Nr Utgivningsår: Titel: Författare: Programområde: Projektnummer: Projektnamn: Uppdragsgivare: Svenska Vägbeläggningar AB (SVB)

Relevanta dokument
Undersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB

Typblad, kontrollblad, bindemedel och konstruktionstyper för bitumenbundna lager

Besiktning av KGO-sträckor

Nr: Utgivningsår: Funktionsegenskaper hos asfaltbeläggningar, flygfältsbanor vid F21

Av: Karl Öhman Datum: Telefon: Erfarenhetsåterföring av halvvarma massor SBUF projekt 12269

NABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter.

BBÖ-provsträckor E4 och E18

Provning av Cement Stabiliserad Asfalt CSA

PUBLIKATION 2008:95. Teknisk beskrivning av flödesblandad asfalt KGO-III

Utvärdering av massabeläggning med mjukgjord bitumen, MJAB och MJAG

Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige

Försök med asfaltåtervinning i Stockholm Asfaltgranulat som bärlager på GC-vägar Varm återvinning som slitlager på vägar/gator Lägesrapport 2001

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

UPPFÖLJNING AV PROVBELÄGGNING MED ALTERNATIVT BITUMEN TILL MJOG 16

notat Nr Utgivningsår: 1994 Titel: Slitagemätning, Linköping Slutrapport Författare: Torbjörn Jacobson

Metoddagen 11 februari, 2010

Nr: Utgivningsår: BBÖ-provsträckor på väg E l8 i C-län vid Enköping. Lägesrapport efter fem års trafik.

Torbjörn Jacobson. Vägavdelningen Provväg EG Kallebäck-Åbro. Vägverket, region Väst. Fri

Tillståndsbedömning av ytbehandling defekter

Tillståndsbedömning av ytbehandling - defekter

Dokumentation från Asfaltdagarna Ola Sandahl, PEAB Asfalt. Varför skall man klistra? Klistring, Skarvar. Typer av klister.

6 BITUMENBUNDNA LAGER

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

Bullerreducerande beläggningar Bullerreducerande asfaltbeläggningar. Torbjörn Jacobson Teknik & Miljö Investering

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Stenrik asfalt

Utvärdering av sammansättningens. inverkan på utmattning och styvhet

EXAMENSARBETE. Vältning och packning vid asfaltbeläggning

Asfaltdagen 2013, Hvordan møter man. miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige. Torbjörn Jacobson Trafikverket

Omfattning Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav

Försök med kall och halvvarm återvinning på väg 90, delen Lunde Gustavsvik

ATB-Nyheter. Hamid Zarghampou November 200

KOMPLETTERANDE PROJEKT RUNT PROVVÄG FÖRUTSÄTTNINGAR PROVVÄG

Startmöte Värmebeläggningsgrupp Solna Minnesanteckningar Kenneth Lind / Trafikverket

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Bitumenbundna lager. Kapitlets omfattning och upplägg

Fräst asfaltgranulat som bärlager i gångbanor

Metoddagen 2007 Provtagning i fält

Vilka utmaningar har vi? Transportforum : Personbilar + 14 % Tung trafik + 48 % : % dubbade fordon

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

Ringanalyser. Metodgruppens Ringanalysgrupp. Deltagare: Senaste möte: Metoddagen Håkan Arvidsson & Andreas Waldemarson

Peter Gustafsson Peab Asfalt AB

Halvvarma, flexibla beläggningar

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Kall återvinning på plats (stabilisering) av asfaltbeläggningar genom inblandning av bitumenemulsion

Bestämning av vattenkänslighet hos kalla och halvvarma asfaltmassor genom pressdragprovning

väg/beläggningsarbeten (TBv/bel) för utförande av beläggningsobjekt år 2003 Vägverket Region? Handlingen upprättad 2002-?-?

Provtagning, provning och bedömning VV Publ. Nr 2000:109 s 1 av provningsresultat av asfaltmaterial för återvinning

Föryngring av asfalt i kretsloppet Mats Wendel, PEAB Asfalt

Energieffektiva beläggningar 2

Varm återvinning i asfaltverk

Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion?

Återvinning av MJOG/MJAG i varmblandad asfalt (halvvarmt i varmt)

Stålarmering av väg E6 Ljungskile, Bratteforsån Lyckorna

Prov med krossad betong på Stenebyvägen i Göteborg

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Fysiska egenskaper /1071. Peab Asfalt AB Hägersten Ackrediteringsnummer 1723 A

Polering av asfaltbeläggning Torbjörn Jacobson Investering Teknik & Miljö. Resultaten i presentationen kommer från VTI-rapporter

Vagavdelningen Vägverket. Fri

Vad kan Stockholms stad göra för att minska bullret från vägbeläggning? Skrivelse från Mats Rosén (kd) och Björn Nyström (kd). Återremiss.

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Bakgrund. Cirkulationsplatser

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Homogenitetsmätning med laser

Mattias Broström, Asfaltbeläggningar i Boden 1

OBS I Finland användes namnet Gilsonite för Uintaite

Auktorisation av asfaltlaboratorier Rapport från auktorisationsverksamheten Lars Eriksson, Cathrin Svensson, Leif Viman

Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning

Egenskap Provningsmetod Utgåva Fält

Återvinning av tjärasfalt och krossad asfaltbeläggning vid motorvägsbygget på E4 via Markaryd

Förändrade restriktioner returasfalt Branschgemensam vägledning

Texturmätning med mätbil Metoddagen 10 februari 2011

Polymermodifierade bindemedel i asfaltbeläggning - erfarenheter i Sverige

MÄNGDFÖRTECKNING

Motiv till provningsmetoder och kravnivåer

Nr: Datum:

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Framtiden för Kallteknik

VTI notat Utgivningsår Ringanalys provningsmetoder för asfalt. Leif Viman Henrik Broms

Hållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Målkonflikter? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller Partiklar Kemikalier Återvinning

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

Ytbehandling med modifierad emulsion

Presentation Kenneth Lind

Utvärdering av ny metod för vattenkänslighet

Kall och halvvarm återvinning

Gummiasfalt. Asfaltbeläggning med gummimodifierat bitumen. Treårigt utvecklingsprojekt Dokumentation från Asfaltdagarna 2008

Bindemedelsförsegling

Presentation Kenneth Lind

Aktuellt från CEN/TC 227 Metoder inom asfaltområdet

Vad är returasfalt? Asfaltåtervinning i Sverige - Översikt. Torbjörn Jacobson Trafikverket. "Lär av historien återvinn kunskap"

Miljöpåverkan vid kall och halvvarm återvinning av tjärhaltiga beläggningsmassor

Teknisk handbok. Trafik och Gata. Dimensionering av överbyggnader

Stabilisering med emulsion och kombinationen av emulsion + cement

Lab-provning av bullerdämpande asfalt (E4 Rotebro) Dubbeldrän.

Framtida vägkonstruktioner NVF specialistseminarium ton på väg

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

FÖRPROVNING / KONTROLL VID REMIXING

Bitumenbundna lager. Kapitlets omfattning och upplägg. F1.1 Allmänt. ATB VÄG 2002 VV Publ 2001:111 Kapitel F Bitumenbundna lager

PROVNING AV BORRKÄRNOR FRÅN FORSMARK

Transkript:

VT notât Nr 6-1997 Utgivningsår: 1997 Titel: Skadeutredning av MJAB-beläggning, Värmland Författare: Torbjörn Jacobson Programområde: Konstruktion och Byggande Projektnummer: 60360 Projektnamn: Emulsionsbeläggningar Uppdragsgivare: Svenska Vägbeläggningar AB (SVB) Distribution: Begränsad

FÖRORD Vägskador på relativt nylagda MJAB-beläggningar i västra Värmland har initierat en skadeutredning med inriktning på labprovning av borrkärnor från väg S175, Stavnäs - Dalen. Undersökningarna har gjorts på uppdrag av Vägverket, Region Väst och SVB, Svenska Vägbeläggningar. Kontaktmän har varit Roland Styffe och Svante Johansson från Vägverket samt Anders Bergström och Sven Nyqvist från SVB. Från VTs sida har Torbjörn Jacobson varit projektledare. Karl-Axel Thörnström och Ragnhild Petterson har gjort labprovningarna. Linköping i januari 1997, Torbjörn Jacobson VT Notat 6-1997

1 Skadeutredning av MJAB-beläggning, Värmland Bakgrund Ett par vägar i Värmland med förhållandevis nytt slitlager av 80 kg/m2 MJAB16/visk. 15.000 har på vissa sträckor uppvisat skador av typen plastiska deformationer och blödningar (eller kraftig svärtning). Några avsnitt åtgärdades 1995-96 genom bortfräsning av den gamla MJAB-beläggningen och påförande av en ny. Liknande skador, deformationer och blödningar, kom igen under följande sommar. Mot den bakgrunden gjordes i oktober 1996 en skadeinspektion av de aktuella vägarna och ett antal provsektioner valdes ut, bland annat på väg 175, Stavnäs - Dalen, för vidare undersökning genom borrkärnor. Vid inspektion deltog personal från entreprenören, bindemedelsleverantören och VT. Skadeinspektionen föregicks av ett möte på vägverket i Karlstad där även personal från Region Väst deltog. Tänkbara skadeorsaker Plastiska deformationer och kraftig svärtning i hjulspåren tyder på att slitlagret erhållit dåliga stabilitetsegenskaper med omlagringar av materialet som följd. Vid skadade partier såg ytan fet och tät ut. Valkar förekom på de mest skadade ytorna. Uppkomna skador kan ha följande orsaker eller en kombination av dessa: alltför hög bindemedelshalt i förhållande till bindemedlets hårdhet lågt hålrum hög fillerhalt och felaktig kornstorleksfördelning rundat stenmaterial hög andel tunga fordon styvt underlag för tjocka lager MJAB är en asfaltbeläggning framtagen för det lågtrafikerade vägnätet och kanske främst avsedd för vägar med sämre bärighet där beläggningens flexibla och självläkande egenskaper kommer till sin fördel. Kornkurvan påminner om beläggningstyperna ABT och AEB, det vill säga stenmaterialet har kontinuerlig och tät gradering. Det innebär att bruksdelen (finandelen) får stor betydelse för massans/beläggningens egenskaper eftersom den utgör en förhållandevis stor del av massan (ett stabilt stenskelett saknas således). Förhållandet mellan mängden bindemedel, bindemedlets hårdhet och de finare fraktionerna (främst fillerhalten) kommer därför att få en stor betydelse för stabiliteten. MJOG (och OG) har en öppnare kurva som ger bättre stenmaterialkontakt och bindemedelshalten för MJOG16/10.000 ligger på 4,0 % i riktvärde enligt VÄG 94, det vill säga på en lägre nivå jämfört med MJAB16/10.000 där riktvärdet är 4,6 %. Väg S 75, Stavnäs - Dalen ÅDTt är ca 1400 fordon per dygn och andelen tung trafik, bland annat timmerbilar, är ca 10-15 %. MJAB-beläggningen hade lagts i etapper från 1992 till VT Notat 6-1997

1995 och underlaget utgjordes av 80 kg/m2 AG-justering. På etapperna från 1992 förekom dock inga skador. Några avsnitt hade åtgärdats 1995 och 1996 med ny MJAB. Följande provsektioner ingår i undersökningen: sektion 1, sekt. 46633. MJAB-94. MB 15.000. Svåra deformationer och ojämnheter. Svart yta - blödningar. Södergående körfält. Plant avsnitt. Öppen terräng. Det andra körfältet omlagt 1995. sektion 2, sekt. 48155. MJAB-95. MB 15.000. Deformationer. Svart yta. Södergående körfält, i backen. Öppen terräng. sektion 3, sekt. 49310. MJAB-94. MB 15.000. Bra yta - ngt svart i spår, lokalt tendens till deformationer. Södergående körfält. Plant avsnitt. Öppen terräng. sektion 4, sekt. 54250. MJAB-94. MB 15.000. Bra yta - ngt svart i spår. Norrgående körfält. Plant avsnitt. Skog-öppen terräng. sektion 5, sekt. 65470. MJAB-92. MB 15.000. Mycket bra yta. Södergående körfält. Backe och skog-öppen terräng. Skador förekom vid sektionerna 1 och 2 i form av plastiska deformationer och blödningar/kraftig svärtning. Ytan i hjulspåren var tät och fet. Vid sektion 3 var ytan också något svärtad i spåren och lokalt kunde tendenser till deformationer skönjas. Vid sektionerna 4 och 5 hade ytan en helt annan karaktär (betydligt ljusare) och beläggningen såg stabil och bra ut. Samtliga sektioner ligger på vägbana som kan erhålla betydande solbestrålning (ej djup skugga) och temperaturen i beläggningen bör således kunna bli hög sommartid. Vid samtliga provsektioner togs 6 prov i hjulspåret och 6 prov mellan hjulspåren. Dessutom togs vid sektion 1 även 6 prov i valken mot vägkanten. Bild 1 Deformationer pii väg 175, Stavnäs - Dalen, provsektion VT Notat 6-1997

Bild 2 Deformationer på väg 175, Stavnäs - Dalen, provsektion 2. Bild 3 Oskadad beläggning på väg, Stavnäs - Dalen, provsektion 5. VT Notat 6-1997

4 Kvalitetskontrollerna 1994 och 1995. Stenmaterialet i MJAB-beläggningarna utgjordes av helkrossat bergmaterial. En sammanställning på kvalitetskontrollerna (entreprenörens, analyserna har gjorts på auktoriserat laboratorium) ges i följande tabeller. Tabell 1 Arbetsrecept från1994. MJA B 16/15.000. Bind- Hålrums- Kornkurva, passerande mängd, % halt halt 0,074 mm 2,0 mm 4,0 mm 11,2 mm vikt-% vol-% vikt-% vikt-% vikt-% vikt-% medelv. 4,8-4,9 36 48 80 Tabell 2 Kvalitetskontroll från 1994 (medelvärden), massaprov och borrkäm or (hålrum). MJ AB16/15.000. Bind- Hålrums- Kornkurva, passerande mängd, % halt halt 0,074 mm 2,0 mm 4,0 mm 11,2 mm vikt-% vol-% vikt-% vikt-% vikt-% vikt-% medelv. 4,9 6,9 6,6 31,2 42,7 80,3 stand, av. 0,1 1,1 0,5 4,1 4,7 4,1 min. 4,8 5,4 5,9 25,9 36,3 72,6 max. 5,3 8,6 7,6 38,3 51,0 86,0 Tabell 3 Kvalitetskontroll från 1995 (medelvärden), massaprov och borrkäm or (hålrum). MJAB16/15.000. Bind- Hålrums- Kornkurva, passerande mängd, % halt halt 0,074 mm 2,0 mm 4,0 mm 11,2 mm vikt-% vol-% vikt-% vikt-% vikt-% vikt-% medelv. 4,9 5,7 7,0 35,7 47,5 84,9 stand, av. 0,1 0,6 0,4 3,0 4,1 3,5 min. 4,8 4,7 6,6 33,1 43,1 77,7 max. 5,3 6,5 7,8 40,2 54,3 88,9 Tabell 4 Kvalitetskontroll från 1996, borrkämor. 1994, AGF16. Bind- Hålrums- Kornkurva, passerande mängd, % halt halt 0,074 mm 2,0 mm 4,0 mm 11,2 mm vikt-% vol-% vikt-% vikt-% vikt-% vikt-% prov 1 5,2-4,1 30,1 38,8 75,1 prov 2 5,2-8,1 38,0 48,9 89,3 MJAB-proverna uppfyller i stort sett kraven i VÄG 94 enligt kvalitetskontrollen. Proverna från 1994 uppvisar kornkurvor som ligger på gränsen till otillåtna avvikelser från arbetsreceptet. Fillerhalterna ligger till exempel i det högre registret i kurvan (medelvärde 6,6 %). VT Notat 6-1997

5 AG-lagret verkar vara proportionerat med förhöjd bindemedelshalt (5,2 %). Enligt deformationsstudier i VTs provvägsmaskin är AG en stabil beläggningstyp som inte är speciellt känslig (inom rimliga gränser) för variationer i bindemedelshalt eller bindemedelshårdhet. AG kan karakteriseras som ett styvt, stabilt lager med bra lastfördelande förmåga. Labprovning av borrkärnor hösten 1996 Efter borrningen delades (sågades) borrkärnorna så att slitlagret med MJAB skulle kunna undersökas enligt följande tester: bindemedelshalt, FAS 404-91 kornstorleksfördelning, FAS 221-89 skrymdensitet, kompaktdensitet och hålrumshalt, FAS 427-91, 425-91, 413-91 återvinning av bindemedel, viskositet, FAS 419-91, 339-91 Bindemedelshalt och kornkurva omfattar tre provkroppar (borrkärnor) per sektion och läge. Hålrumshalten har bestämts på samtliga prov (sex per sektion och läge, sammanlagt 66). Återvinningen har gjorts på sex provkroppar per sektion. Provkropparna var hela och provningsbara men förhållandevis tunna, 30-35 mm. Enskilda provningsresultat redovisas i bilagan medan en sammaställning över medelvärden ges i följande tabell och figurer. Bindemedelshalt, kornkurva och hålrumshalt Tabell 5 Bindemedelshalt, ko mkurva och hålrumshalt (medelv.) på borrkämor Sektion Bind- Bind- Hålrums Kornkurva, passerande mängd, % Läge halt halt, korr halt 0,074 mm 2,0 mm 4,0 mm 11,2 mm vikt-% vikt-% 1) vol-% vikt-% vikt-% vikt-% vikt-% Sektion 1 hjulspår 5,0 5,1 2,1 8,3 37,7 48,9 82,1 mellan hj 4,4 4,5 2,9 5,4 36,2 48,9 84,5 valk 5,0 5,1 2,4 6,1 36,1 48,9 85,1 Sektion 2 hjulspår 5,0 5,1 2,4 7,0 27,8 36,6 78,8 mellan hj 4,7 4,8 7,6 4,8 24,7 33,2 75,6 Sektion 3 hjulspår 4,9 5,0 1,7 6,4 35,5 46,4 82,4 mellan hj 4,8 4,9 2,7 5,6 33,6 43,8 78,3 Sektion 4 hjulspår 4,9 5,0 1,8 7,2 29,1 40,9 80,4 mellan hj 4,9 5,0 1,8 6,8 28,2 39,6 83,3 Sektion 5 hjulspår 4,8 4,9 4,6 7,8 37,8 53,6 90,6 mellan hj 4,7 4,8 6,5 7,1 35,7 47,4 82,8 1) Korrigering av bindemedelshalten för borrkärnor VT Notat 6-1997

6 Figur 1 Bindemedelsha.lt (korrigerad) på borrkäm or av MJAB. Figur 2 Fillerhalt på borrkärnor av MJAB. VT Notat 6-1997

7 Figur 3 Kornstorleksfördelning på borrkärnor av MJAB. Figur 4 Fillerhalt + bindemedelshalt (korrigerad) på borrkärnor av MJAB. VT Notat 6-1997

8 Figur 5 Hålrumshalt på borrkärnor av MJAB. Återvinning av bindemedel Bindemedel har återvunnits ur borrkärnorna genom kallextraktion med diklormetan och rotationsindunstare enligt FAS-metod 419-91 men vid lägre temperatur, +110 C i 60 min istället för +160 C i 15 min enligt metoden. Detta för att inte bindemedlet skall åldras under indunstningen av lösningsmedlet och kan sägas vara en anpassning av metoden till mjukgjord bitumen (FAS-metoden avser sannolikt återvinning av penetrationsbitumen). Bindemedelsåterstoden har sedan analyserats med avseende på kinematisk viskositet vid +60 C (FAS 339-91). Borrkärnorna per sektion kommer både från hjulspår (3 st) och mellan hjulspåren (3 st). Resultaten framgår av tabell 5. Tabell 5 Kinematisk viskositet vid 60 C (enkelvärden inom parentesen). Sektion Viskositet nr mm2/s 1 7977 (7973,7981) 2 11527(11446, 11608) 3 24413 (24133,24692) 4 21504(21360,21647) 5 >25000 1) 1) Provet var för hårt för viskositetsbestämning VT Notat 6-1997

9 Kommentarer och slutsatser Det är viktigt att komma ihåg att undersökningen gjorts på förhållandevis tunna borrkärnor från vägen (30-35 mm) och att materialen i vissa fall erhållit rejäla omlagringar genom plastiska deformationer. Bindemedelshalterna ligger på rimliga nivåer och stämmer väl överens med arbetsreceptet och tidigare kvalitetskontroller. Bindemedelshalten är på deformerade partier högre i hjulspåret än mellan spåren och orsaken är sannolikt effekter från den omlagring (krypning) av beläggningen som skett. Fillerhalten ligger i det övre registret inom gränskurvorna enligt VÄG 94 och stämmer väl överens med resultaten från kvalitetskontrollerna. Fillerhalten är överlag högre i hjulspåren jämfört med ytorna mellan spåren, framför allt vid skadade avsnitt och orsaken är sannolikt den omlagring av massan (eller delar av massan) som skett. Eventuellt kan också något av stenmaterialet krossats ned vid packningen och av trafiken. Kornstorleksfördelningen ligger, med något undantag, inom VÄG 94:as anvisningar för MJAB16. Totala mängden filler- och bindemedel i massan kan ge indikationer på om materialet är stabilitetskänslig. Ett kriterium som ibland nämns är att filler + bitumenhalten inte bör överstiga 10 %. Filler + bitumenhalten ligger i hjulspåren på 11-13 % och mellan hjulspåren på 10-12 % men är inte markant högre på deformerade ytor jämfört med oskadade. Vid sektion 1 är skillnaden i och mellan spår hela 3 procentenheter men sannolikt en effekt av att massan blivit omlagrad av den tunga trafiken. Proven har där tagits på en yta med kraftiga deformationer. Hålrumshalterna i borrkärnorna ligger i de flesta fall på låga nivåer, ca 2,0 vol-% i hjulspåren. De låga värdena pekar mot att beläggningen erhållit en omfattande efterpackning och/eller omlagring: Vid kvalitetskontrollen låg hålrummet på betydligt högre nivåer, 4,7-8,5 vol-%. Sektion 5 avviker dock markant från övriga och uppvisar betydligt högre hålrumshalter, 4,6 vol-% i hjulspåret och 6,5 vol-% mellan spåren. Sektionerna 3 och 4 som i hjulspåret erhåller hålrum på 1,7-1,8 vol-% samtidigt som filler + bitumenhalten ligger på drygt 12,0 % har trots detta ännu inte erhållit plastiska deformationer. Viskositeten på återvunnet bindemedel (figur 6) skiljer sig markant mellan sektionerna 1 och 2 (de med skador) och sektionerna 3, 4 och 5 (utan skador). Bindemedlet från sektionerna 1 och 2 erhåller en kinematisk viskositet på ca 8.000-11.500 mm2/s jämfört med 21.500 mm2/s eller mera för sektionerna 3, 4 och 5. Med tanke på att asfaltmassan tidigare varit uppvärmd (kanske 80 C i asfaltverket) och beläggningarna är 1-2 år gamla (en viss åldring måste ha skett) måste det ursprungliga bindemedlet ha legat en bra bit under 10.000 mm2/s i viskositet. Enligt arbetsreceptet skulle bindemedlet ha en viskositet på 15.000 mnt/s. Bindemedlen från sektionerna 3, 4 och 5 verkar ha förstyvats (rejält) med tiden och det hårdare bindemedlet är sannolikt huvudförklaringen till att beläggningen vid sektionerna 3 och 4 inte har deformerats trots de låga hålrummen och förhållandevis höga filler + bitumenhalter. Analyser av återvunnet VT Notat 6-1997

10 bindemedel måste alltid tolkas med en viss försiktighet på grund av de förändringar som eventuellt kan ske vid återvinningsproceduren på laboratoriet. Om hårdheten på bitumenet skulle påverkas av till exempel uppvärmningen i samband med indunstningen av lösningsmedel bör viskositeten bli något förhöjd, vilket skulle innebära att bindemedlets hårdhet på sträckorna 1 och 2 ligger på en ännu lägre nivå än erhållna 8.000-11.500 mm2/s. Figur 6 Visko sitet på återvunnet bindemedel, borrkäm or hösten 1996. Stabilitetsförsöken i VTs provvägsmaskin har visat att bindemedlets hårdhet har stor betydelse för beläggningens, speciellt slitlagers, förmåga att klara plastiska deformationer. Det viktigaste är inte bindemedlets hårdhet i sig själv utan att bindemedelshalten anpassas efter det aktuella bindemedlets hårdhet, i detta fall viskositeten hos mjukbituminet. Det är också viktigt att påpeka att MJAB-beläggningen ligger på ett styvt lager av AG, vilket medför att påkänningarna från den tunga trafiken blir extra stor på slitlagret (det är som att lägga en mjuk fjäder på en styv, huvuddelen att deformationen tas upp av den mjuka fjädern). Förhållandevis mjuka slitlager, typ MJAB, bör användas i kombination med mjukare bärlager, typ MJAG eller på obundet bärlagergrus. Vid skadeinspektionen hösten 1996 besiktigades också en ett år gammal MJAB-beläggning på riksväg 40 norr om Torsby. Även där förekom vägavsnitt med plastiska deformationer, bland annat markanta spår på en bro med MJAB 16/15000 som slitlager. Förekommer hög andel tung trafik, eller trafiken är spårbunden, bör MJAB-beläggningar användas med försiktighet. Sammanfattningsvis visar undersökningen från väg 175, delen Stavnäs - Dalen, att alltför låg viskositet hos befintligt bindemedel i beläggningen kan vara den främsta orsaken till att vägen erhållit plastiska deformationer och att ytan blivit fet VT Notat 6-1997

11 och svärtad. Hålrumshalten i slitlagret har också minskat markant sedan beläggningen lades (enligt kvalitetskontrollen), vilket visar att massan inte blivit tillräckligt stabil. Bindemedelshalten, fillerhalten och kornstorleksfördelningen ligger inom angivna gränser och verkar inte ha någon direkt koppling till skadebilden. Stenmaterialets roll bör vara liten i detta sammanhang eftersom helkrossat bergmaterial använts. Det styva underliggande AG-lagret kan ha haft en inverkande negativ effekt på slitlagrets förmåga att klara de tunga påkänningarna från timmerbilar under varma sommardagar, speciellt om materialets motståndsförmåga mot plastiska deformationer varit reducerad som tydligen varit fallet. VT Notat 6-1997

Bilaga Hålrumshalt på borrkärnor (FAS 425-91, 427-91 och 413-91). Sektion Mellan hjulspår vol-% 1 3,4, 3,0, 2,6, 2,4, 2,9, 3,1 2 6,9, 6,8, 7,0, 9,3, 7,2, 8,3 3 2,8, 1,9, 3,0, 3,1, 3,0, 2,6 4 1,7, 1,5, 1,4, 1,8, 1,9, 2,4 5 8,2, 7,9, 6,9, 6,9, 2,5, 6,5 Hjulspår vol-% 2,6, 1,5, 2,2, 2,3, 2,0, 2,3 2.5, 2,9, 2,0, 2,5, 2.5, 2,3 1.7, 1,0, 2,2, 1,9, 1.8, 1,6 2,3, 1,6, 1,5, 1,8, 1,9, 1,7 4,5, 4,4, 5,2, 3,9, 5,0, 4,5 Valk vol-% 2,6, 2,5, 2,6, 2,4, 1,8, 2,6 - - - -

Provningsrapport Objekt: Beteckning: MJAB... ~ ] i VT-nr: Provtagningsdatum: 1996-06-25 A B C D Mv Bindemedelshalt (%) 5,04 5,04 Vattenhalt (%) 0,69 0,69 Sektion 1 ( hjulspår) Kornstorlek, mm Sikt 0,063 0,075 0,125 0,25 0,5 1,0 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 A 8,3 8,3 10,6 15,9 22,3 29,5 37,7 48,9 56,9 68,5 82,1 98,2 100,0 B C D Medelvärde 8 8 11 16 22 29 38 49 57 69 82 98 100 Väg-94 gränskurvor MJAB 16 Sikt 0,063 0,075 0,125 0,25 0,5 1,0 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 Max, % 6 7 11 19 28 36 46 58 64 74 88 99 100 Min, % 4 4 5 9 13 18 26 39 46 57 70 85 98 100

Provningsrapport Objekt: Beteckning: MJAB VT-nr: Provtagningsdatum: A B C D Mv Bindemedelshalt (%) 4,44 4,44 Vattenhalt (%) 1,72 1,72 Sektion 1 ( mellan hjulspår) Kornstorlek, mm Sikt 0,063 0,075 0,125 0,25 0,5 1,0 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 A 5,4 5,4 7,3 12,5 19,2 27,2 36,2 48,9 58,3 70,6 84,5 98,7 100,0 B C i t D Medelvärde 5 5 i i j 7! 12 19 27 36 49 58 71 84 99 100 Väg-94 gränskurvor Sikt 0,063 f. 0,075............... i......... r 0,125 0,25 : 0,5 1,0 i. Max, % 6! 7 Min, % 4 4 11 1 19 28 CO CO.... 'T 5 i 9 13 18. i i 2 ; 4 CO58! " 64 CO CNJ ' 5,6 8 16 22,4 31,5! 45 i 63 74 88 99 100 39 46 57 70 85 98 100 MJAB 16 ; i i

Provningsrapport Objekt: MJAB 16 Beteckning: VT-nr: Sektion 1 (valk) '.......! Provtagningsdatum: Bindemedelshalt (%) 5,01 A B C... - 1... D Mv -------------------1 5,01 Vattenhalt (%) 1,79 1,79 Sektion 1 (valk) Kornstorlek, mm Sikt 0,063 0,075 0,125 0,25 0,5 1,0 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 A 6,1 6,1 8,3 13,6 20,3 27,4 36,1 48,9 56,3 69,0 85,1 99,3 100,0 B i i C i D Medelvärde 6 6 8 14 20 27 36 49 56 69 85 99 100 i Väg-94 gränskurvor MJAB 16 Sikt 0,063 0,075 0,125 0,25! 0,5! 1,0 ; 2 4 5,6 j 8 11,2 16... i t i i i ; i ; ;........................ i............. j............. i......... : ' " " i - - - - - - i Max, % 6 7 11 19! 28 36 46, 58 64 j 74, 88 99 j j i i Min, % 4 4 5 9! 13 18 26 39 46! 57 1.........! 70 85 22,4! 31,5! 45 63 i i i!... i ' l " io o ; i i ]! 98 100 j

Provningsrapport Objekt: Beteckning: MJAB 16 / Värmland Sektion 2 (hjulspår) VT-nr: Provtagningsdatum: A B C D Mv Bindemedelshalt (%) 4,96 4,96 Vattenhalt (%) 0,50 0,50 Sektion 2 (hjulspår) Komstorlek, mm Sikt 0,063 0,075 0,125 0,25 0,5 1,0 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 A 7,0 7,0 9,0 12,9 17,3 21,9 27,8 36,6 42,1 52,9 78,8 99,5 100,0 B C D j Medelvärde 7 7 9 13 17 22 28 37 42 53 79 99 100.. i i Väg-94 gränskurvor MJAB 16 Sikt 0,063 0,075 0,125 0,25 0,5 1,0 2 ] 4! 5,6 i..., Max, % 6 7 i i 19 28 i! 36 CD 00 LO 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 64 74 88 99 100 Min, % 4 4 5 9 13! 18 26 39 46 57 70 85 98 100

Provningsrapport Objekt: Beteckning: VT-nr: Provtagningsdatum: A B C D Mv Bindemedelshalt (%) 4,71 4,71 Vattenhalt (%) 1,56 1,56 Sektion 2 (mellan hjulspår) Kornstorlek, mm Sikt 0,063 0,075 0,125 0,25 0,5 1,0 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 A 4,8 4,8 6,6 10,2 14,5 18,9 24,7 33,2 38,9 49,3 75,6 99,7 100,0 B... 63 C D Medelvärde 5 5 7 10 15 19 25 33 39 49 76 100 100 Väg-94 gränskurvor MJAB 16 Sikt 0,063 0,075 0,125 0,25 0,5 Max, % 6 7 11 19 28 O CD CO C\J CD 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45!i 63! [... 88!... 99 100 i... i ;...i 58 64 74 Min, % 4 4 5 9 13 18 26 39 46 57 70 85 98 100

Provningsrapport Objekt: Beteckning: MJAB 16 / Värmland Sektion 3 ( hjulspår) i ' VT-nr: Provtagningsdatum: A B C D Mv Bindemedelshalt (%) 4,93 4,93 Vattenhalt (%) 1,44 1,44 Sektion 3 ( hjulspår) Kornstorlek, mm Sikt 0,063 0,075 0,125 0,25 0,5 1,0 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 A 6,4 6,4 8,6 13,8 21,2 28,2 35,5 46,4 53,2 65,3 82,4 96,9 100,0 B C D Medelvärde ] 6 6 9! 14. j 21 28 36 46... 53!... j 65 82 97 100. \ j Väg-94 gränskurvor MJAB 16 Sikt i 0,063 0,075 0,125 0,25 0,5 1,0 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 Max, % 6 7 11 19 28 36 46 58 64 74 88 99 100 Min, % 4 4 5 9 13 18 26 39 46 57 70 85 98 100

Provningsrapport Objekt: MJAB 1 6/ Värmland i Beteckning: Sektion 3 (mellan hjulspår) H i VT-nr: Provtagningsdatum: A B C D Mv Bindemedelshalt (%) 4,77 4,77 Vattenhalt (%) 1,17 1,17! Sektion 3 (mellan hjulspår) Kornstorlek, mm Sikt 0,063 0,075 0,125 0,25 0,5 1,0 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 A 5,6 5,6 7,7 12,7 19,8 26,6 33,6 43,8 50,4 64,0 78,3 99,4 100,0 B C D Medelvärde 6 6 8 13 20 27 34 44 50 64 78 99 100 Väg-94 gränskurvor MJAB 16 Sikt 0,063 0,075 0,125 0,25 0,5 1,0 2 4 5,6! 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63.... j... (...,...!... '!...... Max, % 6 7 11 19 28 36 46 58 64 74 99 100 88 i... Min, % 4 4 5 9 13 18 26 39 46 57 70 85 98 100

RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory B ila g a 1(1) Provmärkning : Sektion 4 VT-nr : Provtagningsdatum : 1996-12-20 A B C D Mv Bindemedelshalt (%) 4,86 4,86 Vattenhalt (%) 0,63 0,63 Sektion 4( hjulspår) Passerande mängd, viktprocent Kornstorlek, mm Sikt 0,075 0,125 0,25 0,5 1,0 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 A 7,2 9,6 13,5 17,5 22,2 29,1 40,9 49,4 63,1 80,4 97,9 100,0 B C D Medelvärde 7 10 13 17 22 29 41 49 63 80 98 100 Väg-94 gränskurvor MJAB 16 Sikt 0,075 0,125 0,25 0,5 1,0 2 4 5,6 8 11,2.. 16 22,4 31,5 45 63 Max, % 7 11 19 28 36 46 58 64 74 88 99 100 Min, % 4 5 9 13 18 26 39 46 57 70 85 98 100

RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Bilaga 1 (1) Provmärkning : Sektion 4 VT-nr : Provtagningsdatum : 1996-12-20 A B C D Mv Bindemedelshalt (%) 4,85 4,85 Vattenhalt (%) 0,63 0,63 Sikt 0,075 0,125 0,25 0,5 1,0 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 A 6,8 9,3 13,2 17,1 21,6 28,2 39,6 47,6 62,0 83,3 99,2 100,0 B C D Medelvärde 7 9 13 17 22 28 40 48 62 83 99 100 Väg-94 gränskurvor MJAB 16 Sikt 0,075 0,125 0,25 0,5 1,0 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 Max, % 7 11 19 28 36 46 58 64 74 88 99 100 Min, % 4 5 9 13 18 26 39 46 57 70 85 98 100

RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Bilaga 1 (1) Provmärkning : Sektion 5 V T -n r: Provtagningsdatum : 1996-12-20 A B C D Mv Bindemedelshalt (%) 4,79 4,79 Vattenhalt (%) Sektion 5 (hjulspår) Kornstorlek, mm Sikt 0,075 0,125 0,25 0,5 1,0 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 A 7,8 10,6 15,4 20,7 27,5 37,8 53,6 63,3 77,1 90,6 99,6 100,0 B C D Medelvärde 8 11 15 21 28 38 54 63 77 91 100 100 i Väg-94 gränskurvor MJAB 16 Sikt 0,075 0,125 0,25 0,5 1.0 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 Max, % 7 11 19 28 36 46 58 64 74 88 99 100 Min, % 4 5 9 13 18 26 39 46 57 70 85 98 100

RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Bilaga Provmärkning : Sektion 5 (m ellan hjulspår) V T -nr: Provtagningsdatum : A B C D Mv Bindemedelshalt (%) 4,66 4,66 Vattenhalt (%) 0,11 0,11 Sikt 0,075 0,125 0,25 0,5 1,0 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 A 7,1 9,6 15,2 21,3 27,6 35,7 47,4 54,5 66,3 82,8 99,2 100,0 B C D Medelvärde 7 10 15 21 28 36 47 54 66 83 99 100 Väg-94 gränskurvor MJAB 16 Sikt 0,075 0,125 0,25 0,5 1,0 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5 45 63 M ax, % 7 11 19 28 36 46 58 64 74 88 99 100 Min, % 4 5 9 13 18 26 39 46 57 70 85 98 100...

Väg-och transportforskningsinstitutet V FORSKAR FÖR ETT LV RÖRELSE Statens väg- och transportforskningsinstitut har kompetens och laboratorier för kvalificerade forskningsuppdrag inom transporter och samhällsekonomi, trafiksäkerhet, fordon, miljö samt för byggande, drift och underhåll av vägar och järnvägar. Adress Telefon Fax 581 95 Linköping 013-20 40 00 013-14 14 36