Krokslättsgymnasiets manual för källhänvisning och källförteckning Läsåret 14/15

Transkript

1 s manual för källhänvisning och källförteckning Läsåret 14/15 rev. Zalmai Herman, juli 2014.

2 KÄLLHÄNVISNINGAR... 3 KÄLLHÄNVISNINGAR I LÖPANDE TEXT... 3 CITAT... 4 MALL FÖR KÄLLFÖRTECKNING... 5 BÖCKER... 5 DATABASER... 6 INTERNET... 6 LAGAR... 7 OFFENTLIGA DOKUMENT (DS OCH SOU)... 7 RAPPORTER... 7 TIDNINGSARTIKLAR... 8 TIDSKRIFTSARTIKLAR... 8 UPPSATSER / AVHANDLINGAR... 9 UPPSLAGSVERK... 9 ÖVRIGT Blogg: Broschyr/Folder/Småskrift och liknande: CD-ROM och liknande: E-post: Film: Föreläsning: Intervju: TV-program: EXEMPEL PÅ KÄLLFÖRTECKNING KÄLLFÖRTECKNING

3 Källhänvisningar Källhänvisningar använder man för att visa varifrån man har hämtat sin information. När du skriver ett arbete som innehåller ett referat av t ex en artikel, är det viktigt att läsaren vet att det är ett referat och inte något du själv hittat på. Läsaren ska kunna leta fram originaltexten och själv läsa den. Ibland vill läsaren kanske kontrollera att referatet stämmer. Med hjälp av hänvisningen i texten kan läsaren slå upp i källförteckningen och där få fullständiga uppgifter om källan. Varje källa som man refererar till i texten skall återfinnas i källförteckningen. Omvänt ska alla källor i källförteckningen finnas med i arbetet. De krav som alltid ska kunna ställas på källhänvisningar och källförteckningar är att de ska vara korrekta, att de ger tillräcklig information för att kunna återfinnas av läsaren samt att de är enhetligt utformade d.v.s. att de följer en bestämd mall. Källhänvisningar i löpande text När man refererar till en källa i ett arbete kan man göra detta på olika sätt beroende på vad man tycker passar bäst i texten. Källhänvisningen ser i löpande text likadana ut oavsett vilken typ att källa som hänvisningen gäller. Det är alltså ingen större skillnad på hänvisningarna i texten om källan är från en bok, tidskrift eller Internet. Skillnaden mellan källorna syns istället i källförteckningen. Källhänvisningar i text kan exempelvis se ut på följande sätt: I boken Förlorad heder (Kouri, 2003) ges en verklighetsskildring av en muslimsk kvinna, som mördas av sin far för att familjen ska få behålla sin heder. Kvinnan har Kouri (2003) beskriver i sin bok Förlorad heder hur hennes bästa väninna blir utsatt för hedersmord av sin far. Väninnan har Brändström (2005) redogör för forskningsresultat angående migrän. Enligt undersökningens resultat har det visat sig att Psoriasis är känd sedan historisk tid och drabbar i västvärlden ungefär 3 % av befolkningen. Den kan uppträda relativt lindrigt men också leda till invalidisering (Mallbris & Ståhle, 2005). Psoriasis, som kan debutera under hela livet, är troligen ärftlig menar Mallbris och Ståhle (2005). De flesta insjuknar dock före 30 års ålder. Kvinnor och män drabbas Mobbning förekommer både bland barn och vuxna, i skolan såväl som på arbetsplatser (Barnombudsmannen, 2005). 3

4 I längre texter kan man då och då behöva påminna läsaren om att det här är ett referat och inte originaltexten. Följande text är ett längre referat av den tidigare nämnda artikeln om psoriasis av Mallbris och Ståhle. Hänvisningar till författare kallas referatmarkeringar. För att förtydliga är referatmarkeringarna i följande exempel kursiverade, det ska de inte vara i ditt dokument: Psoriasis är känd sedan historisk tid och drabbar i västvärlden ungefär 3 % av befolkningen hävdar Mallbris och Ståhle. Den kan uppträda relativt lindrigt men också leda till invalidisering. Sjukdomen, som kan debutera under hela livet, är troligen ärftlig menar författarna. De flesta insjuknar dock före 30 års ålder. Kvinnor och män drabbas i samma omfattning, men kvinnor genomsnittligt något tidigare enligt de båda skribenterna. Hur ofta man vill skjuta in sådana referatmarkeringar är en fråga om att vara tydlig. När man väl gör det bör man variera sina uttryck. Som alternativ till ovanstående exempel kan man tänka sig anser understryker påminner om gör gällande förklarar framhäver redogör för tycker diskuterar betonar meddelar påstår belyser lyfter fram berättar påtalar Citat Särskilt välskrivna eller fyndiga formuleringar vill man kanske citera direkt. Allt som citeras ska stå inom citattecken. Ett citat måste vara exakt ordagrant återgivet och sidan där citatet är hämtat ska uppges. Oavsett vad eleven väljer att arbeta med kommer projektarbetet att pröva elevens medvetenhet om arbetsprocessen. Att vara medveten innebär att man hela tiden vet vad man gör. Valet av metod och material sker med eftertanke och inte slumpmässigt, vilket innebär att eleven reflekterar över arbetsprocessen. (Skolverket 2000:20, sid 12) Det kan hända att man vill korta ett citat, dvs. ta bort några mindre betydelsefulla eller störande ord. Sådana nedkortningar markeras med eller ( ): Förbundskaptenen förklarade förlusten med dygnsomställningen, motvind ( ) och dåligt före. 4

5 Mall för källförteckning Alla källor som du använder i ett arbete ska ingå i källförteckningen. Källförteckningen ställs upp i alfabetisk ordning. Källorna ser olika ut beroende på vilken typ av källa som har använts så som böcker, uppslagsverk, tidskriftsartiklar, intervjuer, information från Internet, intervjuer, broschyrer etc. Källorna ser även olika ut beroende på hur många författare en källa har, om källan saknar författare eller om den har en redaktör. Böcker Författarens efternamn, förnamn (Utgivningsår). Boktitel. Förlagsort: Förlag. Khouri, Norma (2003). Förlorad heder. Stockholm: Prisma. två författare: Dyregrov, Atle & Raundalen, Magne (1995). Sorg och omsorg. Lund: Studentlitteratur. tre författare: Emsheimer, Peter, Hansson, Hasse & Koppfeldt, Thomas (2005). Den svårfångade reflektionen. Lund: Studentlitteratur. fler än tre författare: Bohman, Gösta m. fl. (1987). Vad kan medborgaren göra?: om maktbegränsning och civilmotstånd i demokratins Sverige. Stockholm: Timbro. redaktör (hänvisning till ett samlingsverk eller antologi): Ronsten, Catherina (red.) (2004). Betydelsefulla möten i vården: en samling berättelser om glädje och sorg. Stockholm: Gothia. redaktör (hänvisning till ett särskilt bidrag i ett samlingsverk eller antologi): Wettergren, Lena (2007). Traumatisk kris vid cancer. I Carlsson, Maria (red.). Psykosocial cancervård. Lund: Studentlitteratur, sid ingen författare (böcker och artiklar som saknar författare får titel som huvuduppslag): Krukmakaren i Delfi: om konsten att marknadsföra kultur (1991). Stockholm: Statens kulturråd. 5

6 Databaser Databasens namn (Uppdateringsår). Sökord/Sidans titel. Ansvarig för databasen. Databasens webbadress. Datum för när informationen hämtades. Alex online (2009). Lindgren, Astrid. Hämtat den 12 november Landguiden (2009). Nigeria. Utrikespolitiska Institutet. Hämtat den 12 november Mediearkivet se mallar för tidningsartiklar och tidskriftsartklar. Ne.se se mallar för uppslagsverk webbupplaga. Internet Internet-adressen anger du i källförteckningen. Det lättaste är att kopiera Internetadressen för det dokument du hämtat och klistra in adressen direkt i din källförteckning. Författarens efternamn, förnamn eller organisation (Årtal för när dokumentet publicerades eller senast uppdaterades). Titel. Fullständig Internet-adress Datum för dokumentet publicerades eller senast uppdaterades. Datum och årtal för när dokumentet hämtades. Vårdguiden (2011). Mobbning. Publicerat den 28 februari. Hämtat den 2 juli Artiklar från nätet se mallar för tidningsartiklar och tidskriftsartiklar. Databaser se mallar för databaser. Ne.se se mallar för uppslagsverk webbupplaga. 6

7 Lagar Lagar är alltid förstahandskällor oavsett om man fått dem från lagboken, en kursbok, en tidningsartikel eller från internet. Hänvisningarna ser därmed alltid likadana ut oberoende var man tagit dem ifrån. Arbetsmiljölagen (1977:1117). Hälso- och sjukvårdslagen (1982:773). Offentliga dokument (Ds och SOU) Exempel på offentliga dokument är publikationer från riksdag och departement, men också offentliga utredningar så som departementsserien (Ds) och statens offentliga utredningar (SOU). Titel (Utgivningsår). Förlagsort: Förlag. Dokumentseriens namn, dokumentets nummer. Yrkeshögskolan: för yrkeskunnande i förändring (2008). Stockholm: Fritzes. SOU, 2008: 29. Rapporter Rapporter ingår i vanliga fall i en rapportserie och det är viktigt att namnet på rapportserien och rapportens nummer i serien finns med i källhänvisningen. Författarens efternamn, förnamn (Utgivningsår). Titel. Skola/Organisation/Företag: Institution/Styrelse. Rapportseriens namn, rapportens nummer. Persson, Bengt (1995). Specialpedagogiskt arbete i grundskolan: en studie av förutsättningar, genomförande och verksamhetsinriktning. Göteborgs universitet: Institutionen för specialpedagogik. Specialpedagogiska rapporter, 4. 7

8 Tidningsartiklar Med tidningsartiklar avses här artiklar från tidningar som innehåller dagsnyheter och som utkommer med minst ett nummer i veckan. Exempel på tidningar är Göteborgs- Posten, Dagens Nyheter, Metro, s-posten och Svenska Dagbladet. Författarens efternamn, förnamn (Utgivningsår). Artikelrubrik. Tidningens namn, datum och månad för utgivning, sidhänvisning. Brändström, Leif (2005). Sen behandling av migrän lika bra som tidig. Göteborgs-Posten, 20 augusti, sid. 18. Obs! Är artikeln hämtad från en databas (t. ex. Mediearkivet) eller internet, läggs denna information till i källhänvisningen: Lundin, Johanna & Emanuelsson, Andreas (2006). Vården lika för alla? Absolut inte! Mora Tidning, 1 december. Hämtad från Mediearkivet den 16 oktober Öhrström, Lilian (2005). Svälj inte allt du ser utan kritisk granskning. Dagens Nyheter, 9 december. Hämtat den 1 september Tidskriftsartiklar Med tidskriftsartiklar avses här tidskrifter som publicerar minst fyra nummer per år och innehåller fackkunskap. Till tidskrifter räknas t.ex. facktidningar, föreningstidskrifter, kulturtidskrifter, månadstidningar, månadstidskrifter, veckotidningar och vetenskapliga tidskrifter. Författarens efternamn, förnamn (Utgivningsår). Artikelrubrik. Tidskriftens namn, nummer, sidhänvisning. Mallbris, Lotus & Ståhle, Mona (2005). Psoriasis ärftlig sjukdom med immunologisk bakgrund. Medikament, nr 4-5, sid ingen författare (böcker och artiklar som saknar författare får titel som huvuduppslag): Relationship marketing the Chinese way (2000). Business horizon, vol. 43, nr 1, sid Obs! Är artikeln hämtad från en databas eller internet läggs denna information till i källhänvisningen, se mallen för tidningsartiklar ovan. 8

9 Uppsatser / Avhandlingar Verk som tillhör kategorierna uppsatser och avhandlingar är t.ex. Diss. (Doktorsavhandling), Lic.-avh. (Licentiatavhandling), C-uppsats och D-uppsats. Det är inte alltid uppsatserna eller avhandlingarna innehåller uppgifter om förlagsort och förlag. Då är det viktigt att de finns med information i källhänvisningen om vilken skola uppsatsen eller avhandlingen hör till. Författarens efternamn, förnamn (Utgivningsår). Titel. Typ av verk. Universitet/Högskola. Förlagsort: Förlag. Blomström, Ann & Johansson, Annukka (2002). Omvårdnadsprogrammet: förstaårselevernas motiv till sitt utbildningsval och syn på framtiden vad gäller arbete och vidare utbildning. C-uppsats. Göteborgs universitet. Efraimsson, Eva (2005). Vårdplaneringsmötet: en studie av det institutionella samtalet mellan äldre kvinnor, närstående och vårdare. Diss. Umeå universitet. Limberg, Louise (1988). Att söka information för att lära: en studie av samspel mellan informationssökning och lärande. Diss. Göteborgs universitet. Borås: Valfrid. Uppslagsverk (notera skillnaden mellan Bokform och Webbupplaga) Bokform: Uppslagsverkets namn (Utgivningsår). Förlagsort: Förlag. Bandnummer, sidhänvisning. Nationalencyklopedin (1993). Höganäs: Bra Böcker. Band 12, sid Webbupplaga: Nationalencyklopedin (2014). Dyslexi. Publicerat den 2 juli. Hämtat den 2 APRIL

10 Övrigt Här är mallar som visar hur källhänvisningarna ska se ut vid föreläsningar, intervjuer och annan typ av material så som broschyrer, foldrar, småskrifter etc. Blogg: Bloggens namn (Året då blogginlägget publicerades). Blogginläggets titel. Publicerat den datum månad. Hämtat den datum månad år. [Blogg] [Typ av material] Tonårsboken (2011). Den perfekta boken. Publicerat den 23 augusti. Hämtat den 25 augusti [Blogg] Broschyr/Folder/Småskrift och liknande: Utgivaren av materialet (Utgivningsår). Materialets titel. [Typ av material] Apoteksbolaget (2005). Migrän. [Broschyr] CD-ROM och liknande: Titel (Utgivningsår). Förlagsort: Förlag. [Medietyp] Teckenskivan: mer än 2000 tecken i det svenska teckenspråket (1998). Västra Frölunda: Stiftelsen Tecken i tiden. [CD-ROM] E-post: Avsändarens efternamn, förnamn (Året då e-posten skickades). Det som står i e- postens ämnesrad. Datum för när e-posten sändes. [E-post] Holgerson, Malin (2008). Mediearkivet. Sänt den 8 maj. [E-post] 10

11 Film: Titel (Utgivningsår). Namnet på den organisationen/de organisationer som regisserat/gjort filmen. Orten för produktionsbolaget: Produktionsbolaget. [Medietyp] Fördomar?: en film om etnisk diskriminering (1996). Arbetarskyddsnämnden. Stockholm: Centralfilm. [VHS] This is England (2007). Regisserad av Shane Meadows. Stockholm: Swedish film. [DVD] Föreläsning: Föreläsarens namn (Årtal). Namnet på föreläsningen, Ort, (datum då föreläsningen hölls). [Föreläsning] Ogden, Terje (2007). Skolans mål och möjligheter,, den 15 augusti. [Föreläsning] Intervju: Namn på personen som intervjuades (Årtal). Ort, datum då intervjun genomfördes. [Personlig intervju] Gessle, Per (2005). Personlig intervju, Halmstad, den 20 augusti. [Personlig intervju] TV-program: Namn på programmet (Årtal). Programmets titel. Kanalen programmet visades på, datum för när programmet sändes. Striptease (1999). Debatt om åldringsvården. SVT2 den 27 augusti. Debatt (2010). Almedalen 5/7. SVT Play den 8 juli. 11

12 Exempel på källförteckning Apoteksbolaget (2005). Migrän. [Broschyr] Brändström, Leif (2005). Sen behandling av migrän lika bra som tidig. Göteborgs-Posten, 20 augusti, sid. 18. Efraimsson, Eva (2005). Vårdplaneringsmötet: en studie av det institutionella samtalet mellan äldre kvinnor, närstående och vårdare. Diss. Umeå universitet. Gessle, Per (2005). Halmstad, den 20 augusti. [Personlig intervju] Khouri, Norma (2003) Förlorad heder. Stockholm: Prisma. Lundin, Johanna & Emanuelsson, Andreas (2006). Vården lika för alla? Absolut inte! Mora Tidning, 1 december. Hämtad från Mediearkivet den 16 oktober Mallbris, Lotus & Ståhle, Mona (2005). Psoriasis ärftlig sjukdom med immunologisk bakgrund. Medikament, nr 4-5 sid Nationalencyklopedin (2012). Dyslexi. Publicerat den 2 juli. Hämtat den 2 juli Nationalencyklopedin (1993). Bra Böcker: Höganäs. Band 12, sid Ogden, Terje (2007). Skolans mål och möjligheter,, den 15 augusti. [Föreläsning] This is England (2007). Regisserad av Shane Meadows. Stockholm: Swedish film. [DVD] Vårdguiden (2011). Mobbning ar/Mobbing/ Publicerat den 28 februari. Hämtat den 2 juli

13 Källförteckning Bytoft-Nyaas, Eli (2007). Guide till Harvardsystemet. Publicerat den 2 februari. Hämtat den 7 november Hulebäcksgymnasiet (2010). HuleSkriv Hulebäcksgymnasiet Läsåret 2010/11 Hämtat den 16 augusti Jansson, Ulf & Levander, Martin (1993). Svenska språket handbok. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Östling, Katarina (2006). Harvardsystemet exempelsamling. Publicerad den 21 juni. Hämtat den 8 maj