLAN 10 BOKSLUT FÖR RÄKENSKAPSÅRET 10 LINDENGYMNASIET 12 BOKSLUT FÖR RÄKENSKAPSÅRET 12 ELLWYNSKA SKOLAN 15 BOKSLUT FÖR RÄKENSKAPSÅRET 15 CITYGYMNASIET 18 BOKSLUT FÖR RÄKENSKAPSÅRET 18

Ordförande: Pat Werner Förvaltningschef : Ing-Mari Frössevi Ekonomiskt resultat för utbildningsnämnden Resultat 1 702 tkr Utfall 2005 Budget Bokslut Budget 2007 INTÄKTER Externa intäkter 48 561 47 364 51 352 49 394 Interna intäkter 5 948 676 7 404 2 315 SUMMA INTÄKTER 54 510 48 040 58 756 51 709 KOSTNADER Anlägg o underh.mtrl -5 126-2 115 Bidrag -2 989-257 -2 593-1 800 Entrepren o köp av verk -1 122-17 296-24 519-10 400 Externa hyror -1 359-14 255-1 729-786 Finans o avskrivningar -4 0-9 Interna hyror -17 592-5 122-18 072-19 541 Interna övriga kostnader -6 726-510 -8 177-6 000 Kapitalkostnader -6 760-6 742-6 735-6 933 Löner o kostnadsers, -90 760-98 682-99 136-111 830 inkl PO Pension o pers.soc -745-972 -2 417-796 Övriga verksamhetskostnader -29 498-22 714-13 468-28 016 SUMMA KOSTNADER -162 680-166 550-178 969-186 102 TOTALT -108 171-118 510-120 213-134 393 Resultat -805-1 702 Investeringar -3 941-8 494-7 743-8 300 Sammanfattning av årets verksamhet Gymnasieskolan har under präglats av den stora elevökningen. Under året har en ny gymnasieskola startat, Citygymnasiet med bl.a. ett nytt specialutformat program, upplevelseprogrammet. Fortsatt utveckling har skett av övriga gymnasieprogram. Följande program har specialutformats alternativt infört nya inriktningar; byggprogrammet, estetiska programmet, mediaprogrammet, naturvetenskapsprogrammet (Duveholmsgymnasiet) samt omvårdnadsprogrammet (Ellwynska skolan). Antalet elever på individuella programmet har ökat, då andelen elever med godkända betyg i åk 9 Katrineholm har minskat. Detta har krävt utökning av insatser för att eleverna ska nå grundskolans mål i gymnasiet. Gymnasiesärskolan har präglats av utveckling för att kvalitetssäkra läroplan och kursplaner samt utveckla kursplanerna så att de anpassas till eleverna. Sidan 1 av 20

Både gymnasieskolan och gymnasiesärskolan har fortsatt utveckling kring information, kommunikation och teknik i lärandet (IKT). En IKT-pedagog anställdes och KTH startade en högskoleutbildning för lärare i Katrineholm, Digitala lärarresurser. Förberedelse av ett projekt genom utarbetande av projektdirektiv tillsammans med produktionstekniska företag i Katrineholm och Vingåker samt Viadidakt genomfördes hösten. Budgetavvikelse Utbildningsnämndens resultat är 1 702 tkr jämfört med årets budget. Avvikelsen förklaras helt av den ökade personalkostnad som belastat Duveholmsgymnasiet under hösten. Kostnaden utgörs av avgångsvederlag som i sin helhet kostnadsförts på räkenskapsåret. Den elevökning som skett mellan åren 2005 och utgör 113 st. elever och benämns demografisk förändring av nämndens verksamhet. Denna demografiska påverkan har kompenserats med utökad budgetram för. Däremot har de två föregående årens elevökningar på 70 st. elever hanterats med oförändrad budget, vilket tvingat samtliga gymnasieskolor till stor kostnadsmedvetenhet och krav på effektiviserad verksamhet. Verksamheten interkommunala ersättningar (IKE) hanterar de elever som studerar i Katrineholm och kommer från andra kommuner och de Katrineholmselever som väljer att studera på skolor i annan kommun. I det första fallet medför det intäkter, i det andra fallet kostnader för Katrineholms kommun. Denna verksamhet har i och med det ökade elevantalet medfört både ökade intäkter och ökade kostnader, som därmed visar på avvikelser mot budget. Resultatet av verksamheten är emellertid väl överensstämmande med budget. De gymnasieskolor som har förutsättningar för att bedriva uppdragsutbildningar har även detta år lyckats mycket bra. Detta har tillfört nämnden ett överskott på ca 1,2 mkr. Citygymnasiet som startade sin verksamhet höstterminen visar på ett stort överskott. Skolans kostnader blev 1,7 mkr lägre än budgeterat. Huvudsakligen förklarat av felaktig internfördelning av års budget, vilket i sin tur ska hänföras till svårigheten att budgetera en helt ny skola. Investeringar Nämndens investeringar uppgår till 7 743 tkr mot budgeterade 8 494 tkr. Större delen av investeringarna är IT-utrustning (3 437 tkr), dels nyanskaffningar till Citygymnasiet (965 tkr), dels och till största andelen återinvesteringar av datorer och annan kringutrustning (2 472 tkr). Kommunfullmäktigehandling Nämndens bokslut som ska ingå i kommunens totala årsredovisning, presenteras i en särskild mall enligt bilaga 2. Här redovisas nämndresultatet i en kortfattad version med kommentarer kring mål och uppdrag per perspektivområde. Sidan 2 av 20

Nämnden och kansliet Bokslut för räkenskapsåret Resultat 496 tkr Utfall 2005 Budget Bokslut Budget 2007 INTÄKTER Externa intäkter 33 785 32 080 37 368 33 489 Interna intäkter 280 237 SUMMA INTÄKTER 34 065 32 080 37 605 33 489 KOSTNADER Anlägg o underh.mtrl -10-129 Bidrag -1 831-1 945-3 700 Entrepren o köp av -142-16 185-22 188 verk Externa hyror -123-124 Finans o avskrivningar -3 Interna hyror -1 Interna övriga -540-1 218 kostnader Kapitalkostnader -2 819-2 495-2 489-2 495 Löner o kostnadsers, -2 690-3 046-2 863-3 200 inkl PO Pension o pers.soc -66 Övriga verksamhetskostnader -21 450-4 916-1 638-19 626 SUMMA KOSTNADER -29 608-26 642-32 663-29 021 TOTALT 4 457 5 438 4 942 4 468 Resultat -1 871-496 Investeringar -1 491-2 150-2 057-1 897 Under denna rubrik ingår nämndens och kansliets kostnader. De höga beloppen både beträffande intäkter och kostnader förklaras av interkommunala mellanhavanden (IKE), inackorderingstillägg och reseersättningar. Investeringar för gymnasieskolans IT-utrustning redovisas här, vilket framgår av avskrivningar i form av kapitalkostnader. Sidan 3 av 20

Duveholmsgymnasiets rektorsområde 1 (Ro1) Bokslut för räkenskapsåret Resultat 3 713 tkr Utfall 2005 Budget Bokslut Budget 2007 INTÄKTER Externa intäkter 4 540 2 646 3 002 2 816[CL1] Interna intäkter 343 277 959 717[CL2] SUMMA INTÄKTER 4 883 2 923 3 961 3 533 KOSTNADER Anlägg o underh.mtrl -767-430 -2000 Bidrag -443-15 -244-500 Entrepren o köp av -269-222 -670 verksamhet Externa hyror -5-99 Finans o avskrivningar -1 Interna hyror -1-4 Interna övriga -941-846 kostnader Kapitalkostnader -511-1 113-1 113-1113 Löner o kostnadsers, -24 970-25 319-27 344-25 470 inkl PO Pension o pers.soc -208-200 -1 904-200 Övriga verksamhetskostnader -1 981-3 046-2 238-4000 SUMMA KOSTNADER -30 095-29 693-34 444 33 953 TOTALT -25 212-26 770-30 483-30 420 Resultat 174-3 713 Investeringar -631-1 254-1 762-3 071 Antal elever per program Program Antal elever ht 2004 Antal elever ht 2005 Antal elever ht Barn- o 62 76 52 fritidsprogrammet Byggprogrammet 73 73 91 Estetiska programmet 91 94 79 Hantverksprogrammet 29 32 36 Individuella programmet 135 117 143 Medieprogrammet 57 54 68 Summa: 447 446 469 Sidan 4 av 20

Sammanfattning av årets verksamhet I Ro 1 har verksamhet bedrivits inom ramen för barn- och fritidsprogrammet, åk 2 och 3, BF- PRIV (programinriktat individuellt program), byggprogrammet, inriktning husbyggnad åk 1, 2 och 3, ny lokal inriktning byggteknik åk 1, BP-PRIV, estetiska programmet, inriktningarna musik samt bild och form, åk 1, 2 och 3, ES-PRIV, hantverksprogrammet, inriktning textil och design, åk 1, 2 och 3, individuella programmet, basgrupper åk 1 3 och teknik-priv, medieprogrammet, inriktning mediekommunikation, åk 1, 2 och 3 samt ny lokal inriktning, produktion och event, åk 1. Dessutom finns samarbete med individ- och familjeförvaltningen samt barn- och ungdomsförvaltningen i basgrupp Steget som för gymnasieskolans del tillhör IV-programmets organisation. Elevantalet i ro 1 har ökat med ca 30 elever jämfört med föregående läsår. Denna ökning har huvudsakligen skett på IV-programmet vilket inneburit ett utökat antal elever i behov av särskilt stöd jämfört med föregående läsår. Budgetavvikelse Ro 1 redovisar ett betydande minusresultat för. Till detta underskott finns i huvudsak tre orsaker, nämligen: - Avgångsvederlag Hälften av redovisat minusresultat härrör från det avgångsvederlag som överenskommits i särskilt avtal med en lärare. - Utökad lärarresurs För att kunna möta stödbehovet för det utökade antalet elever i ro 1, i huvudsak inom basgrupperna på IV-programmet samt för att kunna anordna yrkesinriktade PRIV-program som motsvarar elevernas stödbehov har lärarresursen måst utökas. Av de elever som undervisas i IV-IK har flera mycket stora stödbehov, exempelvis har några av de nyanlända asylsökande eleverna ej tidigare gått i skola. För några av dessa asylsökande elever har, på grund av gällande avstämningsdatum, ej utgått ersättning från hemkommunen. Dessutom härrör en mindre utökning från starten av nya lokala inriktningar enligt tidigare uppdrag från utbildningsnämnden (för att täcka behovet av ökade utbildningsplatser inom gymnasieskolan.) Detta innebär en total utökning med 4.28 helårstjänster på grund av ovan nämnda elevökning/utökning av utbildningsplatser som skett utan motsvarande kompensation i budget. - Lokalhyra Byggprogrammet har för sin breda och utökade verksamhet (inriktning husbyggnad, ny lokal inriktning byggteknik samt bygg-priv) tvingats hyra en barack inrymmande lokaler för omklädning samt undervisning. Sidan 5 av 20

Investeringar Nedan följer respektive programs viktigaste investeringar under budgetåret: Barn- och fritidsprogrammet - TV, video. Byggprogrammet inledande investering med anledning av nyproduktion av undervisningslokal på byggården, komplettering av maskinell utrustning. Individuella programmet elevmöbler, musikinstrument. Estetiska programmet musikinstrument, studioutrustning, digital kamerautrustning, redigeringsdatorer. Medieprogrammet Mac-datorer, digital systemkamera, programvaror. Nyckeltal Redovisas i bilaga 1. Utvecklingstendenser Elevantalet förväntas ytterligare öka läsåret 2007/2008. Prognosen till IV-programmet är något osäker men minst oförändrad andel obehöriga elever väntas. IV-programmet har ständig intagning av elever. Detta medför att elevantalet på programmet i stort är konstant över året trots att elever avbryter sina studier på programmet. De nya lokala inriktningarna på BP och MP byggs till starten ht -07 på med åk 2. Flexibla lösningar på elevernas behov och önskningar eftersträvas ytterligare på samtliga program. Handledning är ett arbetssätt som förväntas öka. Behovet att bereda behöriga elever plats på nationella program ökar troligtvis ytterligare, varför ansträngningar måste göras i verksamheten att få plats med fler. Det hårda trycket på de yrkesförberedande programmen förväntas bli lika stort eller större. Sidan 6 av 20

Duveholmsgymnasiets rektorsområde 2 (Ro2) Bokslut för räkenskapsåret Resultat 302 tkr Utfall 2005 Budget Bokslut Budget 2007 INTÄKTER Externa intäkter 1 454 749 1 713 750 Interna intäkter 271 163 786 810[CL3] SUMMA INTÄKTER 1 725 912 2 499 1 560 KOSTNADER Anlägg o underh.mtrl -512-313 -1 000 Bidrag -127-209 Entrepren o köp av -294-150 -505-300 verk Externa hyror -18-12 792-140 Finans o avskrivningar -1 Interna hyror -12 339-12 173-12 792 Interna övriga -227-429 -300 kostnader Kapitalkostnader -1 549-1 236-1 236-1 236 Löner o kostnadsers, -29 800-29 704-31 446-30 613 inkl PO Pension o pers.soc -224-206 -181 Övriga verksamhetskostnader -2 448-3 728-3 073-3 800 SUMMA KOSTNADER -47 537-47 816-49 705-50 041 TOTALT -45 813-46 904-47 206-48 481 Resultat -640-302 Investeringar -286-696 -611-1 292 Antal elever per program Program Antal elever ht 2004 Antal elever ht 2005 Antal elever ht Fordonsprogrammet 78 68 73 Handel o administration 76 80 49 Naturvetenskapsprogrammet 153 167 153 Samhällsvetenskapsprogrammet 287 276 304 Teknikprogram, spec.utformat 57 64 74 Summa: 651 655 653 Sidan 7 av 20

Sammanfattning av årets verksamhet Rektorsområde 2 vid Duveholmsskolan har under erbjudit undervisning på följande program och inriktningar: Fordonsprogrammet med inriktningarna maskin- och lastbilsteknik och personbilsteknik Handels- och administrationsprogrammet med inriktningarna turism och resor (t.o.m.vårterminen i åk 3) och handel och service Naturvetenskapsprogrammet med inriktningarna matematik och datavetenskap, miljövetenskap och naturvetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet med inriktningarna ekonomi, kultur, samhällsvetenskap och språk Det specialutformade teknikprogrammet (SMIP) Vid intagningen till läsåret -2007 var antalet sökande stort och gruppindelningar/klassindelningar blev nödvändiga på fordonsprogrammet och det specialutformade teknikprogrammet. Stödinsatserna har ökat i förhållande till föregående år. Elever från det individuella programmet togs emot inom ramen för intagningsutskottets dimensionering på det specialutformade teknikprogrammet (SMIP). För att möjliggöra det stora antalet inriktningar inom samhällsvetenskapsprogrammet och naturvetenskapsprogrammet sker samläsningar med närliggande inriktningar inom samma program. Lokala idrottsgymnasier som till största delen finansieras inom ram finns för närvarande inom bandy, fotboll, basket, volleyboll och ridsport. Ridsportsgymnasiet är under uppbyggnad och har utökats med 10 platser i högre årskurs. Budgetavvikelse Ro 2 uppvisar ett mindre minusresultat för. De största posterna utgöres av följande: - Hyra av barack Det utökade antalet intagna elever har medfört att en barack fått lov att hyras för att täcka behovet av omklädningsrum på det specialutformade teknikprogrammet och på fordonsprogrammet. Kostnad 110 000 kr. -Ej budgeterade kostnader för central IT-samordnare (del av tjänst) Kostnad 111 000 kr - Ökade kostnader för sjukfrånvaro Ökad sjukfrånvaro främst på naturvetenskapsprogrammet och samhällsprogrammet har medfört ökade vikariekostnader och kostnader för sjukfrånvaro med c:a 140 000 kr. Sammanlagda oförutsedda kostnader: 361 000 kr Sidan 8 av 20

Investeringar Nedan följer respektive programs viktigaste investeringar under budgetåret: Fordonsprogrammet - Verktygsutrustning och lyft. Naturvetenskapsprogrammet - laborationsutrustning till fysik och biologi Samhällsvetenskapsprogrammet - skolsalsmöbler och datamöbler Det specialutformade teknikprogrammet (SMIP) - Tig-svets, uppdatering av Cad-camprogram. Nyckeltal Redovisas i bilaga 1. Utvecklingstendenser Ett fortsatt ökat intresse för fordonsprogrammet och i viss mån det specialutformade teknikprogrammet kan förväntas. P.g.a. såväl nationella som lokala satsningar för att öka intresset för naturvetenskap och teknik kan förhoppningsvis antalet elever på naturvetenskapligt program öka, varför en viss beredskap bör finnas för ytterligare en klass på naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet. Ett specialutformat program NV-produktionsteknik har tagits fram och under året erbjudits sökande inför nästa läsår. Lokalt ishockeygymnasium har planerats och beräknas starta till hösten 2007. Sidan 9 av 20

Duveholmsgymnasiets rektorsområde 3 (Ro3) Gymnasiesärskolan Bokslut för räkenskapsåret Resultat 183 tkr Utfall 2005 Budget Bokslut Budget 2007 INTÄKTER Externa intäkter 3865 3 743 3 957 3 743 Interna intäkter 38 24 238[CL4] SUMMA INTÄKTER 3 903 3 743 3 980 3 981 KOSTNADER Anlägg o underh.mtrl -151-50 -150 Bidrag -371-21 Entrepren o köp av -148-497 -150 verk Externa hyror Finans o avskrivningar -1 Interna hyror Interna övriga kostnader Kapitalkostnader Löner o kostnadsers, inkl PO -495-328 -527-328 -6 196-6 963-6 889-6 974 Pension o pers.soc -47-66 -149 Övriga -146-557 -200-557 verksamhetskostnader SUMMA KOSTNADER -7 554-7 914-8 334-8 159 TOTALT -3 650-4 171-4 354-4 178 Resultat 393-183 Investeringar 0-390 -401-116 Antal elever per program Antal elever ht 2004 Antal elever ht 2005 Antal elever ht Specialutformade program 24 23 23 Yrkes- och 17 19 21 verksamhetsträning Varav externa (från andra 16 13 14 kommuner) Summa: 41 42 44 Sidan 10 av 20

Sammanfattning av årets verksamhet Inom ro 3 har verksamhet bedrivits på följande tre specialutformade program: estet- och mediaprogrammet, handels- och livsstilsprogrammet och teknik- och hantverksprogrammet. Yrkesträning har bedrivits i två klasser/grupper och verksamhetsträning har bedrivits i två klasser/grupper. Alla grupper består av elever från samtliga årskurser. Gymnasiesärskolan är fyraårig. Elevantalet har ökat med två elever jämfört med föregående år. Budgetavvikelse Ro3 redovisar ett underskott för. Detta beror framförallt på följande: Rektorstjänsten var under 2005 endast en halvtidstjänst och undervisning bedrevs på den andra halvtiden. Dessa förutsättningar förändrades i dec 2005. Finansiering av en heltidsrektor medföljde inte. Uppdraget förändrades när rektorstjänsten blev på heltid och arbetsbördan ökade på Duveholmsgymnasiet såväl som på förvaltningsnivå. Därför anställdes en kärnämneslärare på 30%. En långtidssjukskriven lärare kunde efter flera år återgå i tjänst. En interkommunal ersättning till naturbruksprogrammet i Ökna var oförutsedd. Investeringar En omfattande IT investering har gjorts på hela rektorsområdet. Det var tidigare nästan obefintligt med IT utrustning. 7 nya lärardatorer har tillkommit och 12 elevdatorer fördelat på alla program. Möbler i personalrummet har bytts ut. Ombyggnad av ett större klassrum till två mindre har skett på yrkesträningsprogrammen. Nyckeltal Redovisas i bilaga 1. Utvecklingstendenser Ett vikande elevunderlag på de specialutformade programmen där påfyllningen från grundsärskolan sjunker kraftigt. Ett oförändrat eller ökat elevunderlag på yrkes- och verksamhetsträningen är att vänta. Detta får budgetkonsekvenser eftersom de eleverna på yrkes- och verksamhetsträningen är mycket mer resurskrävande. Ett påbörjat rekryteringsarbete från kranskommunerna kan ge ett ganska konstant elevunderlag. Men detta är mycket osäkert. Sidan 11 av 20

Lindengymnasiet Bokslut för räkenskapsåret Resultat +250 tkr Utfall 2005 Budget Bokslut Budget 2007 INTÄKTER Externa intäkter 4 295 5 278 4 418 5 278 Interna intäkter 1 616 236 1 644 236 SUMMA INTÄKTER 5 911 5 514 6 062 5 514 KOSTNADER Anlägg o underh.mtrl -3 592-961 Bidrag -182-222 -171-200 Entrepren o köp av -236-257 verk Externa hyror -1 202-786 -1 237-786 Finans o avskrivningar -6 Interna hyror -4 314-5 122-4 383-5 122 Interna övriga -4 103-4 304 kostnader Kapitalkostnader -1 660-1 810-1 810-1 810 Löner o kostnadsers, -19 210-21 346-19 820-21 629 inkl PO Pension o pers.soc -107-108 Övriga verksamhetskostnader -1 892-7 935-4 461-8 000 SUMMA KOSTNADER -36 498-37 221-37 519-37 547 TOTALT -30 586-31 707-31 457-32 033 Resultat 447 250 Investeringar -888-2 800-949 -1 400 Antal elever per program Program Antal elever ht 2004 Antal elever ht 2005 Antal elever ht Elprogrammet 98 97 97 Energiprogrammet 48 46 51 Hotell- och 96 98 101 restaurangprogrammet IT-gymnasiet(teknikprogrammet) 88 84 82 Summa: 330 325 331 Sidan 12 av 20

Sammanfattning av årets verksamhet Lindengymnasiet erbjuder utbildning inom fyra nationella gymnasieprogram och nio olika inriktningar: Hotell- och restaurangprogrammet med två inriktningar Energiprogrammet, en inriktning Elprogrammet, fyra inriktningar och IT-gymnasiet (Teknikprogrammet), två inriktningar. Totalt har 331 helårselever studerat på skolan under. Lindengymnasiet vidmakthåller sina främsta kännetecken i hög trivsel och trygghet vilket i hög utsträckning beror på skolans storlek och den närhet som finns mellan personal och elever. Tilläggas bör att kunskapsresultaten de senaste åren har stabiliserats på en allt högre nivå och en allt högre andel elever når slutbetyg (ca 90 %) även om vi detta år kan se en liten minskning i betygsresultatet. Lindengymnasiet fortsätter att utmärka sig i olika tävlingar och på så sätt sätta Katrineholm på kartan. Det är framförallt våra duktiga elever och lärare på HR-programmet som har lyckats väl i tävlingar. Under har detta kompletterats med mycket stora framgångar även på Elprogrammet och för IT-gymnasiet. I Yrkes-SM, som gick av stapeln under våren, placerade sig Lindengymnasiet som den enskilt bästa gymnasieskolan med många medaljer. I två tävlingskategorier vann elever från Lindengymnasiet och de får därmed representera Sverige och Yrkeslandslaget vid kommande tävlingar i Japan 2007. Tävlingsdeltagandet ger positiva signaler till alla elever och uppmärksamheten i media ger goodwill till skolan och kommunen som helhet. Under året har Energiprogrammet påbörjat och genomfört sin ombyggnation och flytt till andra lokaler. Detta har inneburit stora påfrestningar enär ombyggnationen inte blev klar på utsatt tid. Arbetet med att färdigställa dessa lokaler kommer att pågå under hela 2007. En viss osäkerhet råder om hur detta kommer att påverka kunskaperna hos eleverna i årskurs 2. Budgetavvikelse Lindengymnasiet uppvisar för en marginell budgetavvikelse i form av ett litet överskott. Även detta år är detta att hänföra till att intäkterna blivit något högre än budgeterat.. De totala kostnaderna är i stort överensstämmelse med budget. Viss omfördelning har skett mellan objekten bl a har vissa personalkostnader även detta år bokförts som interna kostnader. En förklaring till att kostnaderna inte överensstämmer till 100 % är att medel för skolskötersketjänsten ej överförts. Investeringar Medel för investeringar har under gått till uppdatering av utbildningsmaterial i form av maskiner och inventarier på respektive program. Ovan nämnda flytt av energiprogrammet har varit en stor budgeterad investeringspost som dock ej hunnit färdigställas. Investeringen kommer att slutföras under 2007. En fortsatt stor del av investeringar går till datorer på ITgymnasiet. Utöver detta har visst möblemang ersatts och dessutom har två uppehållsrum för eleverna utrustats och tagits i bruk. Sidan 13 av 20

Nyckeltal Redovisas i bilaga 1. Utvecklingstendenser Lindengymnasiets utbildningar är mycket populära med ca 160 förstahandssökande till skolans 112 platser. En ytterligare elevökning på befintliga program kräver investeringar och utökade lokalytor. Energiprogrammet kommer under året att färdigställa lokaler och det innebär ökade kostnader för möbler och utrustning, vilket budgeterats för. För att fullgöra uppdraget att bereda IUC ytterligare plats så planeras en omflyttning av ITgymnasiets labb till nya lokaler. Det är dock inte troligt att det blir en nybyggnation som planerats. Var det nya IT-labbet ska ligga är under utredning. Ett är säkert; det genomförs ingen flytt under pågående verksamhet. På Hotell- och restaurangprogrammet och restaurangen är behovet fortfarande stort av en ombyggnation av kylrum för att möta kraven på en obruten kylkedja för kylvaror. På elprogrammet planeras en ombyggnation så att eleverna kan beredas fler tysta platser för studier. I enlighet med gällande ledningsutredning och beslut i UTBN har funktionen som biträdande rektor avvecklats och från år 2007 kommer ytterligare en rektor att finnas för att utöva ledningen av skolan. Sidan 14 av 20

Ellwynska skolan Bokslut för räkenskapsåret Resultat + 896 tkr Utfall 2005 Budget Bokslut Budget 2007 INTÄKTER Externa intäkter 622 2 868 854 3 318 Interna intäkter 3 400 3 758 314[CL5] SUMMA INTÄKTER 4 022 2 868 4 611 3 632 KOSTNADER Anlägg o underh.mtrl -94-39 -64 Bidrag -35-2 Entrepren o köp av -31-961 -839-961 verk Externa hyror -12-277 -129 Finans o avskrivningar Interna hyror -939-1 107-827 Interna övriga -421-182 -589-182 kostnader Kapitalkostnader -222-88 -88-88 Löner o kostnadsers, -7 992-8 256-8 682-8 546 inkl PO Pension o pers.soc -62-2 Övriga verksamhetskostnader -1 581-1 600-736 -1 600 SUMMA KOSTNADER -11 389-11 364-12 212-12 268 TOTALT -7 366-8 496-7 600-8 636 Resultat 692 896 Investeringar 0-205 -250-152 Antal elever per program Program Antal elever ht Antal elever ht 2005 Antal elever ht 2004 Omvårdnadsprogrammet 168 165 157 Antal vuxenstuderande höstterminen 2005 var 125 st. motsvarande för är 99 st. Sidan 15 av 20

Sammanfattning av årets verksamhet Ellwynska skolan bedriver utbildning inom omvårdnadsprogrammet på gymnasieskolan både för ungdomar och vuxna. År fanns cirka 280 studerande inom verksamheten. De vuxna har deltagit i kortare och längre utbildningar. Vi har startat två nya valideringsgrupper för vuxna, där de haft möjlighet att validera sina yrkeserfarenheter, eventuella inte slutförda kurser eller kurser som saknar betyg. De validerar mot gymnasiebetyg. Tack vare Socialdepartementets satsning inom Vård och omsorg, Kompetensstegen, har vi fått möjlighet att bli uttagna som en av sex försökskommuner, att i samverkan med Vård och omsorgsförvaltningen driva kompetensutveckling för äldreomsorgens personal i Katrineholm. 21 studerande som saknar undersköterskekompetens går under åren -2007 en verksamhetsförlagd utbildning i Ellwynska skolans regi. Vi har en grupp ungdomselever som bildar individuellt program med inriktning mot omvårdnadsprogrammet. (s.k. PRIV) De har extra stöd i svenska, engelska och matematik, ämnen som de saknar godkända betyg i från grundskolan. Målet är att de ska vara godkända efter första året och tillhöra det nationella omvårdnadsprogrammet. På Omvårdnadsprogrammet startade hösten 60 st elever. Elever som bytt program under har varit väldigt få, 2 st från årskurs 1 under hösten. Våra elever har varit på arbetsplatsförlagd utbildning (APU) i Finland och Norge våren och vi har även haft ett utbyte med elever och lärare från Norge och Finland på praktik här hos oss. Vi har under året fått möjligheten att med två elever och en lärare delta i Yrkeslandslaget och tävlat i SM i omvårdnadsyrket i Göteborg. Eleverna har startat två UF-företag (ung företagsamhet) under hösten. Samverkan med arbetslivet, polis, ambulans och Räddningstjänst och Karsudden har varit givande och utvecklat hela verksamheten. Vi har tillsammans med Vård och omsorgsförvaltningen varit med och föreläst på olika mässor t.ex. äldreomsorgsdagarna i Stockholm om samverkan mellan arbetsliv och utbildare. Vi driver handledningskurser för våra APU-handledare inom kommun och landsting för att öka kvaliteten på praktiken och för att få en bättre överblick över tillgången på APU-platser har vi installerat dataprogrammet Klipp tillsammans med landsting och kommun. Ett nytt betygssystem för att hantera vuxenutbildningens betygsättning har införts under hösten. Lokalmässigt har vi flyttat Vuxenutbildningen till gamla FCI: s lokaler från Vita Huset. En högre hyreskostnad har detta lett till under hösten. En liten övningslägenhet (pensionärsboende) har möblerats i källarplanet för eleverna. Kvällsöppet på skolan som startade höstterminen 2003 två kvällar i veckan fortsätter. Dessa kvällar är lärarledda och är även öppna för våra vuxenstuderande. En del nyrekryteringar har gjorts under året av bl.a. två vårdlärare med inriktning mot validering, en som ersatt en pensionsavgång och en matematik- och idrottslärare på deltid för att klara en halvtids sjukskrivning. Sidan 16 av 20

Budgetavvikelse Bokslutet visar ett överskott för Ellwynska skolan på 896 tkr. Gymnasieskolans omvårdnadsprogram visar år nollresultat på grund av förstärkningsmedel. Vuxenutbildningen har haft många fler utbildningar än vad som var budgeterat för året och därmed fått ett utfall på + 1 400 tkr, trots att även kostnaderna har stigit, på grund av höjda lokalhyror och lokalvård etc. Valideringskurserna är attraktiva och har haft ett 50-tal elever i utbildning under året. Introduktionskurser inom vård för invandrare har genomförts liksom två handledarkurser för APU-handledare inom Vård- och omsorgsförvaltningar och landsting. Den verksamhetsförlagda utbildningen har också gett en intäkt som inte var beräknad. Ellwynska skolan är en kostnadssnål organisation där lärarna utnyttjas effektivt i sitt arbete med både ungdomar och vuxna. De 28 veckor (av 100 utbildningsveckor) som är arbetsplatsförlagda för våra gymnasieungdomar ger en möjlighet att nyttja lärarresursen effektivt. Samverkan över ämnesgränser och upphandling av yttre tjänster i fåtimmarskurser ger också ett effektivt kostnadsutnyttjande. Budgetarbetet försvåras av att vi med kort varsel tvingas starta många vuxenutbildningar med flexibel studietid. Periodisering av intäkterna sker i dag, vilket ger en bättre planering för utnyttjande av våra medel. Längre framförhållning än 6 mån går inte att ha. Investeringar Lokalerna på Ellwynska skolan är för små för antalet lärare och personal och för att göra mötesplatser och arbetsplatser så flexibla som möjligt har nya möbler, gardiner, belysning och köksmaskiner inköpts. På grund av stöld har nya webbkameror och video-/dvdutrustning inköpts. Nyckeltal Redovisas i bilaga 1 Utvecklingstendenser I dagsläget känner vi en stor oro för vuxenutbildningens framtid. De nya regler från kommun och regering som införts gör att många vuxenstuderande inte kan eller vill studera. Försökskommunens utbildning fortsätter under 2007. Detta kommer att fortsätta ske i samverkan mellan Vård och omsorgsförvaltningen (VOF) och Bildningsförvaltningen (Ellwynska skolan). De nya profileringarna, en mot räddningstjänst, ambulans och polis, en mot behandlingsassistent med psykiatri och en basutbildning mot vård och omsorg, som startade under hösten har lockat fler elever till skolan, speciellt pojkar. Sidan 17 av 20

Citygymnasiet Bokslut för räkenskapsåret Resultat + 1 734 tkr Budget Bokslut Budget 2007 INTÄKTER Externa intäkter 40 Interna intäkter -3 SUMMA INTÄKTER 37 KOSTNADER Anlägg o underh.mtrl -192 Bidrag -20-40 Entrepren o köp av -11 verk Externa hyror -400 Finans o avskrivningar Interna hyror -404-800 Interna övriga -264-1 500 kostnader Kapitalkostnader Löner o kostnadsers, -4 048-2 091-6 500 inkl PO Pension o pers.soc -500-12 -80 Övriga verksamhetskostnader -932-1 229-1 980 SUMMA KOSTNADER -5 900-4 204-10 900 TOTALT -5 900-4 166-10 900 Resultat 1 734 Investeringar -1 000-1 712-372 Nystartat gymnasium höstterminen med inriktning mot upplevelser, turism och service. Utveckling av utbildningen sker tillsammans med arbetslivet/näringslivet. Antal elever per program Program Antal elever ht Prognos elever ht 2007 Prognos elever ht 2008 Handel o administration 31 60 90 Barn- och 30 60 90 fritidsprogrammet Specialutformat program 30 60 90 Summa: 91 180 270 Sidan 18 av 20

Sammanfattning av årets verksamhet Citygymnasiet startade sin verksamhet höstterminen 2007 med tre program; Barn- och fritidsprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet samt det helt nya Upplevelseprogrammet. Intagningen var 30 elever per program. Både administrativ och pedagogisk personal nyanställdes. Citygymnasiets elever intar sina skolmåltider på lokala restauranger utanför skolan. Skolan har satsat på bra tekniska hjälpmedel och även utrustat eleverna på Upplevelseprogrammet med egna bärbara datorer i syfte att bedriva flexibel undervisning och även underlätta olika projektarbete utanför skolans väggar. Datorerna lånar eleverna under hela gymnasietiden och de kan sedan köpas loss datorerna om de så önskar. Citygymnasiet är en skola med entreprenöriellt synsätt och skolarbetet skall bedrivas i samklang med näringslivet genom att eleverna får skarpa uppdrag. Ett av de första uppdragen är att i samarbete med Sörmlands museum och Vråfolket skapa en utställning om Vrå och även vitalisera besöksverksamheten för yngre besökare på fornminnesplatsen. Budgetavvikelser När en ny skola startas är det många okända faktorer som försvårar budgetarbetet. Citygymnasiet, som har sin verksamhet i Vita huset, renoverades och ny teknik installerades. Investeringar visar ett underskott mot budget, detta beror främst på att skolan satsat på god kvalitet i teknikupphandling både vad gäller elev- och lärardatorer, trådlöst nätverk samt avancerad teknik i klassrummen. Driften däremot visar ett stort överskott och den totala avvikelsen mot budget är positiv. Investeringar Citygymnasiets investeringar har varit stora och omfattande främst vad gäller teknik och möbler både för lärare och personal. Skolan har satsat på bärbara datorer för ett program och lika många för utlån till övriga program under lektionstid. Vidare har ett trådlöst nätverk installerats och hemklassrummen inretts med projektorer, ljudsystem, och filmteknik. Skolan har satsat på god kvalitet. Nyckeltal Redovisas i bilaga 1. Utvecklingstendenser Citygymnasiet kommer att öka sitt elevantal med ytterligare intag av årskurs 1. Flera hemklassrum kommer att behöva inredas med möbler och teknik. Ytterligare datorer behövs för nya elever. Skolan behöver utrustas med flera elevskåp och lärararbetsplatser. Citygymnasiet strävar efter att öka sitt samarbete med det omkringliggande näringslivet, detta vill vi skall komma till uttryck i bra praktikplatser samt verkliga uppdrag från företagen. Sidan 19 av 20

SAMMANSTÄLLNING UTBILDNINGSNÄMNDEN period : 12 7 Post ÅRSBUDGET BUDGET T.O.M. UTFALL EFTER DEC MÅNAD Fordringar + Resultat (alla belopp anges i tkr) Intäkter Kostnader Resultat AKT. MÅNAD Intäkter Kostnader Resultat Skulder - mot budget Centrala ansvarsdelar direkt under förvaltningschefen inkl. kansli, central IT och kapitalkostnader. 0-6 757-6 757-6 757 843-7 778-6 935 0-178 Interkommunala ers GY 32 080-16 185 15 895 15 895 36 441-20 794 15 647 0-248 Inackorderingstillägg 0-1 700-1 700-1 700 72-1 690-1 618 0 82 Reseersättningar 0-2 000-2 000-2 000 249-2 395-2 146 0-146 -26 642 5 438 Ro 1 Duveholmsgymnasiet 2 923-29 693-26 770-26 770 3 961-34 444-30 483 0-3 713 Ro 2 Duveholmsgymnasiet 912-47 816-46 904-46 904 2 499-49 705-47 206 0-302 Lindengymnasiet 5 514-37 221-31 707-31 707 6 062-37 519-31 457 0 250 Ellwynska skolan 2 868-11 364-8 496-8 496 4 611-12 212-7 601 0 895 Ro 3 Gymnasiesär 3 743-7 914-4 171-4 171 3 980-8 334-4 354 0-183 Citygymnasiet start ht06 0-5 900-5 900-5 900 38-4 098-4 060 0 1 840 SUMMA: 48 040-166 550-118 510-118 510 58 756-178 969-120 213 0-1 702

Bilaga 1 Nyckeltal till utbildningsnämndens årsredovisning

Antal elever gymnasieskolan 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Gymnasiesärskolan Duveholmsgymnasiet Lindengymnasiet Ellwynska skolan Citygymnasiet Summa: Antal elever gymnasieskolan Ht 2004 Antal elever gymnasieskolan Ht 2005 Antal elever gymnasieskolan HT Antal elever gymnasieskolan Skola Ht 2004 Ht 2005 HT Duveholmsgymnasiet 1055 1100 1122 Gymnasiesärskolan 41 42 44 Lindengymnasiet 328 325 331 Ellwynska skolan 159 165 157 Citygymnasiet - - 91 Summa: 1542 1632 1745 Sida 1 av 12

Antal elever från andra kommuner 600 500 400 300 200 100 0 Duveholmsgymnasiet Gymnasiesärskolan Lindengymnasiet Ellwynska skolan Citygymnasiet Summa: Antal elever från andra kommuner (intäkter) Ht 2004 Antal elever från andra kommuner (intäkter) Ht 2005 Antal elever från andra kommuner (intäkter) Ht Antal elever från andra kommuner (intäkter) Skola Ht 2004 Ht 2005 Ht Duveholmsgymnasiet 258 289 280 Gymnasiesärskolan 16 13 14 Lindengymnasiet 111 115 116 Ellwynska skolan 37 48 43 Citygymnasiet - - 26 Summa: 406 465 479 Sida 2 av 12

Antal Katrineholmselever på annan ort 250 200 150 100 50 0 Naturbruksprogram Fordonsprogram Idrottsgymnasium Friskolor Övriga skolor* Summa: Antal Katrineholmselever på andra orter (kostnader) Ht 2004 Antal Katrineholmselever på andra orter (kostnader) Ht 2005 Antal Katrineholmselever på andra orter (kostnader) Ht Antal Katrineholmselever på andra orter (kostnader) Ht 2004 Ht 2005 Ht Naturbruksprogram 34 36 37 Fordonsprogram 3 7 7 Idrottsgymnasium 5 11 14 Friskolor 61 75 69 Övriga skolor* 74 74 83 Summa: 177 203 210 *varav frisör, dans, teater 46 st. och livsmedel 7 st. Sida 3 av 12

Andel elever med behörighet till högskolan 94,00% 92,00% 90,00% 88,00% 2002/2003 2003/2004 2004/2005 86,00% 84,00% 82,00% Katrine-holm nationellt program Katrine-holm totalt Riket Andel elever med behörighet till högskolan Läsår Katrineholholm Katrine- Riket nationellt totalt program 2002/2003 92,50% 90,80% 89,00% 2003/2004 92,20% 89,20% 89,00% 2004/2005 93,20% 85,90% 89,00% Sida 4 av 12

Påbörjade högskolestudier efter tre år 47,00% 46,00% 45,00% 44,00% 43,00% 42,00% 41,00% 2003/2004 2004/2005 40,00% 39,00% 38,00% 37,00% 36,00% Katrine-holm Riket Andel studerande som påbörjat högskolestudier inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning Katrineholm Riket 2003/2004 39,90% 45,90% 2004/2005 40,70% 44,80% Sida 5 av 12

Personalens hälsa 20,00% 18,00% 16,00% 14,00% 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% År 2004 År 2005 År Andel visstidsanställda Övertid och fyllnadstid Sjukfrånvaro Personalens hälsa År 2004 År 2005 År Andel 18,60% 12,90% 14,80% visstidsanställda Övertid och 0,67% 0,85% 0,66% fyllnadstid Sjukfrånvaro 4,46% 4,05% 3,79% Sida 6 av 12

Bilaga 2 Sidan 1 av 4 Utbildningsnämnden Inledning Utbildningsnämnden har under ansvarat för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Målen för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan finns formulerade i gymnasieförordningen, Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94), den av kommunfullmäktige beslutade skolplanen det av kommunfullmäktige fastställda dokumentet Övergripande planering med budget. Uppföljning och utvärdering av målen sker i den kvalitetsredovisning som enligt kvalitetsförordningen (SFS 2005:609 samt 1997:702) ska vara upprättad senast 1 maj för föregående kalenderår samt i detta dokument. Sammanfattning av årets verksamhet Gymnasieskolan har under präglats av den stora elevökningen. Under året har en ny gymnasieskola startat, Citygymnasiet med bl.a. ett nytt specialutformat program, upplevelseprogrammet. Fortsatt utveckling har skett av övriga gymnasieprogram. Följande program har specialutformats alternativt infört nya inriktningar; byggprogrammet, estetiska programmet, mediaprogrammet, naturvetenskapsprogrammet (Duveholmsgymnasiet) samt omvårdnadsprogrammet (Ellwynska skolan). Antalet elever på individuella programmet har ökat, då andelen elever med godkända betyg i åk 9 Katrineholm har minskat. Detta har krävt utökning av insatser för att eleverna ska nå grundskolans mål i gymnasiet. Gymnasiesärskolan har präglats av utveckling för att kvalitetssäkra läroplan och kursplaner samt utveckla kursplanerna så att de anpassas till eleverna. Både gymnasieskolan och gymnasiesärskolan har fortsatt utveckling kring information, kommunikation och teknik i lärandet (IKT). En IKT-pedagog anställdes och KTH startade en högskoleutbildning för lärare i Katrineholm, Digitala lärarresurser. Förberedelse av ett projekt genom utarbetande av projektdirektiv tillsammans med produktionstekniska företag i Katrineholm och Vingåker samt Viadidakt genomfördes hösten. Ortsutvecklingsperspektivet Utbildningsnämndens verksamhetsmål har en naturlig koppling till lärande, näringsliv och arbetsliv i dynamisk utveckling. Måluppfyllelse Antal mål 2 Antal genomförda 2 delvis Fortsatt utveckling av den goda gymnasieskolan så attraktiv för elever, personal och kommunens övriga intressenter att den är känd utanför Katrineholms gränser. 50% eller lägst genomsnittet av eleverna påbörjar högskolestudier inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning.

50% av kvinnorna påbörjar högskolestudier inom tre år. Endast 32% av männen. Totalt 41%. Medborgarperspektivet Elevers inflytande över skolan och skolarbetet, skolans demokratiska processer, utformning av skolmiljön finns det mål för i nämndens skolplan. Måluppfyllelse Antal mål 5 Antal genomförda 5 Skolmiljön utformas så att den stimulerar till studier och personlig utveckling. Eleverna känner tillit till skolans personal. Alla elever ges rika möjligheter att delta i verksamhetens demokratiska processer. Varje rektorsområde utarbetar i samråd med eleverna former för elev- och klassråd. Eleverna skall stimuleras att aktivt påverka undervisningens innehåll och former. Arbetet med att nå dessa mål sker ständigt då det kommer nya elever varje år. Sökning till gymnasiet via webb genomfördes. En del elevers arbetsmiljö har under året påverkats av ett personalärende. Det ekonomiska perspektivet Ekonomi i balans, där budgetramarna är nämndernas utgiftstak Måluppfyllelse Antal mål 1 Antal genomförda 1 Nämnderna ska varje månad, med undantag för januari och juni, inkomma med kommentarer till utfallet samt prognos för helår. Ett helt genomfört mål, men som till sitt utförande, kvalitet och utformning är i ständig pågående utveckling. Till sin utformning sker förändringar med betoning på lättillgänglighet och förståelse för ekonomi i allmänhet och ekonomins uppföljningar i synnerhet. Personalperspektivet Målen är kommunens övergripande mål. Måluppfyllelse Antal mål 6 Antal genomförda 5 Se nyckeltal. Bedömning av konsekvenser av arbetstidslagen är inte genomförd. Arbetsmiljön för en del personal har under året påverkats av ett personalärende. Sidan 2 av 4

Verksamhetsperspektivet Se sammanfattning av årets verksamhet. Antal mål 2 Antal genomförda 1 Uppföljning av upprättat åtgärdsprogram. Upprätta åtgärdsprogram för skydd mot olyckor. Åtgärdsprogram för skydd mot olyckor är inte genomfört. Varje skola har ordningsföreskrifter som också innehåller föreskrifter för skydd mot olyckor. Kommentar fullmäktiges uppdrag Antal uppdrag 12 Antal genomförda 5 Ortsutvecklingsperspektivet Insatser för att öka gymnasieskolans attraktionskraft och minska de interkommunala kostnaderna. Öka andelen ungdomar som söker sig till vidare studier. Uppdragen arbetas med ständigt. Målen inte nådda för män. Medborgarperspektivet Medborgaren i centrum den trygga vardagskommunen. Utveckla 24-timmarsmyndigheten. Genomföra utbildning i service och bemötande. Upprätta handlingsprogram och åtgärdsprogram för handikappstrategins genomförande. Genomföra en risk- och sårbarhetsanalys. Utbildning i service och bemötande samt risk- och sårbarhetsanalys kvarstår. Personalperspektivet Handlingsplan för osakliga löneskillnader. Bedömning av konsekvenser av arbetstidslagen. Detta är inte genomfört. Förvaltningen saknar underlag om osakliga löneskillnader. Verksamhetsperspektivet Utarbeta åtgärdsprogram utifrån handlingsplanen för det allergiförebyggande arbetet. Åtgärder tas fram gällande säkerhetsmålen. Sidan 3 av 4

Ordningsregler finns på varje skola delvis med innehåll om åtgärdsprogram för grundläggande säkerhetsmål. För övrigt uppdraget genomfört. Budgetavvikelse Utbildningsnämndens resultat är 1 702 tkr jämfört med årets budget. Avvikelsen förklaras helt av den ökade personalkostnad som belastat Duveholmsgymnasiet under hösten. Kostnaden utgörs av avgångsvederlag som i sin helhet kostnadsförts på räkenskapsåret. Den elevökning som skett mellan åren 2005 och utgör 113 st. elever och benämns demografisk förändring av nämndens verksamhet. Denna demografiska påverkan har kompenserats med utökad budgetram för. Däremot har de två föregående årens elevökningar på 70 st. elever hanterats med oförändrad budget, vilket tvingat samtliga gymnasieskolor till stor kostnadsmedvetenhet och krav på effektiviserad verksamhet. Verksamheten interkommunala ersättningar (IKE) hanterar de elever som studerar i Katrineholm och kommer från andra kommuner och de Katrineholmselever som väljer att studera på skolor i annan kommun. I det första fallet medför det intäkter, i det andra fallet kostnader för Katrineholms kommun. Denna verksamhet har i och med det ökade elevantalet medfört både ökade intäkter och ökade kostnader, som därmed visar på avvikelser mot budget. Resultatet av verksamheten är emellertid väl överensstämmande med budget. De gymnasieskolor som har förutsättningar för att bedriva uppdragsutbildningar har även detta år lyckats mycket bra. Detta har tillfört nämnden ett överskott på ca 1,2 mkr. Citygymnasiet som startade sin verksamhet höstterminen visar på ett stort överskott. Skolans kostnader blev 1,7 mkr lägre än budgeterat. Huvudsakligen förklarat av felaktig internfördelning av års budget, vilket i sin tur ska hänföras till svårigheten att budgetera en helt ny skola. Investeringar Nämndens investeringar uppgår till 7 743 tkr mot budgeterade 8 494 tkr. Större delen av investeringarna är IT-utrustning (3 437 tkr), dels nyanskaffningar till Citygymnasiet (965 tkr), dels och till största andelen återinvesteringar av datorer och annan kringutrustning (2 472 tkr). Sidan 4 av 4