INDUSTRI NEJ TACK INDUSTRY NO THANKS

MALMÖ HÖGSKOLA Gymnasielärarutbildningen Examensarbete, 5 poäng HT 2004 INDUSTRI NEJ TACK Varför väljer så få elever Industriprogrammet INDUSTRY NO THANKS Why do so few students choose industry education Författare: Esad Mehmedovic Handledare: Per-Anders Borius

Sammanfattning De flesta som lämnar grundskolan väljer ett gymnasieprogram i fortsättningen. En liten andel av dem väljer Industriprogrammet. Anledningen att jag har valt att skriva om problemen som IP har med att attrahera flera duktiga och motiverade elever är att belysa den oro som vi yrkeslärare på Gislaveds Gymnasium liksom företagarna känner när det gäller brist på kompetent personal. Signalerna som vi får pekar på att företagen går till mötes en framtid som kan innebära minskad tillgång till utbildad arbetskraft. Svårigheterna att få flera duktiga elever att söka IP återspeglas i bristen på duktiga yrkesutövare inom områden som plåt och svets, verktygsmakeri och övriga hantverksyrken. Vilka faktorer påverkar eleverna vid deras val och varför väljer de bort IP? Min enkätundersökning bland kommunernas nior hade som syfte att försöka få svar på de frågorna. Undersökningen har visat att största anledningen att de inte väljer IP är att de inte vill arbeta inom industrin. Bollen ligger kanske hos företagen. Nyckelord: arbetskraft, industriprogram, svetsare, verktygsmakare 2

Innehållsförteckning 1: Inledning...4 1:1 Bakgrund...4 1:2 Syfte......4 1:3 Frågeställningen....4 2 Metod 5 2:1 Urval...5 2:2 Datainsamlingsmetod.....5 2:3 Procedur....5 3 Resultat.7 4 Diskussion...12 5 Slutsats.13 Källförteckning..14 Bilagor...15 3

1 Inledning 1:1 Bakgrund Att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt är en mycket viktig fråga för svensk industri och det kan inte skiljas från frågor som handlar om kompetens och utbildning. I ett brev på Metalls hemsida skriver Anders Narvinger, VD för Teknikföretagen, och Göran Johansson, Metalls ordförande att fokus har mycket berättigat riktats på att öka andelen högskoleutbildade men industrin kan inte överleva bara på att utveckla produkter, de måste tillverkas också Därför måste vi också skapa förutsättningar för en kvalificerad yrkesutbildning (Narvinger, Johansson, 2004). Enligt Håkan Carlberg, gymnasiechef på Thulingymnasiet i Landskrona och tidigare regionchef på Företagarna, är det enskilt största tillväxthindret för småföretagen arbetskraftsbrist, och då handlar det om efterfrågan på medarbetare med gymnasial eller eftergymnasial yrkesutbildning. (Sundberg, 2004). Att det råder brist på kompetent personal är det ingen tvekan om för att en utredning som Teknikföretagen presenterade i maj 2003 visade att bara i Småland och Östergötland fanns det ett omedelbart behov av att nyrekrytera yrkesarbetare och ersättningsrekrytera för pensionsavgångar inom teknisk sektorn totalt 2400 personer. Samtidigt som 379 elever gick ut motsvarande utbildningar. Det betyder att det saknas ca 2000 yrkesarbetare. Enligt en undersökning som Arbetsmarknadsstyrelsen har gjort kommer det att saknas specialister inom metallhantverk och i synnerhet licenssvetsare, rörsvetsare, CNC-operatörer och verktygsmakare (Gustavsson, Tyden, 2004) Samtidigt som intresse för industriinriktad utbildning avtar och gymnasieskolorna förmår inte locka ungdomar till Industriprogrammen. Antalet sökande har minskat från ca 6000 år 1987 till dagens knappt 2000. Som en följd av detta har kommunernas industriprogram skurit ned sina platser rejält. 11000 platser stod till förfogande 1987, i dag erbjuder kommunerna endast 5000, och trenden är vikande. (Isberg, 1997) Varför sviker eleverna industriutbildningen? 1:2 Syfte Syftet med mitt arbete är att undersöka hur eleverna gör sitt val. Vad eller vem har största påverkan vid deras val och varför de väljer bort Industriprogram. Jag skall också försöka att få svar på om man kan göra någonting för att vända trenden och få flera sökande till varje plats. Målet är också att skolan skall ha användning för mitt resultat och min analys av enkätundersökningen och på så vis kunna locka flera sökande till Industriprogrammet.. 1:3 Frågeställningen Mina frågeställningar är: 1. Varför söker så få elever till IP? - hur väljer eleverna - varför väljer de bort IP 2. I vilken mån finns det möjlighet till påverkan av elevernas val? 3. Vad kan gymnasieskolan respektive grundskolan göra för att få flera sökande till IP? 4

2 Metod 2:1 Urval Jag har valt att genomföra enkätundersökningen med niorna som har gjort sitt gymnasieval tidigare i år. Jag bestämde mig att genomföra enkäten med tre olika skolor och då valde jag skolorna efter geografisk placering i kommunen för att få information från olika områden. I enkäten deltog 88 elever. Jag har räknat bort en elev för att han inte har valt att fortsätta läsa på gymnasieskola. Bortfallet har också förekommit på enstaka frågor och orsaken till det var nog feltolkning av frågorna. Från början tänkte jag också att genomföra intervjuer med representanter för branschen och med eleverna som har hamnat på IP ( de som inte kom in på sin förstahands val). Men jag bestämde mig för att koncentrera mig bara på niorna för det hade tagit för lång tid annars. Jag valde att göra en enkätundersökning för att jag ville ha en bred information, vilka olika faktorer påverkar elever vid deras val, jag ville få fram fakta. Det var oerhört svårt att formulera frågor som skulle ge svar på frågeställningarna och in i det sista var jag tveksam om jag har lyckats. Jag fick göra om frågorna några gånger men till slut anser jag att jag har fått den information som jag har sökt. Det svåraste var att formulera lättbegripliga frågor med fasta svarsalternativ som skulle hänga ihop med frågeställningen. En fördel med enkäten är att man får information från många olika respondenter, man minskar risken att undersökningen icke blir representativ. En annan fördel är också att det går ganska smidigt och fort att genomföra den. 2:2 Datainsamlingsmetoder I alla klasser har jag använt mig av samma enkät där eleverna har fått att kryssa i svaren. På alla frågorna har de haft flera svarsalternativ. Jag började med enkla frågor om vilken skola de går på och om dem har sökt till gymnasiet. I fortsättningen ställde jag frågor om faktorer och informationen som har påverkat de i deras gymnasieval. Sedan har jag försökt att få en överblick om det är några som har vacklat mellan olika program, de som skulle kunna tänka sig att gå på Industriprogram. Frågan nio har jag formulerat på det sättet så att jag har försökt att ta reda på om eleverna har rätt information om IP. Vet de att de har behörighet för att läsa på högskolan fast de har gått på IP? I frågan 15 har de fått tillfälle att komma med egna förslag. 2:3 Procedur Jag valde att göra undersökningen med tre skolor i olika delar i kommunen för att täcka större geografiskt område och på det sättet få in svar från elever som haft olika informationskällor. Jag har gjort undersökning med 88 elever och hade 1 i bortfall i helhet och det berodde på att eleven inte kommer att läsa vidare, han/hon har inte valt att fortsätta på gymnasiet. Jag valde att använda fasta svarsalternativ förutom i frågan nr.15 där eleverna fick möjlighet att ge egna kommentarer. Nackdel med en sådan är att de eleverna som skulle vilja skriva någonting känner tidspress (ofta får de en tidsram) och då skriver dem Jag vet inte. Det är också svårt att sammanställa svaren. På en fråga där eleverna skulle rangordna har de ibland bara kryssat i ett alternativ. Ett annat fel som jag har gjort är att jag har ställt fråga där dem skulle kryssa i bara ett svarsalternativ direkt efter rangordningsfråga och då har några stycken rangordnat den frågan också. (frågorna 5 och 6) 5

Jag har varit närvarande på två skolor och det en fördel för då kan man direkt svara på frågorna om det är några oklarheter. När jag bestämde mig för att göra enkätundersökning formulerade jag några frågor som jag tyckte var väsentliga. Efteråt pratade jag med mina arbetskollegor på ett arbetslagsmöte. De kom med förslag och några av de frågorna togs bort, några reviderades och det kom till några nya. Jag delade ut enkäten till några av mina elever för att göra pilottest. De tyckte inte att det var några större svårigheter att besvara frågorna. Då bestämde jag att gå vidare med enkäten. Jag ringde respektive rektorer och frågade om det gick bra att göra enkätundersökning på skolan. Det gick bra på alla skolorna men en av rektorerna sa att de hade blivit för mycket med olika enkätundersökningar men att de skulle ställa upp ändå. På en skola ville de först se enkäten och återkomma med egna förslag. Efter ett tag ringde de tillbaka och berättade att de inte hade några invändningar och att de själva kommer att genomföra enkäten. Efter ett tag fick jag tillbaka enkäten med posten. På de andra två skolorna var jag närvarande och jag informerade eleverna vad enkäten handlade om och i vilket syfte jag gjorde den. 6

3 Resultat Det är 88 st. elever som har svarat på enkäten. En har inte valt att fortsätta gymnasieskolan och av dem som har gjort val är det 4 st. (4,5%) som har valt IP Varför söker så få elever till IP? Hur väljer eleverna? För att komma fram till ett svar har jag ställt följande frågor: Rangordna faktorer som har påverkat dig mest! Hur har du fått den bästa informationen? Rangordna faktorer som har påverkat dig mest 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Antal % Dina intressen Information från skolan Skolans placering Övrigt Diagram 1: Påverkningsfaktorer vid valet 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Antal % Studievägledare Information från gymnasiet Föräldrar Annat Diagram 2: Hur får eleverna den bästa informationen 7

Av dem som har svarat på frågorna är det 72 av 88 (82 %) som har valt efter sitt intresse. Den bästa informationen har dem fått genom studievägledare och informationen från gymnasiet och resultatet är samma lika många svarande har svarat på båda alternativ 31 st.(ca 35 %) tyckte att de fick bästa information av studievägledare och 31 st. (ca 35 %) av gymnasieskolan. 5 st. (ca 6%) fick bästa information från föräldrar och hela 19% (17 st.) har angett annat där kompisar står som majoritet (8 st.). Andra alternativ bland annat är syskon, lärare, internet och hälsat på i skolan Eleverna väljer oftast efter sitt intresse och den information som dem efterfrågar får de genom studievägledarna och från gymnasiet. Det finns andra faktorer som påverkar dem också men dem faktorerna inte har kanske så stor påverkan som de förstnämnda. Varför väljer de bort IP För att få svar på den fråga ställde jag frågan nr. 9. Jag skulle aldrig kunna tänka mig att välja IP för att: 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 St Jag vill läsa vidare på högskola Jag vill inte arbeta inom industri Skolan har dåligt rykte Stämmer helt Stämmer delvis Stämmer ej Diagram 3: Varför väljer inte eleverna IP Jag vill inte arbeta på industri det är 61 st. (ca 70%)som har kryssat att det stämmer helt (46 st.)eller delvis (15 st.) De som vill läsa vidare på högskola efter gymnasiet är 44 st. (50%). Man kan ställa sig frågan om eleverna känner till att de har behörighet att läsa på högskola fast de har gått på IP? De som anser att skolan har dåligt rykte är 18 st. (ca 20 %) Det här talar sitt tydliga språk. Ungdomarna vill inte arbeta på industri, och de vill också läsa vidare på högskolan. Andelen av dem som anser att skolan har dåligt rykte är också betydande men det kanske inte har något avgörande betydelse. 8

I vilken mån finns det möjlighet till påverkan av elevernas val? I vilket mån finns det möjlighet till påverkan av elevernas val? Det är 11 st. (12,5%) som skulle kunna tänka sig att söka IP. Skulle du kunna tänka dig att söka IP 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 JA NEJ Antal % Diagram 4: Hur många skulle kunna tänka sig att söka IP För dem är det viktigast att de har ett garanterat och tryggt framtida arbete ( 4 st. högsta och 3 st. nästhögsta prioritering) De övriga har kryssat som i tabellen nedan: Rangordna faktorer som skulle kunna få dig att söka IP (1- viktigast, 4- minst viktigt) 1 2 3 4 Att jag kan fortsätta läsa efter gymnasiet 1st 3st 5st Att jag får jobb direkt efter gymnasiet 1st 4st 3st 1st Garanterat och tryggt framtida arbete 4 st 3st 2st Bra begynnelse lön 3st 2st 1st 3st Det var också bortfall på 2 st. En stor del elever av dem som inte valt IP men som skulle kunna tänka sig att göra det behöver kanske lite mer information om vad framtiden efter avslutat gymnasium kan innebära. De prioriterar att de är garanterade ett tryggt jobb som har en framtid. En utbildning som ganska säkert leder till en anställning efter skolan står ganska högt på prioriterings listan vilket är inte fallet med kravet att de kan fortsätta på högskola efter gymnasiet. Vad kan gymnasieskolan respektive grundskolan göra för att få flera sökande till IP? Vad kan gymnasieskolan göra? De som skulle kunna tänka sig att välja IP fick svara på frågan nr11. Det var 6 st. (55 %) som svarade JA som skulle kunna tänka sig att söka IP om utbildningen hade en annan form. Två elever (18%) svarade NEJ och 3 st.(27%) svarade Jag vet ingenting om IP. Till den här frågeställningen kan man koppla frågan nr 14. Det är hela 35% (28 st.) av de tillfrågade som skulle vilja komma till IP och prova på. 9

Gymnasieskolan borde kanske se över sina kurser på IP så att dem blir mer attraktiva och intressanta för elever. Vad kan grundskola göra? För att kunna svara på den här frågan ställde jag frågorna nr 12 och 13. På frågan nr. 12 är det 45 st.(55%) som anser att dem inte har fått tillräckligt med information om IP. Anser du att har fått tillräckligt med information om IP 60 50 40 30 20 10 0 JA NEJ Antal % Diagram 5: Elevernas åsikt om den mängd information dem har fått om IP 48 st. (58 %) tycker inte att informationen om IP har varit lika bra som om det programmet som dem har valt. Anser du att informationen om IP var lika bra som om det programmet som du har valt 70 60 50 40 30 Antal % 20 10 0 JA NEJ Diagram 6: Får man lika bra information om alla program Det är uppenbart att informationen inte har nått fram men det är svårt att säga om det är grund- eller gymnasieskola som har misslyckats. Kanske bägge två lika mycket. Det verkar som om en hel del av elever är intresserad av vad man gör på IP och de skulle kunna tänka sig att komma och hälsa på och prova på själva. 10

4 Diskussion Sammanfattning Ungdomarna vill inte arbeta inom industri. Det är största anledningen att så få ungdomar väljer att gå på Industriprogram. På andra plats kommer förklaringen att de vill läsa vidare på högskola. En annan anledning är att de inte har tillräckligt med information vad både utbildning och arbete efter skolan innebär. Det finns andra anledningar också men de är inte så starkt representerade i svaren. Exempel på sådana är att skolan har dåligt rykte eller att de är helt ointresserade av IP. Några tidigare undersökningar har visat att eleverna väljer oftast efter sina intressen. I en undersökning som Allan Svensson och Sven-Erik Reuterberg har gjort och som citeras av Jan Hedlund (2002) väljer ca 70% efter sitt intresse och i en annan är det 84% som har svarat att intresset har mycket stor påverkan (Tjernström, 2002). Varför är då intresse för Industriprogram så svalt? En bidragande faktor, enligt uppgift, är SYO-konsulenternas avoga syn på verkstadsarbete som ett slags sista chans jobb, avsett för lågbegåvade, skoltrötta och praktisk men inte teoretisk lagda ungdomar... Sedan är det också så att arbetsmiljön på just småföretagen är en lågprioriterad fråga, vilket inte bidrar till att skapa någon positiv bild hos ungdomarna av mekanisk verkstad som arbetsplats. (Sandberg, 2002) Den här ansatsen förstärks också av doktorsavhandling som Mattias Åteg och Ann Hedlund har gjort och som citeras i Hälsinge Kuriren: Många ungdomar har en bild av att industriarbete är smutsigt och enformigt. Det ska vara rent och snyggt och inte för bullrigt. (Sundberg, 2003) Om skolan vill att Industriprogrammet skall överleva och ha elever i framtiden också måste den gemensamt med industri satsa på en bredare information och industri borde också vara mer aktiv inte minst i arbetsmiljöfrågor. Generaliserbarheten Man kan säga att de flesta eleverna väljer efter sitt intresse och framtida planer. Den bästa information har dem fått av sina studievägledare och från gymnasiet och det är väl väldigt positivt. Reliabiliteten Som jag har tidigare nämnt har jag varit närvarande på två skolor. Efter att min kontaktperson och jag hade bestämt en tid för enkäten har jag åkt till respektive skola med enkätblanketter och samlat in dem efter att eleverna har svarat. På den tredje skolan har dem själva skrivit ut blanketterna efter att jag har skickat e-mail till rektorn. Jag anser att frågorna i enkäten har svarat på alla viktiga frågeställningarna och några större brister har jag inte kunnat upptäcka. Validiteten Jag tycker att jag har undersökt det som jag hade för avsikt när jag började med examensarbetet. Det var otroligt svårt att formulera en tillfredsställande enkät och ändå har det funnits vissa frågetecken vid genomförandet. Det allra svåraste var att sätta enkätfrågorna i samband med frågeställningen, jag undrade länge om jag kommer att få svar på just den frågeställningen som jag hade från början. 11

Fortsatt forskning En fortsatt forskning skulle kunna inrikta sig på flera olika områden: - för att försöka få svar varför ungdomarna inte vill arbeta på industri - vilka kunskaper har studievägledarna om IP - hur ser företagen på minskad antal elever på IP och om dem kan göra någonting åt det 12

5 Slutsats När jag började med exmensarbetet på våren 2004 var det 16 elever som gick i första klass. 4 st. (25 %) av dem var inte nationella elever, de hade IG i ett eller flera kärnämnen de hade svårt att komma in på någon annan linje. Höstterminen 2004 var det bara 8 st. som hade valt IP hälften så många som året innan.. Hur kan det komma sig att i en sådan region som är en av Sveriges starkaste tillväxtregioner, som präglas av Gnosjöandan, så få elever väljer att gå IP? Syftet med denna undersökningen var att försöka att få svar på varför så få elever söker IP. Vad är det som har avgörande roll i deras beslutande? Industriprogrammet har under senare år tagit hand om eleverna som av olika skäl har det haft svårt att klara sin skolgång i grundskolan. Flera motiverade elever skulle vara ytterst välkomna både för att höja nivån på utbildningen och för att göra programmet mer attraktiv och på det sättet arbeta bort ryktet om skolan för lågpresterande. Vill man komma åt problemet måste man skapa mycket bredare och tätare samarbete mellan skolorna (grundskolan och gymnasiet) och företagen. Bristfällig information om innehållet i utbildningen och vad arbete på industri innebär är förmodligen några av dem starkaste anledningarna att inte flera elever väljer IP. Och som några slutord och rekommendation till både grundskolan och gymnasiet skall jag bara citera dem svaren som jag fick på frågan 15: - berätta mer - ge mycket information - informera vad man kan bli - att de har roligare saker att göra - kanske just bjuda in niorna och göra något kul där - komma till skolan och prova på - var lite mer riktad för tjejer också - inte ta in så många killar - det är jävla raggare där - göra så att det låter mer spännande - mer tjejaktiviteter för då kommer mer killar - ge lite mer fakta - mer reklam och väsen - många vet inte ens vad IP är för något - nya lokaler 13

Källförteckning: Gustavsson, B och Tyden, H., Var finns jobben år 2004 (2004), www.amv.se/document/rapporter/2004/ura04_1.pdf Hedlund, J., Påverkansfaktorer inför gymnasievalet (2003), Lärarexamensarbete. Malmö Högskola, Lärarutbildningen, Malmö Isberg, K., (1997) Ta studenten på fabriken, Industrins egna gymnasier lyckas där den offentliga skolan misslyckas, www.timbro.se/bokhandel/rapport/ Narvinger, A., och Johnsson, G., (2004) Gör gymnasieskola till en tillväxtfaktor, www.metall.se Sundberg, M., (2003, 28 januari) Stora ansträngningar för att locka unga till industri, Hälsinge Kuriren, s.14 Tjernström, M., Vad styr valet till gymnasieskolan (2000), Lärarexamensarbete. Malmö Högskolan, Lärarutbildningen, Malmö 14

Bilaga 1 ENKÄTUNDERSÖKNING I ÅK9 I GISLAVED KOMMUN 1. Vilken skola går du på? Gislaved Anderstorp Reftele 2. Vilket kön? Flicka Pojke 3. Har du sökt till gymnasiet? JA NEJ (om nej behöver du inte svara på några fler frågor) 4. Vilket program har du sökt i första hand? 5. Rangordna faktorerna som har påverkat dig mest ( 1 störst inverkan 4- minst) dina intressen information från skolan skolans placering övrigt (kompisar, föräldrar, o s v ) 6. Hur har du fått den bästa informationen (ett alt.) studievägledare information från gymnasiet föräldrar 7. Har du valt IP? annat JA (du behöver inte svara på några fler frågor) NEJ 8. Skulle du kunna tänka dig att söka IP? JA (Hoppa över frågan 9) NEJ (Hoppa över frågan 10 och 11) 15

9. Här kommer det några påstående som du får ta ställning till! Jag skulle aldrig kunna tänka mig att välja IP för att : stämmer helt stämmer delvis stämmer ej Jag vill läsa vidare på högskola Jag vill inte arbeta inom industri Skolan har dåligt rykte 10. Rangordna faktorer som skulle kunna få dig att söka IP (1- viktigast 4-minst viktigt) Att jag kan fortsätta läsa efter gymnasiet Att jag skulle kunna få jobb direkt efter gymnasiet Garanterat, tryggt framtida arbete Bra begynnelse lön 11. Skulle du kunna tänka dig att söka IP om utbildningen hade en annan utformning? JA NEJ Jag vet ingenting om IP 12. Anser du att du har fått tillräckligt med information om IP JA Nej 13. Anser du att informationen om IP var lika bra som om det programmet som du har valt? JA NEJ 14. Vi lärarna på IP har planerat att bjuda in dig och dina kompisar som går nian att komma till Västboskolan att gästa och prova på. Skulle du tacka JA? JA NEJ 15. Vad borde skolan göra, enligt dig, för att göra IP mer attraktiv? 16