1.2.b Samverkan med folkbildningsförbunden, folkhögskolorna

En arbetsgrupp bestående av kulturarvspedagoger från Fredriksdal museer och trädgårdar, Glimmingehus/ RAÄ, Klostret i Ystad, Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige, Landskrona Museum, Malmö Museer, Regionmuseet i Kristianstad, Skånes Arkivförbund, Skånes Hembygdsförbund, Skånes Hemslöjdsförbund, Skånes Näringslivsarkiv, Statarmuseet samt Trelleborgs Museum. Önskade Mål och Effektmål Barn och unga Regionens barn och unga ska uppleva att kulturarv är relevant i deras liv och lätt att komma i kontakt med. Interna effektmål för kulturarvsinstitutionerna Skånes kulturarvsorganisationer vill genom samarbete regionalt, nationellt och internationellt, ytterligare höja kvalitén på kulturarvspedagogiken i fördjupad dialog med barn och unga, familjer och skolor. Arbetsgruppen har arbetat med följande insatsområden med lika prioritet (a,b,c,d) 1.1. a Kids in Museums Manifesto* - Kulturturism Vi vill starta ett samarbete mellan kulturarvsorganisationer i Skåne, gärna med engelsk förebild (www.kidsinmuseums.org.uk)* som inspiration för att förbättra våra organisationers insikter rörande bemötandefrågor, särskilt mot barn och unga. Kulturturism för barn och unga ingår som en del av detta insatsområde. Vi vill utveckla ett koncept tillsammans med 6 museer med god spridning över hela Skåne. Dessa museer ska ha barnfamiljer som en prioriterad målgrupp och ha ett utvecklat program för dem. 1.2.b Samverkan med folkbildningsförbunden, folkhögskolorna Kulturarvsorganisationerna kommer genom samverkan i större utsträckning kunna användas som mötesplatser för att nå barn och unga på deras fritid och öka möjligheterna till deras eget kulturutövande. 1.3.c Metodutveckling inventering och pilotprojekt Kulturarvsorganisationerna förfogar över ett rikt material som vi använder inom skolprogram, skapande skola, lovaktiviteter och samarbetsprojekt. Vi förhåller oss till utbildningsväsendets olika läroplaner. Vi använder också många olika metoder och växlar mellan dessa beroende på olika brukare. Men - vi ser ett behov av att definiera, ínventera och tydliggöra dessa metoder i samarbete med en forskningsinstitution. Genom en sådan inventering får vi vetenskapligt kartlagt det vi kan, det vi gör och därigenom ett nytt utgångsläge för utvecklingsarbete inom kulturarvspedagogiken. 1.4.d Kulturarvspedagogiskt nätverk / KPN och Kommunikation. Det Kulturarvspedagogiska nätverket/kpn är i behov av att uppdateras och aktualiseras. För att effektivt uppnå detta behöver det tillsättas en arbetsgrupp samt någon samordningsansvarig. 2. Nuläge, analys Styrkor: Kulturarvspedagoger i Skåne arbetar sedan många år inom ett befintligt nätverk; vi har ett gott samarbete; nätverket är flexibelt; tillsammans når vi oerhört många barn och 1

unga; nätverkets medlemmar visar prov på hög kvalitet i sitt arbete, kunskaper och färdigheter både vad gäller bredd,djup och tvärvetenskaplighet. Vår vilja att verkligen få reda på vad barn, unga, familjer och skolor önskar få ut av ett nära samarbete med kulturarvspedagoger och kulturarvsorganisationer. Många har påbörjat kurser i GLO/ Generic Learning Outcome. Svagheter: Våra kulturarvsorganisationer har en ojämn geografisk spridning, olika fysiska förutsättningar (plats samt tillgång på lokaler) i vissa fall t o m isolering, med anledning av bristande tillgång på allmänna kommunikationer. Detta innebär att vi inte har möjlighet att nå alla i våra målgrupper i Skåne, särskilt inte sociala grupper med små tillgångar. En ojämn tillgång rörande resurser i form av tid, administration och personal kan också märkas. En del kulturavsorganisationer har ännu inte påbörjat sin GLO-utbildning. Möjligheter: Vi kan till viss del ibland kompensera den ojämna resursfördelningen genom samarbeten inom eller utanför nätverket (t ex med fokusgrupper och forskarvärlden); detta kan i sin tur leda till kompetenshöjningar och kunskapsöverföring mellan deltagarna - en dubbelverkan, en flexibel organisation, en förändrad, än mer positiv politisk vilja kan ge större utvecklingsmöjligheter för kulturarvspedagogiken vilket kan gynna våra målgrupper. Hot: minskade resurser till kulturavspedagogik inom kulturarvsorganisationer respektive skolan, olika ekonomiska förutsättningar som kan drabba redan särskilt utsatta målgrupper samt försvåra samverkan, konkurrens som kan leda till ojämn publiktillströmning,en oflexibel organisation, en förändrad, mer negativ politisk vilja som ger färre utvecklingsmöjligheter för kulturarvspedagogiken och därmed missgynna utbudet för våra målgrupper. Begrepp Barn och unga: med detta begrepp menar vi alla i åldrarna 0-26 år. Befintligt nätverk med detta avser vi KPN= Kulturpedagogiskt nätverk Kulturarvspedagogik: med detta bergrepp använder vi NCK s definition där vi arbetar med mötet mellan kulturarv och pedagogik. Kulturarv är i detta sammanhang ett vitt begrepp som omfattar både materiella och immateriella lämningar liksom historiska och nutida föreställningar om dessa. När kulturarvet används i ett pedagogiskt sammanhang talar vi om kulturarvspedagogik. Det handlar om att lära sig om, men framför allt genom kulturarv. Det kulturarvspedagogiska fältet blir därmed betydligt bredare än det traditionellt historiedidaktiska. Kulturarvspedagogiken kan studeras och tolkas utifrån tre huvudsakliga perspektiv: genom det praktiska utövandet, genom akademisk problematisering och genom politisk reflektion och handling. 3. Åtgärder och aktiviteter under planperioden (hur, vem, när) Hur ska vi arbeta inom utvecklings- och insatsområdena? Vi vill starta ett samarbete mellan kulturarvsorganisationer i Skåne, enligt (www.kidsinmuseums.org.uk)*. Kulturturism för barn och unga ingår som en del av detta insatsområde. Vårt Kulturarvspedagogiska nätverk/kpn, behöver aktualiseras, uppdateras och få en samordningsansvarig samt en arbetsgrupp. Inom KPN ska vi utvidga vår samverkan med folkbildningsförbunden, folkhögskolorna, forskningsvärlden, fokusgrupper med barn, unga, deras familjer samt skolor, både regionalt och lokalt. Samverkansplattformen, sprungen ur pilotprojektet Ur besökarens perspektiv, kan utvecklas. Där utöver samarbetar idag Kulturen i Lund, Skånes hembygdsförbund, Skånes Hemslöjdsförbund och Statarmuseet i Skåne i olika verksamheter med studieförbunden. Dessa samarbeten ämnar fortgå. 2

För att utveckla det regionala kulturarvspedagogiska nätverket krävs lämpliga fora, digitala och analoga. En viktig fråga är naturligtvis var dessa fora ska upprättas och vem som ska administrera det hela. Det finns ingen mening med att upprätta parallella fora om det redan finns fullt fungerande. I så fall handlar det snarare om att uppmana till deltagande i befintliga fora. Förutom nätverksutveckling behöver de allmänna kommunikationsmöjligheterna och tillgängligheten till våra kulturarvsorganisationer ses över. Kultur i vården projekt bedrivs på Kulturen i Lund där vårdpersonal inom psykiatrin fortbildas i hur de kan använda Kulturens utställningar, miljöer och föremål som källor för lärande, rehabilitering och rekreation. Vårdpersonalen går sedan till museet med sina brukare/patienter som är mellan 6 år och uppåt. Detta sätt att arbeta på kan med fördel fortsätta och spridas till fler institutioner då både patienter och vårdpersonal är nöjda. Vad behöver vi göra gemensamt under planperioden? (för mer information se bilaga) Aktualisera och uppdatera det Kulturarvspedagogiska nätverket/kpn och där tillsätta en arbetsgrupp samt en samordningsansvarig. Det saknas en regional mötesplats för kulturarvsaktörer och folkbildningsaktörerna. I linje med resultatet från det tidigare projektet Ur besökarens perspektiv önskar vi att den befintliga samverkansplattformen omfattar samtliga regionala kulturarvsorganisationer och folkbildningsaktörer. Sammankallande bör vara någon representant från de regionala kulturarvsorganisationerna samt från folkbildningsaktörerna. Möten hålls 2 ggr/år för gemensam planering. Region Skåne bör initiera samtal med Kulturrådet och studieförbundens styrorgan tillsammans med kulturarvsorganisationerna med anledning av studieförbundens regler kring åldersliksom tid och ekonomiska begränsningar. Det behöver även genomföras en kartläggning av brukargruppens, barn och ungas, behov av kommunikationsmedel samt insatser för att tillgodose dessa behov. Inom insatsområdet Metodutveckling och pilotprojekt kommer vi att gemensamt tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att skapa kontakt med forskningsinstitution och tillsammans med dem ansöka om externa medel. Parallellt med detta startas ett pilotprojekt med syfte att utforma metoder som skall stärka skolelevers demokratiska förmåga och empati. Detta är ett gemensamt arbete, som vi hoppas alla har möjlighet att delta i på arbetstid inom befintlig budget. Vilka andra aktörer behöver vi samarbeta med? Näringsliv, frivilligorganisationer, föreningar, skolor från samtliga skolformer inom hela regionen, med utblickar nationellt och internationellt. Detta innefattar även sjukhusskolor och andra pedagoger inom Hälso- och sjukvård; kulturarvspedagoger inom exempelvis Skoletjenesten, Skoletjenesten Öresund, och Öresundskommittén, högskolor och universitet. 4. Uppföljning/ utvärdering Under 2013 utarbetar arbetsgruppen Barn och unga en gemensam metod för utvärdering., gärna med vägledning av GLO-metoder (djupintervjuer, enkäter, smileys osv). Studieförbunden har redskap för omvärldsanalys, utvärdering och uppföljning möjliga att involvera. Viktigt att ta reda på är: Hur har de unga upplevt att de själva varit delaktiga i utformning och genomförande av aktiviteterna? Vad efterfrågar de för aktiviteter samt hur uppnås/bemöts de önskemålen? 3

Bilaga avseende insatsområdena: a) Kids in Museums Manifesto*; Kulturturism m m För varje museum som besöks får varje familj en biljett. För varje museum som besökts får familjen/barnet en liten souvenir. När det finns tre stämplar på biljetten får de en finare souvenir och när biljetten är full med stämplar (6 st) ännu en present. På varje ställe delas den lilla souveniren ut. Nedanstående punkter är exempel på aktiviteter som kulturarvsinstitutioner kan erbjuda barn, familjer och skolor och som även kan användas som inspiration för andra. Elevprogram Institutionerna har alla ett digert utbud av program för elever som bokas av lärare. Många institutioner skräddarsyr elevprogram. Museet i skolan En museipedagog besöker en skolklass på deras skola. Många skolor har lång väg till närmsta museum. Att en museipedagog kommer ut till skolan och håller en lektion är därför en möjlighet för skolan att ändå komma i kontakt med museet. Besöket fungerar också som marknadsföring och ofta leder det till att klassen ändå besöker museet. Museet i skolan är också ett sätt att söka upp skolor som sällan besöker vår verksamhet. Sommararbetare Gymnasieelever erbjuds sommararbete på våra museer. Det kan handla om att guida, arbeta i butik, som skådespelare, fungera som publikstöd i utställningar, stötta i familjeveckor etc. Lärarhandledningar Lärarhandledningar med kopplingar till de olika läroplanerna, program, litteraturhänvisningar och källor utarbetas till många av de elevprogram som erbjuds skolorna. I lärarhandledningen får läraren idéer till förberedelse eller efterarbete kring olika teman och kan hämtas från kulturarvsinstitutionens hemsidor. Lärarfortbildningar Lärarfortbildningar finns på många olika teman och är knutna till den verksamhet som bedrivs. Många institutioner skräddarsyr fortbildningsprogram. Fortbildningsprogram erbjuds lärare i olika stadier. Flera institutioner håller även kurser i samarbete med högskolor och universitet. PRAO Vi tar emot PRAO-elever, från högstadiet och gymnasiet, även särskolan, i våra verksamheter. Lärarstudenter Vi tar emot lärarstudenter från samtliga stadier inom grundskola och gymnasium samt Mastersprogram-studenter och museologistudenter i våra verksamheter. Familjer på uppdrag i museet Familjeaktivitet där en väska eller ryggsäck lånas i entrén. Uppdragen är olika beroende i vilken verksamhet de används. Det kan vara att lösa uppgifter med penna och linjal i en utställning eller att under turistsäsongen gå på upptäcktsfärd och utföra uppgifter i naturen eller i en trädgård. Familjeveckor Under ett antal veckor under turistsäsongen erbjuda aktiviteter för familjer. Verksamheten bemannas av museets pedagoger. Den anknyter till en utställning eller ett tema. Lovaktivitet för familjer - Närbesläktad med Familjeveckor. Under februarilov, påsklov, sommarlov och höstlov erbjuds familjer verksamhet i verkstadsform, historiska vandringar, arrangemang, tävlingar etc som vänder sig till familjer. Barnvagnsvisning för barnfamiljen är museet en självklar plats att gå till under barnets hela uppväxt. Barnvagnsvisningar för föräldrar med barn 0-15 mån erbjuds av flera museer. Öppen verkstad - museet som plats för barnfamiljer och unga att umgås och skapa tillsammans. Kostnadsfritt, bildpedagog finns på plats vissa tider, men mestadels obemannad. Teman varieras efter utställning. Barnkalas Anordnas på teman som anknyter till verksamheterna. Kan vara aktivitet med husdjur, lektema, pyssel och hands-on-aktiviteter samt historiska vandringar, spökhistorier osv Referensgrupper/Fokusgrupper Tillsammans med olika målgrupper (barn, unga, föräldrar, äldre, föreningar, lärare osv) planera och genomföra aktiviteter, utställningsproduktioner och program inom museets verksamheter. Aktivitetsklubb andra aktörer har museet som bas i sitt arbete med barn och unga, t ex 4

aktivitetsklubb som unga kulturvärdar driver, värdegrundsarbete på projektbasis. Arrangemang/Musikfestival upplåta institutionens lokaler och områden för barn och ungas eget skapande, gärna som årligen återkommande arrangemang. Programmen kan innehålla många olika aktiviteter musik, teater, dans, bild, foto, rollspel, barns samlingar i tillfälliga utställningar osv. Många arrangemang har barnfamiljer som målgrupp med en stor variation på aktiviteter. Även om barnfamiljer inte är huvudmålgruppen, innehåller arrangemangen ofta aktiviteter för barn. Barnrum/Lekområden Mötesplatser som ska knyta an till våra verksamheter. Lustfyllt lärande i leken som vi önskar ska skapa ett museiberoende. Elever i utställningsproduktion Museer arbetar fram utställningar tillsammans med elever. Eleverna håller i vernissagen och kan få en guideutbildning av museets personal för att därefter hålla i visning ar på utställningen. Fribiljetter Elever som besöker våra verksamheter kan få fribiljetter med sig hem. Eleven kan på så sätt återvända till museet med sina föräldrar. Eleverna blir ambassadörer. Barnfolder En barnfolder produceras fyra gånger på ett år där all kulturpedagogisk verksamhet sammanställts. Målgrupp: Barnfamiljer. Slöjdklubbar Verksamhet för barn, 7-14 år, på deras fritid där barns eget skapande står i fokus och blandas med berättelser, lek och musik. Utbildad handledare. Slöjdhandledarutbildning - En nio dagar lång utbildning för personer som ägnar sig åt barn i sitt arbete eller på sin fritid. Syftet är att öka möjligheten för barn att ägna sig åt eget slöjdande. b) Samverkan med folkbildningsförbunden, folkhögskolorna Samverkan mellan kulturarvsorganisationerna och studieförbunden kan främja ett jämställt kulturutövande hos barn och unga (jämför rapporten När, var, hur Ungdomsstyrelsen 2011). Studieförbundens regelsystem innebär att verksamhet riktad till unga från 0-13 år är lågprioriterad och måste, i nuläget, såsom övrig verksamhet riktad till skolungdom ligga utanför skoltid. En risk för exkluderande avgifter hos kulturarvsorganisationerna föreligger eftersom resurserna är ojämna, samt ökade personalkostnader genom arbete kvällar, lov och helger för att tillmötesgå studieförbundens krav på verksamhet utanför skoltid. c) Metodutveckling och pilotprojekt I detta insatsområde vill vi anknyta till Region Skånes kulturplan sid 14 samt sid 19: Region Skåne vill.. främja dialog mellan skola, kulturliv och forskningsfält främja kulturpedagogisk utveckling Kulturarvspedagogiken i Skåne är i ständig utveckling. Vi förfogar över ett rikt material som vi använder inom skolprogram, lärarfortbildningar, skapande skola, lovaktiviteter och samarbetsprojekt. Vi förhåller oss till utbildningsväsendets olika läroplaner. Vi använder också många olika metoder och växlar mellan dessa beroende på olika brukare. Men - vi ser ett behov av att definiera, ínventera och tydliggöra dessa metoder i samarbete med en forskningsinstitution. Genom en sådan inventering får vi vetenskapligt kartlagt det vi kan, det vi gör och därigenom ett nytt utgångsläge för utvecklingsarbete. Den kommer också att bidra till bättre kvalitetssäkring och att stärka den kulturpedagogiska identiteten /proffesionalismen. Vi vill också under denna tidsperiod hitta en metod för att utveckla barn och ungas demokratimedvetande och empati. Åtgärder och aktiviteter under planperioden: 5

Kontakt med forskningsinstitution. Ansökan om medel. Undersökning genomförs och redovisas i rapport samt på seminarium med berörda. Parallellt med detta startas ett pilotprojekt med syfte att utforma metoder som skall stärka skolelevers demokratiska förmåga och empati. I projektet ska flera kulturinstitutioner samverka. Tidplan för insatsområdet: 2013 : Avtal med forskningsinstitution, projektplan utformas, ansöka om externa medel. Idé till piloprojekt utformas. 2014: Inventering och pliotprojekt genomförs. 2015: Rapport levereras, pilotprojekt utvärderas. Utifrån detta skapas en plan för metodutveckling och (efter behov) relevant kompetensutveckling. Pilotprojektets erfarenheter sprids via seminarier i KPN. Uppföljning/utvärdering: Bok? Kan detta leda till en skrift om metoder inom kulturarvspedagogik?finns det en publik för det kanske om man tänker Norden? d) Kulturarvspedagogiskt nätverk och kommunikation För att utveckla det regionala kulturarvspedagogiska nätverket krävs lämpliga fora, digitala men även analoga. Gruppen identifierar tre plattformar för fora; mellan kulturarvsinstitutioner, mellan de kulturverksamheter som omnämns i den regionala kulturplanen samt mellan kulturarvsverksamheter och deras brukare, pedagoger och vården. En viktig fråga är naturligtvis var dessa fora ska upprättas och vem som ska administrera det hela. Det finns ingen mening med att upprätta parallella fora om det redan finns fullt fungerande. I så fall handlar det snarare om att uppmana till deltagande i befintliga forum. Dessa fora behöver identifieras alternativt upprättas. Ett digitalt forum för att underlätta samarbete, erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling behöver under planperioden upprättas. Forumet skulle i första hand rikta sig till pedagoger som arbetar med kulturarv för barn och unga. Man skulle också kunna tänka sig att utvidga det hela så att det omfattar alla pedagoger och motsvarande aktörer som arbetar med kultur för barn och unga i Skåne. Utöver ett forum för kunskapsutbyte behövs en digital plattform där pedagoger/vårdpersonal kan ta del av kulturarvsorganisationernas pedagogiska verksamhet. Detta inte minst ur ett demokratiskt perspektiv då alla barn och unga i regionen inte har samma möjligheter, på grund av resurser, geografiskt läge mm, att besöka kulturarvsverksamheterna. Förutom nätverksutveckling behöver de allmänna kommunikationsmöjligheterna och tillgängligheten till våra kulturarvsorganisationer ses över. Möjligheten för brukargruppen barn och unga att ta del av kulturarvsorganisationerna begränsas i dagsläget av svårigheter att nå verksamheterna. En kartläggning av brukargruppens behov av kommunikationsmedel behöver genomföras samt insatser för att tillgodose dessa behov. I kulturplanen för 2013-15 talas det en hel del om samarbete, samverkan, erfarenhetsutbyte, nätverk, dialog och mötesplatser. Samarbetet och utbytet berör exempelvis Skapande skola, kulturskolor, ung kultur, unga skapares arbetsmarknad, barn och ungas delaktighet och inflytande, estetiska läroprocesser och kulturpedagogik i allmänhet. Samarbetet och utbytet bör ske mellan olika parter som t ex skolor, kommunala företrädare, nätverk, högskolor och 6

universitet, civilsamhället och ideella krafter, statliga myndigheter, professionella aktörer som musiker, konstnärer och skådespelare, kulturarvsaktörer och folkbildningsaktörer. Regional handlingsplan kulturarv Tillgänglighet. MÅL Alla ska kunna komma i nära kontakt med kulturarvet för att öka sin kunskap, insikt och självkännedom samt få inspiration, lust och engagemang. Effektmål. Att öka såväl medvetenheten om kulturarvet som medborgarnas intresse för det gemensamma kulturarvet och för eget skapande. Genom en förbättrad tillgänglighet ska alla ha möjlighet att nå och ta del av det gemensamma kulturarvet. Att synliggöra kulturarvsinstitutionerna/förbunden i Skåne och lyfta dessa som en professionell resurs i syfte att öka antalet besök på kulturarvsinstitutionerna/förbunden på plats eller genom digitala möten. Uppmärksamma mångfalden, den stora geografiska spridningen i länet samt att små och stora besöksmål är lika viktiga för brukarnas kulturupplevelser. Att utvidga och förbättra kollektivtrafiken till kulturarvsinstitutionerna/förbunden. Goda transporter är viktiga för boende i städer och på landsbygden, för skolorna, för äldre, för människor med särskilda behov och är givetvis också en viktig miljöaspekt. För att nå målen behövs fokusering på tillgänglighet och utveckling av insatsområdena: Angelägenhet Kulturarvsinstitutionerna/förbunden ska utvecklas till att vara angelägna för alla. Digitalt möte De digitala möjligheterna ska stärkas för att öka tillgängligheten till kulturarvet. Kommunikation Kulturarvet ska synliggöras genom att transporter till och mellan de olika besöksmålen förbättras. Begrepp: Tillgänglighet är ett brett och mångtydigt begrepp. Man talar om mänsklig, geografisk och fysisk tillgänglighet, oftast med tonvikt på den fysiska tillgängligheten till platser. Vi väljer 7

att lyfta begreppet att också innehålla diskussioner kring åtkomlighet utifrån transporter, begriplighet samt angelägenhet och demokrati. Vi har prioriterat att angripa tillgängligheten utifrån dessa aspekter. Frågor kring den fysiska tillgängligheten menar vi att varje institution arbetar med i egna handlingsplaner. Kommunikation är transporter men också informationsöverföring i text och bild. Ett digitalt möte kan vara en sökning i ett register hos en kulturarvsinstitution/förbund, en informationssökning om olika utflykts- och turistmål eller en fördjupad information i studiesyfte. Begreppet angelägenhet handlar om brukarens/besökarens upplevelse av engagemang och meningsfullhet samt om att vara socialt och kulturellt delaktig. Nuläget: Kulturvaneundersökning(ar) har utförts av Region Skåne och publikundersökningar genomförs av flera enskilda kulturarvsinstitutioner/förbund. Fortbildning kring tillgänglighet arrangeras av Region Skåne och av kulturarvsinstitutioner, t.ex. av Kulturen i Lund och Malmö museer. Satsningar på kulturbussar inom Malmö stad och naturbussar görs. Regionala tillväxtverket har avsatt extra medel för utveckling av transportlinjer som främjar arbete och fritid. Kartläggning av Skåne utifrån synliggörande av kulturarv pågår. Samverkan mellan kulturarvsinstitutioner/förbund pågår, t.ex.: Kulturarvsprojektet Kulturhistorien.se. med samarbete mellan olika kulturarvsinstitutioner/förbund på Österlen. Nära-museerna -nätverkets gemensamma marknadsföring 2011. Ett flertal kulturarvsinstitutioner/förbund arbetar idag med digitala sökverktyg och andra hjälpmedel för att gestalta kulturmiljön, ex. på Österlen med QR-koder. En gemensam resurs är Skånes hembygdsförbunds pågående samarbetsprojekt Visualisering av kulturarv, i en gps-baserad applikation, Tidsmaskinen, för smartphones. Skånes hembygdsförbund arbetar även med QR-koder för att levandegöra föremål. 8

Många kulturarvsinstitutioner/förbund har arkiv och föremålssamlingar på nätet och egna databaser med kopplingar till nationella databaser. Seminarier kring de digitala möjligheterna har genomförts. Angelägenhet - Åtgärder och aktiviteter : Sätt fokus på fortbildning av kulturarvspersonal, i syfte att öka kompetensen i tillgänglighetsfrågor kring teman som angelägenhet, brukardialog och öppenhet. Samordna resurser och uppdrag för att öka angelägenheten, genom t.ex. mätmetoder av verksamheten. Undersök möjligheterna att etablera en gemensam service/resurs för översättning till de vanligaste språken i Skåne. Åtgärden ökar tillgängligheten för medborgare med olika hemspråk. Digitalt möte - Åtgärder och aktiviteter: Utveckla kulturappar för att göra Skånes kulturarv tillgängligt. Samordning av digitala presentationer och sökmöjligheter. Förslagsvis kan varje delregion skapa appar vilka senare kan länkas samman till en gemensam Skånekulturapp. Samordna fortbildning för kulturarvsinstitutionerna/förbunden i syfte att öka kunskapen om vilka möjligheter som finns på det digitala området och vilka hjälpmedel som underlättar tillgängligheten för brukaren. Utveckla erfarenhetsutbytet mellan kulturarvsinstitutionerna/förbunden, genom att bland annat utgå från pågående projekt (se under punkten nuläge). Starta en nationell diskussion kring språk och begrepp i sök- och sakordsterminologi. Kommunikation - Åtgärder och aktiviteter: Inled en diskussion mellan kulturarvsinstitutioner/förbund och regionens transportenhet, för att möjliggöra en ökning av tillgängligheten för medborgarna i Skåne. 9

Undersök möjligheterna av att införa Kulturbussar anpassade för specifika grupper, såsom skolklasser, omsorgsverksamhet mm, som gör kulturarvsinstitutionerna mer tillgängliga för brukare med speciella behov. Samordningsansvar: Kultur Skåne kan förslagsvis ge ett uppdrag till någon av de institutioner/förbund som har arbetat med tillgänglighet. Malmö museer och Kulturen har arbetat med den angelägna kulturarvsinstitutionen och med tillgänglighetsfrågor. Vad gäller fortbildning och erfarenhetsutbyte så är förslagsvis Kultur Skåne sammankallande till möten, utbildningar mm. I arbetet kring sök- och sakord bör en arbetsgrupp tillsättas, med representanter från museum/arkiv. Tidplan: 2013-2015 Uppföljning och utvärdering: Utgångspunkten i uppföljningen och utvärderingen är ett perspektiv, där samspelet mellan institutionen/förbunden och brukaren står i centrum. 6 maj 2013. Gruppen Tillgänglighet. Gruppen Tillgänglighet består av följande institutioner/förbund: Fredriksdal museer och trädgårdar, Klostret i Ystad, Kulturen, Landskrona museum, Lunds Universitets Historiska museum, Regionmuseet Kristianstad, Skånes Arkivförbund, Skånes Hembygdsförbund, Skånes Hemslöjdsförbund, Trelleborgs museum, Österlens museum, Malmö museer, Glimmingehus. Samordningsansvar: Nätverket Museer nära dig. Sammankallande/sekreterare: Elisabeth Arvidsson, Landskrona museum 10

Regional handlingsplan kulturarv: Tema kulturturism 1. Mål Externa effektmål för regionens invånare och turister. Alla kan överblicka hela kulturarvsutbudet, oavsett förvaltare. Skånes kulturarv är relevant för alla och speglar mångfalden i samhället. Alla känner sig inkluderade i berättelserna. Alla känner sig välkomna, delaktiga, berikade och får starka upplevelser. Interna effektmål för Skånes kulturarvsinstitutioner och kulturarvsförbund. Genom att tillämpa utifrånperspektivet har vi fått en ökad kunskap om besökarens behov och förväntningar. Vi har rätt kompetens och mod att marknadsföra oss på ett nyskapande sätt. Vi är stärkta i vår roll som kulturturismaktörer. Utvecklings- och insatsområden De externa effektmålen delades in i följande utvecklings- och insatsområden: varumärket kulturarv, tillgänglighet och resurs för kommunerna. De interna effektmålen sammanfattas under intern utveckling. Utvecklings- och insatsområdena är målsatta under respektive rubrik. Varumärket kulturarv Kulturarvsinstitutioner och -förbund uppfattas som trovärdiga, kunniga och relevanta för alla för att vara angelägna i nutid och framtid. Strategisk samordning sker kontinuerligt mellan kultur och turism i en utvecklingsgrupp där Kultur Skåne, kulturella näringar, kulturarvssektorn och turismnäringen ingår. Vi skapar tematiska ingångar till besöksmålen och marknadsför gemensamt utifrån dessa för att öka förståelsen och öka vår attraktionskraft och lönsamhet. Tillgänglighet Besöken till besöksmålen ökar vilket skapar förutsättningar för fortsatt utveckling. Tillsammans lockar vi internationell publik till kulturarv och kulturmiljöer i Skåne. 11

Vi verkar i hela Skåne på förväntade och oväntade platser och scener. Utöver etablerade scener såsom bibliotek, museer och föreningslokaler, samverkar vi med och lånar scener av näringslivet. På så vis når vi ytterligare besökare. Det är lätt att hitta till alla kulturhistoriskt spännande platser i Skåne Det är möjligt att åka till alla kulturhistoriskt spännande platser i Skåne på ett hållbart sätt. Med landskapskonventionen som grund samarbetar vi inom kultur och natur. Resurs för kommunerna Kommunerna ser utvecklingspotentialen i samverkan med kulturarvssektorn. Intern utveckling 2. Nuläge Gemensam kompetensutveckling för att öka vår kunskap och stärka vårt förtroende och vår roll som kulturturismaktörer. Genomföra omvärldsanalys för ökad insikt, förståelse och större perspektiv. Det grundlägger förutsättningar för fortsatt utveckling av destinationen Skåne. Bli mer mätbara och hitta metoder för hur vi mäter våra verksamheter för att visa vår betydelse i Turistskåne. Samarbeta med Tourism in Skåne kring relevanta koncept för olika målgrupper. Starta en utvecklingsgrupp och ett nätverk för alla som arbetar med kulturturismfrågor i Skåne för att stärka samarbetet och utveckla gemensamma strategier. Kort nulägesanalys Utgångsläget för utvecklingsarbetet med kulturturism beskrivs i en SWOT-analys: S - STYRKOR Engagemang Olika kompetens Bredd och mångfald Regional räckvidd Olika inriktning Kunskap Trovärdighet Autenticitet O - MÖJLIGHETER W - SVAGHETER Spretigt Otydligt varumärke Kommunikation Inte riktigt relevanta? T - HOT 12

Mångfalden Samverkan Omvärldsanalys Demokrati Kan bidra till ett hållbart samhälle Visa relevans Ej representativa för samhället i stort Bilden av oss som finkulturella och akademiska Konkurrens Föreställningar om museet Samverkan kring kulturturism sker idag på olika håll, och har övervägande lokal karaktär. Det saknas idag ett regionalt övergripande utvecklingsarbete. Som exempel på pågående samverkan kring kulturturism kan nämnas: - Kulturhistorien.se/15 museer nära dig är ett samarbete med en gemensam hemsida och marknadsföring av 15 museer i Skåne. - Samverkan mellan kulturarvsinstitutionerna och de lokala turistbyråerna. - Temaresor: I Skåne och Blekinge går 15 hembygdsföreningar samman och erbjuder dagsresor med olika teman i en gemensam resekatalog. Hembygdsförbunden och - föreningarna i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och Sveriges Pensionärsförbund. - I Lund samverkar de större besöksmålen med turistbyrån i ett gemensamt marknadsföringskoncept för turister. Begrepp Med Kulturturism avses i denna handlingsplan: besökandet av platser, områden eller evenemang med kulturell dragningskraft. Kulturturismen innefattar såväl tillfälliga besökare med ett grundläggande, allmänt intresse (kulturnyfikna turister) som besökare med ett mot destinationen riktat särintresse i den kulturella miljö som destinationen eller evenemanget erbjuder (kulturmotiverade turister) (Rümmelein, 1996:14). Eftersom de flesta turister vill ha många olika attraktioner på sina resor, är kultur viktigt även för de turister som inte har kultur som främsta motiv för sin resa. 3. Åtgärder och aktiviteter under planperioden Åtgärder/aktiviteter kopplade till respektive utvecklings- och insatsområde. Varumärket kulturarv Göra gemensamma publikundersökningar för att förstå besökarnas förväntningar. Skapa en gemensam plattform för varumärket kulturarv i Skåne. 13

Skapa övergripande tematiska ingångar för mer konkurrenskraftiga attraktiva produkter för internationella såväl som nationella målgrupper. Genomföra en omvärldsanalys för kulturarv och kulturarvsinstitutioner som besöksmål i Skåne. Starta en utvecklingsgrupp för samordning av utåtriktat arbete. Visa kulturarvets och kulturlandskapets utbud och möjligheter i form av en Kulturarvsmässa för nationella och internationella turismaktörer. Samarbete för att nå internationell publik ställer krav på internationell anpassning av institutionerna och miljöerna och utveckling av personalkompetens kring bemötande och kommunikation. Skapa stolthet för och kunskap om kulturarvet hos invånarna i regionen genom att kommunicera och skapa förutsättningar för delaktighet. Ta del av Visit Swedens och Tourism in Skånes satsning på Matlandet Skåne riktad till internationella marknader. Ladda med kulturarv och Skånsk Matkultur. Tillgänglighet Utveckla ett Skåne Card eller Öresund Card utifrån förlagan Copenhagen Card. Samarbete med kollektivtrafiken och trafikverket för vägvisning och transport. Göra ett modigt urval och rikta oss mot Active families i ett första gemensamma målgruppsanpassat projekt. Skapa teman i form av menyer för att paketera produkter som attraherar vald målgrupp. Vi finns på fler scener och platser. Vi samarbetar för att skapa fler kultur- och naturupplevelser i enlighet med landskapskonventionen. Skapa möjlighet för alla att överblicka hela kulturarvsutbudet oavsett förvaltare. Resurs för kommunerna Vi formulerar och gör tydligt på vilket sätt vi kan ses som ett stöd i kommunernas arbete med turism och kulturturism. Intern utveckling Gemensam kompetensutveckling kring kulturturism och entreprenörskap, med föreläsningar, kurser och coachning. Utveckla våra färdigheter i Omvärldsanalys genom inspirerande kurser och föreläsare, för att sedan genomföra en gemensam övergripande analys. Hitta metoder för att mäta våra verksamheter och visa vår betydelse i Turistskåne. 14

Starta ett nätverk och en utvecklingsgrupp bestående av kulturarvsaktörerna, kommunerna, Tourism in Skåne och Kultur Skåne. Söka medel gemensamt för utvecklingsinsatser, med start i pilotprojekt kring Active Families respektive internationalisering. Roll- och ansvarsfördelning Gruppen anser att alla kulturarvsinstitutioner och -förbund ska ha möjlighet att vara delaktiga och påverka processen. Vi föreslår att man inledningsvis bildar ett nätverk. Tidplan Handlingsplanen följer kulturplanen fram till 2015. I slutet av pågående planperiod sker utvärdering och planering för att inför nästa kulturplanperiod utveckla relevanta skrivningar och mål. Under planperioden prioriteras aktiviteterna enligt följande: 1. Nätverk bildas och aktiviteterna prioriteras ytterligare. 2. Gemensamma medel för utvecklingsinsatser söks. 3. Kompetensutveckling påbörjas. 4. Uppföljning/utvärdering Årlig uppföljning i samband med återrapportering till Kultur Skåne samt via kontinuerliga möten. Gemensamma publikundersökningar i två steg för att definiera nuläge och se sedan kunna utvärdera effekterna. Se även tidplan i stycket ovan. Regional handlingsplan kulturarv Samverkan De regionala kulturarvsförbunden och institutionerna ska stödja de kommunala kulturarvsaktörerna. Mål 1. De regionala kulturarvsförbunden och -institutionerna samverkar aktivt i arenor, forum och nätverk där klimatet är öppet och alla känner sig delaktiga med respekt för våra verksamheter. 15

2. De regionala kulturarvsförbunden och -institutionerna samverkar och utvecklar formerna för att synliggöra kulturarvet, bl a i projekt, aktiviteter och vandringsutställningar på mindre museer och bibliotek. 3. De regionala kulturarvsaktörerna utvecklar samarbetet med de lokala biblioteken, bland annat genom att tillgängliggöra kulturarvsdatabaser och förmedla information om vårt kulturarv. 4. De regionala kulturarvsförbunden och institutionerna stödjer kulturarvsaktörer verksamma i länets kommuner, t ex genom att lotsa till rätt instans eller kompetens i olika processer eller frågor. Effekter Kulturarv används och är angeläget för alla. Målgrupper breddas samt mångfald och integration gynnas. Kulturarvsfrågor är synliggjorda och medvetandegjorda hos fler medborgare. Befintliga resurser nyttjas mer effektivt. Nuläge/bakgrund Det finns ett behov av aktiva interna arenor, forum och nätverk för en långsiktig samverkan inom kulturarvssektorn. Vi har idag bristfällig kunskap om våra olika verksamheter, roller och kompetenser. Genom att mötas på olika sätt, genom exempelvis seminarier, kurser, temadagar och gemensamma projekt, läggs grunden för en långsiktig och givande samverkan. Befintliga nätverk inom kulturarvssektorn såsom bl a ABM Skåne och Musund fungerar väl idag, men har goda förutsättningar att ytterligare utvidgas, utvecklas och stärkas. Ett exempel på en nyligen genomförd aktivitet med gott resultat är kompetensutvecklingsinsatsen Norm, Nation och Kultur. Arbetet med kulturella och kreativa näringar (KKN) har också varit ett framgångsrikt arbetssätt som kan ge inspiration. Kulturarvsaktörerna i kommunerna har behov av stöd i kulturarvsfrågor, men känner dåligt till den tillgängliga kompetens som finns hos de regionala kulturarvsförbunden och institutionerna. Med hjälp av ny teknik kan befintlig verksamhet förnyas och utvecklas på ett innovativt och resurssnålt sätt. Detta kan till exempel göras genom att i högre grad lyfta fram immateriella värden och digitala objekt. Biblioteken har goda möjligheter att bredda och stärka sin verksamhet genom att utvecklas till kulturhus där även andra kulturarv innefattas. Här kan kulturarvet synliggöras samtidigt som förutsättningarna för medborgarnas delaktighet stärks. 16

Begrepp Med regionala kulturarvsförbund och institutioner menas museer, arkiv och förbund med regionala bidrag. Dessa benämns även regionala kulturarvsaktörer. Kommunala kulturarvsaktörer definieras som aktörer verksamma ute i länets kommuner som lokala museer, bibliotek, arkiv, föreningar och organisationer. Åtgärder och aktiviteter Arbetet med att utveckla samarbetet med biblioteken inleds med att undersöka bibliotekens intresse, önskemål och förutsättningar. Arenor, nätverk och forum inom kulturarvsområdet svarar bland annat för att göra breda inbjudningar till seminarier, kurser och andra aktiviteter som stimulerar och utvecklar kulturarvsarbetet i länet. Projektet Norm Nation och Kultur vidareutvecklas i regionen. En digital lots över regionens museer, arkiv och förbund tas fram. Denna presenterar kompetens, samlingar och material etc inom respektive verksamhet. Roll- och ansvarsfördelning Var och en av de regionala kulturarvsaktörerna tar ansvar för ökad samverkan och tar initiativ till projekt och aktiviteter. Tidplan Arbetet påbörjas under 2013 och förväntas vara etablerat vid utgången av 2015. Uppföljning Uppföljning sker i samband med den årliga återrapporteringen till Kultur Skåne och kan kompletteras med muntliga redovisningar på kulturarvsmöten. Museer och kulturarvsföreningar ska samverka närmare i samhällsplanerande funktioner för att verka för en god livsmiljö. Mål 17

Museer och kulturarvsföreningar lotsar medborgaren och samhällsplanerande tjänstemän till relevant kulturarvsinstans. Museer och kulturarvsföreningar arbetar med implementering av landskapskonventionen. Effekter Museer och kulturarvsföreningar samverkar gränsöverskridande med övriga samhällssektorer i frågor rörande t ex fysisk planering, folkhälsa, regional utveckling, integration och barn och unga, i ett led att verka för en god livsmiljö. Medborgaren vill och kan påverka sin livsmiljö och känner nyfikenhet och stolthet över sin hembygd/plats där man är. Museer och kulturarvsföreningar fungerar som kunskapsstöd och opinionsbildare. De är efterfrågade, kända, öppna och användarvänliga. Medborgare och samhällsplanerande funktioner vet vart man ska vända sig i kulturarvsfrågor. Medborgaren är ifrågasättande och vill veta mer och känner sig trygg med kulturarvsinstitutionerna som utför samhällsuppdrag. Kulturarv används i högre utsträckning som argument för en god livsmiljö. Gemensamma diskussioner om urval och värderingsfrågor öppnar upp för ett kritiskt och inkluderande kulturarvssamarbete. Nuläge/bakgrund Allt oftare lyfts natur, kultur och kulturarv fram som kvalitéer som bidrar till en god livsmiljö där begrepp såsom mångfald, identitet och attraktionskraft är centrala och har betydelse för tillväxt och utveckling. Detta leder till en ökad efterfrågan på kunskap och kompetens från museer och kulturarvsföreningar. Samhällsplanerande funktioner behöver i högre grad använda sig av kulturarvskunskap. Kommunerna behöver informeras om vilken kompetens som finns inom kulturarvssektorn och hur den kan kopplas till planeringsarbete. Målet med den europeiska landskapskonventionen, som ratificerades av Sverige år 2011, är en rikare livsmiljö där landskapets roll i planeringen ska stärkas. Landskapet är en gemensam tillgång och ett gemensamt ansvar där alla kan delta aktivt i utformning, värdering och förvaltning. I arbetet med att implementera konventionen ingår att öka kunskap och 18

medvetenhet om landskapets värden och betydelse i det civila samhället, i organisationer och i myndigheter. Det finns stora möjligheter att sektorsövergripande arbeta med kulturarv i nya och olika sammanhang för fler aktörer och brukare. Därigenom gynnas kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte vilket utvecklar och förnyar arbetet inom kulturarvsområdet. Begrepp Kulturarvsföreningar definieras som ideella rörelser såsom hembygdsföreningar, hemslöjdsföreningar, arbetslivsmuseer, byalag, bygderåd, lajvare m fl. Med samhällsplanerande funktioner menas länsstyrelsen, kommuner och Region Skåne. En god livsmiljö är ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart samhälle där begrepp såsom mångfald, resurshushållning och folkhälsa är centrala. Åtgärder och aktiviteter De regionala museerna och kulturarvsföreningarna påbörjar arbetet med implementering av landskapskonventionen i kommunerna under 2013. Detta sker i samarbete/samverkan med studieförbund och föreningar och med stöd av Kommunförbundet, SLU, Riksantikvarieämbetet, Boverket m fl. De regionala museerna och kulturarvsföreningarna medverkar och stöttar processer som rör landsbygds- och byutveckling, bl a genom att utveckla besöksmål utifrån natur- och kulturvärden i dialog och samverkan med medborgarna. De regionala museerna är ett fortsatt stöd i kommunernas planeringsarbete. Etablera återkommande dialogmöten mellan de regionala kulturarvsaktörerna och politikerna. Roll- och ansvarsfördelning De regionala museerna och kulturarvsföreningarna tar ansvar för att initiera samarbeten och genomföra aktiviteter. Kultur Skåne initierar regelbundna dialogmöten mellan kulturarvsaktörer och politiker. Tidplan Arbetet påbörjas under 2013 och förväntas vara etablerat vid utgången av 2015. 19

Uppföljning Uppföljning sker i samband med den årliga återrapporteringen till Kultur Skåne och kan kompletteras med muntliga redovisningar på Kulturarvsmötena. /2013-05-07 Arbetsgruppen: Barbro Mellander, Cissela Olsson och Maria Sträng från Regionmuseet Anna Ketola från Skånes Arkivförbund Conny Hervén Johansson från Kulturen Josefine Floberg och Anders Reisnert från Malmö museer Ulrika Wallebom från Österlens museum Petter Larsson från Statarmuseet i Skåne Åsa Stentoft från Skånes Hemslöjdsförbund 20