Lathund till källhänvisningar Att tänka på När man skriver ett arbete är det viktigt att man anger vart man tagit informationen från. En av huvudorsakerna är att andra personer ska få lättare att ta del av uppsatsen. Det finns en mängd olika sätt att ange källor och denna manual visar exempel på hur du kan gå tillväga. Referat När man skriver ett arbete är det viktigt att man skriver med egna ord. Om man inte gör det så är arbetet en kopia av den text man läst. Man ska alltså återge det viktigaste i en text, med sina egna ord. Ett tips när man skriver ett referat är att stryka under det som är viktigt i en text och utgå från detta när man sedan själv skriver. Man ska alltså göra en egen sammanfattning av texten. Visa vem som säger vad Det är viktigt att det går att urskilja vem som säger vad i din text. Framförallt i längre texter kan man då och då behöva påminna läsaren om att är ett referat och inte originaltexten. För att tydligt visa att du presenterar någon annans åsikter kan du använda referatmarkörer. Hur ofta man vill skjuta in sådana referatmarkeringar är en fråga om att vara tydlig. När man väl gör det bör man variera sina uttryck. Här är fler exempel på referatmarkörer: skriver påpekar antyder säger avslutar inleder anser framhåller fortsätter förklarar klargör menar Hur ofta man vill skjuta in sådana referatmarkörer är en fråga om att vara tydlig. När man väl gör det bör man variera sina uttryck.
Citat När du citerar återger du ordagrant vad någon har sagt eller skrivit. Du får med andra ord inte ändra någonting alls i den text du citerar. En huvudregel är dock att alltför många citat gör en text hackig och jobbig att läsa. Citera därför inte mer än du absolut måste. Allt som står i stycket ska återges ordagrant och dessutom sättas inom citattecken ( ). Glöm inte att även citat måste ha fotnoter. Exempel: Selma Lagerlöf inleder sin roman Gösta Berlings Saga med den numera klassiska meningen Äntligen stod prästen i predikstolen. 1 Exempel: I sin biografi skriver Zlatan Ibrahimovic att Tiden i Barcelona var som att sitta i fängelse. Om du vill korta ner ett citat markerar du det genom att sätta tre prickar inom en hakparentes med mellanrum före och efter hakparentesen. Exempel: Prästen var ung, hög, smärt och strålande vacker [ ] allt hos honom var skönt, fint, uttrycksfullt, genomglödgat av snille och andligt liv. Exempel: Rådet ämnade vidta flera åtgärder [ ] men avstod till slut. Blockcitat Om du vill citera en längre del (över 40 ord) använder du blockcitat. Ett blockcitat markeras som ett eget stycke med indrag på raden och mindre teckenstorlek (t.ex. storlek 10 om resten av texten är i storlek 12). Blockcitat markeras varken med kursiv stil eller med citattecken. Exempel: Hammarbytruppen kör för fullt inför säsongens andra halva. Två veckor av sommaruppehållet har gått, en vecka återstår. Sedan är det dags att ta sig till Söderstadion igen när Bajen tar sig an Jönköpings Södra i superettan. En mycket viktig match väntar. 1 Lagerlöf, Selma. Gösta Berlings saga, s. 22.
Källhänvisningar i löpande text När man refererar till en källa i ett arbete kan man göra detta på olika sätt beroende på vad man tycker passar bäst i texten. Om det handlar om en kortare text (debattartikel, inlägg, krönika etc.) kan man skriva hänvisningarna inne i texten. Källhänvisningar i den löpande texten kan skrivas enligt följande: Första gången du nämner verket: Norma Khouri beskriver i sin bok Förlorad heder (2003) hur hennes bästa väninna blir utsatt för hedersmord av sin far. Väninnan har... Resterande gånger du nämner samma verk räcker det med att ange efternamnet: Kouri ger en verklighetsskildring av en muslimsk kvinna, som mördas av sin far för att familjen ska få behålla sin heder. Kvinnan har... I sin artikel Hammarby vinner aldrig diskuterar Christian Lind Hammarbys svårigheter att bli ett vinnarlag (Aftonbladet 2011-10-25). Mobbning förekommer både bland barn och vuxna, i skolan såväl som på arbetsplatser (Barnombudsmannen, 2005). Christian Lind 12-7-16 09:51 Kommentar [1]: Författarnamn, titel i kursiv stil om det är en bok samt utgivningsår. Christian Lind 12-7-16 09:52 Kommentar [2]: Författarnamn, artikelns titel och utgivningsdatum. Fotnoter Ett sätt att löpande hänvisa varifrån du hämtar information är att använda fotnoter även kallat Oxfordsystemet. Fotnoter används framförallt i lite längre texter och arbeten, såsom uppsatser och avhandlingar. Syftet med fotnoter är att man inte ska behöva ha så mycket information inne i själva texten. Det är därför att föredra att använda noter som visas längst ner på sidan. Varje gång du hämtat information från en källa ska en fotnot sättas ut. Det kan vara efter en mening eller i slutet av ett helt stycke (om allt i stycket kommer från samma källa). I Word infogar du en fotnot på följande vis: Infoga- Referens Fotnoter och slutkommentarer). Fotnoten hamnar längst ner på sidan och där anger du informationen om källan. 2 2 Beroende på vilket ordbehandlingsprogram och vilken version du har kan det se annorlunda ut, men principen är densamma!
Själva siffran som markerar fotnoten placeras lite olika beroende på om det är ett citat eller ett referat. Vid citat placeras siffran direkt efter citatet, det vill säga efter det andra citationstecknet, medan man vid referat placerar siffran efter meningen. Om du inom ett stycke byter källor du refererar till, så är det lämpligast att sätta noten efter du har avslutat den första källan. Fotnoter skrivs enligt följande: Fotnot i texten första gången: Linderborg, Åsa: Mig äger ingen, s.33 Fotnot i texten i resterande gånger: Linderborg, s.45 Fotnot om det gäller tidningsartikel: Leifby, Marcus, Det här var precis vad Christian Lind 12-7-15 11:37 Kommentar [3]: Boktitlar skrivs i kursiv stil. Hammarby behövde. Internet: Arfwedsson, Jacob, 2002, "Utan förnyelse segrar Le Pen", Smedjan 2/5, OBS! tillgänglig på http://www.smedjan.com, citerad 28/5 2002. Christian Lind 12-7-15 21:07 Kommentar [4]: Författare, titel, utgivare, var man kan få tag i dokumentet, datum då dokumentet hämtades. I dina fotnoter räcker det alltså att du endast första gången skriver författarens efter- och förnamn, titel samt sida. Det är i den slutgiltiga källförteckningen som du gör en fullständig källhänvisning med förlagsort och tryckår.
Källförteckning I slutet på din uppsats ska du även skriva in en källförteckning. I källförteckningen ska man redovisa alla källor. Källförteckningen placeras på en egen sida och sidnumreras inte. Källförteckningen ställs upp i alfabetisk ordning efter författarnas/personernas efternamn. Källorna ser olika ut beroende på vilken typ av källa som har använts så som böcker, uppslagsverk, tidskriftsartiklar, information från Internet, etc. Källorna ser även olika ut beroende på hur många författare en källa har eller om den har en redaktör. Böcker En författare Författarens efternamn, förnamn. Boktitel. Förlagsort + tryckår. Khouri, Norma, Förlorad heder. Stockholm 2005. Två författare: Dyregrov, Atle & Raundalen, Magne. Sorg och omsorg. Lund 1995. Fler än tre författare: Bohman, Gösta m.fl. Vad kan medborgaren göra?: om maktbegränsning och civilmotstånd i demokratins Sverige. Stockholm 1987. Om boken har en redaktör: Efternamn, förnamn (red.). Titel. Förlagsort + tryckår. Tidningsartiklar Med tidningsartiklar avses artiklar från tidningar som innehåller dagsnyheter och som utkommer med minst ett nummer i veckan. Exempel på tidningar är Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Metro, och Svenska Dagbladet. Mall: Författarens efternamn, förnamn. Artikelrubrik. Tidningens namn, år, datum och månad för utgivning, sidhänvisning. Exempel: Brändström, Leif. Sen behandling av migrän lika bra som tidig. Göteborgs- Posten, 20 augusti 2005, sid. 18.
Tidskriftsartiklar Till tidskrifter räknas t.ex. facktidningar, föreningstidskrifter, kulturtidskrifter, månadstidningar, månadstidskrifter, veckotidningar och vetenskapliga tidskrifter. Mall: Författarens efternamn, förnamn (Utgivningsår). Artikelrubrik. Tidskriftens namn, nummer, sidhänvisning. Exempel: Mallbris, Lotus & Ståhle, Mona (2005). Psoriasis ärftlig sjukdom med immunologisk bakgrund. Medikament, nr 4-5 sid. 30-34. Internet Även när man använder internetbaserade källor ska man försöka vara så precis och tydlig som möjligt. Det räcker inte med att ange internet eller Google som källa. Det räcker inte heller med att endast ange internetadressen. Mall: Författarens efternamn, förnamn eller organisation. Titel. Fullständig Internet-adress. Datum när dokumentet publicerades eller senast uppdaterades. Årtal och datum för när dokumentet hämtades. Exempel: Söderholm, Carolina. August Strindberg rebell och nationalhjälte. http://www.popularhistoria.se/artiklar/august-strindberg-rebell-och-nationalhjalte/. Publicerad 2006-09-13. Hämtat den 20/7 2012. Barnombudsmannen. Mobbning. http://www.bo.se/adfinity.aspx?pageid=3666 Publicerat den 30 maj 2003. Hämtat den 22 augusti 2005. Helena Norman, Positivt att elevens rätt stärks i skollagsförslag. http://www.skolverket.se/sb/d/822/a/3686 Skolverket, uppdaterad 2005-09-22. Hämtad 2005-10-05. Nationalencyklopedin. Dyslexi. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=211398 Publicerat den 14 september 2007. Hämtat den 14 september 2007. OBS! Skriv på samma sätt både i fotnoter och källförteckning.
Intervju När du gör en intervju i ditt skolarbete ska du ange vem intervjupersonen är, när intervjun gjordes och hur den gjordes (telefonintervju eller personligt besök). Skriv på samma sätt både i fotnoter och källförteckning. Exempel: Dahlén, Reza, ordförande i kulturförvaltningen (telefonintervju), 2007-07-08. E-post När du får uppgifter via e-post som du använder i ditt skolarbete skriver vem personen är, ämnet du frågat om och datum när e-posten skickades. Exempel: Arevik, Agneta, bibliotekarie på Scengymnasiet (fråga om projektarbete, e-postkommunikation), 2010-02-03 Offentliga dokument Exempel på offentliga dokument är publikationer från riksdag och departement, men också offentliga utredningar så som departementsserien (Ds) och statens offentliga utredningar (SOU). Mall: Titel (Utgivningsår). Förlagsort: Förlag. Dokumentseriens namn, dokumentets nummer. Exempel: Yrkeshögskolan: för yrkeskunnande i förändring (2008). Stockholm. Fritzes. SOU, 2008: 29. Rapporter Rapporter ingår i vanliga fall i en rapportserie och det är viktigt att namnet på rapportserien och rapportens nummer i serien finns med i källhänvisningen. Mall: Författarens efternamn, förnamn (Utgivningsår). Titel. Skola/Organisation/Företag: Institution/Styrelse. Rapportseriens namn, rapportens nummer. Exempel: Persson, Bengt (1995). Specialpedagogiskt arbete i grundskolan: en studie av förutsättningar, genomförande och verksamhetsinriktning. Göteborgs universitet: Institutionen för specialpedagogik. Specialpedagogiska rapporter, 4.
Uppsatser / Avhandlingar Verk som tillhör kategorierna uppsatser och avhandlingar är t.ex. Diss. (Doktorsavhandling), Lic.-avh. (Licentiatavhandling), C-uppsats och D-uppsats. Det är inte alltid uppsatserna eller avhandlingarna innehåller uppgifter om förlagsort och förlag. Då är det viktigt att information om vilken skola uppsatsen eller avhandlingen hör till. Mall: Författarens efternamn, förnamn (Utgivningsår). Titel. Typ av verk. Universitet/Högskola. Förlagsort: Förlag. Exempel: Blomström, Ann & Johansson, Annukka (2002). Omvårdnadsprogrammet: förstaårselevernas motiv till sitt utbildningsval och syn på framtiden vad gäller arbete och vidare utbildning. C-uppsats. Göteborgs universitet. Efraimsson, Eva (2005). Vårdplaneringsmötet: en studie av det institutionella samtalet mellan äldre kvinnor, närstående och vårdare. Diss. Umeå universitet. Uppslagsverk Mall: Uppslagsverkets namn (Utgivningsår). Förlagsort: Förlag. Bandnummer, sidhänvisning. Exempel: Nationalencyklopedin (1993). Höganäs: Bra Böcker. Band 12, sid. 203
Exempel på källförteckning Brändström, Leif (2005). Sen behandling av migrän lika bra som tidig. Göteborgs- Posten, 20 augusti, sid. 18. Efraimsson, Eva (2005). Vårdplaneringsmötet: en studie av det institutionella samtalet mellan äldre kvinnor, närstående och vårdare. Diss. Umeå universitet. Gessle, Per. Personlig intervju, Halmstad, den 20 augusti 2005. Khouri, Norma. Förlorad heder. Stockholm 2005. Lundin, Johanna & Emanuelsson, Andreas (2006). Vården lika för alla? Absolut inte! Mora Tidning, 1 december. Hämtad från Mediearkivet den 16 oktober 2007. Nationalencyklopedin (2007). Dyslexi. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=211398 Publicerat den 14 september 2007. Hämtat den 12 oktober 2007. Nationalencyklopedin (1993). Bra Böcker: Höganäs. Band 12, sid. 203.